, Stockholm. Gruppboende 9:9 LSS Malmsäter 3 För äldre brukare Marks Kommun

Transkript

1 , Stockholm Gruppboende 9:9 LSS Malmsäter 3 För äldre brukare Marks Kommun

2 Invånare Landareal: 1000 kvkm Invånare per kvkm: 37 Centralort: Kinna Känd för Basket och Tyger Tygriket Jonas Jerebko och Kärringarally Kommunvapnet: Sädesax och Vävskyttel

3 9:9 boenden i Mark Idag har vi: 13 gruppbostäder 3 servicebostäder Dessa är utspridda runt centralorten Kinna och i närområdet av centralorten, i Skene, Fritsla och Örby.

4 Varför Malmsäter 3? Brukarna som bor på gruppbostäder blir idag äldre Brukarna går i pension från sin dagliga verksamhet De äldre brukarna blev kvar hemma i gruppbostaden under dagarna, vilket i sin tur medförde ökade personalkostnader Vi såg även tydligt att brukarna blev passiviserade, detta då det oftast bara var en brukare per boende som var kvar hemma

5 Från idé till beslut Möta individuella behov Kommunen har implementerat den nationella värdegrunden som finns inom äldreomsorgen inom LSS-verksamheten. Då brukarna blir äldre inom LSS, har beaktande av värdegrunden även implementerats i LSS-verksamheten, bland annat genom uppstarten av Malmsäter 3. Kostnadseffektivisering

6 Från idé till beslut Vi kom fram till att personer med beslut om LSS-boende blir äldre och som alla andra medborgare förändras behovet hos dessa. De som blir äldre med LSS-tillhörighet inom LSS-lagens mening behövde tillgodose boende- och omvårdnadsbehovet inom en LSS-insats. Som för andra medborgare, finns behov av att se över om man kan bo kvar i sin egen bostad, eller behöver man ett boende med stöd. Förutsättningarna förändras för de enskilda brukarna och för att socialnämnden ska kunna tillgodose behoven, behövs ett LSS-boende för äldre. För äldre medborgare gör man en bedömning om behovet till exempel kan tillgodoses genom hemtjänst eller om det behövs ett boende. Liknande bedömning bör göras för de äldre med LSS-tillhörighet. Det nuvarande boendet kanske inte kan tillgodose behovet, utan nämnden bör kunna erbjuda ett LSSboende som är anpassat för äldre.

7 Brukarprocessen inför uppstart Brukarna bör erbjudas samma livsprocess som alla andra i samhället Valde att erbjuda brukare utifrån nuvarande boende, ålder, omvårdnadsbehov och övriga individuella behov. Erbjöd brukare, gode män och anhöriga studiebesök i befintliga, renoverade lokaler

8 Personalprocessen För att tillsätta personalgruppen, gick erbjudande ut om önskemål till befintliga personalgrupper. Viktigt att de som skulle arbeta på Malmsäter valde att jobba med äldre brukare med högre grad av omvårdnad och individuella lösningar. I kravspecifikationen som ställdes följande krav: Omvårdnadsprogrammet Tidigare erfarenhet inom äldreomsorg/funktionshinder En vilja att jobba med brukargruppen

9 Den gemensamma uppstartsprocessen Personalstab: En enhetschef En habiliteringspedagog Tolv habiliteringspersonal/undersköterskor En sjuksköterska kopplad till boendet Personalgruppen fick delta i hela processen inför öppnandet; Möblering, ljuddämpning, ljussättning osv i de allmänna utrymmena Syftet var att skapa en samhörighet och engagemang i personalgruppen

10 En av de största utmaningarna inom LSS just nu är att anpassa boenden efter den allt större graden äldre brukare. Personer som tidigare varit aktiva inom daglig verksamhet kan bli inaktiva och det är lätt att de blir passiviserade. På boendet Malmsäter 3 i Kinna har man lyckats väldigt bra med att aktivera de äldre brukarna. Dagliga utevistelser utifrån önskemål och behov En schemalagd aktivitet varje vardag, tex bingo, pussel, Pandurohobby, målning med mera Gymnastiska övningar, anpassade efter individen

11 Effekter av boendeformen: Delaktiga brukare Aktiva brukare Friskare brukare Gladare brukare Nöjda brukare Livskvalitet har ökat markant för brukarna på Malmsäter 3 Fortsätta sitt sociala umgänge efter avslutad daglig verksamhet (pension)

12 Deltog i den nationella Brukarundersökningen Funktionshinder Samtliga boende har besvarat enkäten och samtliga har svarat att de trivs och trygga på boendet. Vi kan se att samtliga brukare upplever att personalen bryr sig om dem och kommunicerar med brukarna på ett förståeligt sätt.

13 Lärdomar Att våga se brukarna som individer och självständiga personer i ett normalt åldrande, inte utifrån ett funktionshinder. Kvarboendeprincipen Livets naturliga och för andra självklara flyttkedja Kostnadseffektivt Ju mer man gör personalen delaktig i planering och implementering, ökar man yrkesstoltheten och detta leder till: Låga sjuktal (3,75%) Solidarisk/flexibel arbetsgrupp, som stöttar varandra vid tex schemaläggning/bemanningsbehov Tar ansvar för sin yrkesroll i helhetsperspektivet i verksamheten

14 Slutsats Våra funktionshindrade LSS brukare får utlovade goda levnadsvillkor ett liv som alla andra. Detta utifrån boende, ökat tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter, nöjda brukare och anhöriga/företrädare. Boendet visar att man kan uppnå goda resultat med små medel genom delaktighet med både brukare, anhöriga/företrädare och inte minst personalen delaktighet och engagemang.

15 Frågor? Kontaktuppgifter: Enhetschef Sören Printz