En generell hänvisning till handlingar enligt nedan gäller för denna PM:

Transkript

1 RISK Handläggare Henrik Georgsson Tel E-post Mottagare Motala kommun Mergim Hajdari Datum Projekt-ID Allaktivitetshall i Motala Hantering av ammoniak 1 Inledning Denna PM är upprättad av Henrik Georgsson, Brandingenjör, och kvalitetssäkrad av Anders Norén, Brandingenjör/Civ. Ing. Riskhantering. I denna PM redogörs för framtida hantering av ammoniak som kylmedium för ny allaktivitetshall i Motala. Syftet med denna PM är att belysa de risker som aktuell hantering är förknippad med samt att föreslå en plan för fortsatt riskhanteringsarbete i samband med planering och projektering av den nya anläggningen. En generell hänvisning till handlingar enligt nedan gäller för denna PM: 1. Riskutredning Motala Aktivitetshall daterad och upprättad av Bengt Dahlgren Brand & Risk AB. 2. PM Motala Allaktivitetshall daterad och upprättad av Tyréns AB. 3. Detaljplan för del av Innerstaden 1:317, norra delen av Idrottsparken, Motala kommun med status samrådshandling. 4. Ramavtal med diarienr UH Objektsbeskrivning Motala Allaktivitetshall kommer enligt detaljplan med status samrådshandling att uppföras på Motala idrottsplats invid befintlig ishall. Verksamheten i den nya hallen kommer huvudsakligen att vara bandy men den kommer även att kunna användas för andra typer av evenemang och ska utformas för att kunna ta emot en publikmängd om ca 3000 personer. Den nya hallen kommer att förses med en ny modern kylanläggning. I den befintliga kylanläggningen, där ammoniak används som direkt verkande kylmedium, används i dagsläget 8 ton ammoniak. I den nya kylanläggningen kommer ammoniak att användas som indirekt verkande kylmedium varvid den erforderliga mängden bedöms kunna reduceras avsevärt till ca 100 kg tryckkondenserad ammoniak. Transportleder för farligt gods i form av både järnväg och väg finns i anslutning till hallen. Risker förknippade med transporter av farligt gods har analyserats i [1]. ÅF-Infrastructure AB, Hallenborgs gata 4, Box 585, SE #delete# Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE PM Risk Hantering av ammoniak.docx Sida 1 (6)

2 3 Risker vid hantering av ammoniak Vid atmosfärstryck är ammoniak en gas med kokpunkt vid -33 C. I ett kylsystem hålls ammoniak under tryck så att merparten kondenseras till vätska. Enligt Svensk Kylnorm klassificeras ammoniak som ett köldmedium grupp 2 vilken kännetecknas av att giftighet är dess dominerande farliga egenskap. Under vissa förutsättning är dock en blandning av ammoniak och luft även brännbar. Ett läckage av ammoniak i vätskefas ger en blandning av gas och luft och små aerosoldroppar. Blandningen blir direkt kraftigt nedkyld, ofta till ca -70 C, vilket omedelbart kan ge svåra frysskador på människor och utrustning som träffas av strålen. Ammoniak i gasfas vid så låga temperaturer uppvisar tunggasbeteende. Normalt är dock ammoniak i gasfas lättare än luft och stiger uppåt. Om vätskestrålen träffar ett hinder, tex markytan eller en vägg, kommer en del av vätskan inledningsvis att förbli i vätskefas men förångas kort därefter. Ett momentant utsläpp av stora mängder tryckkondenserad ammoniak, såsom de 8 ton ammoniak som används i befintlig anläggning, bedöms vid stabila väderförhållanden kunna ge upphov till ett skadeområde som sträcker sig uppemot 2 km från utsläppskällan. Med skadeområde avses här det område inom vilket dödsfall, allvarliga och/eller irreversibla hälsoeffekter förväntas. Vid ett momentant utsläpp av 100 kg tryckkondenserad ammoniak, som kan bli aktuellt för kylsystemet i den nya allaktivitetshallen, bedöms skadeområdet sträcka sig maximalt m från utsläppskällan. Den avsevärt reducerade mängden ammoniak innebär således att det potentiella skadeområdet blir mycket mindre, men anläggningens påverkan på den närmaste omgivningen kan dock ändå bli omfattande. Dessa bedömningar baseras på erfarenhet från tidigare genomförda riskutredningar. Observera att ovanstående jämförelse endast beaktar utsläppen utifrån utsläppt mängd och ej vilken varaktighet som är aktuell för de koncentrationer som kan resultera i dödsfall, allvarliga och/eller irreversibla hälsoeffekter. Varaktigheten är starkt beroende av rådande väderförhållande och kan därför inte användas vid en generell och förenklad jämförelse. Dock är det sannolikt att ett utsläpp av 100 kg tryckkondenserad ammoniak ger upphov till ett gasmoln som relativt snabbt späds ut till koncentrationer som ej utgör någon fara för människor. Vid bedömning av skadeutfall används normalt s.k. AEGL-värden. AEGL står för Acute Exposure Guideline Levels och är ett gränsvärde definierat av amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA). Syftet med AEGL-värden är att skapa gränsvärden som ska kunna användas både på allmänna platser, arbetsplatser, transporter, militära operationer och vid sanering av förorenade områden. AEGL-värdena anger tröskelvärden för allmänheten och är utvecklade för fem olika exponeringstider (10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim och 8 tim) samt för tre olika grader av effekter AEGL-1, AEGL-2 och AEGL-3. För bedömning av skadeutfall vid riskanalys avseende utsläpp av giftig gas tillämpas normalt AEGL-3 för livshotande effekter/död och AEGL-2 för irreversibla och allvarliga/långvariga hälsoeffekter eller en nedsatt förmåga att fly från exponeringen. De uppskattade skadeområden som anges i de föregående styckena avser avstånd till AEGL-2 för 10 minuters exponeringstid. För ammoniak är detta gränsvärde 220 ppm. PM Risk Hantering av ammoniak.docx Sida 2 (6)

3 Det nya kylsystemet kommer att vara en modern anläggning där ammoniak är fullständigt indirekt verkande som kylmedium. Detta innebär i grunden en avsevärt lägre risk eftersom hanteringen av ammoniak i ett fullständigt indirekt system normalt är begränsad till kylrummet och att ett annat kylmedium, tex en saltlösning, används i kylslingorna ute i anläggningen. Den föreliggande risken förknippad med hanteringen av ammoniak ska dock hanteras så att ett läckage av ammoniak ej resulterar i oacceptabla konsekvenser för personal, besökare och tredje person. Läckage av ammoniak i eller i anslutning till kylrummet bedöms kunna uppkomma vid följande typhändelser: Läckage från otät ventil, svetsfog eller packning orsakat av korrosion, slitage, bristande underhåll eller generiska fel. Läckage från brusten rörledning orsakat av korrosion eller mekanisk påverkan. Onormal tryckökning i systemet orsakat av brand, fel i styr- och övervakningssystem eller mänskligt felhandlande. Läckage i samband med tillsyn/underhåll orsakat av mänskligt felhandlande. Läckage i samband med fyllning eller tömning orsakat av mänskligt felhandlande. Läckage orsakat av sabotage/uppsåtlig mänsklig handling. Extern påverkan från transportled för farligt gods orsakat av exempelvis urspårande/avåkande fordon eller pölbrand PM Risk Hantering av ammoniak.docx Sida 3 (6)

4 4 Förslag till fortsatt riskhanteringsarbete Aktuell hantering av ammoniak i den nya allaktivitetshallen bör vara föremål för vidare riskutredning i samband med planering och projektering av anläggningen. Detta i syfte att säkerställa att risken är att betrakta som acceptabel ur ett samhällsperspektiv. Dock bedöms en modern kylanläggning vara utförd med en hög inneboende säkerhet och att den återstående risken kan hanteras genom utförande och installation i enlighet med Svensk Kylnorm och att tekniska och organisatoriska riskreducerande åtgärder vidtas. Följande riskreducerande åtgärder bör utredas vidare i riskhanteringsarbetet under planering och projektering av den nya anläggningen: Nödventilation för kylmaskinrum sammankopplad med recirkulerande scrubberanläggning med möjlighet till alternativ kraftförsörjning. Scrubberanläggningen används för att lösa utsläppt gasformig ammoniak i vatten vilket innebär att luften i kylmaskinrummet kan recirkuleras till dess att ammoniakkoncentrationen har nått en acceptabel nivå. Avluften kan därefter ventileras ut i det fria via nödventilationen och det kontaminerade vattnet kan tas om hand. En fördel med ett sådant system jämfört med konventionell nödventilation är att utsläppet kan hållas inomhus och släppas ut under kontrollerade former utan att riskera att höga koncentrationer av ammoniak påverkar människor inom och i anslutning till anläggningen. Gasdetektionsutrustning med felövervakad larmöverföring till SOS Alarm eller motsvarande. Minst 2 larmnivåer bör tillämpas, vilket är i enlighet med Svensk Kylnorm. Dock rekommenderas att följande 3 larmnivåer övervägs: Nivå 1 ca 50 ppm: Vid nivå 1-larm larmas anläggningens egen personal som beger sig till kylmaskinrummet där de tar på sig skyddsmask innan de går in för att påbörja läckagesökning. Arbetet utförs gemensamt av 2 personer. Nivå 2 ca 150 ppm: Vid nivå 2-larm initieras utrymningslarm. Kyltekniker inkallas och denne fortsätter läckagesökningsarbetet. Kylteknikerna är externa experter i beredskap med en normal inställelsetid på maximalt 1 timme. Nivå 3 ca 1000 ppm. Nivå 3-larm går automatiskt vidare till SOS Alarm/Räddningstjänsten och anläggningen nödstoppas. Automatiskt brandlarm utfört i enlighet med SBF 110 samt utrymningslarm. Skydd mot mekanisk påverkan för känsliga delar tex rörbryggor, ventiler och kondensorer. Observera att detta även kan omfatta byggnadens bärande konstruktion med tanke på närheten till transportleder för farligt gods. Utförande av kylmaskinrum som egen brandcell inkl. yttervägg/yttertak i det fall extern pölbrand eller explosion vid farligt gods-olycka kan påverka kylanläggningen. Särskilda instruktioner för arbeten med truckar och lyftkranar inom området i syfte att reducera sannolikheten för påkörning. Särskilda instruktioner för arbete i särskilda riskområden och i maskinrum. Rutiner för trafikstyrande åtgärder vid tömning/fyllning av kylanläggningen. Förbud mot förvaring av obehörigt brännbart material i kylmaskinrum. Kontinuerlig utbildning av direkt berörd personal samt information till övriga anställda. PM Risk Hantering av ammoniak.docx Sida 4 (6)

5 Utredning avseende behov av klassningsplan och/eller explosionsskyddsdokumentation enligt gällande ATEX-direktiv. Nödstopp för samtliga luftbehandlingsinstallationer i samtliga byggnader i anslutning till allaktivitetshallen. Åtgärder/rutiner för att förhindra att ett utsläpp av ammoniak i vätskefas når dagvattennätet. 5 Sammanfattning Baserat på att den nya allaktivitetshallen förses med ett modernt fullständigt indirekt system, där mängden ammoniak kan reduceras till ca 100 kg, bedöms anläggningens potentiella riskbidrag vara fullt hanterbart i det fortsatta riskhanteringsarbetet. Detta innebär att acceptabel risk ur ett samhällsperspektiv kan uppnås genom tillämpande av Svensk Kylnorm och vidtagande av tekniska och organisatoriska åtgärder baserade på en riskutredning. Riskutredningen bör utföras då anläggningens tekniska utförande är känt och i ett så tidigt skede av projekteringen som möjligt. De åtgärder som föreslås för vidare utredning i kapitel 0 baseras på erfarenhet från andra liknande projekt och syftar till att visa på typiska åtgärder som är relevanta för en kylanläggning med ammoniak. Observera dock att en mer detaljerad riskutredning kan visa på att flera av åtgärderna kan utgå för den aktuella anläggningen, eller att andra åtgärder kan tillkomma, baserat på anläggningens specifika utförande och rådande lokala förutsättningar. En del av de lokala förutsättningarna i detta fall utgörs av de närbelägna transportlederna för farligt gods, för vilka riskreducerande åtgärder har föreslagits i [1], som bör vara en del av det fortsatta riskhanteringsarbetet i syfte att reducera sannolikheten för s.k. dominoeffekter. Malmö Upprättad av: Henrik Georgsson Brandingenjör Kvalitetssäkrad av: Anders Norén Brandingenjör/Civ. Ing. Riskhantering PM Risk Hantering av ammoniak.docx Sida 5 (6)

6 6 Referenser 1. Vägledning för riskbedömning av kyl- och frysanläggningar med ammoniak, SRV FoU-rapport P21-358/00, Hur farlig är en ishall med ammoniak? Beräkningar av riskavstånd vid vådautsläpp av ammoniak samt hur stora byggnader påverkar spridningen av gaser SRV FOA-R SE, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet: Riktvärden vid akut exponering för kemiska ämnen, Arbetslivsinstitutet: Rapport nr 2006:9 - Vetenskapligt underlag för hygieniska gränsvärden 27, Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor, SRVFS 2004:7. 6. Klassning av explosionsfarliga områden, SS Elinstallationer i riskområden med explosiv gasblandning, SS Svensk Kylnorm, Allmän del, t.o.m. utgåva Svensk Kylnorm, Ammoniak, utgåva PM Risk Hantering av ammoniak.docx Sida 6 (6)