SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)

Transkript

1 LÄGESRAPPORT HUVUDPARTNER: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: KONTAKTPERSON: JANS HEINERUD PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS NAMN: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2) 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt i anslutning till skogar och det arkeologiska kulturarvet föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterade man att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia, miljöförhållanden, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för ett gemensamt projekt. Det viktigaste målet för projektet är att minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder. Målet är ambitiöst och för att uppnå det är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år (SKAIK1). De nyskapande resultaten och det omfattande samarbetet under pilotåret uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I etableringsprojektet (SKAIK2) deltar de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen Södra Österbotten samt Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum och kommunerna i området. 2. Projektets mål Kyroland har valts till målområde i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro. Inom projektet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information, förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och läroanstalter inom skogsbranschen. En stor del av forn- och kulturlämningarna i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsekonomiska behov, så att målen kan beaktas så bra som möjligt vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att förvalta utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. Som besöksmål väljer man ut fornlämningar som är placerade längs guidade kultur- och naturslingor. För att målens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreationsoch turismbruk som finns i området sedan förut.

2 Projektmålen för Finland i etableringsskedet är: Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Utveckling och testning Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande www-sidor, presentationer och rapporter, bl.a. EEA Oslo Gemensamma exkursioner, fältarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning, information, planering av en natur- och kulturslinga, värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Ibruktagande av metoden Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabas Planering av skyltar vid slingor och presentationsområden, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, fältarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur- och kulturslinga Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov Sammandrag av resultaten från fältarbetet, fältkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på www-sidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådgivningsdagar Resultaten från etableringsprojektet för Finland under den tredje lägesrapportperioden i 2011 beskrivs i kapitel 4 i rapporten. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsinstanser. Projektledare är Jans Heinerud från Västerbottens museum. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarig för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som huvudsakligen också ansvarar för projekthanteringen. Arkeologerna Tanja Tenhunen och Leena Koivisto, som är ansvariga för skydd och vård av fornlämningar vid Museiverket, samt överintendent Helena Taskinen, som ansvarar för Västra Finlands kulturmiljötjänster vid Museiverkets enhet Kulturmiljöskydd, medverkade i projektet inom ramen för sina tjänstearbeten. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Skogstyrelsen Region Nord samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Samarbetspartnerna i Finland är, förutom Museiverket och Skogscentralen Södra Österbotten, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. Referensgruppen som sammanställde Finlands SKAIK-projektgrupp består av representanter från följande instanser: Skogscentralen Södra Österbotten, Skogscentralen Kusten, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos lokala kontor, Forsstyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Laihelas hembygds- och museiföreningen samt kommunerna i Kyroland. I etableringsskedet 2

3 fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. Informations- och utbildningssammankomsterna anordnas i samarbete med Skogscentralen Södra Österbotten. Det första mötet för etableringsprojektets referensgrupp anordnades i Seinäjoki i november Information om projektet förmedlas via de gemensamma webbsidorna för projektet samt på Museiverkets och Västerbottens museums egna webbsidor. På projektets webbsidor berättar man om resultaten från inventeringarna och om skogarnas kulturarv även med bilder och kartor. Till webbsidorna har man länkat skyddsregister, sidor där mål för kulturarvet och deras rekreationsbruk presenteras samt övriga informationskällor. Man skickar också ut pressmeddelanden om projektet två gånger per år. Utgående från projektresultaten sammanställs nya instruktioner om hur fornlämningar bör beaktas inom skogsbruket, instruktioner i anslutning till skogsplaner för skogsägare samt en fickguide om fornlämningar i skogarna. Broschyrerna publiceras på finska och svenska. Också en undervisningsfilm om skogshantering inom fornlämningsområden är under arbete. Det skickas ett meddelande till markägarna om fornlämningar som konstateras vid inventeringarna. Merparten av projektresultaten publiceras elektroniskt, men de kan även utnyttjas inom annat slags publicerings- eller utställningsverksamhet med anknytning till ett områdes kulturarv. Projektet presenteras även vid nationella och internationella seminarier och konferenser inom branschen. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden Denna lägesrapport behandlar den finländska projektpartnerns, Museiverkets, andel som en del av en större helhet under den tredje rapportperioden för SKAIK2-etableringsprojektet. Projektforskarnas verksamhetsort är Helsingfors, där de har sina arbetslokaler. Fältarbetena fortsatte i Kyroland i september-oktober och nu fortsätter behandlingen och rapporteringen av materialet i Helsingfors. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: planeringsperiod fältarbetsperiod efterarbets- och rapportperiod Under denna rapportperiod, , har följande åtgärder inom projektets fältarbets-, efterarbets- och rapportperiods genomförts: Information Den 14 september hölls SKAIK-projektföredraget "Forestry as a crime" vid EAA:s (European Association of Archaeologists) konferens 17th Annual Meeting i Oslo I september och december uppdaterades projektets webbsidor på adressen Följande tidningsartiklar publicerades om projektet: Ympäristö 6/2011, Pohjalainen den 2 oktober och Ilkka den 3 oktober. Höstens informationsbrev om SKAIK2-projektet samt en inbjudan till referensgruppens möte i Seinäjoki den 10 oktober skickades till referensgruppen. Den 19 oktober hölls ett föredrag om SKAIK-projektet under Landskapsmuseidagarna på Österbottens museum i Vasa 3

4 Myndighetssamarbete Den 29 augusti till den 2 september deltog man i saminventeringsveckan och styr- och projektgruppens möte i Skellefteå tillsammans med de svenska projektpartnerna från Västerbottens museum och Skogsstyrelsen Den 1 oktober ordnades utbildning i fornlämningar för skogsägare i Laihela i samarbete med Skogscentralen. Den 6 7 oktober deltog man i Forststyrelsens seminarium Kulturarv i nordliga skogar i Rovaniemi Den oktober deltog man i Landskapsmuseidagarna på Österbottens museum i Vasa Den 16 november anordnades ett möte för projektets referensgrupp i Seinäjoki Inventering Mellan den 26 september och den 28 oktober gjorde man inventeringar i Laihela i sammanlagt fem veckor Den 7 11 november gick man igenom iakttagelser av LiDAR-analysen i terrängen i Laihela och Storkyro Utveckling och utbildning Den 7 oktober deltog man i seminariet Laserskanning och höjdmodell som Lantmäteriverket ordnade i Helsingfors Den 26 oktober deltog man i Metsätieteen päivät (Forstvetenskapens dagar) i Helsingfors I oktober-december analyserades de georefererade hillshade-bilderna från Kyroland som hade producerats av LiDAR-luftlaserskanningsmaterialen Den 24 november deltog man i utvecklingsdagen som Museiverkets enhet för Fälttjänster ordnade på Sveaborg Projektadministration En rapport för den andra lägesrapportperioden färdigställdes den 19 september Revisorn gav sitt utlåtande den 30 september SKAIK-projektgruppens möten i Helsingfors hölls den 23 september och den 9 december Den 18 oktober beställdes en översättning av lägesrapport 2 av Multidoc Oy I september oktober inkom medfinansieringsförbindelser från Österbottens museum och Skogscentralen i Södra Österbotten för år 2012 och från Museiverket för åren I november december fattades ett beslut om en intern förflyttning av projektet från avdelningen för kulturmiljövård vid Museiverket till enheten för fälttjänster vid avdelningen för kulturmiljövård på grund av att projektarbetarnas (Laulumaa och Koivisto) anställningsförhållanden omvandlades till ordinarie tjänster Den 1 december intervjuade Jari Kuusisto från Kontigo AB Satu Koivisto på uppdrag av Tillväxtverket för bedömningen av Botnia-Atlantica -programmets inverkningar Tyngdpunkten för projektverksamheten under rapportperioden låg på fältarbetenas efterarbets- och rapportskede. Som resultat av inventeringsarbetet hittills har 84 % av de 268 fornlämningarna i Laihela nu blivit kontrollerade av arkeologer. Uppgifterna om objekten lagrades enligt det som man vid inventeringstidpunkten kunde iaktta på platsen. Samtliga tidigare iakttagelser beaktades och granskades. Tack vare SKAIK-inventeringen minskade antalet underobjekt för fornlämningarna, bland annat enstaka stenstrukturer, betydligt i Laihela. En orsak till detta är att de tidigare iakttagelserna lämnar rum för tolk- 4

5 ning, miljöförhållandena har förändrats, objekt har förstörts vid skogsförnyelse och att det i vissa fall förekommer felaktigheter i geografiska data. Noggrannare geografiska data om objekten, beskrivningar och områdesbegränsningar uppdateras i fornlämningsregistret och är tillgängliga för alla via Museiverkets elektroniska registerportal för kulturmiljö. Den gemensamma inventeringsveckan i Skellefteå i Sverige den 29 augusti till den 2 september, som genomfördes tillsammans med de svenska projektpartnerna Västerbottens museum och Skogsstyrelsen, sammanfattade på ett konkret sätt utbytet av tankar, metoder och yrkesskicklighet mellan Finland och Sverige. I fältarbetsdelen i Skellefteå i början av veckan deltog Berit Andersson från Västerbottens museum, AnnKristin Unander från Skogsstyrelsen Region Nord samt Vesa Laulumaa och Satu Koivisto från Museiverket. Även arkeologerna Taisto Karjalainen och Jouni Taivainen från Forststyrelsens resultatområden Västra Finland respektive Västra Lappland deltog i inventeringen av kulturarvet i de svenska skogarna i Västerbotten. Forststyrelsen fungerar som en av de nationella medfinansiärerna för SKAIK2-projektet och samarbetet kring skogarnas kulturarv intensifierades på detta sätt även på en praktisk nivå. I det möte för projektets styrgrupp som ordnades i Medlefors i slutet av samma vecka deltog AnnKristin Unander, Helena Gustafsson, Göran Lindberg och Toby Lindström från Skogstyrelsen Region Nord, Berit Andersson från Västerbottens museum, Vesa Laulumaa, Satu Koivisto, Leena Koivisto och Kaisa Lehtonen från Museiverket samt Katrin Nygren från länsstyrelsen i Västerbotten. European Association of Archaeologists (EAA) arrangerade sin årliga konferens i Oslo den september Forskare Satu Koivisto och Vesa Laulumaa från SKAIK-projektet deltog i konferensen och höll ett föredrag med titeln "Forestry as a Crime". Föredraget utgjorde en del av sessionen "Archaeology and Law, Archaeology and Ethics. Finländarnas föredrag handlade om fornlämningsbrott i skogar, rättprocesser i anknytning till dem och huruvida samarbetet med skogsbranschen är nödvändigt. Föredraget väckte stort intresse hos åhörarna och SKAIK-projektet ombads bidra till organisationens serie European Journal of Archaeology med en vetenskaplig artikel. I konferensen deltog cirka 850 europeiska arkeologer. Museiverket och Skogscentralen ordnade för skogsägarna i Laihela en utbildningsutflykt i anknytning till kulturarvsobjekt och iakttagande av dem vid skogshantering lördagen den 1 oktober På terrängutflykten bekantade man sig med identifiering av fornlämningar, skogsbruk i områden med fornlämningar samt möjligheterna till frivilligt skydd av värdefulla livsmiljöer i skogar. Som utbildare på terrängobjekten fungerade representanterna för Museiverket och Skogcentralen. Under dagen hade man möjlighet att ställa frågor om iakttagande av fornlämningar vid skogshantering och få ytterligare information om det fornlämningsobjekt som ligger i den egna skogen. Också medierepresentanter deltog i utflykten och utbildningsdagen fick mycket uppmärksamhet i den lokala pressen. Programmet för utbildningsdagen, som fick utmärkt feedback, samt responsblanketterna för evenemanget ingår som bilaga till lägesrapporten. I oktober december fortsatte analysen av LiDAR-luftlaserskanningsmaterialet. Man har gått igenom de georefererade hillshade-bilder (shaded relief) från Kyroland som har producerats av Lantmäteriverkets punktmolnsmaterial för att spåra upp olika mark- och stenstrukturer som uppstått genom människans verksamhet, såsom gropar, hyddbottnar, tjärdalar eller rösen. Målet med metodtesterna är att göra fältarbetet under inventeringen effektivare genom att redan i förberedelseskedet definiera potentiella fenomen 5

6 och områden på basis av de hillshade-bilder och höjdmodeller som har producerats av punktmolnsmaterialet. Dessutom utnyttjas flygskanningsmaterialet även vid sebarhetsanalysen av de fornlämningsobjekt som man redan känner till från förr. Med hjälp av analysen erhålls dokumenterad information om hurdana av fornlämningarna i Laihela, Storkyro och Lillkyro kan urskiljas i Lantmäteriverkets punktmolnsmaterial med rätt så grov upplösning (0,5 punkter/m).anomalier som har iakttagits som resultat av luftlaserskanningsanalysen kontrollerades ännu i terrängen i Kyroland i oktober-november och flera företeelser visade sig under terrängundersökningen vara arkeologiskt intressanta. Analysen fortsätter i början av år 2012 och man kommer att kontrollera iakttagelser i terrängen under följande fältarbetsperiod. Under den här rapportperioden var uppgifter med anknytning till projekthanteringen fokuserade på att i samarbete med huvudpartnern utarbeta en medfinansieringsansökan som lämnades till Österbottens förbund i oktober, på att göra ett utkast till partneravtalet och på ändringar som skett inom Museiverket. Vesa Laulumaa och Satu Koivisto anställdes i november som ordinarie forskare vid enheten för arkeologiska fälttjänster vid avdelningen för kulturmiljövård. Med tanke på genomförandet av projektet är det väsentligt att få stöd från den enhet som är ansvarig för utvecklingen av fältarbetsmetoder vid Museiverket. Den interna beställningen och förflyttningen av projektet träder i kraft från och med början av år Västra Finlands enhet inom enheten för kulturmiljöskydd är fortfarande ansvarig för SKAIK-projekthanteringen i egenskap av partner med överintendent Helena Taskinen som ansvarsperson, men genomförandet av projektet övergår till enheten för fälttjänster. 4. Projektets ekonomi Etableringsprojektets totala budget uppgår till euro, varav Finlands andel är euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader, framgår av bilagan. När det gäller finansieringen för hela projektet kommer 50 procent från Botnia-Atlantica -programmet och 30 procent består av nationell finansiering, som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De kostnader uppdelade enligt kostnadsområden som den finländska partnern stått för under perioden framgår av bilagan. 5. Nyttan av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att förvalta utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. I etableringsskedet väljs 5 10 fornlämningar ut som besöksmål. Fornlämningarna är utplacerade längs en särskilt planerad och genomförd rutt. För att målens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreation och turism som redan finns i området. Målen väljs, planeras och genomförs i samarbete med Museiverket, Skogscentralen samt lokala aktörer. Det görs tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnia-Atlantica och övriga finansiärer. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter för olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2012 anordnas ett arbetsseminarium om aktuella teman inom branschen. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man 6

7 att grunda ett samarbetsnätverk och ett diskussionsforum om skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Det berättas om projektresultaten även på andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 7