SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)

Transkript

1 LÄGESRAPPORT MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: KONTAKTPERSON: BERIT ANDERSSON PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS NAMN: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2) 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt om skogar och det arkeologiska kulturarvet föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterades att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia och miljöförhållanden, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för det gemensamma projektet. Det viktigaste målet för projektet är att genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk. Målet är ambitiöst, och för att det ska nås är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år (SKAIK1). De nyskapande resultaten och det omfattande samarbetet under pilotåret uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I etableringsprojektet (SKAIK2) deltar utöver de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen också Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum och kommunerna i området. 2. Projektets mål Kyroland har valts till projektets målområde i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro (nuförtiden en del av Vasa stad). I projektet fortsätter man att informera om och undervisa i skogarnas kulturarv genom att utöver till aktörer inom skogsbranschen också erbjuda information och utbildning till skogsägare och läroanstalter inom skogsbranschen. En stor del av fornlämningarna och kulturobjekten i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsbrukets behov, så att objekten så bra som möjligt kan beaktas vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom vård av utvalda fornlämningar, genom att presentera dem med informationsskyltar i terrängen och på webbplatser. Som besöksmål har man valt ut fornlämningar som är lättillgängliga eller som ligger längs färdiga kultur och naturstigar. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations och turismbruk som från tidigare finns i området. 1

2 Projektmålen för Finland i etableringsskedet är: Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning, information, planering av en natur och kulturslinga, värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur och kulturslingan Utveckling och testning Ibruktagande av metoden Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande webbsidor, presentationer och meddelanden m.m. EEA Oslo Gemensamma exkursioner, fältarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabasen Planering av skyltar vid slingor och presentationsobjekt, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, fältarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Sammanfattning av resultaten från fältarbetet, fältkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på webbsidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådplägningsdagar En förteckning över resultaten av etableringsprojektet för Finland under den andra lägesrapportperioden år 2013 finns i kapitel 4 i rapporten. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsparter. Projektledare är Berit Andersson från Västerbottens museum. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarigt för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som huvudsakligen också ansvarar för projekthanteringen. Arkeologerna Helena Taskinen, Tuula Heikkurinen Montell och Satu Mikkonen Hirvonen som är ansvariga för skydd och vård vid Museiverket samt överintendenten för arkeologiska fälttjänster Marianna Niukkanen medverkar i projektet vid sidan av sina normala arbetsuppgifter. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens läns skogscentral samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Samarbetspartnerna i Finland är, förutom Museiverket och Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. Referensgruppen som Finlands SKAIK projekt har sammanställt består av representanter för följande instanser: Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos lokala kontor, Forststyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Hembygds och museiföreningen i Laihela samt kommunerna i Kyroland. I etableringsskedet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom

3 skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. Informationsoch utbildningsmöten ordnas i samarbete med Skogscentralen. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden Denna lägesrapport behandlar den finländska projektpartnerns, Museiverkets, andel som en del av en större helhet under den åttonde rapportperioden för SKAIK2 genomförandeprojektet. Projektforskarnas verksamhetsställe är Kulturhuset i Helsingfors, där de har sina arbetslokaler. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: planeringsperiod fältarbetsperiod efterarbets och rapporteringsperiod Under rapporteringsperioden , har följande av fältperiodens åtgärder genomförts: Information Före den 1 juni anmälde man sig som föreläsare med två föredrag om SKAIK till kongressen 19th Annual Meeting of the European Association of Archaeologists (EAA) i Pilsen i Tjeckien (Satu Koivisto och Vesa Laulumaa). I juni utarbetade man SKAIK artikeln Pistepilvessä Metsien arkeologiset kohteet LiDARilmalaserkeilausaineistoissa (ung. I punktmoln Skogarnas arkeologiska kulturarv i LiDARlaserskanningsmaterial) för arkeologdagarnas webbpublikation Arkeologipäivät 2012 och skickade den för utvärdering (Satu Koivisto). Den 23 juli uppdaterades avsnittet aktuellt på SKAIK projektets finskspråkiga webbplats a I juli augusti skrevs och översattes man kapitlet Forestry as a heritage crime för boken Heritage crime som ska publiceras i Storbritannien (Vesa Laulumaa). Myndighetssamarbete Den maj deltog man i en gemensam inventering och ett projektmöte, samt ett möte om förvaltning av fornlämningar som ordnades i Västerbotten i Sverige. I mötet deltog Mikael Nyholm, Satu Koivisto och Vesa Laulumaa från Museiverket; Berit Andersson, Ronny Smeds och Erik Sandén från Västerbottens museum; AnnKristin Unander och Helena Gustafsson från Skogsstyrelsen; Göran Ådjers från Skogscentralen i Finland samt Therese Sigmundsdotter från Skogssstyrelsen (13.5.), Jans Heinerud från Västerbottens museum (17.5.) och Göran Lindberg från Skogsstyrelsen (17.5.). Den 29 juli informerades SKAIK projektets referensgrupp om projektets uppdaterade webbplats och guidningsplanen för Kyroland. I maj augusti samarbetade man intensivt med Riitta Raatikainen från Skogscentralen i Finland för att genomföra SKAIK guidningsplanen. 3

4 I augusti planerade man och gjorde reservationer för en gemensam SKAIK inventeringsvecka och styrgruppens möte som skulle hållas i Kyroland och Vasa den september. Inventering Den 3 maj ingick man ett avtal om osteologiska analyser av bränt benmaterial i Kyroland med osteolog Katariina Nurminen. Analysresultaten kommer att utnyttjas i SKAIK informationstavlorna och informationsmaterialen om projektet. Före den 30 juni färdigställdes de osteologiska analyserna av bränt benmaterial i Kyroland (Katariina Nurminen 2013). I juli valde man utifrån resultaten av de osteologiska analyserna ut benprov för AMS dateringar. Den 1 augusti skickade man en ansökan om ett undersökningstillstånd för SKAIK projektet till avdelningen Arkiv och informationstjänster vid Museiverket angående en AMS datering av proven av bränt benmaterial i Kyroland. Den 23 augusti fick man ett jakande beslut om undersökningstillståndet från avdelningen Arkiv och informationstjänster vid Museiverket angående datering av bränt benmaterial. I augusti kontaktade man dateringslaboratoriet Beta Analytic för att fråga om tidtabellerna för resultaten och huruvida benproven lämpade sig för AMS datering. Den 28 augusti skickades 10 benfragment från Kyroland till dateringslaboratoriet Beta Analytic i London för datering. Utveckling och utbildning I augusti förberedde man i samarbete med Riitta Raatikainen från Skogscentralen en utflyktsdag för skogsägarna i Kyroland som skulle ordnas den 28 september. Presentation av kulturarv I maj augusti fortsatte planeringen av informationsskyltar vid kulturarvsobjekten i Kyroland. Den 6 8 maj genomförde man fältbesiktningar i Kyroland och träffade markägare av de objekt som enligt planerna ska förses med informationstavlor. Man ingick avtal om utplaceringen av informationstavlorna med markägarna. Den 10 maj utarbetades en åtgärdsplan angående guidningen av fornlämningsobjekten i Kyroland. Den juni ordnades möten med markägare och planerades informationsskyltar vid fornlämningsobjekten i Kyroland. I juni färdigställdes SKAIK projektets guidningsplan för fornlämningarna i Kyroland. I maj augusti samarbetade man med kommuner, idrottsföreningar, byföreningar, väglag och andra lokala aktörer i Kyroland och informerade dessa om SKAIK guidningsplanen och hur den ska genomföras och vilka samarbetsmöjligheter den erbjuder. I juni bad Skogscentralen lämpliga aktörer lämna anbud på iståndsättning av de SKAIK objekt som ska förses med informationstavlor. Den 20 juni och den 16 augusti skickade man ansökningar angående informationstavlor för serviceobjekten till NTM centralens kundservice för trafikfrågor. Den 16 juli fick man ett jakande tillståndsbeslut från NTM centralen angående utplaceringen av informationstavlor vid serviceobjekten i Kyroland. 4

5 Den 31 juli skickade man ut anbudsbegäran angående tillverkning av SKAIK informationsskyltarna till sammanlagt sex olika skylttillverkare. Den 6 augusti skickade man en ansökan om undersökningstillstånd för SKAIK projektet till avdelningen för kulturmiljöskydd vid Museiverket för att genomföra ett guidningssystem i Kyroland. Den 14 augusti ingick man ett avtal med Ekokilpi Oy om tillverkningen av SKAIK guidningssystemet. I augusti skrev man texter och valde ut bilder för en cirkulerande utställning om SKAIK som ska genomföras i samarbete med svenskarna. Den 27 augusti begärde man en offert och beställde översättningen av texterna på SKAIKinformationsskyltarna till svenska och engelska av Multidoc Oy. Projektadministration Den 31 maj färdigställdes en rapport för den första lägesrapportperioden år Den 3 juni ordnades en revision och en nationell kontroll (Lägesrapport 1/2013) vid Museiverket (Laura Lehtonen från BDO Audiator Oy). Den 14 juni hölls ett möte för SKAIK projektgruppen vid Museiverket på Kulturhuset. Den 5 juli undertecknades ett revisorsintyg över SKAIK lägesrapporten 1/2013 (Jarkko Westman, BDO Audiator Oy). Den 22 augusti skickades motfinansieringsförbindelserna för SKAIK projektet i Finland för 2013 till Skogscentralen i Finland (2 500 ) och till Österbottens museum (2 000 ). I maj ordnade man en gemensam inventeringsvecka för de svenska och finländska projektparterna i Västerbotten i Sverige. Inventeringen vid älvarna Byske och Skellefteå fortsatte. Under inventeringen genomfördes fältbesiktningar bland annat vid stenåldersboplatser, i en lappby och vid hällmålningar. Veckan avslutades med ett projektmöte i Skellefteå där ett av temana var presentation och vård av fornlämningar och beaktande av dessa vid skogsbruksåtgärder. I samband med planeringen av informationstavlorna för SKAIK projektet och utarbetandet av informationsmaterial i anknytning till dessa beställde man av avdelningen Arkiv och informationstjänster vid Museiverket bränt benmaterial från röseobjekten från järnåldern i Kyroland till påseende. Materialen togs tillvara vid utgrävningarna på 1930 talet och de har legat i lager i nästan 80 år. De brända benmaterialen innehåller dock intressant undersökningsmaterial för osteoarkeologiska analyser och AMSdatering. De brända benmaterialen analyserades av FM Katariina Nurminen i maj juni. I analyserna identifierades så noggrant som möjligt från vilken kroppsdel och djurart eller människa benen härstammade från. Resultaten var väldigt intressanta och man kunde både datera materialet och fastställa arten i flera fall. Kanske det intressantaste resultatet var de obrunna fragmenten av människo och djurben som kunde urskiljas i materialet, bl.a. kvarlevor av två människor och en grönlandssäl som inte hade brunnit samt brända delar av skelettet av en karelsk björnhund och en björn. I analysen markerades separat även de lämpligaste benfragmenten för AMS datering. Som resultat valde man ut 12 benprov av benmaterialet vars lämplighet för AMS dateringen utreddes ytterligare på dateringslaboratoriet. Det slutgiltiga antalet benprov som skulle dateras uppgick till tio. Som dateringslaboratorium valdes Beta Analytic Inc., eftersom det är den enda aktör vars dateringsresultat kan användas i informationstavlorna och anknytande informationsinnehållen inom ramarna för SKAIK projekttiden. Avsikten är dessutom att 5

6 man skriver en SKAIK artikel om resultaten av benanalysen och AMS dateringen till Museiverkets arkeologiska fälttjänsters elektroniska publikationsserie. Det viktigaste målet för projektet år 2013 är att iståndsätta nio representativa fornlämningsobjekt i Kyroland och förse dem med informationsskyltar. Planeringen av informationstavlorna framskred till slutrakan under lägesrapportperioden och samarbetet med konstnären Tom Björklund fortsatte. Forskare Mikael Nyholm har svarat för informationstavlornas innehåll, ombrytning och trycktekniska utseende. Under sommaren fortsatte samarbetet med Riitta Raatikainen från Skogscentralen i Finland. Med henne planerades åtgärder som förbättrar tillgängligheten vid de objekt som ska förses med informationstavlor, såsom röjning, markering, iståndsättning och vård. För objekten utarbetades grundliga guidningsplaner och tillståndsärenden angående utplaceringen av informationstavlorna åtgärdades i juni juli. Arbetsparet som valdes ut genom anbudsförfarandet inledde iståndsättningen av objekten och utplaceringen av informationstavlorna i Kyroland i september Markägarna av samtliga utvalda objekt förhöll sig positivt till planerna och med dem ingicks avtal om utplaceringen av informationskonstruktionerna. Ekokilpi Oy utsågs till tillverkare av skyltarna och vägvisarna genom konkurrensutsättning. Avsikten är att informationsinnehåll om objekten även länkas till webbplatserna för kommunerna i Kyroland och turismbranschen. 5. Projektets ekonomi Etableringsprojektets totala budget uppgår till euro, varav Finlands andel utgör euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader, framgår av bilagan. När det gäller finansieringen av hela projektet kommer 50 procent från Botnia Atlantica programmet och 30 procent består av nationell finansiering som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De kostnader uppdelade enligt kostnadsområden som den finländska partnern stått för under perioden framgår av bilagan. 6. Nyttjande av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att iståndsätta utvalda fornlämningar och presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av webbplatser och tryckta broschyrer. I genomförandeskedet har man valt ut nio fornlämningar i Kyroland som besöksmål. Dessa fornlämningar är lättillgängliga och ligger längs färdiga naturstigar. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations och turismbruk som från tidigare finns i området. Målen har valts, planerats och genomförts i samarbete med Museiverket, Skogscentralen och lokala aktörer. Det utarbetas tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnia Atlantica och de övriga finansiärerna. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter om olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man att grunda ett samarbetsnätverk och ett diskussionsforum om skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Projektresultaten presenteras även vid andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 6