Beredningen för framtidens sjukvård

Transkript

1 Beredningen för framtidens sjukvård Carola Joelsson Divisionschef Byggprojekt BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (8) Beredningen för framtidens sjukvård Redovisning efter direktiv till fortsatt utredning NSM Ordförandens förslag Beredningen för framtidens sjukvård föreslår regionstyrelsen följande 1. Regionstyrelsen godkänner ny inriktning för utvecklingen av sjukhusområdet i Malmö med en ny beräknad byggnadsinvestering på miljoner kr och med en ny tidplan som sträcker sig till 2023/ Medel tilldelas för resterande investeringskostnad utöver de miljoner kronor som redan tilldelats, totalt omfattande miljoner kr. Fördelning av den totala investeringen blir under 2017 och framåt 640 miljoner kronor för 2017, 612 miljoner kronor för 2018, miljoner kronor för 2019, miljoner kronor för 2020, miljoner kronor för 2021, miljoner kronor för 2022, miljoner kronor för 2023, 35 miljoner kronor för Reviderade kostnader för bygginvestering beaktas i kommande budgetar. 4. I övrigt läggs informationen i ärendet till handlingarna. Sammanfattning Återrapportering av genomförd genomlysning av Nya sjukhusområdet Malmö (NSM). Denna genomlysning påbörjades då man kommit till den fas att handlingarna var kalkylerbara och omfattningen mer känd. Genomlysningen gjordes under hösten 2016 och första återrapporteringen till Beredningen för framtidens sjukvård gjordes i januari Efter genomlysning är den totala bygginvesteringen miljoner kr varav miljoner kr redan är beviljade. I ärendet föreslås medelstilldelning för resterande behov. Utredning avseende Psykiatri, Habilitering och Palliativ vård pågår och kommer att tas upp i ett annat ärende den i Beredningen för C:\pactdok\Regionstyrelsen\ \Redovisning efter direktiv till fortsatt utredning Nya sjukhusområdet Malmö (NSM)\ U3 BFS_Beslutsförslag1.docx Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (8) framtidens sjukvård. Den ordinarie återrapportering som sker halvårsvis återfinns för Nya sjukhusområdet Malmö i ärende för NSX Återrapportering 7, I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Verksamhetsprocesser NSM ärende, bildspel med delar av fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde, Verksamhetseffekter NSM Bygginvestering NSM Politiska beslut för Nya Sjukhusområdet Malmö Jämförelse med sjukhusprojekt i Danmark och Tyskland Områdeskarta sjukhusområde Malmö Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ärendet med dess tillhörande dokument kan med fördel läsas i den ordning som numrering ovan anger. Dokumenten går från generellt verksamhetsperspektiv till mer detaljrika exempel. Arbete med Malmö sjukhusområde sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan i november 2011 fastställdes en fastighetsutvecklingsplan för Malmö. I den redovisas sjukhusområdets fysiska begränsningar, utvecklingsmöjligheter och framtida möjliga byggrätter. Regionstyrelsen beslöt i december 2013 om omfattande åtgärder på sjukhusområdet i Malmö i form av om- och nybyggnationer. De befintliga byggnaderna klarar inte de krav som framtidens sjukvård ställer. Vid samma tillfälle fattades även beslut om att ta fram en fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdet. Verksamheterna har arbetat med sina respektive delar av utvecklingsplanen men det återstår framtagande av behovsanalyser för respektive verksamhet som ska flytta in i nya eller renoverade lokaler. Parallellt har verksamheterna och byggprojektet drivit fram olika alternativa lösningar och standards, för att säkerställa areor och byggnadernas utformning. I samtliga projekt går det nu att beräkna byggnadsinvesteringen och därmed också äska om medelstilldelning för resterande delar av Nya sjukhusområdet Malmö. Samtliga berörda förvaltningar har varit delaktiga i utvecklingen av byggnaderna inom projektet NSM, se bilaga Verksamhetsprocesser. Detta för att optimera flöden, ur så många perspektiv som möjligt. Projektet har drivits utifrån verksamhetsdriven fastighetsutveckling som samtliga deltagare stått bakom. Framtida effekter för verksamheterna är b.la att planerade flöden separeras från akuta, en sammanhållen operationsavdelning och enpatientrum. Gränsöverskridande samarbete och utveckling av flödesbaserad vård understödjs av de nya byggnaderna. Servicebyggnaden ger möjlighet att utforma en optimal godsmottagning och Labmedicin får stora logistiska fördelar då de har stor mängd laboratorieanalyser som inte kommer från sjukhusområdet. Sambanden

3 Datum (8) inom NSM förtydligas i bilagor Verksamhetseffekter NSM och Bygginvestering NSM Projektet Nya sjukhusområdet Malmö (NSM) är numera uppdelat i 4 projekt: Projekt Ersättningslokaler (kommer att avslutas inom kort) Projekt Servicebyggnader Projekt Vårdbyggnader Projekt Teknisk infrastruktur och utredningsprojekt Projekt Ersättningslokaler: För att kunna genomföra Vårdbyggnad och Servicebyggnaden förutsätts att flera befintliga byggnader rivs och då krävs ersättningslokaler, tidigare kallade evakueringslokaler. De två stora ersättningsbyggnaderna var inledningsvis tänkta att vara moduler som sedan skulle rivas efter projektets avslut. Efterhand som arbetet framskred visade det sig att det billigaste alternativet blev tung stomme, dvs. de är fullvärdiga nya moderna vårdlokaler och kan nyttjas till vårdavdelningar eller mottagningar under lång tid framöver. De andra mindre ombyggnationerna som krävdes i befintliga lokaler för evakueringar är till största delen färdigställda. Det kvarstår att lösa evakueringen för byggnad 07 (reumatologi/ neuro), rivning har blivit tidigarelagd på grund av Vårdbyggnadens nya utformning (utökade volymer). Ersättningslokalerna har hållit ursprunglig budget. Projekt Vårdbyggnader: Den fysiska strukturen på Malmö sjukhusområde har stora avstånd mellan verksamheterna. Sjukhuset har många mindre vårdavdelningar med mellan vårdplatser vilket är ineffektivt. Vårdavdelningarna är utspridda över sjukhusområdet vilket gör det svårt att få ett optimalt resursutnyttjande vid temporär över- och underkapacitet på avdelningarna. Den fysiska standarden är mycket dålig på många av vårdavdelningarna med stora vårdsalar och dåliga hygienutrymmen. Även operationsverksamheten är spridd på området och fysiskt i stort behov av åtgärder. Behovet av en upprustning och uppgradering av sjukhusområdet genom nya byggnader är därför mycket stort. För att få fram förslag på olika byggnadsplaceringar och volymer togs en fastighetsplan fram under 2011 som beslutades i Regionstyrelsen. I den ingick scenario grön som bestod av två huskroppar vars area uppskattades till ca kvm. Därefter gjordes volymstudier för att få fram lämpliga våningshöjder utifrån framtidens verksamhetsbehov och behov av generalitet. I återrapporteringen till Regionstyrelsen juni 2014 informeras det om behov av uppdatering av fastighetsutvecklingsplan. I november 2014 antog Regionstyrelsen en reviderad Fastighetsutvecklingsplan, FUP, för Malmö sjukhusområde. Den volymstudie som låg till grund för fastighetsutvecklingsplanen 2014 hade utökats pga. ny utformning av scenario grön. Denna utökning uppmärksammades inte i detta läge utan kostnaden beräknades på kvm.

4 Datum (8) I juni 2015 tog regionstyrelsen beslut om att prioritering och planering ska ske för äldre patienter, patienter med livslånga sjukdomar samt psykiatrisk vård och utveckling av operationssalar samt intensivvård. Härvidlag behövs fördjupat arbete med studier för att tydliggöra utvecklingen av sjukvårdsprocesser. Det kan innebära en tidsförskjutning på byggprocessen med minst 6 månader för Nya Sjukhusområde Malmö. Det pågår en utredning om psykiatri och denna utredning är ett enskilt ärende, dvs det ingår ej i NSM. I maj 2016 tog regionstyrelsen beslut om att i det gröna scenariot ska det finnas opererande verksamhet, anestesi och intensivvård, inflyttning av opererande specialiteter samt specialiserad internmedicin. Tre sammanhållna våningsplan ska ha de byggnadstekniska och planeringsmässiga förutsättningarna som krävs för tekniktung vård. En månad senare, i juni 2016, togs beslut att fortsatt planering av den nya vårdbyggnaden i Malmö, ska utgå från möjlighet till ökade volymer. Ny area, kostnadskalkyl och tidplan ska tas fram. Det ska beskriva den samlade investeringsutgiften för den nya vårdbyggnaden och angränsande projekt, med återrapportering och beslutsförslag i december Under 2015/2016 har vägledande standard utvecklats för säkerställa bland annat vårdavdelningar och vårdrum. I det arbetet framkom hur stor area, som vårdbyggnaden bör ha för att få så effektiva vårdavdelningar som möjligt. Med detta arbete som grund fick vårdbyggnaden en ny utformning med ytterligare utökade volymer och är idag ca kvm. För att nyttja så mycket som möjligt av arean till direkt vårdverksamhet finns endast direkt patientnära administrativa lokaler inom vårdbyggnaden och ca kvm administrativa areor kommer att renoveras i närliggande byggnader. Efter sommaren 2016 beslöts att en genomlysning skulle genomföras för att säkerställa omfattning och att fastigheterna som utvecklas uppfyller kraven från verksamheten med rätt kvalitet, i rätt tid och till rätt kostnad. Verksamhets- och byggprocessernas framdrift stämde inte överens vilket gjorde att delar av byggprocessen sköts framåt i tiden. Vårdbyggnaden innehåller: Två källarplan med logistikcentral, omklädningsrum, cykelgarage mm Entréplan med kommersiella ytor 3 tekniktunga vårdplan med 23 operationssalar och 14 intensivvårdsplatser (4 barnintensiv och 10 vuxenintensiv) Sterilcentral Sammanhållna mottagningslokaler i alla huskroppar Ankomstavdelning för planerad kirurgi 3-4 våningsplan med vårdavdelningar fördelat på 10 avdelningar med totalt 240 enpatientrum Effekten av enpatientrum är bl.a. minskad risk för överföring av vårdrelaterade infektioner. Evidens har visat att utformning av lokaler är viktiga för att medarbetare skall göra rätt, t.ex. rörande handtvätt och handdesinfektion. Öka patientdelaktighet och personcentrerad vård, tydlig igenkänning, goda områden för möte med anhöriga, kan nämnas som effekter av de nya vårdavdelningarna. Säkrare operationer kan genomföras i

5 Datum (8) de nya välplanerade lokalerna med hög igen känningsfaktor och styrda luftflöden. Källarplanen med kulvert förbinder Vårdbyggnaden med Servicebyggnaden och förser hela vårdbyggnaden inklusive resterande del av sjukhusområdet med all försörjning. Arbete har framskridit med förvaltningsövergripande deltagande för att uppnå de bästa flödena ur alla perspektiv, inom sjukhusområdet. Under arbetets gång har kunskapen om beroende mellan funktioner blivit tydligare och har legat till grund för lösningarna i Vårdbyggnaden och Servicebyggnaden, som är starkt beroende av varandra. Se handlingar; Verksamhetseffekter NSM , NSM ärende Bildspel med delar av fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde Teknisk infrastruktur och utredningsprojekt: Vid planering för driftsäkerhet måste hänsyn tas till, att de tekniska- och logistiska försörjningssystemen utformas för robusthet och redundans. Det är minst 20 olika system som ska utformas, så att de klarar av att hantera försörjningen inom sjukhusområdet även om oväntade störningar och händelser inträffar. Under hösten 2016, då genomlysningen av projektet gjordes, framkom att det är komplexiteten i mängden olika system som gör det svårbedömt både ur ett ekonomiskt- och tekniskt perspektiv. Efterhand har ett flertal delprojekt tillkommit för att kunna möta dagens krav och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling mot förbättrad robusthet. Projekt Servicebyggnader: Servicefunktionernas lokaler är idag utspridda på sjukhusområdet och ofta i mycket dåligt skick. Ny teknik, förändrade behov, nya krav men även ekonomiska aspekter, gör att en ny byggnad för försörjning är nödvändig. Med nybyggnad kan det erbjudas ökad produktivitet, ökad tillgänglighet samt högre kvalité i tjänsterna till vården. Ambitionen är att koncentrera alla transporter till servicebyggnaden och därmed minska antalet transporter ovan mark inom sjukhusområdet. Laboratorielokalerna möjliggör totalautomatiserade system vilket kortar ledtider. Effekten av Servicebyggnaden kan beskrivas med ny teknik och ny infrastruktur som; AGV-truckar och rörpost, motorvägskulvert mellan servicebyggnaden och i den nya vårdbyggnaden. Det kommer även finnas dedikerade godshissar som ansluts till hämta-, lämnapunkter för att slutligen betjäna en optimerad förrådsstruktur. Serviceflödena för inkommande gods inklusive textilier och samtliga returer inklusive avfall kommer att optimeras. Se vidare i Nya sjukhusområdet Malmö, NSM Verksamhetseffekter. Även i detta projekt har genomlysningen haft påverkan, då verksamhetsprocessen fortgick medan byggprocessen sköts framåt likt Vårdbyggnaden. Under arbetet framgick det att servicebyggnadens volym kunde ökas inom gällande detaljplan, det togs då beslut, att inom projektets ram undersöka möjligheterna för denna ökning. I arbetet konstaterades att delar av Labmedicins verksamhet kunde lokaliseras till servicebyggnaden, då placering i vårdbyggnaden skulle ta lokaler där vårdverksamhet istället kunde bedrivas. Kalkylen baseras på en omfattning på ca kvm. Arbete pågår med att hitta lämpliga inplaceringar för de olika verksamheterna i servicebyggnaden.

6 Datum (8) Ekonomiska konsekvenser och finansiering För att hantera en så stor projektvolym beslutsmässigt, och samtidigt ge Regionstyrelsen tillräcklig kontroll avseende om- och nybyggnationernas fortskridande, fastställdes en objektsanpassad beslutsprocess i december Denna beskrev att två gånger per år, i juni och december, ska återrapportering ske, och möjlighet finnas för samlade beslut om medelstilldelning. I december 2013 uppskattades bygginvestering till Mkr. I ärendet juni 2015 redovisades förändrad kostnadsuppskattning till Mkr. Detta berodde dels på att genomförandetiden förlängts (tyngdpunktsförskjutning av kostnaderna) samt på tillkommande projekt som Vårdcentral Södervärn och bårhus. Arbetet har fortskridit med utökning av volymerna, utkast till programhandling, färdigställda förstudier och genomlysningen har färdigställts. Projektet kan nu fastställa den totala omfattningen och därmed också storleken på byggnadsinvesteringen. De ökade kostnaderna för projektet NSM kan beskrivas enligt nedan: Övergripande styrning har ökat på grund av längre byggtid som dels beror på utökade volymer och dels på projektets komplexitet som leder till andra byggmetoder samt att extra hänsyn måste tas till pågående vårdverksamheter. Under projekteringen av kulvertar har det framkommit att utformning och längd har ökats och att bedömd kostnad i det tidiga skedet underskattats. För att klara kulvert och logistikcentral krävs dubbla källarplan i Vårdbyggnaden då det är väldigt trångt utanför byggnadskropparna. Detta var inte känt i tidigt skede. Arean på Vårdbyggnad och Servicebyggnad har utökats. Entreprenadkostnaderna för Vårdbyggnad och Servicebyggnad var lågt bedömda i tidigare kalkyl. Teknisk infrastruktur och utredningsprojekt var mycket svårbedömd. Förstudierna som nu är färdiga visar på ett betydligt större behov av utbyggnad än tidigare. Kostnad och omfattning var inte känt i tidigare skede. Tillkommande projekt, Vårdcentral Södervärn, Bårhus och ökade evakueringsbehov. Index påverkas på grund av längre byggtid som orsakats av de utökade volymerna. Kalkylerna är baserad dels på detaljerade kalkyler och dels på kvadratmeterpris från referensprojekt (sjukhus i Sverige). Det har även gjorts en skuggkalkyl för Vårdbyggnaden för att säkerställa kostnadsnivåerna. Kalkylerna är framtagna i samråd med konsulter och entreprenörer som finns kontrakterade i respektive projekt. Se vidare information om kalkylupplägget i bilaga Bygginvestering NSM

7 Datum (8) Byggnadsinvesteringen är kalkylerad till miljoner kr inklusive risk och index fördelat på: Projekt Ersättningslokaler 971 miljoner kr Projekt Servicebyggnader miljoner kr Projekt Teknisk infra. och utredningsproj miljoner kr Projekt Vårdbyggnader o Vårdbyggnad exkl. risk och index miljoner kr kr/kvm o Vårdbyggnads risk och index miljoner kr o Kulvert mm 968 miljoner kr Redan beviljade medel är miljoner kr Kostnadsökningen efter genomfört projekt baserat på bygginvestering och bedömd utrustningsinvestering blir 757 miljoner kr år I bilagan verksamhetseffekter ges exempel som visar på att vården kan bedrivas mer rationellt och effektivt när byggnaderna är färdigställda och att nya arbetssätt kan främjas. Några exempel är minskning av vårdrelaterade infektioner, säker arbetsmiljö, sammanhållna vårdflöden och lokalmässiga förutsättningar för en god vård av äldre. Det är sannolikt att det innebär effekter som minskar kostnaderna för vården under många år efter Kapitalkostnaden för bygg är beräknad med en rak avskrivning och sjunker under avskrivningsperioden. Återrapportering av ärendet kommer att följas upp vid varje sammanträde i Beredningen för framtidens sjukvård och vidare till Regionstyrelsen vid ordinarier återrapportering av NSX projekten. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Byggprojekten genomförs utifrån Regionfastigheters miljöledningssystem. Med en större nybyggd fastighet kommer s fastighetsbestånd utökas med nya byggnader som har lägre energiförbrukning samt att äldre energislukande byggnader rivs bidrar detta till en lägre energiförbrukning per kvadratmeter i. Samverkan med berörda fackliga organisationer Information lämnas till en facklig referensgrupp på regional nivå löpande, samt till fackliga referensgrupper på projektområdesnivå. Regional samverkan sker då ärenden som ingår i och anges av fysiska utvecklingsplaner av sjukhusområdena berör mer än en förvaltning. Förhandling enligt MBL och slutsamverkan kommer att genomföras den 29/

8 Datum (8) Uppföljning Uppföljning sker enligt gällande regler för investeringsuppföljningen i samband med tertial- och årsbokslut samt genom kommande återrapporteringar och beslutsförslag halvårsvis till regionstyrelsen. Ingrid Lennerwald Ordförande Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör.