Fortbildning inom skogsbranschen

Transkript

1 Projektplan för Fortbildning inom skogsbranschen Skogsaktörer och värmeföretagare Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Tidigare verksamhet MÅLSÄTTNING FORTBILDNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Målgrupp Genomförande Fortbildning Studieresor ADMINISTRATION KOSTNADER OCH FINANSIERING Budget

3 1. BAKGRUND Skogssektorns betydelse är stor i Finland emedan skogarna är Finlands viktigaste naturtillgång som kan utnyttjas ekonomiskt. Av Finlands areal består 75 % av skog och merparten av skogsmarken, ca 60 %, ägs av enskilda skogsägare och i Österbotten är denna siffra hela 85 %. Av det inhemska virke som skogsindustrin använder i Finland kommer hela 80 % från de privata familjeskogarna. Medelåldern bland de privata skogsägarna ligger kring 60 år och man förutser att den fortsätter att stiga. Skogsägarkåren är en heterogen grupp inte bara till sin åldersstruktur utan också till sin köns- och socioekonomiska struktur. Antalet pensionärer, stadsbor och kvinnor som äger skog kommer att öka medan jordbrukarnas antal minskar samtidigt som målen för skogsinnehavet blir mångsidigare och skogsinkomsternas andel av skogsägarens ekonomi minskar. Karaktäristiskt för Österbotten är att skogsfastigheterna är små vilket gör att det är svårt att bedriva ett långsiktigt och lönsamt skogsbruk. Överlag har utvecklingstrenden varit den att de små skogsinnehaven har blivit ännu mindre medan de stora skoginnehaven har blivit något större. En stor förändring är att vänta när de stora åldersklassernas skogsinnehav övergår till följande generationer efter Målen för skogsägandet blir naturligt nog mångsidigare när ägarstrukturen ändras. Skogarnas materiella och immateriella nyttigheter skapar många möjligheter och positiva förutsättningar för ett allt mångsidigare utnyttjande av skogstillgångarna. Förutom virkesdrivning, transporter och skogsvård ger en mångsidig och riklig produktion av vilt-, bär- och svampskörd samt den växande turistnäringen inkomster från skogen men hög levnadsstandard, mera fritid, ökat intresse för natur- och miljöfrågor, välfärd och hälsa gör att skogen bland medborgarna idag inte enbart ses för den ekonomiska vinningen. Klimat- och energipolitikens uppställda mål och medborgarnas ökade intresse för klimatförändringen och energianvändning som baserar sig på förnybara naturtillgångar erbjuder många möjligheter för skogsbranschen. Skogarnas värde stiger när man arbetar för att dämpa klimatförändringen och producera energi samtidigt som det ger möjligheter till mångsidig företagsamhet, sysselsättning och försörjning i synnerhet på landsbygden. Det som beskrivits ovan omfattas av Finlands nationella skogsprogram, vars verksamhetsidé kort och gott lyder: Mera välfärd genom skoglig mångfald. Utöver verksamhetsidén bör vi ta fasta på visionen till år 2015: Finland är ett föregångsland inom hållbart skogsbruk och skogskompetens. Kompetensen har förädlats till nya 3

4 konkurrenskraftiga produkter och tjänster, användningen av inhemskt virke har ökat betydligt och skogsnaturens mångfald har förstärkts. För att nå målen dvs. för det allt mångsidigare nyttjandet av skogarna (vidareförädling av trä och energiproduktion, tryggande av skoglig mångfald, rekreation samt skogarna som kolsänka) som behöver rikliga och ökande virkestillgångar, för att förbättra lönsamheten och för att tillgodose det ökade behovet av arbetskraft behövs ett gediget utvecklingsarbete, men minst lika viktigt är marknadsföring av skogsvårdstjänster, rådgivning och utbildning och dessa åtgärder bör riktas till i synnerhet nya skogsägare samt till kvinnliga skogsägare och skogsägare i städerna. 1.2 Tidigare verksamhet Projektansökaren Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur/ Yrkesakademin i Österbotten har tidigare planerat och förverkligat fortbildning inom naturbruk - skogssektorn t.ex. FC Naturbruk och utbildningsprojektet Skogsägare och värmeföretagare Inom vuxenutbildningen har skogsägarutbildningar ordnats i många olika former och med olika tyngdpunktsområden redan i flere decennier men såväl utbildningsformerna som de centrala kärnområdena i utbildningen har utvecklats och varierar. Nya forskningsrön, förnyad lagstiftning, nya skogsskötselrekommendationer och arbetsmetoder gör att skogsägarens och övriga aktörernas vardag i branschen ständigt förändras. Projektansökaren har kunnande och nätverk för att kunna genomföra en aktuell och behovsanpassad fortbildning inom skogsbranschen. Det är av yttersta vikt att få ta del av ny information och kontinuerligt upprätthålla och förbättra sitt kunnande och sin yrkesskicklighet. Detta för att dels kunna värna om den naturtillgång som finns och för att förbättra konkurrenskraften och dels även för landsbygdens fortlevnad och utveckling. Hänvisning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, handlingslinje 1: Förbättrande av jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, åtgärder gällande yrkesutbildning och information (111). 2. MÅLSÄTTNING Målsättningen är att genom fortbildning av skogsägare, övriga aktörer och nyckelpersoner samt entreprenörer inom skogsbruket upprätthålla och förbättra 4

5 kunnandet och yrkeskompetensen. I regionen finns det behov av att de olika genomförande parterna tillsammans ges samma utbildningsmöjligheter för att de i samförstånd skall kunna sträva till att nå det gemensamma målet, som är ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart skogsbruk. Utbildning och kompetenshöjning gynnar en god skogsvård, minskar skogsbruksåtgärdernas negativa effekter på skogsnaturen, skapar nya arbetsplatser och konkurrenskraften hålls på en hög nivå. Målsättningen är också att erbjuda personer inom träenergisektorn utbildningsmöjligheter inom bioenergibranschen då användningen av skogsbränslen måste ökas för att bl.a. EU:s uppställda klimat- och energimål för Finland skall kunna nås. I målsättningen ingår också att föra utbildningsanordnare och arbetsliv närmare varandra och att förstärka samarbetet mellan skogsbranschens organisationer och aktörer och Yrkesakademin i Österbotten. 3. FORTBILDNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET 3.1 Målgrupp Svenskspråkiga skogsägare, nyckelpersoner och övriga aktörer samt skogsbrukets entreprenörer i landskapet Österbotten och Karleby kommun och till varande/ blivande värmeföretagare/ entreprenörer inom träenergisektorn. 3.2 Genomförande Projektet administrerar och arrangerar fortbildnings- och utvecklingsverksamhet som främjar och upprätthåller kunnandet och yrkeskompetensen i skogsbranschen. Projektet genomförs under tiden Fortbildningen i projektet genomförs dels inom projektet och dels köps utbildning utifrån (hela utbildningspaket, föreläsare etc.) och genom ett nära samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten och Kustens skogscentral. Samarbetsavtal ingås med Skogsvårdsföreningen Österbotten och Kustens skogscentral. Köpta tjänster konkurrensutsätts. Fortbildnings- och utvecklingsverksamheten kan bestå av kortkurser, handledning och rådgivning, studiebesök, studieresor och mässbesök. Fortbildning kan köpas och studieresor arrangeras utanför landskapet Österbotten t.ex. inom utbildningen för värmeföretagare köps kurser i förbränningsteknik. För ledning och planering av projektets verksamhet utnämns en person på deltid från Yrkesakademin i Österbotten avdelningen för utvecklingstjänster. 5

6 Fortbildningsverksamheten strävar efter att kunna förmedla nya kunskaper och influenser inom branschen. 3.3 Fortbildning Utbildningen är kortvarig och omfattar kursdagar a 6-8 timmar per dag under 3 år. Utbildningen består av fortbildningskurser inom bl.a. skogsvård och grundförbättring, skogarnas mångbruk, skogarnas ekologiska mångfald, värmeföretagande, ekonomi, övrig aktuell skolning samt studiebesök och mässor. Kurserna genomförs enligt behov och efterfrågan och även andra kurser kan komma ifråga enligt vad som efterfrågas och som förutsätts för utövandet av yrket eller för utvecklande av verksamheten. Skogsvård och grundförbättring En grundförutsättning för en lönsam virkesproduktion är att skogsskötseln i unga skogar utförs kvalitetsmedvetet och vid rätt tidpunkt. Ökad användning av inhemskt virke och skogsflis kräver att vägarna är i skick. Trafiknätet bör underhållas och utvecklas så att skogsbrukets och skogsindustrins transporter kan skötas året runt på ett konkurrenskraftigt sätt. En betydande del av tillväxten i våra skogar finns i bestånd på torvmarker och dessa bestånd behöver både beståndsvård och dikning. Såväl skötsel som förnyelse av torvmarksskogar är en utmaning. Ca 6-10 dagar /år under åren Förnyelse Plantskogsvård Vård av ungskog Arbetsteknik med motorsåg Drivning av virke med fyrhjuling Bekämpning av rotticka Vattenvård vid iståndsättningsdikning Skogsbruk och vattenskydd Byggande och grundförbättring av skogsvägar Beståndsvård och förnyelse av torvmarksskogar Gallring för skogsmaskinentreprenörer 6

7 Skogarnas mångbruk och ekologiska mångfald Mera välfärd genom skoglig mångfald så lyder skogsprogrammets verksamhetsidé. Skogarna i Finland skall nyttjas hållbart såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt. Välfärd består både av materiella och immateriella faktorer t.ex. hälsa, sysselsättning och rekreation. Skogarnas mångfald inte bara stärker deras livskraft utan möjliggör också ett mångsidigt nyttjande av dem. Finland har förbundit sig till att stoppa biodiversitetsminskningen samtidigt som både skogslagen och naturvårdslagen stadgar om att bevara särdrag i vissa livsmiljöer. Naturvård och -hänsyn skall vara en naturlig del av verksamheten i ekonomiskogarna och inte bara riktas till skyddsområden. Ca 4-6 dagar/ år under åren viltvård svampkurs läkekonst från växter i naturen timring hur bygga en gärdesgård pärthyvling och att spika pärttak naturhänsyn i ekonomiskogar och skogsbrukets miljöstöd Frivilligt skydd av skog, METSO Värmeföretagande Behovet av inhemskt råvirke beräknas öka kraftigt då man pga. osäkerhetsfaktorer försöker minska beroendet av importvirke och beroende av EU:s klimat- och eneripolitiska mål att öka användningen av förnybar energi och självförsörjning i fråga om energi. Målet är att användningen av skogsflis ska bli tre gånger så stor som nu. Produktionsökningen medför närings- och sysselsättningsmöjligheter i synnerhet på landsbygden. Uttag och flisning av småträd bör stödas och värmeföretagande främjas. Ca 4-6 dagar/ år under åren Energivedsanvändning, - hantering och lagring Uttag och flisning av småträd 7

8 Vedhantering och sågteknik Förbränningsteknik Pelletseldning Vedhandel Ekonomi Skogens ekonomiska betydelse har tidigare varit en viktigare del av gårdsbrukets inkomster. I dag ökar skogsfastighetsägarnas antal som får sin huvudinkomst från annat håll och medelådern bland skogsägarna är hög så en betydande förändring i skogsägarkåren väntas efter 2015 när de stora åldersklassernas skogsinnehav övergår till nästa generation. Oberoende av skogsinnehavets storlek, skogsägarens aktivitet eller kunnande kan egendomen förvaltas väl och göras ekonomiskt lönsam. Skogsbruksplaneringens mål är att aktivera skogsägaren och främja skogsvården samtidigt som skogsbruksplanen fungerar som en god bas för den ekonomiska planeringen. Ca dagar/ år under åren Skogsbeskattning Generationsväxling och upplösande av dödsbon Skogsbruksplanen och skogsbruksplanering Skogen på nätet Fastighetshandel Virkeshandel och -mätning Ekonomisk planering för skogslägenheter Statsstöd Övrig aktuell skolning, studiebesök och mässor Ca 2-4 dagar/ år under åren Projektet strävar efter att hålla fortbildningsutbudet ajour med utvecklingen i branschen. Nya influenser, metoder och lagstiftning som är aktuellt under projekttiden skall fångas upp och möjlighet till information och fortbildning skall ordnas. Studiebesök kan göras och mässor kan besökas inom projektet. 8

9 3.4 Studieresor En viktig målsättning är att utveckla samarbetskontakter såväl nationellt som internationellt och att inhämta ny kunskap och utvecklingsidéer. I projektet kommer att ingå planering av studieresor och kostnader för utbildnings-/föreläsningstjänster och mässinträden samt för projektpersonalens deltagande (arbetstid + resekostnader för reseledarfunktioner). Deltagarna betalar själv sina resekostnader och dessa kostnader och självfinansiering bokförs inte på projektet. 4. ADMINISTRATION Projektägare är Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur (SÖFUK). Projektadministrationen sköts av Yrkesakademin i Österbotten, YA!, avdelningen för utvecklingstjänster. Ansvarig för projektet är rektor Kenneth Heimdahl. Kostnadsuppföljning, redovisningar och rapporteringar sker via avdelningen. Projektledaren kallar samarbetsparterna till planerings- och utvärderingsmöten för att tillsammans planera och utvärdera verksamheten. 5. KOSTNADER OCH FINANSIERING Löne- och lönebikostnader utgörs av ersättningar till personer vid Yrkesakademin i Österbotten som arbetar med projektet t.ex. projektledare, koordinator, projektsekreterare och projektchef. Timarvodet grundar sig då på utförarnas normala lönekostnader. Utomstående arbetskraft, personal vid skogsvårdsföreningen och skogscentralen som samarbetspartner, kan också anställas för uppdrag inom projektet. Projektpersonalen är inte heltidsanställd för specifika projekt, utan personalen använder sig av arbetstidsdagböcker där varje arbetad timme redovisas på det projekt som man har arbetat för. Den årliga arbetstiden för projektpersonalen fastställs på basen av respektive persons arbetsavtal i enlighet med gällande kollektivavtal. För att kunna påföra personalkostnaderna mellan projekt används en uträkningsgrund med årskostnader för att räkna ut timlönen för varje person. Köptjänster kan utgöras av tjänster för kartläggning av skogsbranschens kursbehov, utveckling av nya produkter, anordnande av seminarier och informationstillfällen, konsulterings- utrednings- och rådgivningstjänster. Köptjänster kan även vara annonser, broschyrer och annan marknadsföring och spridning av information. Alla köpta tjänster konkurrensutsätts enligt gällande direktiv. 9

10 Resekostnaderna består av kostnader för inrikesresor, dagtraktamenten och eventuella övernattningar för projektpersonal samt övriga sakkunniga i samband med rådgivning, studiebesök och informationstillfällen. Arbetsgruppens medlemmar ersätts för resekostnader vid deltagande i möten. Resekostnaderna grundar sig på de statliga normerna för reseersättningar. I projektansökan ingår även resor till utlandet. Resekostnader i utlandet finansieras via projektet för föreläsare, sakkunniga, rådgivare och projektpersonal. Hyreskostnader utgörs av externa hyror för mötesutrymmen och kursutrymmen. Telefoner, datorer, kontorsmaskiner, övriga maskiner och små skogsmaskiner (röj- och motorsågar) kan leasas i den mån de behövs för projektets verksamhet. Mötesarvoden utgörs av ersättningar till medlemmarna i arbetsgruppen för arbetsgruppsmöten Telefonkostnader i den mån telefonkostnader faktureras används samtalsspecifikation. Kursmaterial köps direkt in i projektet och kan utgöras av mappar, pennor, papper, färgkassetter etc. Övrigt kursmaterial köps in i projektet och kan utgöras av röjknivar, skyddskläder, måttband, mätutrustning, verktyg för service av små skogsmaskiner etc. Övriga kostnader är kostnader för bespisningstjänster, kaffe med enkelt tilltugg vid informationstillfällen eller vid planeringsgruppens möten. Som övrig kostnad redovisas även inträden till mässor och dyl. för projektpersonal och deltagare. Projektet finansieras till 90 % av Österbottens ELY- central (EJFLU) och 10 % finansieras av deltagarna i projektet. 5.1 Budget Budgeten är specificerad per år och genomförare i tabellformat. Totalbudgeten för åren är

11 YA SVF KUSTEN YA SVF KUSTEN YA SVF KUSTEN TOTALT BUDGET 2012 BUDGET 2013 BUDGET 2014 BUDGET SKOGSÄGARE OCH VÄRMEFÖRETAGARE Lönekostnader Projektledning och administration Undervisnings- och föreläsningspersonal Köptjänster och arvoden Annonser Broschyrer, övr. info- och kursmaterial Kurspaket och övriga sakkunniga Hyror Mötes- och kursutrymmen Leasing av dator och övriga kontorsmaskiner Leasing av små skogsmaskiner Mötesarvoden Arvoden arbetsgruppen Resekostnader i hemlandet Undervisnings- och föreläsningspersonal Projektpersonal Arbetsgruppsmedlemmar Resekostnader i utlandet Undervisnings- och föreläsningspersonal Projektpersonal Övriga kostnader Telefonsamtal, mobiltelefon Mappar, pennor, folders, färgkasetter mm Övr. kursmaterial (skyddskläder, mätutr. mm.) Postavgifter Litteratur, kopior och utskrifter Inträden till mässor och dyl Bespisningstjänster TOTALT FINANSIERING ELY -Centralen (90 %) Privat finansiering (10%)* FINANSIERING TOTALT * Privat finansiering utgörs av olika deltagarvgifter i de olika evenemangen 11

12