SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2)

Transkript

1 LÄGESRAPPORT MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: KONTAKTPERSON: BERIT ANDERSSON PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: HELENA TASKINEN PROJEKTETS NAMN: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2) 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt om skogar och det arkeologiska kulturarvet föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterades att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia och miljöförhållanden, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för det gemensamma projektet. Det viktigaste målet för projektet är att genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk. Målet är ambitiöst, och för att det ska nås är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år (SKAIK1). De nyskapande resultaten och det omfattande samarbetet under pilotåret uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I etableringsprojektet (SKAIK2) deltar utöver de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen också Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum och kommunerna i området. 2. Projektets mål Kyroland har valts till projektets målområde i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro (nuförtiden en del av Vasa stad). Inom projektet fortsätter man att informera om och undervisa i skogarnas kulturarv genom att till aktörer inom skogsbranschen och i synnerhet till skogsägare och läroanstalter inom skogsbranschen erbjuda information. En stor del av fornlämningarna och kulturobjekten i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsbrukets behov, så att objekten så bra som möjligt kan beaktas vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom vård av utvalda fornlämningar som presenteras med informationsskyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. Som besöksmål har man valt ut fornlämningar som är lättillgängliga eller som ligger längs färdiga kultur och naturstigar. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations och turismbruk som från tidigare finns i området. 1

2 Projektmålen för Finland i etableringsskedet är: Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning, information, planering av en natur och kulturslinga, värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur och kulturslingan Utveckling och testning Ibruktagande av metoden Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande webbsidor, presentationer och rapporter m.m. EEA Oslo Gemensamma exkursioner, fältarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabasen Planering av skyltar vid slingor och presentationsobjekt, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, fältarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Sammanfattning av resultaten från fältarbetet, fältkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på webbsidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådplägningsdagar En förteckning över resultaten av etableringsprojektet för Finland under den första lägesrapportperioden år 2013 finns i kapitel 4 i rapporten. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsparter. Projektledare är Berit Anderson från Västerbottens museum. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarigt för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som huvudsakligen också ansvarar för projekthanteringen. Arkeologerna Helena Taskinen, Tuula Heikkurinen Montell och Satu Mikkonen Hirvonen som är ansvariga för skydd och vård vid Museiverket samt överintendenten för arkeologiska fälttjänster Marianna Niukkanen medverkar i projektet vid sidan av sina normala arbetsuppgifter. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens läns skogscentral samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Samarbetspartnerna i Finland är, förutom Museiverket och Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. Referensgruppen som Finlands SKAIK projekt har sammanställt består av representanter för följande instanser: Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos lokala kontor, Forststyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Hembygds och museiföreningen i Laihela samt kommunerna i Kyroland. I etableringsskedet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom

3 skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. Informationsoch utbildningsmöten ordnas i samarbete med Skogscentralen. Information om projektet förmedlas via den gemensamma webbplatsen för projektet samt på Museiverkets och Västerbottens museums egna webbplatser. På projektets webbplats berättas om resultaten från inventeringarna och om skogarnas kulturarv även med hjälp av bilder och kartor. Webbplatsen har länkats till skyddsregister, webbplatser där mål för kulturarvet och dess rekreationsbruk presenteras samt övriga informationskällor. Det skickas också ut pressmeddelanden om projektet två gånger om året. Utgående från projektresultaten sammanställs nya instruktioner om hur fornlämningar bör beaktas inom skogsbruket, instruktioner i anslutning till skogsplaner för skogsägare samt en fickguide om fornlämningar i skogarna. Broschyrerna publiceras på finska och svenska. Också en undervisningsfilm om skogshantering inom fornlämningsområden är under arbete. Det skickas ett meddelande till markägarna om fornlämningar som konstateras vid inventeringarna. Merparten av projektresultaten publiceras elektroniskt, men de kan även utnyttjas inom annat slags publicerings eller utställningsverksamhet med anknytning till ett områdes kulturarv. Projektet presenteras även vid nationella och internationella seminarier och konferenser inom branschen. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden I denna lägesrapport behandlas den finländska projektpartnerns, Museiverkets, roll som en del av en större helhet för etableringsprojektet SKAIK2 under den sjätte rapportperioden Projektforskarnas verksamhetsort är Helsingfors, där de har sina arbetslokaler. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: planeringsperiod fältarbetsperiod efterarbets och rapporteringsperiod Under rapporteringsperioden , har följande av fältperiodens åtgärder genomförts: Information Den januari deltog man i kongressen The 7th World Archaeological Congress (WAC 7) i Jordanien och höll föredrag där. Den 30 januari ordnades i samarbete med jord och skogsbruksministeriet och Skogscentralen i Finland seminariet Metsän siimeksessä Metsien arkeologisen kulttuuriperinnön inventointi ja suojelu (ung. I skogens skugga Inventering och skydd av skogarnas arkeologiska kulturarv) på Nationalmuseet. Den 1 februari publicerades en artikel om skogsseminariet som SKAIK projektet ordnade, skogarnas fornlämningar och skydd av dessa i tidningen Maaseudun Tulevaisuus. I februari publicerades en artikel om SKAIK projektet och skogarnas fornlämningar i nummer 2/13 av tidskriften Aarre. Myndighetssamarbete 3

4 I januari underrättades projektets referensgrupp om seminariet Metsän siimeksessä som skulle ordnas på Nationalmuseet den 30 januari. Den 28 januari undertecknades ett avtal om innehållet av det svenskspråkiga projektsamarbetet med Skogscentralen. Den 5 februari hölls ett samarbetsmöte med Skogscentralen i Finland i Seinäjoki. I mötet deltog Matti Seppälä, Riitta Raatikainen, Antti Pajula och Nina Jungell från Skogscentralen samt Tuula Heikkurinen Montell, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto från Museiverket I mars fastställdes arbetsprogrammet för SKAIK samarbetet mellan Museiverket och Skogscentralen för I mars skickade man ut ett informationsbrev till skogsägarna i Laihela, Storkyro och Lillkyro om resultaten av SKAIK fornlämningsinventeringen. I mars utarbetades en utredning om eventuella METSO livsmiljöobjekt i fornlämningsområdena i Laihela. Den februari ordnades ett möte för projektets styr och projektgrupp i Umeå i Sverige. I mötet deltog Helena Taskinen, Satu Koivisto och Vesa Laulumaa från Museiverket; Berit Andersson och Jans Heinerud från Västerbottens museum; AnnKristin Unander, Göran Lindberg och Helena Gustafsson från Skogsstyrelsen; Katrin Nygren från Länsstyrelsen Kulturmiljö; Iréne Gustafsson från Skogsmuseet Lycksele samt Nina Jungell från Skogscentralen i Finland. Inventering Efter SKAIK inventeringen rapporterades i början av året efterarbeten i Helsingfors. Uppgifterna om fornlämningsobjekten som hittades under inventeringen i Kyroland uppdaterades i fornlämningsregistret som Museiverket upprätthåller samt områdesmässiga skyddsbegränsningar för de områden i Storkyro och Lillkyro som saknades i kartgränssnittet Bränt benmaterial från gravrösena i Kyroland beställdes till påseende från Nationalmuseets samlingar i april. Den 24 april skickades en anbudsbegäran angående en osteologisk analys av de brända benmaterialen i Kyroland till sex osteoarkeologer. Analysresultaten kommer att utnyttjas i informationstavlor och anknytande informationsmaterial. Den april fortsatte Vesa Laulumaa och Mikael Nyholm med inventeringen i Lillkyro. Den 29 april inkom ett anbud om en osteologisk analys av benmaterialen från FM Katariina Nurminen. Utveckling och utbildning Den 30 januari ordnades i samarbete med jord och skogsbruksministeriet och Skogscentralen i Finland seminariet Metsän siimeksessä Metsien arkeologisen kulttuuriperinnön inventointi ja suojelu (ung. I skogens skugga Inventering och skydd av skogarnas arkeologiska kulturarv) om kulturarvet i privata skogar. Man gick igenom resultat av en analys av LiDAR luftlaserskanningsmaterialet från Kyroland och utarbetade ett föredrag om dessa för kongressen The 7th World Archaeological Congress (WAC 7) i Jordanien. 4

5 För projektet anskaffades två bärbara datorer av märket Asus Thinkpad x230. Presentation av kulturarv En bildbeställning angående bilder av föremål skickades till det Arkeologiska centralarkivet vid Museiverket i april för att informationstavlorna som ska sättas upp vid projektets fornlämningsobjekt i Kyroland ska kunna förses med bilder. FM Mikael Nyholm anställdes som forskare (sg 7) i projektet för tiden Han ansvarar för innehållet av SKAIK projektets informationstavlor vid fornlämningsobjekten i Kyroland och för att tavlorna blir tryckfärdiga. Dessutom har han som uppgift att hjälpa till med fältarbetet och rapporteringen när det gäller projektinventering. I februari och mars informerades markägarna av de tolv ruttobjekten i Kyroland som ska förses med informationstavlor om guidningsplanerna i projektet. Samtidigt kom man överens om möten som ska ordnas vid fornlämningsobjekten i maj juni Projektadministration Den 21 januari arbets och näringsministeriets beslut om certifiering av Jarkko Westman (BDO Audiator Oy) som nationell kontrollant I januari undertecknades ett beställningsavtal där Kulturmiljöskyddsavdelningen (KYS) beställer arbetsinsatsen för projektet Skogens Kulturarv i Kvarkenregionen (SKAIK2) år 2013 av enheten för arkeologiska fälttjänster vid avdelningen för kulturmiljövård (KYH). Den 31 januari färdigställdes en rapport för den tredje lägesrapportperioden år Den 1 februari lägesrapportering (Lägesrapport 3/2012) och en nationell kontroll vid Museiverket (Jarkko Westman och Laura Lehtonen, Audiator Oy). Den 6 februari Österbottens förbunds beslut om den nationella finansieringen för SKAIK2 projektet år 2012 Den 8 februari Österbottens förbunds beslut om att verkställa den nationella motfinansieringen för SKAIK2 projektet år 2012 Den 8 mars ett avtal om användningen av den nationella motfinansieringen för SKAIK2 projektet år 2012 Den 7 mars ett revisorsintyg över SKAIK lägesrapporten 3/2012 (Jarkko Westman, BDO Audiator Oy) Den 8 april en översättning av mellanrapport 3 av Multidoc Oy Den 8 april ett nekande svar från Österbottens förbund angående förfrågan om en eventuell fortsättning på åtta månader på SKAIK2 projektet och nationell motfinansiering Nu efter att höstens fältarbetsperiod har upphört har man kunnat kontrollera samtliga fornlämningsobjekt i Kyroland. I efterarbetsskedet i början av året uppdaterades uppgifterna om fornlämningarna i fornlämningsregistret och objektens områdesmässiga gränser fastställdes i kartgränssnittet som har länkats till registret. Därmed är den noggrannare informationen om fornlämningarna i Kyroland nu tillgängliga för allmänheten via Museiverkets öppna registerportal. Den noggrannare geografiska informationen om fasta fornlämningar spelar en särskilt stor roll i åtgärderna som gäller markanvändning i förändring, i synnerhet inom skogsplaneringsområdena i Kyroland. 5

6 Projektresultaten presenterades både nationellt och internationellt i början av Projektforskarna deltog i en världskongress i arkeologi den januari och presenterade där projektresultaten i två föredrag. Den sjätte World Archaeological Congress (WAC 7) ordnades denna gång under kung Abdullah den andres beskydd vid Döda havet i Jordanien. Kongressen samlade lite över deltagare från 70 olika länder. Satu Koivisto höll sitt föredrag Hit the Lights the prospection of archaeological sites using LiDAR in Scandinavian boreal forests under sessionen Heritage at Risk: Approaches, Technologies and Strategies for Sustainable Conservation. Föredraget handlade om användning av luftlaserskanningsmaterial i arkeologisk inventering. Föredraget väckte mycket intresse och i synnerhet förundrades det dessutom över att lantmäteriverkets material är avgiftsfria i Finland. När det gäller materialens öppenhet ligger Finland i den absoluta världstoppen. Vesa Laulumaas föredrag From Conventions to Convictions or to Co operation ingick i sessionen Sustainability, Heritage Protection and the Role of Civil Society. Han betonade i sitt föredrag hur viktigt samarbetet mellan skogsbruk och arkeologi är när man ska bygga upp hållbar utveckling. Den chilenska sessionsarrangören har som avsikt att publicera föredragen. Ett av de viktigaste målen för projektet för 2013 är att färdigställa en kulturarvsstig i Kyroland. Man har redan kommit en god bit på vägen med planeringen av informationstavlor och samarbetet med konstnären Tom Björklund har fortsatt. Forskare Mikael Nyholm svarar för informationstavlornas innehåll, ombrytning och trycktekniska utseende. Under våren fortsätter samarbetet med Riitta Raatikainen från Skogscentralen i Finland. Med henne planeras åtgärder som bidrar till tillgängligheten av objekten som ska förses med informationstavlor, såsom röjning, markering, reparation och vård. Över objekten utarbetas grundliga guidningsplaner och tillståndsärenden angående uppsättning av informationstavlor åtgärdas i juni juli. Reparationsarbetena och uppsättningen av tavlor inleds vid objekten i slutet av sommaren Markägarna av samtliga utvalda objekt har förhållit sig positivt till planerna och det är meningen att informationsinnehåll om objekten också länkas till webbplatserna för kommunerna i Kyroland och turismbranschen. 5. Projektets ekonomi Etableringsprojektets totala budget uppgår till euro, varav Finlands andel utgör euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader, framgår av bilagan. När det gäller finansieringen av hela projektet kommer 50 procent från Botnia Atlantica programmet och 30 procent består av nationell finansiering som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De kostnader uppdelade enligt kostnadsområden som den finländska partnern stått för under perioden framgår av bilagan. 6. Nyttan av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom förvaltning av utvalda fornlämningar som presenteras med skyltar i terrängen och med hjälp av internetsökningar. I etableringsskedet väljs cirka tio fornlämningar i Kyroland ut som besöksmål. Fornlämningarna är utplacerade längs en särskilt planerad och genomförd stig. För att objektens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations och turismbruk som från tidigare finns i området. Målen väljs, planeras och 6

7 genomförs i samarbete med Museiverket, Skogscentralen samt lokala aktörer. Det utarbetas tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnia Atlantica och de övriga finansiärerna. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter om olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man att grunda ett samarbetsnätverk och ett diskussionsforum om skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Projektresultaten presenteras även vid andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 7