RUN, ett projekt för att förebygga inaktivitet och övervikt bland skolungdomar. Utvärdering

Transkript

1 RUN, ett projekt för att förebygga inaktivitet och övervikt bland skolungdomar Utvärdering

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Studier och projekt för att förebygga övervikt och fysisk inaktivitet... 5 Projektbeskrivning Utvärdering BMI och BMI SDS... 9 Bukomfång Övervikt och fetma Kondition Spänst Enkäter Intervjuer Elever om RUN läsåret 06/ Lärare om RUN läsåret 06/ Rektorer om RUN läsåret 06/ Avslutning Källor Bilaga A. Tvåårsuppföljning av BMI och bukomfång Bilaga B. Resultat från enkätundersökning läsåret 06/07 Bilaga C. Resultat från hälsoenkäten 08/09 2

3 Förord Sedan 1980-talet har det skett en kraftig ökning i förekomst av övervikt och fetma bland barn. Genom att samla in skolhälsovårdens uppgifter om barns längd och vikt har vi funnit belägg för att även detta har skett i Göteborg. Samma trend har påvisats för hela Sverige samt internationellt. Forskare är eniga om att det är genomgripande miljöförändringar som ligger bakom denna förändring. Visserligen spelar arvsanlag en stor roll när det gäller utveckling av övervikt och fetma, men våra gener är inte förändrade utan ser ut på samma sätt som för hundratals år sedan. Fetma och övervikt hos barn blir mestadels bestående och förvärras ofta med åren. Övervikt ökar risken för fetma och fetma ökar riskerna för utveckling av olika typer av ohälsa: diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, infertilitet, lever- eller belastningssjukdomar. Problemen med övervikt och fetma skall ses som exempel på en livsstilrelaterad ohälsa. Benskörhet, högt blodtryck, sömnsvårigheter eller psykisk ohälsa är andra exempel. Till saken hör att livsstilsrelaterad ohälsa är ojämlikt fördelad i befolkningen så att personer med lägre inkomster och utbildning är överrepresenterade. Alla dessa tillstånd hotar kommande generationers livskvalitet och livslängd. Det finns redan rapporter från USA som talar om att livslängden i befolkningen börjar avta, huvudsakligen som en följd av övervikt och fetma. Eftersom en förändrad miljö ligger bakom ökad livsstilsrelaterad ohälsa är det viktigt att försöka skapa en miljö som är hälsofrämjande. Inaktivitet och stillasittande bland barn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet och är en faktor som ligger bakom ökad övervikt och fetma. Stillasittandet är en följd av ändrad miljö. Antalet bilar har ökat dramatiskt och varje barn har tillgång till datorer och Tv-apparater med ett enormt utbud av underhållning. Till detta kommer att många familjer, nu mer än förr, upplever det tryggt att barnen är inne vid dator eller TV. Alla barn upp till 16 års ålder går i skolan. En hälsofrämjande skola är ett av de bästa sätt som finns för att ge alla barn en möjlighet att få god hälsa. Ojämlikheten i ohälsa motverkas eftersom alla barn är målgrupp. Barn tycker mestadels att aktiviteter av olika slag är något som är roligt. Deras självkänsla och självförtroende påverkas positivt av fysisk aktivitet. Studier har visat att individer som i tidiga år får en vana att röra sig mycket har kvar denna vana som äldre och vuxna. Barn som är fysiskt aktiva har ett skydd mot utveckling av olika former av ohälsa samt har bättre sömn och skolprestationer. Häckens projekt med att öka fysisk aktivitet i skolan är ett mycket bra exempel på hur verkningsfulla hälsofrämjande insatser kan organiseras i ett samarbete mellan skola, kommun och idrottsklubb. Samverkan på detta område är viktigt så att kunnande och intresse från olika aktörer i lokalsamhället kommer till användning. Häckens insatser genom åren har utvärderats på ett enkelt sätt genom att använda skolhälsovårdens mätningar av barn. I flera olika omgångar har barnen som fått insatser visat bättre värden i BMI och bukomfång i jämförelse med kontrollgruppen. Att dessa effekter inte sågs i samtliga utvärderingar är inte anmärkningsvärt då de medverkande barnen oftast hade normalvikt och inte övervikt vid starten. En mycket tydlig och repeterbar effekt av insatserna har kunnat konstateras i de senaste utvärderingarna. Den grupp barn som haft insatser från Häcken har genomgående visat bättre kondition och styrka vid uppföljningen. Detta är ett mycket slående och viktigt resultat. En god kondition tenderar att hålla i sig och har stor betydelse för att motverka livsstilsrelaterad ohälsa. Staffan Mårild 3

4 Sammanfattning RUN-projektet startades av BK Häcken på uppdrag av Hisingens Hälso- och sjukvårdsnämnd hösten Projektets syfte har varit att förebygga fysisk inaktivitet och övervikt hos elever på mellanstadiet. Under de två första läsåren (05/06 och 06/07) bedrevs projektet i årskurs 6 och därefter har det riktat sig till elever i årskurs 4. Stadsdelarna Backa, Lundby och Biskopsgården har ingått i projektet. De klasser som varit med i projektet har haft minuters extra aktivitet per vecka. Tiden har fördelats så att 80-90% bestått av fysisk aktivitet och resten av teori om kost, kropp och motion. En viktig del av RUN-projektet har varit att ge eleverna möjlighet att prova på idrotter hos föreningar i närområdet med förhoppningen att fler ska hitta en fritidsaktivitet som de tycker om. Under de år som RUN-projektet drivits har det utvärderats genom att jämföra resultaten av olika tester från eleverna som deltagit i projektet med elever i en kontrollgrupp. Utvärderingarna har genomförts med hjälp av skolsköterskor, studenter vid Göteborgs universitet och konsulter. Vad som ingår i utvärderingen av respektive år varierar något, barnens BMI finns dock alltid med som en parameter. Utvärderingen av det första läsåret visade att BMI SDS hos elever som deltagit i RUNprojektet sjönk mer än hos eleverna i kontrollgruppen, och därmed närmade sig medelvärdet för deras ålder i tillväxtkurvan. Förekomsten av övervikt och fetma tycks dock inte ha påverkats av projektet. Däremot har bukomfånget under två av de fyra läsåren då bukomgång mättes, visat sig öka mer hos eleverna i kontrollskolorna än hos elever som varit med i RUN-projektet. Ett av läsåren pekade på motsatt resultat, att bukomfånget hos interventionsskolornas elever ökat mer. Inför två av läsåren (08/09 och 09/10) testades elevernas kondition och spänst. Testerna visade vid uppföljningen ett år senare att eleverna som haft RUN i snitt ökade både sin kondition och spänst mer än eleverna i kontrollskolorna. En signifikant skillnad kvarstod även då eleverna från läsåret 08/09 följdes upp efter ytterligare ett år. Intervjuer gjordes efter läsåret 06/07och visade att projektet varit mycket uppskattat hos såväl elever som lärare och rektorer. Eleverna som intervjuades upplevde att de lärt sig något nytt om kost och fysisk aktivitet och en del uppgav att de förändrat sina vanor i positiv riktning. Eleverna ansåg att det varit speciellt roligt att få prova på annorlunda aktiviteter som de vanligtvis inte gör. Samtliga lärare som intervjuades tyckte att projektet fungerat bra under året och att det bidragit med mycket positivt, såsom mer hälsomedvetna elever, bättre stämning i klassen och bättre koncentrationsförmåga hos eleverna. Det var ingen av lärarna som uppgav att projektet skulle ha haft negativ inverkan på de skolämnen som skurits ner lite till förmån för projektet. Rektorerna som intervjuades var mycket tacksamma för skolornas deltagande i RUN. De menade att de själva på skolorna kan arbeta för en bättre hälsa hos eleverna men att det med en samordnare som i RUNprojektet upplevde att kvaliteten och kompetensen blir mycket högre. I enkäterna med frågor om kost och motion, som besvarades av eleverna i början och slutet av läsåret 06/07, uppgav eleverna i interventionsskolorna att de minskat sin godiskonsumtion och rörde sig mer jämfört med eleverna i kontrollskolorna. På kunskapstestet som rörde kost och motion som gjordes i samband med enkäterna hade eleverna i interventionsskolorna bättre resultat vid uppföljningen än eleverna i kontrollskolorna. I Hälsoenkäten som gjordes läsåret 08/09 uppgav en större andel av eleverna i interventionsskolorna att de sällan eller aldrig hade ont i magen vid uppföljningen jämfört med vid projektets start. I övrigt var det små skillnader i förändringarna i elevernas upplevda hälsa avseende bland annat trötthet, huvudvärk, sömn och hur ofta de åt frukost och drack saft/läsk. 4

5 Bakgrund I Sverige är ungefär % av alla barn överviktiga och cirka 3 % lider av sjukdomen fetma. Av barn med övervikt och fetma förväntas omkring 80 % att ha överviktiga eller fetma även i vuxen ålder. Övervikt och fetma ökar bland annat risken för ortopediska problem, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa typer av cancer. Förutom fysiska sjukdomar pekar även vissa studier på att barn med övervikt oftare drabbas av bristande självkänsla, utanförskap och diskriminering. Övervikt, fetma och dess följdsjukdomar medför även omfattande samhällskostnader varje år. Barnfetma är dessutom mycket svårt att behandla, därför är det viktigt att satsa på förebyggande insatser. Övervikt och fetma är vanligare i områden med lägre socioekonomi, vilket gör hälsofrämjande och förebyggande insatser i dessa områden särskilt viktiga. I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med övervikt och fetma är fysisk aktivitet och matvanor två viktiga faktorer. Enligt Nordiska rekommendationer bör barn och ungdomar vara fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag. I Undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor framkom att knappt 20 % av 11-åriga barn nådde upp till dessa rekommendationer. Förutom att medverka till att upprätthålla energibalans bidrar fysisk aktivitet också till barns fysiska utveckling, rörlighet och välbefinnande. Barn som ökat sin fysiska aktivitetsnivå har uppvisat bättre motorik och koncentrationsförmåga, likaså har fysisk aktivitetsnivå visat indirekta samband med förbättrade studieresultat. En metaanalys av åtta studier pekar också på att regelbunden fysisk aktivitet har positiva effekter på barn och ungdomars självkänsla samt förekomsten av oro och depressionsliknande besvär. Vad och hur man äter i barn- och ungdomsåren har betydelse för hur kroppen utvecklas. Enligt Folkhälsorapport 2009 har barns matvanor till viss del förbättrats de senaste åren då barn äter mer frukt och grönsaker och mindre godis än i början av 2000-talet. Det är dock fortfarande önskvärt att barns konsumtion av frukt och grönt ökar ytterligare samt att konsumtionen av tomma kalorier, såsom godis, läsk, snacks och bakverk minskar. Enligt en undersökning av Livsmedelsverket utgör dessa livsmedel hela 25 % av barns dagliga energiintag, det är önskvärt att denna mängd halveras. Studier och projekt för att förebygga övervikt och fysisk inaktivitet Insatser för att förebygga övervikt och fetma hos barn sker på flera håll i Sverige och i övriga världen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) granskade 24 studier, med sammanlagt över barn, vars syfte var att förebygga fetma hos barn. Efter granskningen drogs slutsatsen att det är klart möjligt att förebygga fetma hos barn och ungdomar genom skolbaserade program. De bästa åtgärderna är de som förutom skolan även involverar hemmiljön, fritid och övriga samhället. I rapporten nämns också att införandet av regelbunden fysisk vardagsaktivitet, att poängtera vikten av att dricka vatten istället för läsk och att stimulera intaget av frukt och grönt verkar vara faktorer som ger ett positivt resultat. En metaanalys från 2009 tyder på att det kan vara svårt att påverka barns BMI genom skolbaserade program enbart med extra fysisk aktivitet. Författarna till artikeln framhåller dock att man kunde se andra hälsovinster med ökad fysisk aktivitet i skolan och att det därför är ett mycket viktigt inslag i skolans vardag. Även i denna artikel påpekas att det är fördelaktigt att rikta interventionen mot flera livsstilsområden för att påverka barns BMI. Bunkefloprojektet och STOPP är två projekt i Sverige som gett positiva resultat. Bunkefloprojektet är ett samverkansprojekt mellan skolan, idrottsföreningar och forskning. Projektet startades 1999 på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand och har utvecklats så att alla barn på skolan har en timmes schemalagd fysisk aktivitet per dag. Mätningar har gjorts när barnen deltagit i projektet i fyra år och resultaten visar att de barn som haft daglig fysisk aktivitet under dessa fyra år har ökat sin benmassa mer och ökat i skelettstorlek mer än kontrollgrupperna. Man har även i projektet haft extra motorisk 5

6 träning för dem som behöver, vilket har lett till förbättrad koncentrationsförmåga hos dem som hade motoriska svårigheter innan. STOPP är ett annat projekt som startades under våren 2001 och avslutades år Syftet var att minska incidensen (antalet nya fall) och allvarlighetsgraden av övervikt och fetma hos barn i åldrarna 6-10 år. Skolorna som ingick i projektet fick ett varierat grönsaksutbud som placerades innan varmrätten, för att grönsakerna skulle få en naturlig plats på tallriken. Barnen fick lära sig äta efter tallriksmodellen och mellanmålen förändrades så att de innehöll mer fibrer och mindre socker än innan. 30 minuters fysisk aktivitet integrerades också under skoldagen, utöver raster och skolgymnastik. Resultatet av den fyra år långa studien visade att övervikt och fetma minskade med 6 % i interventionsskolorna, andelen överviktiga sjönk från 22 till 16 % medan andelen överviktiga i kontrollskolorna ökade från 18 till 21 %. 6

7 Projektbeskrivning På uppdrag av Hisingens hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN 11) startade BK Häcken hösten 2005 ett projekt för skolelever. Projektet fick namnet RUN (Rörlig Ungdom Nu) och har pågått mellan år Syftet med RUN-projektet har varit att förebygga övervikt och fysisk inaktivitet. Detta har man strävat efter genom att öka elevernas dagliga fysiska aktivitet genom extra idrottslektioner, ge dem kunskap om kost samt påverka deras attityder kring kostvanor och vikten av daglig fysisk aktivitet. En viktig del i RUN-projektet har också varit att ge eleverna möjlighet att prova på idrotter hos föreningar som finns i deras närområde. Stadsdelarna Backa, Lundby och Biskopsgården har ingått i projektet. Staffan Mårild, överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus, har fungerat som stöd och mentor i projektet. Varje klass som deltagit i projektet har haft minuters extra aktivitet per vecka under hela läsåret. Det har varit fördelat så att % bestått av fysisk aktivitet och % av teori om kost, kropp och motion. Målet med aktivitetstillfällena har varit att alla ska röra på sig. En av grundtankarna med projektet är att eleverna ska få möjlighet att prova på tränings- och idrottsformer som inte ingår i skolplanen. Avsikten med detta är att man vill velat visa ett brett utbud av motionsformer så att det finns möjlighet för alla att hitta en fritidsaktivitet som passar just för dem. Exempel på idrotter eleverna fått testa är judo, curling, klättring och streetdans. I samband med föräldramöten i början av varje läsår har grundläggande information om projektet samt om kost och motion till skolpersonal och till de involverade elevernas föräldrar getts. 7

8 Utvärdering Under de år som RUN-projektet drivits har det utvärderats genom att jämföra resultatet av olika tester från eleverna som deltagit i projektet med elever i en kontrollgrupp. Vid de två första omgångarna av RUN-projektet utfördes mätningar av eleverna vid projektets start samt i slutet av läsåret, alltså efter cirka nio månader. Därefter utfördes mätningarna av eleverna vid projektets start samt efter ett år. Två grupper, de som deltog under läsåret 07/08 och 08/09 har även följts upp efter ytterligare ett år. Vad som ingår i utvärderingen av respektive år varierar något, barnens BMI finns dock alltid med som en parameter. Utvärderingarna har utförts med hjälp av skolsköterskor, studenter vid Göteborgs universitet, anställda i projektet och konsulter. Konsulterna har i samarbete med Staffan Mårild sammanställt resultaten av skolsköterskornas mätningar. I tabell 1 nedan framgår vad som ingått i utvärderingarna för respektive läsår som projektet pågått. Tabell 1. Översikt utvärderingar Läsår 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 Årskurs Skolor (intervention) Intervention* Kontroll* Undersökningar BMI BMI BMI BMI BMI Bukomfång Bukomfång Bukomfång Bukomfång Enkäter Kondition Kondition Intervjuer Spänst Spänst Enkäter *Antal elever som deltagit i BMI-mätning vid både start och uppföljning. Skolsköterskorna på respektive skola utförde mätningar av barnens längd, vikt och bukomfång. Anställda i projektet utförde tester av kondition och spänst i kontroll- och interventionsskolor. På grund av olika förutsättningar att genomföra de olika undersökningarna och elevernas närvaro är det inte exakt samma elever som testats av skolsköterskor och projektanställda, men de allra flesta elever har deltagit i både kroppsmätningar och fystester. Det är önskvärt att antalet elever i kontrollguppen är minst lika många som antalet i interventionsgruppen, vilket inte alltid är fallet. Under läsåret 07/08 ingick till exempel nästan fem gånger så många elever i interventionsgruppen som i kontrollgruppen, vilket kan påverka möjligheterna att utläsa eventuella resultat för det läsåret. Eleverna i kontrollskolorna har till uppgift att spegla jämnåriga barn i ett liknande socioekonomiskt område, där inget hälsofrämjande projekt drivs. Då resultaten för utvärderingen begrundas bör man ha i åtanken att elevernas livsstil, förutom projektet, även påverkas av andra faktorer, såsom till exempel hemmiljön, media och andra faktorer i samhället. Vid interventioner av detta slag finns det också en möjlighet till en så kallad spill over effect, det vill säga att även kontrollskolorna påverkas av att projektet bedrivs och att de ingår i en utvärdering. För att bedöma eventuella skillnader mellan kontroll- och interventionsgrupp används olika statistiska tester. Om skillnaderna är signifikanta betyder det att sannolikheten att den observerade skillnaden skulle bero på slumpen är liten. Ofta anges ett p-värde, till exempel p 0,05. Det innebär att det endast är 5 % risk att de skillnader som observerats skulle ha orsakats av en slump. 8

9 BMI och BMI SDS BMI (body mass index) beräknas genom att dividera en persons kroppsvikt i kg med kvadraten på kroppslängden i meter (kg/m²). BMI är alltså ett mått på hur mycket någon väger i förhållande till sin längd. För vuxna innebär ett BMI mellan 18,5 och 25 normalvikt och ett BMI över 25 och 30 övervikt respektive fetma. För barn och ungdomar går gränserna för övervikt och fetma vid lägre värden, dessa värden beror på barnets kön och ålder, se tabell 2 nedan. Tabell 2. BMI-värden som motsvarar övervikt och fetma hos barn år. Övervikt (isobmi-25) Fetma (isobmi-30) Ålder Pojkar Flickor Pojkar Flickor 10 19,84 19,86 24,00 24, ,55 20,74 25,10 25, ,22 21,68 26,02 26,67 BMI SDS (Body Mass Index Standard Deviation Score) är ett standardiserat mått på hur barns BMI förhåller sig till medelvärdet för dess ålder och kön. Varje BMI-värde motsvarar en position i tillväxtkurvan. BMI SDS 0 är detsamma som medelvärdet, SDS +1,2 motsvarar övervikt och SDS +2,4 fetma. Genom att använda BMI SDS tar man hänsyn till att barnens längd ökar. I tabell 3 visas elevernas genomsnittliga förändring i BMI SDS under de fem läsåren. I figur 1 visas medelvärde för BMI hos eleverna vid start och uppföljning under fem år. Eleverna som hade RUN läsåret 05/06 mättes och vägdes i början av projektets start på höstterminen och därefter vid vårterminens slut, alltså cirka nio månader senare. Under perioden ökade medelvärdet för BMI med 0.49 enheter för eleverna i kontrollskolorna och 0.23 enheter för eleverna i interventionsskolorna. Förändringen i BMI SDS visade signifikanta skillnader i hur interventionsskolornas barns BMI närmade sig medelvärdet för deras ålder i tillväxtkurvan. Eleverna som hade RUN läsåret 06/07 mättes och vägdes även de med cirka 9 månaders mellanrum, vid höstterminens start och vårterminens slut. Kontrollgruppens BMI ökade mer än interventionsgruppen, men varken skillnaderna i BMI eller BMI SDS var signifikanta. Några signifikanta skillnader i förändring av medelvärde i BMI eller BMI SDS kan heller inte urskiljas för läsåret 07/08, 08/09 eller 09/10 då eleverna följdes upp efter 12 månader. Tabell 3. Genomsnittlig förändring i BMI SDS mellan start och uppföljning hos elever i kontroll- och interventionsskolor som deltagit vid båda mättillfällena. Läsår Antal Kontroll Antal Intervention 05/ , ,13 06/ , ,06 07/ , ,01 08/ , ,01 09/ , ,02 9

10 Figur 1. Medelvärde för BMI hos elever i kontroll- och interventionsskolor från läsåret 05/06 till läsåret 09/10. För de två första läsåren baseras medelvärdet för BMI på samma elever vid start och uppföljning. Medelvärdet för de tre sista läsåren baseras på samtliga elever som deltagit vid antingen start eller uppföljning, vilket innebär att antalet vid de olika mättillfällena varierar med cirka 25 elever. 10

11 Bukomfång Bukomfång mäts horisontellt mitt emellan revbensbågen och höftkammens översta del. Måttet mäts med eleverna stående och efter utandning. Till skillnad från BMI säger bukomfånget något om var kroppsfettet sitter. Ur hälsosynpunkt är det särskilt farligt att ha mycket fett kring buken. En riktlinje för barns bukomfång är att kvoten av bukomfånget i cm dividerat med barnets längd i cm inte bör överstiga 0,5. I figur 2 visas medelvärdet av elevernas bukomfång i kontroll- respektive interventionsskolor. Under läsåret 06/07 ökade medelvärdet av kontrollgruppens bukomfång med cirka 2 cm och medelvärdet av interventionsgruppens bukomfång ökade med 0,3 cm. Detta innebär att kontrollgruppens bukomfång i snitt ökade nästan sju gånger mer än interventionsgruppen. Denna skillnad är signifikant. Bukomfånget ökade något mer hos eleverna i kontrollskolorna även läsåret 07/08, skillnaderna är inte signifikanta. Under läsåret 08/09 ökade bukomfånget något mer i interventionsgruppen, denna skillnad mellan grupperna är signifikant (p 0,05). Under läsåret 09/10 ökade medelvärdet av interventionsgruppens bukomfång med 1,8 cm och medelvärdet av kontrollgruppens bukomfång med 3,8 cm. Skillnaden i bukomfång för de som deltagit vid båda mättillfällena är signifikant (p 0,0001). Se tabell 4 för genomsnittlig skillnad i bukomfång hos de elever som deltog i mätningar vid både start och uppföljning. Tabell 4. Genomsnittlig skillnad i bukomfång (cm) mellan start och uppföljning för elever i kontroll- och interventionsskolor som deltagit vid båda mättillfällena. Läsår Antal Kontroll Antal Intervention 06/ , ,3 07/ , ,3 08/ , ,15 09/ , ,9 Övervikt och fetma Utvärderingarna av åren visade inga signifikanta skillnader i förekomsten av övervikt och fetma i kontroll- och interventionsskolor. Vissa förändringar av andelen elever med övervikt och fetma kan dock ses under vissa år, se figur 3. Under läsåret 05/06 minskar andelen överviktiga i interventionsskolorna med 6,71 % och under läsåret 06/07 ökar den med 1,62 %. Under de tre sista läsåren är andelen med övervikt och fetma i princip oförändrad mellan start och uppföljning i interventionsskolorna, den största förändringen här är att andelen elever med fetma under läsåret 08/09 sjunker från 5,68 till 3,13 %. I kontrollskolorna minskar andelen överviktiga mellan start och uppföljning under fyra av fem läsår, andelen med fetma ökar dock i kontrollskolorna under samma år. 11

12 Figur 2. Medelvärde av elevernas bukomfång i kontroll- och interventionsskolor från läsåret 06/07 till 09/10. Läsåret 06/07 innehåller samma elever vid start och uppföljning. Läsåren 07/08, 08/09 och 09/10 innehåller samtliga elever som deltagit i mätningarna vid start och/eller uppföljning. 12

13 Figur 3. Andel elever med fetma och övervikt (övervikt inklusive fetma) i kontroll (K)- och interventionsskolor (I) från läsåret 05/06 till läsåret 09/10. Läsåren 05/06, 06/07 och 08/09 innehåller samma elever vid start och uppföljning. Läsåret 07/08 och 09/10 innehåller samtliga elever som deltagit i mätningar vid start och/eller uppföljning. 13

14 Kondition Från och med läsåret 08/09 testades konditionen hos elever i interventions- och kontrollskolor. Konditionstestet som användes var ett så kallat Beep-test eller Shuttle run test. Det går ut på att testpersonen springer fram och tillbaka mellan två punkter. Vanligtvis är avståndet mellan punkterna 20 meter, men eftersom majoriteten av idrottshallarna inte är 20 meter långa sprang eleverna istället 2x10 meter, eftersom alla måste ha samma förutsättningar. Under testet spelas ett band eller en CD med pipljud i vissa intervaller. Vid varje pip ska testpersonen ha nått till nästa punkt. Under testets gång minskas tiden mellan pipen successivt, testpersonen måste alltså springa snabbare och snabbare ju längre den kommer i testet. Testpersonen slutar springa när den inte längre orkar eller när den inte hinner fram till linjerna innan pipen. Deltagarna springer oftast 5 eller 6 stycken i taget i bredd. Resultaten från ett beep-test kan med hjälp av kroppsvikten hos testpersonen användas till att räkna ut dennes syreupptagningsförmåga (ml/kg/min). Ju bättre syreupptagningsförmåga en person har desto längre och hårdare kan dennes kropp arbeta. Eftersom barnen i RUN-projektet sprungit 10x2 meter istället för 20 meter finns inga bra referensvärden, däremot goda möjligheter att jämföra interventionsgruppen med kontrollgruppen. Resultaten visar att eleverna i interventionsskolorna i snitt ökar sin kondition mer än eleverna i kontrollskolorna, se figur 4. En signifikant skillnad (p 0,0001) syns för såväl läsåret 08/09 och 09/10 samt även då eleverna från läsåret 08/09 följs upp efter ytterligare ett år. Figur 4. Medelvärde av resultat från beep-test i kontroll- och interventionsskolor från läsåret 08/09 och 09/10. Eleverna från läsåret 08/09 följdes upp även efter två år. 14

15 Spänst Spänsttestet (Counter movement jump) utfördes med hjälp av en elektronisk matta och tillhörande handenhet. Testpersonen står med fötterna axelbrett på mattan, sätter händerna på höfterna, böjer på benen och hoppar så högt de kan. Testpersonen måste landa på raka ben, då det går att lura mattan genom att landa med böjda ben. Tiden från det att testpersonens tår lämnar mattan och till dess att de landar på mattan igen registreras. Resultatet av spänsttestet ges i tum (1 tum/1 inch = 2,54 cm) och är ett mått på hur högt testpersonen hoppat. Varje elev tillåts göra 2 stycken hopp, det bästa resultatet räknas. Resultaten visar att eleverna i interventionsskolorna i snitt ökar sin spänst mer än eleverna i kontrollskolorna, se figur 5. En signifikant skillnad (p 0,0001) syns för såväl skillnaden läsåret 08/09 och 09/10 samt även då eleverna från läsåret 08/09 följs upp efter ytterligare ett år. Figur 5. Medelvärde av resultat från spänsttest i kontroll- och interventionsskolor från läsåret 08/09 och 09/10. Eleverna från läsåret 08/09 följdes upp även efter två år. 15

16 Enkäter Vid starten av läsåret 06/07 och ett år senare fick eleverna i interventionsskolorna och kontrollskolorna besvara frågor om kost- och motionsvanor. I samband med enkäten gjorde eleverna också ett kunskapstest bestående av 13 frågor om bland annat sockerinnehåll i läsk, näringsämnens uppgift i kroppen och fysisk aktivitet. Resultatet av enkäterna och kunskapstestet redovisas i bilaga A. Inför läsåret 08/09 avsågs att undersöka elevernas psykiska hälsa. I en nyligen publicerad artikel (A meta-analysis of the relationship between children's physical activity and mental health) där analyser av 73 studier vägts samman, pekade resultaten på att fysisk aktivitet generellt ökar barns mentala hälsa. På grund av svårigheter att hitta enkäter som var lämpliga för att utvärdera elevernas psykiska hälsa i RUN-projektet delades en hälsoenkät ut som byggde på några frågor som används i skolhälsovården. I hälsoenkäten uppgav en större andel av eleverna i interventionsskolorna att de sällan eller aldrig hade ont i magen vid uppföljningen jämfört med vid projektets start. I övrigt var det små skillnader i förändringarna i elevernas upplevda hälsa avseende bland annat trötthet, huvudvärk, sömn och hur ofta de åt frukost och drack saft/läsk. Resultatet av hälsoenkäterna redovisas i bilaga B. Intervjuer I slutet av läsåret 06/07 intervjuades elever, lärare och rektorer från interventionsskolorna. Nedan följer en sammanfattning av deras erfarenheter och tankar om RUN-projektet. Elever om RUN läsåret 06/07 Under vårterminen 2007 utfördes gruppintervjuer med elever från interventionsskolorna för att undersöka deras erfarenheter och åsikter om projektet. De flesta elever upplevde att de lärt sig något nytt om kost och fysisk aktivitet sen projektets start. Ett flertal nämnde till exempel att de lärt sig hur man läser en innehållsförteckning och att de insett hur mycket socker som finns i godis och läsk. Många av eleverna uppgav att de förändrat sina vanor i något avseende, de vanligaste förändringarna som eleverna uttryckte att de gjort var att äta mer grönsaker och frukt samt mindre godis. Att eleverna rörde på sig mer i skolan jämfört med innan projektets start är högst troligt, och några elever berättade även att de börjat röra sig mer på sin fritid sen projektet började. Majoriteten av dem sa också att de tror att de kommer att fortsätta tänka på vad de äter och att röra mer på sig även efter projektets slut. Eleverna som intervjuades var mycket positivt inställda till projektet och tacksamma för att de fått vara med. Eleverna ansåg att det varit speciellt roligt att få prova på annorlunda aktiviteter som de vanligtvis inte gör. De önskade att de skulle ha fått prova på ännu fler aktiviteter eller fått testa samma aktivitet fler gånger. Vad eleverna lyfte fram som negativt var att en av lokalerna som användes legat för långt bort från skolan och att en av lokalerna var alldeles för liten, vilket medförde att det inte gick att variera aktiviteterna i den. Mer från intervjuerna med eleverna finns att läsa i C-uppsatsen RUN-projektet. En undersökning av elevers erfarenheter och åsiker från Göteborgs universitet. Lärare om RUN läsåret 06/07 Tre av klassföreståndarna i de sex interventionsklasserna delgav skriftligen eller via intervju sina åsikter och tankar om projektet. Samtliga lärare tyckte att projektet hade fungerat bra under året och var i det stora hela mycket nöjda med projektets upplägg. Lärarna tyckte att det hade varit lätt och roligt att samarbeta med de anställda i projektet och beskrev dem som duktiga, proffsiga och inlyssnande. Lärarna berättade också att projektet mottagits väl hos eleverna och att det varit mycket uppskattat. Många elever angav till exempel vid utvecklingssamtalen att RUN var ett av deras favoritämne och ett ämne de kände att de var bra i. 16

17 De teoretiska RUN-lektionerna ansågs ha haft ett relevant innehåll och varit på en lagom nivå för eleverna. En lärare uppgav att då de under tidigare årskurser pratat om hälsa och kosthållning hade budskapen inte gått fram. Nu däremot, är eleverna mer hälsomedvetna, sa en av lärarna. Budskapen har gått fram på ett bättre sätt, och tack vare att ledarna för projektet varit mycket populära har det varit lätt att knyta an till dem och budskapen även under andra lektionstimmar. Ett par av lärarna upplevde även att stämningen och koncentrationsförmågan hos eleverna blivit bättre efter RUN projektets start. Det missnöje som fanns hos lärarna var liksom hos eleverna gällande en lokal för aktiviteterna som varit för liten, vilket begränsade innehållet i lektionerna. En lärare ansåg också att de kunde ha testat på någon mer aktivitet som var typisk tjejaktivitet. Tiden för projektet har tagits från olika teoretiska lektioner och vid något fall har elevernas skoldag förlängts. Ingen av lärarna uppgav att projektet skulle ha haft negativ inverkan på de skolämnen vars tid har tagits ifrån till projektet. Lärarna trodde att det skulle vara fördelaktigt att involvera föräldrarna i större utsträckning än vad som gjorts under läsåret, eftersom föräldrarna spelar stor roll för elevernas livsstil. Samtidigt ställde de sig frågande till hur det skulle gå till. Långt ifrån alla föräldrar närvarar på föräldramöten och många tyckte redan att de hade kunskap i ämnet menade någon. Rektorer om RUN läsåret 06/07 Rektorerna från de tre interventionsskolorna intervjuades via telefon. Samtliga rektorer ansåg att samarbetet mellan skolorna och de projektansvariga fungerat väldigt bra under året. "Helt suveränt!", "Klockrent!" och "Alldeles utmärkt!" är citat som speglade rektorernas åsikter. De var alla mycket glada för att deras skolor fått delta i projektet. En rektor uttryckte att lärarna på skolan känt sig inspirerade av projektledarna och de hade även fått beröm för sin goda lyhördhet och sin förmåga att vara flexibla. Rektorerna vid interventionsskolorna hade redan innan projektet ett intresse av mer fysisk aktivitet och kost i skolundervisningen. En av skolorna hade tidigare tagit del av Handslaget (en satsning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet via Riksidrottsförbundet), en annan hade tidigare försökt driva igenom förslag om att få ha fysisk aktivitet på elevens val -timmarna, men fick då avslag på denna idé. En rektor nämnde också att de haft ett ämne kallat livskunskap där de bland annat tar upp vikten av fysisk aktivitet och kost. En av rektorerna menade att RUN-projektet, genom dess specifika insatser, medfört en högre kompetens och en högre kvalitet i skolornas satsning för en god hälsa. En rektor uttryckte att RUN ger mer än fysiska effekter och menade att även barnens självkänsla påverkas. "I RUN får alla vara med, alla duger och får vara på sin egen nivå." Ett par elever har tydligt fått ett större självförtroende och trätt fram på ett annat sätt under projektets gång, berättade en rektor. Samtliga rektorer var eniga om att man i skolan till viss del kan göra insatser som främjar hälsan, genom att involvera rörelse i teoretiska lektioner eller införa promenader o.s.v., men de menar att det aldrig skulle bli detsamma som det som nu erbjudits i projektet. Kvaliteten på de aktiviteter som testas skulle aldrig kunna bli densamma som i RUN. För att hålla en hög kompetens och kvalité behövs det någon som har tid och resurser, någon slags samordnare. Det krävs ett extra ekonomiskt tillskott till skolorna för att de skulle kunna erbjuda eleverna något liknande utanför ett projekt som RUN. Som en rektor uttryckte sig "Jag vet att eleverna tjänar på att ha extra fysisk aktivitet i längden, men finns inte pengarna så går det helt enkelt inte!" Samma rektor sa också "Jag tror det är extra viktigt i området där min skola ligger, det blir allt färre idrottsrörelser här, så det finns ett stort behov." Två av rektorerna önskade att RUN skulle starta i årskurs fyra istället för sex (vilket också skedde), vilket skulle medföra att man kan "fånga upp" eleverna tidigare. Ett förslag till förbättring var också att testa ännu fler aktiviteter som ligger utanför idrottsvärlden där man också rör på sig, för de elever som inte är så sportintresserade, till exempel scouting. En annan tanke som kom fram var att 17

18 förstärka samspelet med elevernas föräldrar ytterligare genom temakvällar, aktivitetsdagar och dylikt. Enligt en enkät (där frågor till eleverna ställs om deras upplevelser inom olika områden på skolan) som årligen delas ut på en av skolorna såg man att eleverna i högre grad var nöjda vad det gäller friskvårdsområdet jämfört mot tidigare år. Enligt skolans egen analys har RUN till stor del bidragit till denna nöjdhet. Skolan låg också över Göteborgs skolors medelvärde på detta område. 18

19 Avslutning De senaste decenniernas dramatiska ökning av antalet barn med övervikt och fetma har bidragit till att ungefär % av barnen i Sverige är överviktiga eller feta. För eleverna som ingått i RUNprojektets kontroll- eller interventionsgrupper på Hisingen är andelen med övervikt och fetma ännu högre. Vid flera mätningar uppgår andelen elever med övervikt till över 25 %. Detta gör Hisingen till ett särskilt viktigt område för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Barn och ungdomar har de senaste åren också blivit alltmer inaktiva vilket påverkar deras hälsa och livskvalitet oavsett övervikt. RUN-projektet är ett exempel på hur föreningslivet kan bidra i arbetet för en mer jämlik hälsa och att ge barn och ungdomar möjligheten till goda levnadsvanor. Projekt RUN har drivits på Hisingen under fem år och medverkat till ökad fysisk aktivitet hos elever på åtta skolor. Projektet har varit mycket omtyckt bland elever, föräldrar, lärare och rektorer och bidragit till en ökad kunskap kring vikten av bra mat och regelbunden fysisk aktivitet. I flera olika omgångar har barnen som deltagit i RUNprojektet visat bättre värden i BMI och bukomfång i jämförelse med kontrollgruppen. Att dessa effekter inte sågs i samtliga utvärderingar är inte anmärkningsvärt då de medverkande barnen trots allt oftast hade normalvikt och inte övervikt vid starten. Den grupp barn som fått BK Häckens insats har dock genomgående visat bättre kondition och styrka vid uppföljningen. Detta är ett mycket slående och viktigt resultat. En god kondition tenderar att hålla i sig och har stor betydelse för att motverka livsstilsrelaterad ohälsa. 19

20 Källor Ahn, S. & Fedawa, AL. (2011). A meta-analysis of the relationship between children's physical activity and mental Health. Journal of Pediatric Psychology. Barbieri Enghardt, H., Paerson, M., & Becker, W. (2006). Riksmaten barn Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Britton, M. (2005). Förebyggande åtgärder mot fetma: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Cole, TJ., Bellizzi, MC., Flegal, KM., & Dietz, WH. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide. International survey. British Medical Journal 320 : Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06. Hämtad från Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: En interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Harris, KC., Kuramoto, LK., Schulzer, M. & Retallack, JE. (2009). Effect of school-based physical activity interventions on body mass index in children: a meta-analysis. Canadian Medical Association Journal 180(7): Hälsa+ Kunskap! Bunkeflomodellen. (2005). Bunkeflomodellen. Hämtad från Karolinska institutet. (2007). Godisförbud i skolan hjälper barn hålla vikten. Hämtad från Nordic Council of Ministers. (2004). Nordic Nutrition Recommendations 2004: integrating nutrition and physical activity. 4th ed. Copenhagen: Norden Persson, U. & Ödegard, K. (2005). Indirekta kostnader till följd av sjukdomar relaterade till övervikt och fetma. (IHE e- rapport 2005:3). Lund: Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi. Rasmussen, F., Eriksson, M., Bokedal, C. & Schäfer Elinder, L. (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS en studie i sydvästra Storstockholm. (Rapport 2004:1.) Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/ Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 20

21 Bilaga A Tvåårsuppföljning av BMI och bukomfång Nedan visas medelvärdet för BMI och bukomfång hos elever i skolor som följdes upp genom mätningar av skolsköterskorna eller fystester av projektledare två år efter projektet start. För HT 07 saknas mätningar från en av fem kontrollskolor. För HT 10 saknas mätningar från två av åtta interventionsskolor. Figur 1. Medelvärde för BMI i kontroll- och interventionsskolor. Figur 2. Medelvärde för bukomfång hos elever i kontroll- och interventionsskolor.

22 Andel elever i kontrollskolorna Andel elever i interventionsskolorna Bilaga B Resultat från enkätundersökning läsåret 06/07 I början och slutet av läsåret 06/07 fick eleverna besvara enkäter med frågor om kost- och motionsvanor samt ett kunskapstest. Det kan vara svårt för en elev på 12 år att på egen hand uppskatta hur ofta den äter en viss typ av mat/livsmedel. Det finns också en risk vid enkäter av detta slag, att de som besvarar den uppger det svarsalternativ som de tror är mest önskvärt. Av dessa anledningar är det svårt att veta hur väl elevernas svar stämmer överens med verkligheten. Totalt besvarade 91 elever i interventionsskolorna och 73 elever i kontrollskolorna enkäterna både vid projektets start och slut. Bortfallet vid enkätfrågorna blev högre jämfört med vägningarna och mätningarna samma år (där 121 respektive 123 elever ingår). Detta beror dels på att en av skolorna inte medverkade, dels på att alla elever inte närvarade vid utlämnandet av enkäterna eller lämnade in dem i efterhand. Utöver detta fanns det svårigheter att matcha elevernas enkätsvar mellan start och slut. Nedan visas några av de frågor som eleverna besvarade. Snabbmat Hur ofta äter du snabbmat? 70% 60% 50% 40% 30% 20% HT 2006 VT % 0% Aldrig Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Flera ggr i veckan Varje dag Hur ofta äter du snabbmat? 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% HT 2006 VT ,00% 0,00% Aldrig Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Flera ggr i veckan Varje dag Hos interventionsskolorna syns inga större förändringar i snabbmatskonsumtionen. De små förändringar som skett är dock positiva, ingen anger t.ex. längre att de äter snabbmat varje dag. Inte heller hos kontrollskolorna tycks snabbmatskonsumtionen ha förändrats märkvärt under läsåret.

23 Andel elever i kontrollskolorna Andel elever i interventionsskolorna Godis Hur ofta äter du godis? 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Aldrig Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Flera ggr i veckan Varje dag Flera ggr varje dag HT 2006 VT 2007 Hur ofta äter du godis? 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% HT 2006 VT ,00% 0,00% Aldrig Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Flera ggr i veckan Varje dag Flera ggr varje dag Eleverna i interventionsskolorna uppger att de efter projektets slut äter mindre godis än tidigare. Ingen uppger längre att den äter godis flera gånger varje dag och färre anger att de äter godis varje dag och flera gånger i veckan. Istället uppger fler att de endast äter godis en gång i veckan eller mindre än en gång i veckan. Eleverna i kontrollskolorna tycktes äta mindre godis än eleverna i interventionsskolorna gjorde från början. Något fler elever tycks under läsåret ha ökat sin godiskonsumtion. Tio elever i kontrollskolorna besvarade inte frågan.

24 Andel elever i kontrollskolorna Andel elever i interventionsskolorna Saft och läsk Hur ofta dricker du saft eller läsk? 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Aldrig Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Flera ggr i veckan Varje dag Flera ggr varje dag HT 2006 VT 2007 Hur ofta dricker du saft eller läsk? 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% HT 2006 VT ,00% 5,00% 0,00% Aldrig Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Flera ggr i veckan Varje dag Flera ggr varje dag Den största skillnaden i interventionsskolorna är andelen elever som uppger att de dricker läsk flera gånger i veckan, vilket har minskat med 14 %. Det är också fler elever som anger att de efter projektet dricker läsk mindre än en gång i veckan. Bortsett från detta är förändringarna mycket små. I kontrollskolorna är det färre elever som uppger att de dricker saft eller läsk mindre än en gång i veckan, utöver det är skillnaderna marginella.

25 Andel elever i kontrollskolorna Andel elever i interventionsskolorna Motion på fritid Hur ofta motionerar du på fritiden? 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% HT 2006 VT 2007 Aldrig 1-3 ggr i månaden 1 gång i veckan 2-3 ggr i veckan 4-6 ggr i veckan Varje dag Hur ofta motionerar du på fritiden? 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% HT ,00% VT ,00% 10,00% 5,00% 0,00% Aldrig 1-3 ggr i månaden 1 gång i veckan 2-3 ggr i veckan 4-6 ggr i veckan Varje dag Vid projektets start angav drygt 12 % av eleverna i interventionsskolorna att de aldrig motionerade på fritiden. Vid projektets slut har denna siffra sjunkit till drygt 1 %. Förutom att 12 % av eleverna uppger att de börjat motionerna på fritiden syns även en ökning i antalet elever som uppger att de på fritiden motionerar 4-6 gånger i veckan och varje dag. Det finns en risk att eleverna har missuppfattat frågan och räknat med den extra motion de får på RUN lektionerna. Det framgick dock av enkäterna att fler elever deltar i någon idrott efter skoltid. Hos kontrollskolorna syns en liten ökning i antalet elever som vid vårterminens slut anger att de är mer fysiskt aktiva. Enligt enkäterna var eleverna i kontrollskolorna betydligt mer aktiva på sin fritid än eleverna i kontrollskolorna vid projektets start. Det var också färre elever som uppgav att de aldrig var fysiskt aktiva. Detta kan bidra till att benägenheten att öka antalet motionstillfällen inte är lika stor som hos interventionsskolorna.

26 Andel elever kontrollskolorna Andel elever i interventionsskolorna Kunskapstest Kunskapstestet innehöll 13 frågor med tre svarsalternativ vardera. Frågorna handlade bl.a. om sockerinnehåll i läsk, proteiners uppgift i kroppen, fetter, kalorier och hur mycket en tolvåring bör vara fysiskt aktiv varje dag. För att göra resultatet mer överskådligt har eleverna placerats in i tre grupper, de med 0-4 rätt, de med 5-9 rätt och de med rätt. Antal rätt på kunskapstest (max 13 rätt) 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 0-4 rätt 5-9 rätt rätt HT 2006 VT 2007 Antal rätt på kunskapstest (max 13 rätt) 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 0-4 rätt 5-9 rätt rätt HT 2006 VT 2007 I interventionsskolorna syns en tydlig ökning i antalet rätt på kunskapstestet Detta gäller även då man studerar antal möjliga rätt var för sig. Nästan 40 % färre hamnar i den första kategorin, 0-4 rätt, efter projektets slut. Andelen med 5-9 rätt ökar med nästan 30 % och det är även fler elever som har rätt. Även kontrollskolornas elever har svarat rätt på fler frågor denna gång, skillnaden är dock inte lika stor som i interventionsskolorna och ingen i kontrollskolorna har vid vårterminens slut rätt.

27 Bilaga C Resultat från hälsoenkäten 08/09 Hälsoenkäten bygger på några utvalda frågor från skolhälsovården. Höstterminen 2008 besvarades hälsoenkäten av 124 elever från fyra kontrollskolor och 231 elever från åtta interventionsskolor. Höstterminen 2009 besvarades samma enkät av 129 elever i kontrollskolorna och 249 elever i interventionsskolorna. Hur många elever som svarat på respektive fråga vid de olika tillfällena framgår av parentesen under staplarna. Mår du bra? 120,00% 100,00% 98,30% 96,90% 95,60% 98,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% 1,60% 3,10% 4,30% 2,00% Kontroll HT- 08 (n=123) Kontroll HT- 09 (n=128) Intervention HT-08 (n=231) Intervention HT-09 (n=249) Alltid/Ofta Sällan/Aldrig Är du trött? 90,0% 80,0% 70,0% 75,0% 79,7% 72,3% 78,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 25,0% 20,3% 27,7% 22,0% Alltid/Ofta Sällan/Aldrig 10,0% 0,0% Kontroll HT- 08 (n=124) Kontroll HT- 09 (n=128) Intervention HT-08 (n=231) Intervention HT-09 (n=246)

28 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 14,6% 85,4% Kontroll HT- 08 (n=123) Har du ont i huvudet? 9,4% 90,6% Kontroll HT- 09 (n=128) 84,8% 85,8% 15,2% 14,2% Intervention HT-08 (n=230) Intervention HT-09 (n=247) Alltid/ofta Sällan/Aldrig 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 12,1% 87,9% Kontroll HT- 08 (n=124) Har du ont i magen? 7,8% 92,2% Kontroll HT- 09 (n=128) 16,1% 83,9% Intervention HT-08 (n=230) 8,2% 91,8% Intervention HT-09 (n=245) Alltid/Ofta Sällan/Aldrig 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 95,1% 96,1% 93,0% 96,4% 4,9% 3,9% 7,0% 3,6% Kontroll HT- 08 (n=123) Sover du gott om natten? Kontroll HT- 09 (n=128) Intervention HT-08 (n=227) Intervention HT-09 (n=248) Alltid/Ofta Sällan/Aldrig

29 Äter du frukost? 120,0% 100,0% 100,0% 94,6% 95,2% 94,4% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 0,0% Kontroll HT- 08 (n=124) 5,4% 4,8% 5,6% Kontroll HT- 09 (n=129) Intervention HT-08 (n=231) Intervention HT-09 (n=248) Alltid/Ofta Sällan/Aldrig 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 77,4% 74,6% 22,6% 25,4% Kontroll HT- 08 (n=124) Kontroll HT- 09 (n=126) Dricker du saft/läsk? 36,1% 63,9% Intervention HT-08 (n=230) 28,5% 71,5% Intervention HT-09 (n=249) Varje dag eller flera gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan

30 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 8,3% 91,7% Kontroll HT- 08 (n=121) 81,3% 82,5% 82,7% 18,8% 17,5% 17,3% Kontroll HT- 09 (n=128) Äter du godis? Intervention HT-08 (n=228) Intervention HT-09 (n=249) Varje dag eller flera gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0%,0% Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? 63,9% 66,7% 69,6% 68,7% 17,2% 18,9% 19,4% 18,7% 19,7% 14,0% 11,7% 11,6% Kontroll HT-08 (n=122) Kontroll HT-09 (n=129) Intervention HT-08 (n=230) Intervention HT-09 (n=249) Ja Ibland Nej

31 Rapport Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare: Per-Olof Olofsson Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg, Hisingen Avtalsuppföljning inom VG Primärvård 2010 Bakgrund Västra Götalandsregionen ska minst en gång per år genomföra uppföljningsmöte med vårdcentraler inom VG Primärvård. Under perioden december 2010 till mars 2011 har Hälso- och sjukvårdskansliet (HSK) genomfört uppföljningsmöten med alla vårdcentraler i nämndområdet.. Uppföljningens innehåll Innehållet i uppföljningen följer en regiongemensam mall som tagits fram av VG Primärvårdskontoret. De områden som uppmärksammas i uppföljningen är följande: o Förändringar sedan verifieringen 2009 o Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser o Vårdåtagande o Samverkan o Barnhälsovård o Tillgänglighet o Utbildning och kompetens o Övrigt I nämndområdet finns 15 vårdcentraler varav sex drivs i privat regi. Flest listade finns hos den privat drivna vårdcentralen Backa Läkarhus med cirka listade personer. Den minsta vårdcentralen är den privat drivna Selmas Läkarhus med cirka listade. Sammantaget är cirka personer listade på vårdcentraler i nämndområdet. Resultat Förändringar sedan verifieringen Ägarförhållanden och bemanning Med något undantag har det inte skett några förändringar inom ägarstrukturen hos vårdenheterna. Primärvården i Göteborg etablerade en ny vårdcentral vid Eriksberg med start 1 oktober Allemanshälsans vårdcentral vid Kyrkbytorget upphörde med sin verksamhet 1 april Flera vårdcentraler har gjort förändringar i sin bemanning beroende på hur listningen har utvecklats. Trenden är att fler blir fast anställda och färre personalkategorier blir inhyrda. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: Sida 1 (4)

32 Datum Diarienummer HSN Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Under första året har detta arbete inte fullt ut prioriterats av alla vårdgivare. Alla vårdcentraler arbetar dock med förebyggande insatser till exempel hälsosamtal och rökavvänjning såväl individuellt som i grupp. De offentligt drivna vårdcentralerna använder etablerade program inom området, framför allt Hälsolyftet. Vårdcentralerna ska ha dokumenterade rutiner för det hälsofrämjande arbetet. Flera vårdcentraler har brister när det gäller detta krav. Vårdåtagande Statistikverktyget Spear och inrapporterade data Spear är ett uppskattat verktyg för uppföljning och kvalitetsarbete. Vårdgivarna har vid tiden för uppföljningen, med några undantag, tagit ut information för sin vårdcentral. Flera har presenterat uppföljningsdata till exempel vid arbetsplatsträffar. Arbete pågår med att förbättra rutiner och öka kunskap om registreringar. När det gäller vård som tillhandahålls via underleverantörer förekommer fortfarande registreringsproblem. Det får till följd att produktionsstatistiken inte blir komplett. Kompetens Krav- och kvalitetsbokens krav på kompetens för vissa personalkategorier uppfylls nära nog av alla vårdcentraler. Flera vårdcentraler har kunnat fastanställa framför allt specialister i allmänmedicin. Specialistutbildade sjuksköterskor finns på vårdcentralerna, alternativt samverkar man med andra vårdgivare inom resp koncern. När det gäller den psykiska ohälsan erbjuds patienterna, utöver den vård som ligger inom allmänläkarens kompetensområde, korttidsterapier i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. De flesta vårdcentraler kan erbjuda kompetensen psykolog. Samverkan Samverkan i närområdet Vårdcentralerna ska samverka i närområdet. För varje område ska finnas en närområdesplan. Vid tiden för uppföljningen pågick arbete med att revidera närområdesplanerna. De flesta vårdgivarna är positiva till hur samarbetet fungerar. I samverkan sker bland annat en fördelning av vissa av de gemensamma åtaganden som finns i området. Det har framförts en del kritik från privata vårdcentraler över att inte samverkan fungerar fullt ut inom vissa områden. Framför allt gäller detta samverkan med MVC. Kritik har också framförts från några vårdcentraler kring bristfällig samverkan med den psykiatriska öppenvården på Hisingen. Sida 2 (4)

33 Datum Diarienummer HSN Verktyget Klara/SVPL som är till för att kommunicera mellan sjukhus, primärvård och kommun om utskrivningsklara patienter fungerar hos alla. Flera vårdgivare är dock kritiska till sjukhusens knapphändiga medicinska information. Barnhälsovård Samtliga vårdcentraler driver barnavårdscentral i egen regi. Sjuksköterska och läkare som arbetar med barnhälsovård ska för att upprätthålla kompetens och färdighet inte se färre än 25 nyfödda per år. Familjecentral I nämndområdet finns en familjecentral i Tuve. I Biskopsgården pågår ett familjecentrerat arbete i samverkan med Göteborgs stad och där både de offentligt och privat drivna vårdcentralerna deltar. Tillgänglighet Generellt har tillgängligheten ökat i och med införandet av VG Primärvård. Telefontillgängligheten är god och vårdcentralerna klarar vårdgarantin. Många av vårdcentralerna uppfyller kravet att erbjuda tjänsten Mina vårdkontakter till sina listade. Flera privata vårdcentraler ger invånarna möjlighet att via hemsidan beställa tid för besök. Utbildning och kompetens Med några undantag är vårdcentralerna certifierade för att ta emot studenter. Tillgången på läkare, som genomför sin specialisttjänstgöring till allmänläkare (ST) är god. På Hisingen finns i dagsläget cirka 23 ST- tjänster där 21 st finns på offentligt drivna vårdcentraler och 2 på privata. Även andra yrkeskategorier, t ex blivande sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare m fl får praktikplatser på vårdcentralerna. Övrigt Alla har vårdcentraler har lämnat information till tillgänglighetsdatabasen, som är den instans som fortsättningsvis kommer att följa upp att lokalerna har föreskriven fysisk tillgänglighet. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns på de flesta vårdcentraler men det är dock inte dokumenterar på alla. Ägare, som till exempel Västra Götalandsregionen och de större vårdbolagen har etablerade system som vårdcentralerna använder. Sida 3 (4)

34 Datum Diarienummer HSN Vid uppföljningstillfället har frågan ställts om man känner till regionens Kunskapscentrum för jämställd vård. Svaren påvisar stor variation i kunskap om hur man nyttjar regionens kunskapscentrum och vad man känner till om jämställdhetsfrågor som rör vård och organisation. Fortsatt arbete Avtalsuppföljningen visar att alla vårdcentraler är godkända för att bedriva vårdcentralsverksamhet enligt kontrakt inom VG Primärvård. HSK kommer att ha fortsatt uppföljningsdialog med någon vårdcentral. Sida 4 (4)

35 Tjänsteutlåtande nr 1111/11 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Sofia Hedenlund Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Överenskommelse om utförande av fördjupade medicinska utredningar inom ramen för sjukskrivningsmiljarden år 2011 Ärendet Sedan år 2010 är det ett villkor inom sjukskrivningsmiljarden att landstingen genomför fördjupade medicinska utredningar som beställs av Försäkringskassan. I Västra Götalandsregionen har hälso- och sjukvårdsnämnderna ålagts av hälso- och sjukvårdsutskottet att sluta överenskommelser med vårdgivare om utförande av dessa utredningar. Bakgrund Sedan år 2010 är det ett villkor inom sjukskrivningsmiljarden att landstingen genomför fördjupade medicinska utredningar i form av teambaserade medicinska utredningar (TMU) och särskilt läkarutlåtande (SLU). Dessa utredningar beställs av Försäkringskassan i ärenden där de behöver ytterligare underlag gällande patienten, för att kunna fatta beslut i försäkringsmedicinska ärenden. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan hösten 2010 en överenskommelse med Primärvården Göteborg om utförande av dessa utredningar vid Primärvårdsrehab Angered. I förhandlingar med Primärvården Göteborg har ett förslag till överenskommelse för år 2011 tagit fram. Förslaget gäller för perioden och innebär att uppdraget fortsatt ligger på Primärvårdsrehab Angered att utföra dessa utredningar. Ersättningen till Primärvården Göteborg är tvådelad; med en fast ersättning på 3,2 mnkr för helåret 2011 och med rörlig ersättning per genomförd utredningar kr/tmu och kr/slu. Överväganden Överenskommelsen för år 2011 finansieras med medel ur rehabiliteringsgarantin. Föregående år finansierades arbetet med särskilt avsatta medel från hälso- och sjukvårdsutskottet. År 2011 ska hälso- och sjukvårdsnämnderna själva finansiera verksamheten. Samverkan Information enligt MBL 19 sker i samverkansgruppen HSSG den 15 april POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: Sida 1 (2)

36 Datum Diarienummer HSN Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till överenskommelse med Primärvården Göteborg om utförande av fördjupade medicinska utredningar inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Överenskommelse om utförande av fördjupade medicinska utredningar inom ramen för sjukskrivningsmiljarden år 2011 Expedieras till Primärvården Göteborg Sida 2 (2)

37 1(3) Dnr HSN ÖVERENSKOMMELSE MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND 11 GÖTEBORG, HISINGEN OCH PRIMÄRVÅRDEN GÖTEBORG UTFÖRANDE AV FÖRDJUPADE MEDICINSKA UTREDNINGAR INOM RAMEN FÖR SJUKSKRIVNINGSMILJARDEN 1 PARTER Parter i denna överenskommelse är Primärvården Göteborg och Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen. 2 TIDSPERIOD Överenskommelser gäller för perioden BAKGRUND För att stimulera landstingen/regionerna till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde staten år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Utbetalningen av dessa medel reglerades samma år genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I överenskommelsen mellan staten och SKL för åren återfinns ett antal villkor som måste uppfyllas för att landstingen/regionerna ska få del av de ekonomiska medel som staten anslagit. Ett av dessa villkor är att landstingen/regionerna på begäran och inom föreskriven tid tillhandahåller temabaserade medicinska utredningar (TMU) och särskilda läkarutlåtanden (SLU), som Försäkringskassan använder för bedömning av arbetsförmåga inför beslut om rätten till ersättning från sjukförsäkringen (RSK ). Det är Försäkringskassan som tar ställning till behovet av utredning och beställer eventuell utredning av landstinget. Ersättning utbetalas till landstingen/regionerna i förhållande till den andel underlag som levereras i förhållande till efterfrågan samt att utredningarna levereras inom föreskriven tid och till fullgod kvalitet. Utredningen ska ta sikte på hur sjukdomen påverkar funktionstillståndet. Hälso- och sjukvården ska i detta sammanhang inte ge rehabiliteringsförslag eller uttala sig om arbetsförmåga eller eventuell rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Primärvården Göteborg har sedan 1 oktober 2010 haft uppdraget att genomföra teambaserade fördjupade medicinska utredningar.

38 2(3) 4 INRIKTNING Primärvården Göteborg åtar sig i och med denna överenskommelse att utföra de fördjupade medicinska utredningar som Försäkringskassan beställer inom det område som utgör hälsooch sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12. En likalydande överenskommelse sluts separat mellan Primärvården Göteborg och respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Utredningarna ska utföras till fullgod kvalitet och inom föreskriven tid. TMU ska genomföras av ett team bestående av läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. SLU skall genomföras av enskild läkare. Samtliga personal som genomför utredningar måste ha genomgått den av Försäkringskassan tillhandahållna fördjupade utbildningen i försäkringsmedicin. 5 ERSÄTTNING Primärvården Göteborg ersätts enligt en tvådelad modell med både rörlig och fast ersättning. Den fasta ersättningen är 3,2 mnkr för helåret Den rörliga ersättningen innebär kr för varje TMU upp till 230 st och kr för varje SLU upp till 109 st. Detta ger ett ersättningstak på 8 mnkr för den ovan nämnda perioden. Inom ramen för taket ska primärvården göra fler TMU och SLU om så beställs av Försäkringskassan, för TMU ska dock kapaciteten vara maximalt 25 utredningar per månad. I den händelse att ersättningstaket på 8 mnkr uppnås under verksamhetsåret, har primärvården rätt att, utöver taket, debitera för utförda SLU med kr styck. Den fasta ersättningen faktureras månadsvis. Den rörliga ersättningen faktureras efter avslutad månad och då för de utredningar som avslutats under månaden. I den händelse att en utredning inte blir godkänd av Försäkringskassan och ersättning därmed inte betalas ut till Västra Götalandsregionen från staten, ska Primärvården göra en kreditering för den icke godkända utredningen vid nästkommande fakturering. Primärvården Göteborg fakturerar hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Fakturan ställs till hälsooch sjukvårdskansliet som fördelar kostnaden mellan de berörda hälso- och sjukvårdsnämnderna. All fakturering skall ske med väl underbyggt fakturaunderlag, där det tydligt framgår vad kostnaderna avser. 6 TVIST Om tvist mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Primärvården Göteborg uppstår, ska tvisten lösas genom förhandling mellan parterna. 7 UPPFÖLJNING Verksamheten ska följas upp vad gäller ekonomi, verksamhet och kvalitet. Den av parterna som så önskar kan när som helst under avtalsperioden begära att samråd och uppföljning sker. Uppföljning ska ske i samband med Västra Götalandsregionens delårsrapporter per mars och augusti samt i samband med årsbokslut, alternativt i samband med att staten så kräver av Västra Götalandsregionen.

39 3(3) 8 UNDERTECKNANDE PARTER Göteborg den För Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Göteborg den För Primärvården Göteborg Elise Norberg-Pilhem Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör För Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef

40 Tjänsteutlåtande nr 1109/11 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Sofia Hedenlund Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Förlängd överenskommelse om åtgärder för minskad sjukfrånvaro i Göteborg år 2011 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12 har sedan ett par år en överenskommelse med Primärvården Göteborg om att förvaltningen, inom ramen för sjukskrivningsmiljarden, ska arbeta för en förbättrad sjukskrivningsprocess. Ärendet innebär ett förslag till överenskommelse avseende år Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden infördes av staten år 2006 i syfte att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12 har drivit detta arbete genom en överenskommelse med Primärvården Göteborg. Detta tjänsteutlåtande, nr 1109/11, innebär ett förslag till överenskommelse som gäller perioden Överenskommelsen omfattar processledartjänster i primärvården, Försäkringsmedicinskt Forum och lokala koordinatorer på vårdcentral samt utbildningar och samverkan. I överenskommelsen specificeras de områden som är i fokus under år Dessa är: - arbete för förbättrad kvalitet i medicinska underlag - införande av sjukskrivningsprocessen i ledningssystem samt arbete för jämställd sjukskrivning - elektronisk överföring av medicinska underlag från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Detta är de specifika områden som staten och Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om i den överenskommelse som ligger till grund för sjukskrivningsmiljarden. Överväganden Ersättningen till primärvården Göteborg för detta åtagande är 2,85 mnkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12 sammantaget. Detta är en ökning med 50 tkr mot föregående år. Ökningen ryms inom det ekonomiska utrymmet i sjukskrivningsmiljarden. I överenskommelsen finns även en rörlig ersättning för koordinatorer på vårdcentral. Den rörliga ersättningen är 750 kr/timme för maximalt 22 timmar per verksamhetsår. En enskild vårdcentral kan därmed få ut maximalt kr i ersättning för en koordinator räknat på helåret POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: Sida 1 (2)

41 Datum Diarienummer HSN Samverkan Information enligt MBL 19 sker i samverkansgruppen HSSG den 15 april Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till överenskommelse med primärvården Göteborg om åtgärder för minskad sjukfrånvaro i Göteborg år Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Förlängd överenskommelse om åtgärder för minskad sjukfrånvaro i Göteborg år 2011 Expedieras till Primärvården Göteborg Sida 2 (2)

42 1(4) Dnr HSN Förlängd överenskommelse om åtgärder för minskad sjukfrånvaro i Göteborg 1 Parter Denna överenskommelse träffas mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen (HSN 11) och Primärvården Göteborg. 2 Tidpunkt Överenskommelsen gäller perioden Bakgrund För att stimulera landstingen/regionerna till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde staten år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukvårdsmiljarden. Sedan dess har staten årligen gjort en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ersättning för åtgärder inom detta område. Ersättningen till landstingen är tvådelad, med en rörlig del som är beroende av ohälsotalets utveckling inom det enskilda landstinget och med en villkorad del som är kopplad till specifika åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra för att ersättningen ska utbetalas. Villkoren är fyra till antalet och är enligt följande: 1. Implementering av sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, samt arbete för en jämställd sjukskrivningsprocess. 2. Förbättrad kvalitet i medicinska underlag 3. Elektronisk överföring av medicinska underlag från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan 4. Genomförande av fördjupade medicinska utredningar 4 Primärvårdens åtagande Primärvården Göteborg åtar sig i och med denna överenskommelse att arbeta för en förbättrad sjukskrivningsprocess inom det område som utgör hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12. Arbetet ska ske i enlighet med denna överenskommelse. En likalydande överenskommelse sluts separat mellan Primärvården Göteborg och respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Primärvården åtar sig att medverka i det regionala och det lokala arbetet för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Arbetet ska bygga på befintliga regionala riktlinjer. Ansvariga för genomförandet är primärvårdens chefsläkare samt för ändamålet anställda processledare. Uppdraget innebär att kvalitetssäkra det interna arbetet med sjukskrivningsprocessen hos respektive vårdgivare, att skapa och vidareutveckla Försäkringsmedicinskt Forum, att verka för ökad samverkan mellan ingående parter för tidigare och samordnade insatser samt att arbeta med de för år 2011 specifika villkoren.

43 2(4) Processledare Processledarna ska under år 2011 fortsätta arbetet med att utveckla processer i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering. Arbetet ska rikta sig till samtliga vårdgivare inom VG Primärvård som så önskar, det gäller såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler. Målsättningen är att uppnå de villkor som angivits för år 2011 mellan staten och SKL samt i de regionala riktlinjerna för år Ledningssystem och jämställdhet Under år 2011 ska processledarna arbeta för att ledningssystem utvecklas på verksamhetsnivå, utifrån det ledningssystem som beslutats på regional nivå. I ledningssystem ska frågan om jämställd sjukskrivningsprocess inkluderas. Detta i enlighet med den regionala handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess som tagits fram i Västra Götalandsregionen. Kvalitet i medicinska underlag Processledarna ska fortsätta sitt arbete rörande förbättrad kvalitet i medicinska underlag. Vårdenheterna ska stödjas i dessa frågor, genom utbildningar eller andra åtgärder och insatser. Målsättningen är att underlagen ska hålla den kvalitet som krävs för beslut i sjukpenningärenden. Elektronisk överföring av medicinska underlag Arbete pågår för att medicinska underlag under år 2011 ska kunna överföras elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Processledarna ska genom sitt uppdrag bistå vårdenheterna i implementeringsarbetet. Lokala koordinatorer Alla vårdenheter inom VG Primärvård i Göteborg, tillhörande hälso- och sjukvårdnämnd 5,11 eller 12, ska erbjudas möjligheten att erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en koordinator på vårdenheten. Den lokala koordinatorn kan vara verksamhetschef, medicinskt ansvarig läkare eller annan speciellt intresserad läkare. Koordinatorns uppdrag innebär att vara en resurs i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i sjukskrivningsprocessen i enlighet med regionalt och nationellt fastställda riktlinjer. Koordinatorerna ska vara en kontaktyta mot processledare och övriga aktörer av betydelse samt ansvara för informationsspridning i försäkringsmedicinska frågor på vårdenheterna. Försäkringsmedicinskt forum (FMF) Göteborg Försäkringsmedicinskt forum är ett styrnings- och ledningsorgan som ska vara ett stod på ledningsnivå och för sjukskrivande läkare i deras arbete. FMF ska stödja hälso- och sjukvården i det lokala arbetet med att skapa riktlinjer och rutiner kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det försäkringsmedicinska forumet ska vara en kunskapsresurs och arbetet för att kvalitetssäkra medicinska underlag, i vilket utbildningsinsatser är en viktig del. Primärvårdens läkare i FMF ska, tillsammans med Försäkringskassans läkare, delta i ett dialogmöte per vårdcentral inom VG Primärvård under år Parterna är gemensamt ansvariga för det fortsätta samarbetet. Avsikten är att dessa möten ska kunna ge både ökade kunskaper i försäkringsmedicin och att den enskilde distriktsläkaren ska få stöd i arbetet med att bedöma, behandla och coacha patienter. Regionala riktlinjer för försäkringsmedicinska forum finns och ska efterlevas.

44 3(4) FMF betjänar både offentligt och privat drivna vårdenheter i området. De privata vårdgivarna ska representeras i forumet. Detta bygger på förutsättningen att de privata vårdgivarna deltar i forumets verksamhet. Målsättningen är att FMF ska vara sammansatt av: - Tre läkare med specialitet allmänmedicin, varav minst en från privata vårdgivare - Psykiatriker, ortoped samt eventuellt ytterligare en annan specialitet - En försäkringsmedicinsk rådgivare från Försäkringskassan Samverkan Dialogmöten Dialogmöten sker mellan Försäkringskassan och den enskilda vårdcentralen minst två gånger per år. Primärvårdsläkarna i FMF (såväl de offentliga som de privata) eller processledarna ska vid behov eller önskemål från parterna delta som stöd vid dessa dialogmöten. Styrgrupp En styrgrupp bestående av representanter från Försäkringskassan, Primärvården Göteborg, Primärvården Södra Bohuslän och hälso- och sjukvårdskansliet har bildats för att samordna arbetet. Primärvårdens chefsläkare ska där representera förvaltningen. 5 Uppföljning Uppföljning av denna överenskommelse och arbetet som sker inom dess ram, ska genomföras i samband med årsbokslutet för år Det ska ske genom en skriftlig rapport som ställs till hälso- och sjukvårdskansliet. Uppföljning ska ske under året då någon av parterna så anser nödvändigt alternativt då staten eller Västra Götalandsregionen så kräver. 6 Kännedom av överenskommelsen Primärvårdsledningen ansvarar för att samtliga vårdenheter inom VG Primärvård samt att all berörd personal inom primärvården har god kännedom om överenskommelsen. 7 Ersättning Primärvården Göteborg ersätts för den fasta delen av åtagande under år 2011 med högst 2,85 mnkr. Den fasta delen av ersättningen avser Primärvårdens del i Försäkringsmedicinskt Forum, 1 mnkr, och processledarna, 1,85 mnkr. Ersättningen fördelas mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg enligt följande: HSN 5 för år 2011 högst 1,31 mnkr HSN 11 för år 2011 högst 710 tkr HSN 12 för år 2011 högst 830 tkr Ersättningen för lokal koordinator vid vårdenheterna inom VG Primärvård är 750 kronor per timme, maximalt 22 timmar per vårdenhet under år De lokala koordinatorerna arbete faktureras hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg av respektive vårdgivare. Beroende på antalet vårdenheter och vilka av dessa som har koordinator, kan den totala ersättningen därmed variera. En vårdenhet kan dock inte fakturera mer än kr på helåret.

45 4(4) 8 Undertecknande parter Göteborg den För Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Göteborg den För Primärvården Göteborg Elise Norberg-Pilhem Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör För Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef

46 Tjänsteutlåtande nr 1114/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anna Lagerquist Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Göteborg Avtal om folkhälsoinsatser i Västra Hisingen Ärendet Utifrån den omorganisation som gjorts av stadsdelsnämnderna inom Göteborg stad har ett förslag till nytt avtal om samverkan mellan Västra Hisingen stadsdelnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnd 11 i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet tagits fram. Bakgrund Sedan bildandet av VGR har det funnits ett avtal om folkhälsoinsatser mellan nämnden och Göteborg Stad. Från den 1 januari 2010 har nämnden lokala avtal om folkhälsoinsatser tillsammans med respektive SDN på Hisingen. Göteborgs Stad har genomfört en större omorganisation av stadsdelsnämnderna vilket har medfört att ändringar behöver göras i gällande avtal. Därför skrevs det under hösten 2010 en avsiktsförklaring där parterna var överens om avtalstid och finansiering. Under våren 2011 har dialog och förankringsarbete skett i respektive nämnder och i den nya organisationen inom Göteborg Stad. Utvecklingscheferna i Göteborg Stad och HSK har sedan gemensamt tagit fram ett förslag till avtal. Nämnden har sedan 2005 finansierat projekt Rörlig Ungdom Nu (RUN). Verksamheten syftar till att öka den fysiska aktiviteten hos barn främst i årskurs fyra. RUN föreslås bli en bilaga till de lokala folkhälsoavtalen. Finansiering Principen för finansieringen är 50/50 vilket betyder att varje part avsätter lika stor summa i avtalet. Avtalets omslutning för lokala folkhälsoinsatser blir 940 tkr vilket innebär 470 tkr per part och år. Finansieringen är uppdelad på två områden; Tjänsten Utvecklingsledare folkhälsa Verksamhetsmedel Utöver ovanstående tillkommer finansieringen av RUN med 200 tkr per part och år. Avtal om folkhälsoinsatser i Västra Hisingen, inklusive RUN, finansieras med medel från nämndens folkhälsobudget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

47 Datum Diarienummer HSN Överväganden Ett av målen som regionfullmäktige beslutat om är att folkhälsoarbetet ska bedrivas över organisatoriska och sektoriella gränser. Genom att fortsätta avtala om samarbete med stadsdelen i folkhälsofrågor kan arbetet också utvecklas och stärkas. Att införliva RUN i avtalen gör att det finns en tydlig hemvist för verksamheten och det ger en långsiktighet i arbetet med nämndens mål om att minska övervikt och öka den fysiska aktiviteten hos barn. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdskansliets bedömning är att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget till beslut. Förslag till beslut Att under förutsättning att likalydande beslut fattas av Västra Hisingen stadsdelsnämnd, Göteborg Stad, godkänna det till tjänsteutlåtande nr 1114/2011 bilagda förslaget till Avtal om folkhälsoinsatser i Västra Hisingen samt att detta avtal ersätter de nu gällande avtalen Avtal om folkhälsoinsatser i Torslanda stadsdelsnämnd från (Dnr HSN ) och Avtal om folkhälsoinsatser i Biskopsgården stadsdelsnämnd från (Dnr HSN ). Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om folkhälsoinsatser i Västra Hisingen Expedieras till Västra Hisingen stadsdelsnämnd, Göteborg Stad

48 Dnr HSN Avtal om folkhälsoinsatser i Västra Hisingen 1. Avtalsparter Västra Hisingen stadsdelsnämnd org. nr och (nedan kallade SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Göteborg org nr , (nedan kallad HSN). 2. Förutsättningar för avtalet Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På nationell nivå har även elva målområden tagits fram som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är det nationella målet, de elva målområdena och följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Mål och inriktningsdokument från HSN respektive SDN Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 19 okt ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan bland annat i samverkan med kommunen. HSN ska också bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar och har ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett avtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är att reglera åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. 3. Det gemensamma folkhälsoarbetet Arbetet med att förbättra folkhälsan kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Folkhälsoarbetet handlar både om insatser som förbättrar folkhälsan generellt och särskilda insatser riktade till de grupper som idag har den sämsta hälsan. Folkhälsoarbete ska bygga på långsiktighet och ett strukturerat arbetssätt. Arbetet måste även utgå från övergripande strukturella förhållanden så som befolkningens levnadsvillkor och hälsa. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och

49 Dnr HSN förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen och utgå från befolkningens behov. I Avtal om folkhälsoinsatser i Göteborg från (Dnr HSN ) regleras att varje stadsdel ska kunna få stöd i att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik 3.1 Mål och inriktning för arbetet Utifrån detta avtal och de förutsättningar som beskrivs i punkt 2, formuleras en handlingsplan för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen Västra Hisingen. Handlingsplanen diskuteras och revideras årligen i dialog mellan politiken från SDN och HSN. Löpande dialog ska även ske mellan tjänstemän från stadsdelsförvaltningen (SDF) och hälso- och sjukvårdskansliet (HSK). 3.2 Folkhälsosamordning SDN ska ha tillgång till motsvarande minst en årsarbetare utvecklingsledare med inriktning folkhälsa med folkhälsovetenskaplig eller motsvarande kompetens. I uppgifterna ingår strategiskt arbete såsom hälsobeskrivning av befolkningen, styrdokument för folkhälsa samt att hålla samman det tvärsektoriella arbetet. Vidare ingår att initiera, genomföra och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser för befolkningen samt medverka i utveckling av folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. 3.3 Organisation SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa finns och organiseras genom lokalt folkhälsoråd eller motsvarande i stadsdelen. Uppdrag att medverka i lokalt folkhälsoråd, eller motsvarande, dess arbetsgrupper samt delta i gemensamma planerade aktiviteter regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas samverkan inom närområdet, inklusive deltagande i folkhälsoråd, regleras i närområdesplanen för Västra Hisingen. Under punkt 2.2 i Krav- och Kvalitetsbok - Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård finns skrivningarna om vårdcentralernas uppdrag gällande hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. 3.4 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplad till handlingsplanen. 4. Rapportering och uppföljning 4.1 Årsredovisning Verksamhet enligt detta avtal följs upp årligen genom den rapport som SDN lämnar i Göteborg Stads uppföljningssystem Rappet. Stadskansliet lämnar sedan årligen en tjänstemannaberedd skriftlig samlad redovisning till hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. Redovisningen ska även innehålla en ekonomisk redovisning av de folkhälsomedel som regleras i detta avtal.

50 Dnr HSN HSN ska årligen redovisa att tecknade överenskommelser/närområdesplaner innehåller uppdrag att delta i det lokala folkhälsoarbetet enligt detta avtal. 4.2 Särskild uppföljning Särskild uppföljning eller utvärdering kan göras av verksamhet, t.ex. ett visst projekt. 5. Finansiering och fördelning av medel 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen enligt avtalet är 940 tkr för det gemensamma folkhälsoarbetet. År 2011 ersätter HSN SDN med 470 tkr. 5.3 Uppräkning Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.5 Fakturering och mottagande av ersättning Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdskansliet Fe Göteborg. SDN är mottagare av ersättningen. 6. Avtalstid samt uppsägning och ändring av avtal Avtalet gäller från 1 januari 2011 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 6.1 Övriga avtal och överenskommelser Även kompletterande avtal kan träffas mellan HSN och SDN eller annan part inom region/kommun/stadsdel kring lokala folkhälsoinsatser. I de fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan detta avtal och kompletterande avtal/överenskommelse ska de tolkas i följande ordning: 1. Detta avtal, inklusive gällande justeringar och ändringar 2. Övriga avtal/överenskommelser inom folkhälsoområdet Förutom detta avtal tecknas ett centralt avtal mellan HSN och Göteborgs Stad om kommungemensamt stöd och samordning av det lokala folkhälsoarbetet.

51 7. Tvist Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna. 8. Underskrift Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Dnr HSN Göteborg Göteborg För Västra Hisingen stadsdelsnämnd För Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hisingen Göteborg Håkan Persson Ordförande Elise Norberg Pihlhem Ordförande

52 Dnr HSN Bilaga 1 Fysisk aktivitet i skolan, Rörlig Ungdom Nu (RUN) Bakgrund En viktig del i det gemensamma folkhälsoarbetet är att öka den fysiska aktiviteten hos barn för att minska övervikt/fetma. Både SDN och HSN har utifrån budget samt mål och inriktningsdokument i uppdrag att arbeta med frågan. Sedan 2005 har HSN haft ett avtal med förening om projekt enligt konceptet Rörlig Ungdom Nu (RUN). Projektet har följts upp och utvärderats vid flertalet tillfället. Utvärderingarna har visat på att projektet haft stor betydelse för de barn, föräldrar och personal som deltagit. Verksamhet SDN åtar sig att skriva avtal om samverkan med för stadsdelen lämplig idrottsförening om utförande. Avtalet ska handla om aktiviteter i skolan för att öka den fysiska aktiviteten hos barn enligt konceptet RUN. Aktiviteterna i skolan ska omfatta barn i mellanstadieåldern samt deras föräldrar och personal på skolan. Under vårterminen 2011 fortsätter RUN i samma omfattning som under höstterminen Samtidigt tar SDN på sig att tillsammans med idrottsföreningen planera för hur verksamheten ska se ut under läsåret 2011/2012. Finansiering Finansiering av RUN sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av RUN i stadsdelen. Den totala finansieringen av RUN är 400 tkr per kalenderår. År 2011 ersätter HSN SDN med 200 tkr. Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Avtalstid och uppsägning Avtalstiden är den samma som i avtalet om folkhälsoinsatser i Lundby ( Dnr HSN ). Uppsägning av denna bilaga 1 i avtalet om folkhälsoinsatser i Lundby ( Dnr HSN ) för upphörande eller omförhandling ska ske skriftligen senast juni månad inför nästkommande år.

53 Tjänsteutlåtande nr 1112/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anna Lagerquist Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Göteborg Avtal om folkhälsoinsatser i Lundby Ärendet Utifrån den omorganisation som gjorts av stadsdelsnämnderna inom Göteborg Stad har ett förslag till nytt avtal om samverkan mellan Lundby stadsdelnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnd 11 i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet tagits fram. Bakgrund Sedan bildandet av VGR har det funnits ett avtal om folkhälsoinsatser mellan nämnden och Göteborg Stad. Från den 1 januari 2010 har nämnden lokala avtal om folkhälsoinsatser tillsammans med respektive SDN på Hisingen. Göteborgs Stad har genomfört en större omorganisation av stadsdelsnämnderna vilket har medfört att ändringar behöver göras i gällande avtal. Därför skrevs det under hösten 2010 en avsiktsförklaring där parterna var överens om avtalstid och finansiering. Under våren 2011 har dialog och förankringsarbete skett i respektive nämnder och i den nya organisationen inom Göteborg Stad. Utvecklingscheferna i Göteborg Stad och HSK har sedan gemensamt tagit fram ett förslag till avtal. Nämnden har sedan 2005 finansierat projekt Rörlig Ungdom Nu (RUN). Verksamheten syftar till att öka den fysiska aktiviteten hos barn främst i årskurs fyra. RUN föreslås bli en bilaga till de lokala folkhälsoavtalen. Finansiering Principen för finansieringen är 50/50 vilket betyder att varje part avsätter lika stor summa i avtalet. Avtalets omslutning för lokala folkhälsoinsatser blir 940 tkr vilket innebär 470 tkr per part och år. Finansieringen är uppdelad på två områden; Tjänsten Utvecklingsledare folkhälsa Verksamhetsmedel Utöver ovanstående tillkommer finansieringen av RUN med 200 tkr per part och år. Avtal om folkhälsoinsatser i Lundby, inklusive RUN, finansieras med medel från nämndens folkhälsobudget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

54 Datum Diarienummer HSN Överväganden Ett av målen som regionfullmäktige beslutat om är att folkhälsoarbetet ska bedrivas över organisatoriska och sektoriella gränser. Genom att fortsätta avtala om samarbete med stadsdelen i folkhälsofrågor kan arbetet också utvecklas och stärkas. Att införliva RUN i avtalen gör att det finns en tydlig hemvist för verksamheten och det ger en långsiktighet i arbetet med nämndens mål om att minska övervikt och öka den fysiska aktiviteten hos barn. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdskansliets bedömning är att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget till beslut. Förslag till beslut Att under förutsättning att likalydande beslut fattas av Lundby stadsdelsnämnd, Göteborg Stad, godkänna det till tjänsteutlåtande nr 1112/2011 bilagda förslaget till Avtal om folkhälsoinsatser i Lundby samt att detta avtal ersätter nu gällande Avtal om folkhälsoinsatser i Lundby stadsdelsnämnd från (Dnr HSN ). Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om folkhälsoinsatser i Lundby Expedieras till Lundby stadsdelsnämnd, Göteborg Stad

55 Dnr HSN Avtal om folkhälsoinsatser i Lundby 1. Avtalsparter Lundby stadsdelsnämnd org. nr (nedan kallade SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN). 2. Förutsättningar för avtalet Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På nationell nivå har även elva målområden tagits fram som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är det nationella målet, de elva målområdena och följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Mål och inriktningsdokument från HSN respektive SDN Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 19 okt ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan bland annat i samverkan med kommunen. HSN ska också bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar och har ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett avtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är att reglera åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. 3. Det gemensamma folkhälsoarbetet Arbetet med att förbättra folkhälsan kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Folkhälsoarbetet handlar både om insatser som förbättrar folkhälsan generellt och särskilda insatser riktade till de grupper som idag har den sämsta hälsan. Folkhälsoarbete ska bygga på långsiktighet och ett strukturerat arbetssätt. Arbetet måste även utgå från övergripande strukturella förhållanden så som befolkningens levnadsvillkor och hälsa. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen och utgå från befolkningens behov.

56 Dnr HSN I Avtal om folkhälsoinsatser i Göteborg från (Dnr HSN ) regleras att varje stadsdel ska kunna få stöd i att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik 3.1 Mål och inriktning för arbetet Utifrån detta avtal och de förutsättningar som beskrivs i punkt 2, formuleras en handlingsplan för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen Lundby. Handlingsplanen diskuteras och revideras årligen i dialog mellan politiken från SDN och HSN. Löpande dialog ska även ske mellan tjänstemän från stadsdelsförvaltningen (SDF) och hälso- och sjukvårdskansliet (HSK). 3.2 Folkhälsosamordning SDN ska ha tillgång till motsvarande minst en årsarbetare utvecklingsledare med inriktning folkhälsa med folkhälsovetenskaplig eller motsvarande kompetens. I uppgifterna ingår strategiskt arbete såsom hälsobeskrivning av befolkningen, styrdokument för folkhälsa samt att hålla samman det tvärsektoriella arbetet. Vidare ingår att initiera, genomföra och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser för befolkningen samt medverka i utveckling av folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. 3.3 Organisation SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa finns och organiseras genom lokalt folkhälsoråd eller motsvarande i stadsdelen. Uppdrag att medverka i lokalt folkhälsoråd, eller motsvarande, dess arbetsgrupper samt delta i gemensamma planerade aktiviteter regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas samverkan inom närområdet, inklusive deltagande i folkhälsoråd, regleras i närområdesplanen för Lundby. Under punkt 2.2 i Krav- och Kvalitetsbok - Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård finns skrivningarna om vårdcentralernas uppdrag gällande hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. 3.4 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplad till handlingsplanen. 4. Rapportering och uppföljning 4.1 Årsredovisning Verksamhet enligt detta avtal följs upp årligen genom den rapport som SDN lämnar i Göteborg Stads uppföljningssystem Rappet. Stadskansliet lämnar sedan årligen en tjänstemannaberedd skriftlig samlad redovisning till hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. Redovisningen ska även innehålla en ekonomisk redovisning av de folkhälsomedel som regleras i detta avtal. HSN ska årligen redovisa att tecknade överenskommelser/närområdesplaner innehåller uppdrag att delta i det lokala folkhälsoarbetet enligt detta avtal.

57 Dnr HSN Särskild uppföljning Särskild uppföljning eller utvärdering kan göras av verksamhet, t.ex. ett visst projekt. 5. Finansiering och fördelning av medel 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen enligt avtalet är 940 tkr för det gemensamma folkhälsoarbetet. År 2011 ersätter HSN SDN med 470 tkr. 5.3 Uppräkning Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.5 Fakturering och mottagande av ersättning Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdskansliet Fe Göteborg. SDN är mottagare av ersättningen. 6. Avtalstid samt uppsägning och ändring av avtal Avtalet gäller från 1 januari 2011 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 6.1 Övriga avtal och överenskommelser Även kompletterande avtal kan träffas mellan HSN och SDN eller annan part inom region/kommun/stadsdel kring lokala folkhälsoinsatser. I de fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan detta avtal och kompletterande avtal/överenskommelse ska de tolkas i följande ordning: 1. Detta avtal, inklusive gällande justeringar och ändringar 2. Övriga avtal/överenskommelser inom folkhälsoområdet Förutom detta avtal tecknas ett centralt avtal mellan HSN och Göteborgs Stad om kommungemensamt stöd och samordning av det lokala folkhälsoarbetet. 7. Tvist Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna.

58 Dnr HSN Underskrift Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För Lundby stadsdelsnämnd För Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hisingen Göteborg Lena Malm Ordförande Elise Norberg Pihlhem Ordförande

59 Dnr HSN Bilaga 1 Fysisk aktivitet i skolan, Rörlig Ungdom Nu (RUN) Bakgrund En viktig del i det gemensamma folkhälsoarbetet är att öka den fysiska aktiviteten hos barn för att minska övervikt/fetma. Både SDN och HSN har utifrån budget samt mål och inriktningsdokument i uppdrag att arbeta med frågan. Sedan 2005 har HSN haft ett avtal med förening om projekt enligt konceptet Rörlig Ungdom Nu (RUN). Projektet har följts upp och utvärderats vid flertalet tillfället. Utvärderingarna har visat på att projektet haft stor betydelse för de barn, föräldrar och personal som deltagit. Verksamhet SDN åtar sig att skriva avtal om samverkan med för stadsdelen lämplig idrottsförening om utförande. Avtalet ska handla om aktiviteter i skolan för att öka den fysiska aktiviteten hos barn enligt konceptet RUN. Aktiviteterna i skolan ska omfatta barn i mellanstadieåldern samt deras föräldrar och personal på skolan. Under vårterminen 2011 fortsätter RUN i samma omfattning som under höstterminen Samtidigt tar SDN på sig att tillsammans med idrottsföreningen planera för hur verksamheten ska se ut under läsåret 2011/2012. Finansiering Finansiering av RUN sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av RUN i stadsdelen. Den totala finansieringen av RUN är 400 tkr per kalenderår. År 2011 ersätter HSN SDN med 200 tkr. Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Avtalstid och uppsägning Avtalstiden är den samma som i avtalet om folkhälsoinsatser i Lundby ( Dnr HSN ). Uppsägning av denna bilaga 1 i avtalet om folkhälsoinsatser i Lundby ( Dnr HSN ) för upphörande eller omförhandling ska ske skriftligen senast juni månad inför nästkommande år.

60 Tjänsteutlåtande nr 1113/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anna Lagerquist Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Göteborg Avtal om folkhälsoinsatser i Norra Hisingen Ärendet Utifrån den omorganisation som gjorts av stadsdelsnämnderna inom Göteborg Stad har ett förslag till nytt avtal om samverkan mellan Norra Hisingen stadsdelnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnden 11 i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet tagits fram. Bakgrund Sedan bildandet av VGR har det funnits ett avtal om folkhälsoinsatser mellan nämnden och Göteborg stad. Från den 1 januari 2010 har nämnden lokala avtal om folkhälsoinsatser tillsammans med respektive SDN på Hisingen. Göteborgs Stad har genomfört en större omorganisation av stadsdelsnämnderna vilket har medfört att ändringar behöver göras i gällande avtal. Därför skrevs det under hösten 2010 en avsiktsförklaring där parterna var överens om avtalstid och finansiering. Under våren 2011 har dialog och förankringsarbete skett i respektive nämnder och i den nya organisationen inom Göteborg Stad. Utvecklingscheferna i Göteborg Stad och HSK har sedan gemensamt tagit fram ett förslag till avtal. Nämnden har sedan 2005 finansierat projekt Rörlig Ungdom Nu (RUN). Verksamheten syftar till att öka den fysiska aktiviteten hos barn främst i årskurs fyra. RUN föreslås bli en bilaga till de lokala folkhälsoavtalen. Finansiering Principen för finansieringen är 50/50 vilket betyder att varje part avsätter lika stor summa i avtalet. Avtalets omslutning för lokala folkhälsoinsatser blir 940 tkr vilket innebär 470 tkr per part och år. Finansieringen är uppdelad på två områden; Tjänsten Utvecklingsledare folkhälsa Verksamhetsmedel Utöver ovanstående tillkommer finansieringen av RUN med 200 tkr per part och år. Avtal om folkhälsoinsatser i Norra Hisingen, inklusive RUN, finansieras med medel från nämndens folkhälsobudget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

61 Datum Diarienummer HSN Överväganden Ett av målen som regionfullmäktige beslutat om är att folkhälsoarbetet ska bedrivas över organisatoriska och sektoriella gränser. Genom att fortsätta avtala om samarbete med stadsdelen i folkhälsofrågor kan arbetet också utvecklas och stärkas. Att införliva RUN i avtalen gör att det finns en tydlig hemvist för verksamheten och det ger en långsiktighet i arbetet med nämndens mål om att minska övervikt och öka den fysiska aktiviteten hos barn. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdskansliets bedömning är att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget till beslut. Förslag till beslut Att under förutsättning att likalydande beslut fattas av Norra Hisingen stadsdelsnämnd, Göteborg Stad, godkänna det till tjänsteutlåtande nr 1113/2011 bilagda förslaget till Avtal om folkhälsoinsatser i Norra Hisingen samt att detta avtal ersätter de två nu gällande avtalen Avtal om folkhälsoinsatser i Kärra-Rödbo stadsdelsnämnd och Tuve-Säve stadsdelsnämnd från (Dnr HSN ) och Avtal om folkhälsoinsatser i Backa stadsdelsnämnd från (Dnr HSN ). Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om folkhälsoinsatser i Norra Hisingen Expedieras till Norra Hisingen stadsdelsnämnd, Göteborg Stad

62 Dnr HSN Avtal om folkhälsoinsatser i Norra Hisingen 1. Avtalsparter Norra Hisingen stadsdelsnämnd org. nr (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN) 2. Förutsättningar för avtalet Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På nationell nivå har även elva målområden tagits fram som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som görs enligt detta avtal är det nationella målet, de elva målområdena och följande dokument; Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbetet (policys, budget med mera) Mål och inriktningsdokument från HSN respektive SDN Lokala styrdokument för folkhälsa (t.ex. planer, budget med mera) 2.1 Formellt uppdrag till HSN och SDN inom folkhälsa Inom Västra Götalandsregionen har varje HSN, enligt reglemente (RF 19 okt ), ansvaret för att inom sitt lokala geografiska område verka för en förbättring av folkhälsan bland annat i samverkan med kommunen. HSN ska också bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar och har ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser. Ansvaret för det lokala folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad vilar enligt "Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder" (1 ) på respektive stadsdelsnämnd. En precisering av uppdraget finns i kommunfullmäktiges budgetsbeslut. 2.2 Avtalets form och syfte Detta avtal är ett avtal om samverkan mellan HSN och SDN när det gäller lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Avtalets syfte är att reglera åtaganden, organisation och inriktning för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN. 3. Det gemensamma folkhälsoarbetet Arbetet med att förbättra folkhälsan kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Folkhälsoarbetet handlar både om insatser som förbättrar folkhälsan generellt och särskilda insatser riktade till de grupper som idag har den sämsta hälsan. Folkhälsoarbete ska bygga på långsiktighet och ett strukturerat arbetssätt. Arbetet måste även utgå från övergripande strukturella förhållanden så som befolkningens levnadsvillkor och hälsa. Folkhälsoarbetet enligt detta avtal ska omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och

63 Dnr HSN förebyggande insatser. Folkhälsoarbetet ska bygga på de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen och utgå från befolkningens behov. I Avtal om folkhälsoinsatser i Göteborg från (Dnr HSN ) regleras att varje stadsdel ska kunna få stöd i att ta fram och analysera epidemiologisk data och statistik 3.1 Mål och inriktning för arbetet Utifrån detta avtal och de förutsättningar som beskrivs i punkt 2, formuleras en handlingsplan för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen Norra Hisingen. Handlingsplanen diskuteras och revideras årligen i dialog mellan politiken från SDN och HSN. Löpande dialog ska även ske mellan tjänstemän från stadsdelsförvaltningen (SDF) och hälso- och sjukvårdskansliet (HSK). 3.2 Folkhälsosamordning SDN ska ha tillgång till motsvarande minst en årsarbetare utvecklingsledare med inriktning folkhälsa med folkhälsovetenskaplig eller motsvarande kompetens. I uppgifterna ingår strategiskt arbete såsom hälsobeskrivning av befolkningen, styrdokument för folkhälsa samt att hålla samman det tvärsektoriella arbetet. Vidare ingår att initiera, genomföra och samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser för befolkningen samt medverka i utveckling av folkhälsoarbetet inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. 3.3 Organisation SDN ansvarar för att ett tvärsektoriellt arbete kring befolkningens hälsa finns och organiseras genom lokalt folkhälsoråd eller motsvarande i stadsdelen. Uppdrag att medverka i lokalt folkhälsoråd, eller motsvarande, dess arbetsgrupper samt delta i gemensamma planerade aktiviteter regleras för HSN:s del i överenskommelser och avtal med berörda utförare. Vårdcentralernas samverkan inom närområdet, inklusive deltagande i folkhälsoråd, regleras i närområdesplanen för Norra Hisingen. Under punkt 2.2 i Krav- och Kvalitetsbok - Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård finns skrivningarna om vårdcentralernas uppdrag gällande hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser. 3.4 Verksamhet Verksamhetsmedlen i detta avtal ska användas till insatser och verksamhet som är kopplad till handlingsplanen. 4. Rapportering och uppföljning 4.1 Årsredovisning Verksamhet enligt detta avtal följs upp årligen genom den rapport som SDN lämnar i Göteborg Stads uppföljningssystem Rappet. Stadskansliet lämnar sedan årligen en tjänstemannaberedd skriftlig samlad redovisning till hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. Redovisningen ska även innehålla en ekonomisk redovisning av de folkhälsomedel som regleras i detta avtal.

64 Dnr HSN HSN ska årligen redovisa att tecknade överenskommelser/närområdesplaner innehåller uppdrag att delta i det lokala folkhälsoarbetet enligt detta avtal. 4.2 Särskild uppföljning Särskild uppföljning eller utvärdering kan göras av verksamhet, t.ex. ett visst projekt. 5. Finansiering och fördelning av medel 5.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 5.2 Total ersättning Den totala finansieringen enligt avtalet är 940 tkr för det gemensamma folkhälsoarbetet. År 2011 ersätter HSN SDN med 470 tkr. 5.3 Uppräkning Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. 5.5 Fakturering och mottagande av ersättning Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdskansliet Fe Göteborg. SDN är mottagare av ersättningen. 6. Avtalstid samt uppsägning och ändring av avtal Avtalet gäller från 1 januari 2011 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. 6.1 Övriga avtal och överenskommelser Även kompletterande avtal kan träffas mellan HSN och SDN eller annan part inom region/kommun/stadsdel kring lokala folkhälsoinsatser. I de fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan detta avtal och kompletterande avtal/överenskommelse ska de tolkas i följande ordning: 1. Detta avtal, inklusive gällande justeringar och ändringar 2. Övriga avtal/överenskommelser inom folkhälsoområdet Förutom detta avtal tecknas ett centralt avtal mellan HSN och Göteborgs Stad om kommungemensamt stöd och samordning av det lokala folkhälsoarbetet.

65 Dnr HSN Tvist Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska hanteras i dialog mellan parterna. 8. Underskrift Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För Norra Hisingen stadsdelsnämnd För Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hisingen Göteborg Tord Karlsson Ordförande Elise Norberg Pihlhem Ordförande

66 Dnr 5 Bilaga 1 Fysisk aktivitet i skolan, Rörlig Ungdom Nu (RUN) Bakgrund En viktig del i det gemensamma folkhälsoarbetet är att öka den fysiska aktiviteten hos barn för att minska övervikt/fetma. Både SDN och HSN har utifrån budget samt mål och inriktningsdokument i uppdrag att arbeta med frågan. Sedan 2005 har HSN haft ett avtal med förening om projekt enligt konceptet Rörlig Ungdom Nu (RUN). Projektet har följts upp och utvärderats vid flertalet tillfället. Utvärderingarna har visat på att projektet haft stor betydelse för de barn, föräldrar och personal som deltagit. Verksamhet SDN åtar sig att skriva avtal om samverkan med för stadsdelen lämplig idrottsförening om utförande. Avtalet ska handla om aktiviteter i skolan för att öka den fysiska aktiviteten hos barn enligt konceptet RUN. Aktiviteterna i skolan ska omfatta barn i mellanstadieåldern samt deras föräldrar och personal på skolan. Under vårterminen 2011 fortsätter RUN i samma omfattning som under höstterminen Samtidigt tar SDN på sig att tillsammans med idrottsföreningen planera för hur verksamheten ska se ut under läsåret 2011/2012. Finansiering Finansiering av RUN sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen av RUN i stadsdelen. Den totala finansieringen av RUN är 400 tkr per kalenderår. År 2011 ersätter HSN SDN med 200 tkr. Från justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna kan i samråd komma överens om annan uppräkning. Avtalstid och uppsägning Avtalstiden är den samma som i avtalet om folkhälsoinsatser i Lundby ( Dnr HSN ). Uppsägning av denna bilaga 1 i avtalet om folkhälsoinsatser i Lundby ( Dnr HSN ) för upphörande eller omförhandling ska ske skriftligen senast juni månad inför nästkommande år.

67 Beställningsunderlag 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen