Riskutredning Stamgärde 2:88 i Undersåker, Åre kommun. Version Status Datum. 1.0 Interngranskad och justerad Slutversion

Transkript

1 Handläggare Amanda Hult Tel E-post Datum Projekt-ID Beställare Åre kommun Gudrun Larsson Riskutredning Stamgärde 2:88 i Undersåker, Åre kommun Handläggare: Amanda Hult Handläggare: Carolina Osvalder Intern kvalitetsgranskning: Anders Starborg Version Status Datum 1.0 Interngranskad och justerad Slutversion ÅF, Hallenborgs gata 4, Box 585, SE Malmö Telefon: Org.nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS EN ISO 9001 & Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 1 (43)

2 Sammanfattning Syftet med denna utredning, som har utförts på uppdrag av Åre kommun, är att utreda risker kopplat till transport av farligt gods på järnväg i samband med framtagande av en ny detaljplan. Planområdet utgörs av fastigheten Stamgärde 2:88 som är belägen i centrala Undersåker tätort. Vidare är fastigheten belägen cirka 50 meter från Mittbanan som är led för transport av farligt gods. Specifikt undersöks risken från farligt gods som transporteras på järnvägen genom att beräkna individrik och samhällsrisk. Risken beräknas med värden enligt prognos för år 2040 för att resultatet ska vara aktuellt även i framtiden. Dessutom inkluderas att elektrifiering av järnvägen och en sammanbindning av det svenska och norska järnvägsnätet skett vilket potentiellt kan innebära förändringar av godstransporten på den aktuella järnvägssträckan. Därmed tas hänsyn till både en ökning av godstransporter och att en del av transporten som idag sker på väg flyttas över till järnväg. Det innebär att den kvantitativa analysen beaktar klass 2.3, klass 3 samt klass 5. Förutom att beräkna samhällsrisken för persontäthet enligt dagens förhållanden, så görs även en beräkning om persontätheten skulle öka enligt kommunens planer för nya bostäder. Individrisken ligger på acceptabla nivåer på samtliga avstånd från järnvägen, dock har inte hänsyn tagits till risken för mekanisk påverkan vid urspårning som kan innebära förhöjda risknivåer på avstånd inom 30 meter från järnvägen. Den eventuellt förhöjda risknivån inom detta område påverkar dock inte planområdet och därmed analyseras detta inte vidare. Analysen visar också att samhällsrisken generellt är inom acceptabla nivåer för en sträcka av 1 km i Undersåker enligt båda persontätheterna. Vid en ökad persontäthet antar samhällsrisken samma mönster men med en generellt högre risknivå och acceptabla nivåer överstigs vid tre punkter. Dock överstigs acceptabla nivåer endast lite och beräkningarna av konsekvensområden och frekvenser antas vara konservativa. Därmed bedöms att den förhöjda risknivån inte föranleder några riskreducerande åtgärder. Bedömningen görs att samtliga områden inom fastigheten ligger på acceptabel risknivå och således kan kommunens planer kring ny bostadsbebyggelse accepteras ur riskhänsyn utan behov av riskreducerande åtgärder. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 2 (43)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Metod Mål och avgränsningar Styrande lagstiftning och riktlinjer Kvantitativa riskmått Individrisk Samhällsrisk Riskvärdering Riskkriterier Skyddsobjekt Områdesbeskrivning Planområdet idag Planområdet enligt kommunens planer Persontäthet Persontäthet vid utbyggnad Riskobjekt Farligt gods-led Mittbanan Olycksscenarion Sammanfattning olycksscenarion farligt gods Riskanalys Kvantitativ analys Individrisk Samhällsrisk Osäkerhet- och känslighetsanalys Känslighetsanalys Osäkerhetsanalys Riskbedömning och riskreducerande åtgärder Slutsatser Referenser Bilaga A Frekvensberäkningar Trafikolycka järnväg Olycka med giftig gas Olycka med brandfarlig vätska Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 3 (43)

4 Olycka med oxiderande ämne Bilaga B Konsekvensberäkning Olycka med giftig gas Olycka med brandfarlig vätska Olycka med oxiderande ämne Olycka med explosiva ämnen Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 4 (43)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna riskutredning har tagits fram på uppdrag av Åre kommun i samband med att kommunen planerar att upprätta en ny detaljplan för fastigheten Stamgärde 2:88 i centrala Undersåker, vilket ligger i Åre kommun. Den nya detaljplanen syftar till att möjliggöra förtätning genom att uppföra nya bostäder. Planområdet är beläget invid järnvägen Mittbanan, där all transport av farligt gods är tillåten. Järnvägen ligger inom 150 meter från planområdet, varför risken från denna led ska beaktas. Syftet med denna riskutredning är därför att undersöka risker kopplat till människors säkerhet inom planområdet med avseende på transport av farligt gods och vid behov föreslå åtgärder för att reducera riskerna. 2 Metod Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Inledningsvis bestäms de mål och avgränsningar som gäller för den aktuella riskutredningen. Även principer för hur risken värderas ska fastställas. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att förstå vilka risker som påverkar riskbilden för det aktuella objektet. Aktuella olycksscenarion presenteras i en så kallad olyckskatalog. I riskanalysen analyseras sedan de identifierade olycksscenariorna avseende deras konsekvenser och sannolikhet. Riskanalysen kan göras kvalitativt eller kvantitativt beroende på omfattningen av riskutredningen. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för värdering av risk för att avgöra om risken är acceptabel eller ej. Utifrån resultatet av riskvärderingen undersöks behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Processen åskådliggörs i Figur 1 nedan. Metoden följer i stort de riktlinjer som Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland tagit fram (2006). Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 5 (43)

6 Figur 1. Riskhanteringsprocessen. I denna riskutredning innebär delmomenten ovan följande steg: - Bestämning av mål och avgränsningar genom identifiering av frågeställningar - Beskrivning av gällande lagstiftning, riskmått samt riskkriterier - Områdesbeskrivning genom att beskriva planområdet och dess omgivning idag samt enligt de planerade förändringarna - Inventering av riskkälla samt beskrivning av den - Identifiering av olycksscenarion - Kvantitativ riskanalys genom att beräkna individ- och samhällsrisknivåer - Beskrivning av osäkerheter och känslighet - Riskbedömning och framtagande av eventuella riskreducerande åtgärder 2.1 Mål och avgränsningar För att uppfylla utredningens syfte, har följande frågeställningar identifierats och besvarande av dessa ses som utredningens mål: - Vilka riktlinjer kring bebyggelse invid led för farligt gods finns att ta hänsyn till i Undersåker, Åre kommun? - Vilken typ och vilka mängder farligt gods transporteras idag och i framtiden på järnvägen invid området? - Givet transporterad mängd och den förtätning som planeras, är individrisk och samhällsrisk på acceptabla nivåer? - Om risken bedöms överstiga acceptabla nivåer, vilka åtgärder kan vara aktuella för att reducera risken? Riskutredningen avgränsas till att undersöka påverkan inom fastigheten Stamgärde 2:88 i Undersåker. Påverkan avgränsas till olyckor med farligt gods på Mittbanan och som påverkar människor så att de kan förväntas omkomma. E14 som är en primär led för farligt gods är placerad cirka 550 meter från fastigheten och inkluderas därmed Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 6 (43)

7 inte i utredningen enligt gällande riktlinjer för planläggning intill transportleder för farligt gods. Riskutredningen undersöker endast olyckor som har påverkan på människor så att de förväntas omkomma. Skador som inte leder till dödsfall undersöks därmed ej. Vidare tas ingen hänsyn till exempelvis skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering eller materiella skador inom området (om inte dessa i sin tur kan innebära en personrisk). Risker från andra riskkällor, såsom industrier, har ej beaktats i riskutredningen. 2.2 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det finns lagstiftning på nationell nivå som föreskriver att riskanalys ska genomföras, vilka är Plan- och bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808). I Plan- och bygglagen framgår det att bebyggelse och byggnadsverk skall utformas och placeras på den avsedda marken på ett lämpligt sätt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. I Miljöbalken anges att när val av plats sker för en verksamhet ska det göras med hänsyn till olägenheter för människors hälsa och miljön. Det anges inte i detalj i lagtext hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla. På senare tid har därför riktlinjer, kriterier och rekommendationer givits ut av länsstyrelser och myndigheter gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. Riktlinjer beskriver skyddsavstånd för olika markanvändning som kan användas vid planering. Jämtlands län har inga egna riktlinjer men tillämpar Dalarnas läns riktlinjer för planläggning intill transportleder för farligt gods (Edler, 2017). I dessa anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i detaljplaneprocessen inom 150 meter från transportled för farligt gods (Länsstyrelsen Dalarnas län, 2012). I vägledningen framgår vilken markanvändning (enligt Boverkets BFS 2014:5) som kan accepteras vid olika avstånd från leder med transport av farligt gods utan ytterligare utredning kring riskerna. Principen är att ju känsligare bebyggelsen är desto längre bort ifrån leden bör den placeras. Avstånd samt lämplig markanvändning framgår av Tabell 1. Tabell 1. Riktlinjer enligt länsstyrelsen Dalarnas län (2012) för markanvändning intill farligt godsled utan ytterligare riskutredning. Avstånd Markanvändning Exempel på lämplig markanvändning <30 m Ej uppmuntran till stadigvarande vistelse Odlingar, trafikytor, ytparkeringar, friluftsområden m Låg persontäthet, personer alltid i vaket tillstånd Bilservice, industrier, mindre handel, tekniska anläggningar, övrig parkering, lager m Få personer eller ej utsatta personer Bostäder i högst två plan, mindre samlingslokaler, handel, mindre kontor, kulturoch idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats. >150 m Inga restriktioner Bostäder i mer än två plan, vård, kontor i flera plan, hotell, skolor, större samlingslokaler, kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats. Ovan angivna avstånd är generella rekommendationer för markanvändning utan vidare säkerhetshöjande åtgärder eller analys. Om skyddsavstånd till farligt gods-led enligt Tabell 1 inte kan upprätthållas ska en riskanalys genomföras för det aktuella området. Riskanalysen syftar till att utreda om risknivåer är acceptabla på avstånd som avviker Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 7 (43)

8 från riktlinjerna och om det krävs särskilda skyddsåtgärder för att säkerställa acceptabla risknivåer. Vägledningen är menad att kunna tillämpas på de flesta situationer och även i framtiden, varför skyddsavstånden är valda utifrån att det förekommer höga transportflöden längs delar av vägnätet och att hastigheten kan vara hög ( km/h). Vägledningen tar även hänsyn till att transportmönstren förändras över tid då alla typer av farligt gods ska kunna transporteras på de rekommenderade transportlederna för farligt gods, och det finns möjligheter till en framtida utveckling där mer riskgenererande ämnen förekommer. Trafikverket har tagit fram en generell riktlinje för bebyggelse intill järnväg som anger att ny bebyggelse inte bör uppföras inom 30 meter från järnvägen. Motiveringen för detta avstånd är att det ska finnas utrymme för räddningsinsatser vid olycka, både på järnväg och i byggnad, samt att det ska finnas möjlighet att utveckla järnvägsanläggningen. Undantag kan dock eventuellt göras från riktlinjen för verksamheter som inte är störningskänsliga och där människor endast vistas tillfälligt, exempelvis parkering, garage och förråd (Trafikverket, 2017). 2.3 Kvantitativa riskmått Inom samhällsplanering kan kvantitativ riskanalys användas om riktlinjer liknande de som beskrivs ovan inte finns eller om sådana riktlinjer på något sätt frångås. En kvantitativ riskanalys brukar innebära att två olika riskmått beräknas och sedan jämförs med vedertagna kriterier. Riskmåtten är individrisk och samhällsrisk. Riskmåtten skiljer sig på så sätt att individriskkriterier syftar till att säkerställa att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risker. Samhällsrisk å andra sidan syftar till att säkerställa att ett område (allt ifrån ett bostadsområde till samhället i stort) som en helhet inte utsätts för oacceptabla risker. I denna riskutredning beaktas både individrisk och samhällsrisk Individrisk Med individrisk avses sannolikheten (frekvensen) att en hypotetisk individ som kontinuerligt befinner sig på en plats ska omkomma på ett visst avstånd från ett riskobjekt, ofta utomhus (Räddningsverket, 1997). Individrisken är rättighetsbaserad och tar ingen hänsyn till hur många individer som kan påverkas av skadehändelsen. Med rättighetsbaserad menas att alla individer har den personliga rättigheten att inte behöva utsättas för mer än en viss risknivå att omkomma. Individrisken beräknas enligt: IR IR x, y x, y, i n IR x, y, i i 1 formel 1a, 1b f i * p Där f i är frekvensen för sluthändelsen i. P f,i är sannolikheten för studerad konsekvens. Den antas, enligt ovan, till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför effektzonen. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika avstånd från riskobjektet, kan individrisken för området presenteras Samhällsrisk För samhällsrisk beaktas, förutom frekvenserna, även hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet individer som omkommer vid olika skadescenarion. Då f, i Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 8 (43)

9 beaktas personbelastningen inom det aktuella området, i form av persontäthet. Till skillnad från vid beräkning av individrisk kan även hänsyn tas till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken är ej rättighetsbaserad, utan utgår istället ifrån hur mycket sammanlagd risk ett samhälle kan tolerera. Samhällsrisken beräknas enligt formel 2 nedan. N i Px, y * p f, i formel 2 x, y N i står för antalet människor som utsätts för den studerade sluthändelsen i. P x,y är antalet individer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan. Samhällsrisken redovisas normalt i f/n-kurvor. F N F i för alla sluthändelser i för vilka Ni N formel 3 i F N står för frekvensen av sluthändelser som påverkar N eller fler människor. F i är frekvensen för sluthändelse i. N i definieras enligt ovan. 2.4 Riskvärdering Som allmän utgångspunkt för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer Riskkriterier För att begreppen individ- och samhällsrisk ska få någon betydelse måste dessa ställas i relation till kriterier för acceptabel risk. I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Det Norske Veritas (DNV) tog, på uppdrag av Räddningsverket, fram förslag på riskkriterier (Räddningsverket, 1997) gällande individ- och samhällsrisk, som kan användas vid riskvärdering. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som frekvensen med vilken en olycka med given konsekvens ska inträffa. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; tolerabla, tolerabla med åtgärd eller ej tolerabla, se Figur 2. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 9 (43)

10 Område med oacceptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej är praktiskt genomförbar eller om kostnaderna är helt oproportionerliga Risk kan vara tolerabel om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt att visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 2. Princip för värdering av risk. Fritt från Räddningsverket (1997). Följande förslag till tolkning föreslås: Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. För dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas där den riskreducerande effekten verifieras. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion ska beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-/nytto-analys (CBA). De risker som kategoriseras som små kan värderas som acceptabla. Det är dock viktigt att visa att riskerna kommer fortsätta att vara acceptabla, att riskhanteringen framöver fortlöper och att åtgärder som kan införas utan kostnad också införs. Förslagen till kriterier för värdering av risk för industrier och transportleder har med tiden blivit vedertagna vid riskutredningar i Sverige. De liknar de kriterier som finns i flera andra länder i Europa. Kriterierna utformas som ett intervall med en övre gräns över vilken risker ej accepteras och en undre gräns under vilken risker är acceptabla. Mellan dessa gränser finns ett intervall som benämns ALARP enligt ovan. Gränserna ska dock inte uppfattas som ett svar på vad samhället faktiskt accepterar utan endast ett exempel på en metod att kvantifiera kriterierna. För individrisk föreslås följande kriterier (Räddningsverket, 1997): Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som små: 10-7 per år Kriterierna för individrisk avser en hypotetisk oskyddad person utomhus. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 10 (43)

11 För samhällsrisk föreslås följande kriterier (Räddningsverket, 1997): Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 I motsats till individrisk beräknas samhällsrisken med avseende på de i undersökt område som faktiskt utsätts för risken. För transportleder föreslås kriterierna av Räddningsverket (Räddningsverket, 1997) gälla för en sträcka av 1 km. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 11 (43)

12 3 Skyddsobjekt Denna riskutredning undersöker risker för människors säkerhet. Skyddsobjekt är därmed personer som vistas inom det studerade planområdet, både i och utanför byggnader. Dock kommer i beräkningen av samhällsrisk även människor som vistas utanför planområdet inkluderas. Anledningen är att skadeområdet i vissa scenerier är större än planområdet vilket gör att samhällsrisken inte blir rättvisande om endast människor som befinner sig inom planområdet beaktas. Således brukar samhällsrisken i denna typ av utredningar beräknas för en sträcka av 1 km. 4 Områdesbeskrivning 4.1 Planområdet idag Åre kommun håller på att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Stamgärde 2:88 som är placerad i centrala Undersåker. Planområdet är placerat cirka 50 meter från Mittbanan, där järnvägen löper söder om fastigheten. Inom fastigheten finns viss nivåskillnad och marken sluttar mot järnvägen. Planområdet är cirka 50 meter långt och cirka 52 meter brett, dock är fastigheten inte helt rektangulär utan bredden varierar något utmed fastigheten. Vidare är fastighetsarean cirka m 2. Enligt Byggnadsplan för Undersåkers stationssamhälle är området detaljplanelagt som småindustri. Idag finns en gammal mejeribyggnad placerad på fastigheten. Söder om fastigheten löper Byvägen och åt väster, öster och norr finns bostadsbebyggelse. I Figur 3 kan fastighetens placering i Undersåker ses samt placering i förhållande till järnvägen. Figur 3. Placering av fastigheten Stamgärde 2:88 i Undersåker, markerad med rött, samt fastighetens placering relativt järnvägen. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 12 (43)

13 4.2 Planområdet enligt kommunens planer Kommunen vill riva den befintliga mejeribyggnaden som idag står på fastigheten och istället för småindustri ska den nya detaljplanen tillåta bostäder. Planen är vidare att bygga bostäder i form av två kedjehus med totalt åtta lägenheter och en tillhörande carport till respektive lägenhet. Lägenheterna planeras ha en area på cirka 55 m 2 vardera. En preliminär situationsplan över hur kommunen tänker att fastigheten ska utformas kan ses i Figur 4. Figur 4. Preliminär situationskarta över kommunens planer för fastighet Stamgärde 2:88. Lägenhetsbyggnaderna visas som grå rektanglar med heldragna linjer och carport visas som grå rektanglar med streckade linjer. Enligt Figur 4 ska carport placeras närmast järnvägen och bostäderna norr om dessa, vilket innebär längre bort från järnvägen. Information kring ungefärliga avstånd, enligt Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 13 (43)

14 den preliminära situationskartan, mellan järnvägen och olika markanvändning kan ses i Tabell 2. Tabell 2. Avstånd mellan järnvägen och olika markanvändning enligt kommunens preliminära plan. Markanvändning Minsta avstånd till järnväg [m] Carport 63 Bostäder 73 (första raden), 89 (andra raden) 4.3 Persontäthet Fastigheten ska utgöras av bostadsområde och människor förväntas befinna sig inom området mestadels kvälls- och nattetid samt även dagtid under helger. Människor förväntas vistas både inom- och utomhus och kan vara både vakna och sovande. Dagens persontäthet har beräknats utifrån datalager från Statistiska Centralbyrån (SCB, 2017). I datalagret återges antal personer som är folkbokförda i ett område som är 1 km x 1 km. Tillsammans bildar dessa områden ett rutnät över hela Sverige. För det aktuella området i Undersåker i Åre kommun är en ruta aktuell, för vilken population och genomsnittlig täthet tagits fram. Populationen i aktuellt område är idag 87 personer, vilket motsvarar en persontäthet på 8, personer/m 2. Värdet som används för persontätheten bedöms representera de tider på dygnet då alla är hemma. Då området mestadels utgörs av bostäder antas siffran i själva verket i genomsnitt vara lägre, då troligtvis fler lämnar området på dagtid än de som kommer till området Persontäthet vid utbyggnad Den nya detaljplanen ska möjliggöra nya bostäder. Byggnader innehållandes åtta nya bostäder planeras och i beräkningarna antas att det i genomsnitt bor tre personer i varje bostad, då varje bostad förväntas ha en area på cirka 55 m 2. För samhällsrisken undersöks därför ett scenario där befolkningen ökar med de personer som flyttar in i bostäderna, vilket är totalt 24 personer. Den totala populationen i det aktuella området efter exploateringen är då 111 personer. Värden för persontäthet som används i beräkningarna ses i Tabell 3. Tabell 3. Population före och efter en utbyggnad enligt kommunens planer. Population idag [antal personer] Persontäthet idag [pers./m 2 ] Population efter utbyggnad [antal personer] Persontäthet efter utbyggnad [pers./m 2 ] 87 8, , Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 14 (43)

15 5 Riskobjekt I detta kapitel görs en inventering av de riskobjekt med riskkällor som kan orsaka olyckor med konsekvenser för planområdet. 5.1 Farligt gods-led Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg och järnväg delas in i nio olika klasser (ADR/RID) beroende av art och vilken risk ämnet förknippas med, se exempel på skyltning för vissa klasser i Figur 5. Eftersom klasserna utgör en god indelningsgrund vid en riskinventering delas transporterna in i dessa klasser även i denna rapport. Figur 5. Exempel på skyltning för några ADR-klasser: 2.1 Brandfarlig gas, 1 Explosiva ämnen, 2.3 Giftig gas, 3 Brandfarlig vätska, 5.1 Oxiderande ämnen Mittbanan Mittbanan sträcker sig mellan Sundsvall och Storlien och är uppdelad i två delar där sträckan mellan dessa delar ingår i Norra stambanan. I den här riskutredningen studeras endast den sträcka som löper utmed fastigheten Stamgärde 2:88, där trafiken består av både gods- och persontåg på enkelspårig bana. Järnvägen ligger cirka 50 meter sydväst om planområdet och avstånd till olika typer av planerad markanvändning kan ses i Tabell Flöde godstransporter I dagsläget är antal transporter som passerar på Mittbanan förbi det studerade området begränsat eftersom det pågår renoveringsarbete på banan. Det innebär att det inte passerar några godståg förbi planområdet i nuläget (Ericsson, 2018). När renoveringsarbetet är klart kan det dock antas att gods kommer köras på sträckan igen. Dessutom finns planer på att koppla ihop Mittbanan med den norska järnvägen Meråkersbanan till följd av elektrifiering av järnvägen som beräknas ske inom de närmsta åren (Trafikverket, 2012). Trafikverket gjorde 2010 en utredning om möjligheterna för godstrafiken om elektrifiering av banan skulle ske (Trafikverket, 2010). Detta skulle skapa en sammanhängande godslänk för järnvägstransporter över den norsk-svenska gränsen vilket skulle kunna innebära att många lastbilstransporter flyttas över till järnvägen vilket potentiellt skulle betyda en ökad transport av farligt gods på järnväg och minskad transport på väg i framtiden. Det skulle även kunna innebära att andra klasser av farligt gods passerar på järnvägssträckan än vad som sker i nuläget. För att resultatet från utredningen även ska vara aktuellt i framtiden utgår därför analysen från ett scenario för år 2040, där elektrifiering av banan skett och det förekommer en ökad godstrafik på sträckan förbi planområdet. Statistik för detta scenario är hämtat från Trafikverket och kan ses i Tabell 4 (Ericsson, 2018). Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 15 (43)

16 Tabell 4. Värden för antal godstransporter för dagens läge samt för år 2040, som används i fortsatta beräkningar (Ericsson, 2018). Antal godstransporter per dygn Nuläge År Transport av farligt gods Statistik rörande transport av farligt gods på järnvägssträckan finns tillgängligt från flera källor. Räddningsverket utförde i september 2006 en nationell kartläggning av farligt gods på både vägnätet och järnvägsnätet. Kartläggningen innehåller dock osäkerheter t.ex. då den inte behandlar säsongsvariationer och att samtliga företag som transporterar farligt gods inte deltog, men fungerar ändå som en bra indikation på vilka mängder av respektive klass som transporteras. Mängderna redovisas i intervall och i denna riskutredning redovisas konservativt det högsta värdet. Dessutom gjorde Jämtlands län en egen kartläggning av farligt godstransporterna i länet Båda källorna anger att endast klass 2.3 giftig gas transporteras på aktuell järnvägssträcka. Länsstyrelsen i Jämtlands län preciserar dock inte hur ofta transport sker på sträckan. I Tabell 5 redovisas de transporterade mängderna enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län och Räddningsverket. Tabell 5. Statistik över transporterad mängd farligt gods på aktuell järnvägssträcka enligt Räddningsverket (2006) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (2005). RID Typ Mängd enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län (2005) 2.3 Giftig gas 48 ton/vagn (5-6 vagnar under aug-okt)=ca 300 ton/transport Mängd enligt Räddningsverket (2006) 700 ton/månad= ton/år Planerna på elektrifiering av järnvägen och en sammanbindning mellan den svenska och den norska järnvägen skulle, förutom ett ökat godsflöde, kunna innebära att andra klasser av farligt gods passerar sträckan än vad som sker i dagsläget eftersom gods kan komma att flyttas över från väg till järnväg. I analysen görs därför en inventering av de klasser som idag passerar med lastbil på den rekommenderade primära farligt godsleden E14 som löper parallellt med järnvägen. Statistiken är hämtad från Räddningsverket (2006) och samtliga transporterade klasser redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Statistik över ADR-klasser på E14 förbi planområdet enligt Räddningsverket (2006). ADR Typ 1 Explosiva ämnen 3 Brandfarlig vätska 5.1 Oxiderande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål De klasser som transporteras på E14 läggs till i den fortsatta analysen på aktuell järnvägssträcka. Dock utesluts explosiva ämnen, klass 1, då dessa normalt inte transporteras på järnväg (Trafikanalys, 2017). Samtliga klasser som tas med i den fortsatta analysen redovisas i Tabell 7. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 16 (43)

17 Tabell 7. Farligt godsklasser som kan förväntas transporteras på järnvägssträckan vid en omstrukturering av godstransporten och som tas med i den fortsatta analysen. RID Typ 2.3 Giftig gas 3 Brandfarlig vätska 5.1 Oxiderande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Uppskattning av olycksfrekvens För att beräkna frekvensen för järnvägsolycka med farligt gods på sträckan förbi området enligt metod som beskrivs i Bilaga A, behövs värden för antal godsvagnar per år samt antal farligt godsvagnar per år. Totalt antal godsvagnar per år fås fram genom att använda värdet för antal godstransporter från Tabell 4 med antagandet att godstransporten sker 365 dagar om året. Därefter används en beräknad faktor på 18,75 för antal godsvagnar per tåg. År 2006 utgjorde farligt gods 5 % av den totala godstransporten i Sverige, vilket även antas vara aktuellt för studerad sträcka (Trafikanalys, 2017). Värden för antal vagnar per år för gods respektive farligt gods kan ses i Tabell 8. Tabell 8. Värden för antal godståg, antal godsvagnar samt antal farligt godsvagnar innan och efter uppräkning som används i fortsatta beräkningar. Antal godståg per år Antal godsvagnar per år Antal farligt godsvagnar per år Enligt metoden i Bilaga A uppskattas frekvens för olycka med farligt gods på en sträcka av 1 km järnväg med motsvarande förutsättningar inträffa med en frekvens av 2, per år, vilket motsvarar en sådan olycka ungefär vart 4 900:e år Fördelning mellan klasser En fördelning mellan RID-klasserna används sedan för att få fram en olycksfrekvens för respektive olycksscenario, som beskrivs i avsnitt Utifrån Tabell 7 samt mängder från Räddningsverket (2006) för de farligt gods klasser som analyseras, har en fördelning mellan klasserna som transporteras på aktuell järnvägssträcka tagits fram. Då transport av giftig gas inte sker på väg, antas den mängd som presenteras i Tabell 5 även vara giltig efter elektrifieringen. Den återstående mängden fördelas mellan övriga klasser enligt Räddningsverkets (2006) inventering, se Tabell 9. Fördelningen används sedan för att få fram en olycksfrekvens för respektive olycksscenario. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 17 (43)

18 Tabell 9. Uppskattad fördelning av RID-klasser för aktuell sträcka på Mittbanan efter elektrifiering och omstrukturering av farligt gods mellan väg och järnväg. RID Typ Fördelning [%] 1 Explosiva ämnen Brandfarlig gas Icke giftig Giftig gas 42,5 3 Brandfarlig vätska 33,3 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten - 5 Oxiderande ämnen 1,0 6.1 Giftiga ämnen Smittförande ämnen - 7 Radioaktiva ämnen - 8 Frätande ämnen - 9 Övriga farliga ämnen och föremål 23,2 Totalt Olycksscenarion Nedan presenteras de klasser för farligt gods (ADR/RID) som transporteras på järnvägen enligt inventeringen i avsnitt samt vilka olycksscenarion de kan ge upphov till. Varje avsnitt avslutas med en bedömning av ifall vidare analys är nödvändig för respektive klass. Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Läckage av kondenserad giftig gas kan medföra att ett moln av giftig gas driver mot planområdet och kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall. Spridningen är beroende av vindriktning och vindstyrka och kan påverka områden hundratals meter från källan. De två gaser som vanligtvis brukar involveras i riskutredningar är ammoniak och klorgas. Ammoniak Generellt är ammoniak lättare än luft men ammoniakgas beter sig initialt som en tung gas varför spridning initialt sker längs med marken. Giftig kondenserad gas kan ha ett riskområde på hundra meter upp till många kilometer beroende bl.a. på mängden gas och rådande väderförhållanden. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Ammoniak har ett AEGL-3 (Acute Exposure Guideline Level, koncentration där befolkningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död) på 2700 ppm under 10 minuter exponering (EPA, 2016). Att använda en exponeringstid på 10 minuter kan antas vara tillräckligt i de flesta fall, dock kan det finnas scenarion där exponeringstiden är längre än så t.ex. vid olycka på natten. Att använda AEGL-3 som exponeringskriterium är dock konservativt i Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 18 (43)

19 jämförelse med t.ex. LC 50, då det inkluderar känsliga individer vilket betyder att ett konservativt resultat ändå erhålls för beräkningar av individrisk och samhällsrisk. Klor Klor utgör den giftigaste gasen som i denna analys anges som exempel på gas som kan drabba skyddsområdet. Den kan sprida sig långt likt ammoniak. Klor har ett AEGL- 3 på 50 ppm under 10 minuter exponering (Agency for Toxic Substances and Disease Registry, 2010). Beräkningar för ammoniak och klor utförs avseende konsekvenskriteriet AEGL-3 tillsammans med olika temperaturer samt vindhastigheter för att erhålla en möjlig jämförelse. I beräkningarna av individrisk och samhällsrisk används sedan konsekvensområdet som utgör det värsta scenariot. Bedömning: En olycka med kondenserad giftig gas kan ha konsekvenser in i planområdet, varför ovan nämnda olycksscenarion undersöks vidare. Både ammoniak och klorgas undersöks vidare. Brandfarlig vätska (klass 3) Om brandfarlig vätska läcker och antänds innan den har avdunstat uppstår en pölbrand. Människor kan påverkas av en sådan på flera sätt, genom strålning direkt på kroppen, strålning som orsakar brand i byggnad där människor befinner sig samt inandning av giftiga brandgaser. Bedömning: Olyckor med brandfarlig vätska kan transporteras förbi fastigheten i framtiden, och en sådan olycka kan ha konsekvenser som sträcker sig in på området, varför klassen undersöks vidare. Oxiderande ämne (klass 5) Klass 5 består av underklasserna 5.1 Oxiderande ämnen och 5.2 Organiska peroxider. Flertalet oxiderande ämnen (väteperoxid, natriumklorat m.fl.) kan vid kontakt med vissa organiska ämnen (t.ex. diesel) genomgå en exoterm reaktion och orsaka en häftig explosiv brand. Vid kontakt med vissa metaller kan det sönderdelas snabbt och frigöra stora mängder syre som kan underhålla en eventuell brand. Det finns även risk för kraftiga explosioner där människor kan komma till skada. Syrgas kan förvärra en brand i organiskt material och ska därför hållas åtskilt från sådana material. Bedömning: För att en olycka med oxiderande ämnen ska inträffa krävs att en serie av händelser ska inträffa vilket medför att sannolikheten bedöms vara mycket låg, men inkluderas ändå i beräkningarna. Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) Transporter med farligt gods inom denna kategori utgörs av exempelvis magnetiska material, batterier, fordon eller asbest. Konsekvenserna bedöms inte bli sådana att individer inom planområdet påverkas, eftersom en spridning inte förväntas. Bedömning: Det bedöms inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp eftersom konsekvenserna avgränsas till området precis kring olyckan. Mekanisk påverkan till följd av urspårning Det är inte enbart olyckor där farligt gods är inblandat som kan orsaka skada på människor som befinner sig i omgivningen. Vid urspårning av tåg längs den aktuella järnvägssträckan kan tågvagnar lämna järnvägsbanan. En sådan olycka kan orsaka direkt skada på oskyddade människor som befinner sig i närheten, det kan även Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 19 (43)

20 orsaka skada på byggnader och därmed skada människor som befinner sig i byggnaderna. Bedömning: Fastighetens början ligger cirka 50 meter från järnvägen, och ett urspårat tåg kan förväntas hamna inom 30 meter från järnvägsbanan. En olycka med urspårning bedöms därför inte påverka personsäkerheten inom planområdet, varför scenariot inte analyseras vidare i den kvantitativa analysen Sammanfattning olycksscenarion farligt gods Enligt riskidentifieringen beaktas följande olycksscenarion i riskanalysen: - Olycka med giftig gas: utsläpp av ammoniak och klorgas - Olycka med brandfarlig vätska: pölbrand - Olycka med oxiderande ämnen: explosion och brand Klasserna och potentiella olycksscenarion för respektive klass presenteras i Tabell 10 nedan tillsammans med ungefärliga konsekvensavstånd. I Bilaga A och B redogörs för sannolikhets- och konsekvensberäkningar för dessa scenarion. Tabell 10. Olycksscenarion och konsekvensavstånd för de klasser med potential att orsaka olyckor med påverkan in i planområdet. Klass Typ av ämne Olycksscenario Konsekvensområde (längd x bredd, [m]) 2.3 Giftig gas Utsläpp klorgas (litet, hög vind) 920 x 50 Utsläpp klorgas (litet, låg vind) 1200 x 170 Utsläpp klorgas (stort, hög vind) 2200 x 100 Utsläpp klorgas (stort, låg vind) 2400 x 400 Utsläpp ammoniakgas (litet, hög vind) Utsläpp ammoniakgas (litet, låg vind) Utsläpp ammoniakgas (stort, hög vind) Utsläpp ammoniakgas (stort, låg vind) 200 x x x x Brandfarlig vätska 5 Oxiderande ämnen Pölbrand (liten) 15 x 15 Pölbrand (stor) 30 x 30 Explosion 8 x 8 Brand 15 x 15 Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 20 (43)

21 6 Riskanalys I detta avsnitt presenteras de resultat som erhållits vid riskanalysen, tillsammans med en jämförelse med aktuella riskkriterier. 6.1 Kvantitativ analys Den kvantitativa analysen består av beräkningar för både individ- och samhällsrisk och presenteras nedan Individrisk Individrisken beräknas med avseende på transport av farligt gods på Mittbanan förbi Stamgärde 2:88 enligt prognos för år 2040 och en elektrifiering av järnvägen, se Figur 6. Figur 6. Individrisken på olika avstånd från Mittbanan tillsammans med DNV:s riskkriterier. I Figur 6 ses att individrisknivåerna är acceptabla på samtliga avstånd från järnvägen. Det bör noteras att risken för mekanisk påverkan vid urspårning inte har inkluderats i riskberäkningarna, en kvalitativ bedömning kring hur detta påverkar resultatet behandlas i avsnitt Samhällsrisk Samhällsrisken beräknas för en sträcka av 1 kilometer längs järnvägssträckan förbi Stamgärde 2:88, se Figur 7. Data kring persontäthet har erhållits från SCB:s datalager (SCB, 2017). Samhällsrisken beräknas för dagens persontäthet, men även för ett scenario där persontätheten ökar enligt planerna kring förtätning av planområdet, se Tabell 3. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 21 (43)

22 Figur 7. F/N-kurva för samhällsrisken tillsammans med DNV:s riskkriterier. I Figur 7 noteras att samhällsrisken är inom acceptabla nivåer för persontätheten som den ser ut idag, dock är risknivån nära den undre gränsen av ALARP-området vid två punkter. För scenariot med befolkningsökning, liknar nivåerna samhällsrisken som den ser ut idag men med något högre risknivåer. Det innebär att den undre gränsen överstigs vid tre punkter. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 22 (43)

23 7 Osäkerhet- och känslighetsanalys 7.1 Känslighetsanalys Syftet med känslighetsanalysen är att visa hur känsligt resultatet är för variationer i indata. Variationer studeras här avseende följande parametrar: Antal transporter Sannolikhet för olyckor Persontäthet Konsekvenser vid studerade scenarion Utifrån använda modeller kan det konstateras ett samband mellan resultatet och förändringar i såväl antal transporter som sannolikheten för olyckor. Det innebär att en förändring av dessa parametrar även kan ge en variation av resultatet. Beräkningarna avseende järnvägstrafiken som ligger till grund för individ- och samhällsrisken i denna utredning har dock endast gjorts för år Detta val bygger på att ny bebyggelse även ska vara hållbar för en framtida förändring av transporterna på järnvägsnätet förbi området. Därför har ingen jämförelse skett mellan resultatet för antal godståg i nuläget och i framtiden. På så sätt kan inga variationer i resultatet av individ- och samhällsrisk observeras. Dock kan konstateras att ju fler godståg som passerar, desto högre blir riskerna, vilket innebär att riskerna som presenteras i denna utredning är högre än vad som är aktuellt i dagsläget. Det kan konstateras att förändring i persontäthet inom det studerade området har en påverkan på samhällsrisken men inte på individrisken. Det går emellertid inte att tydligt ange ett enkelt samband mellan variationer i persontäthet och samhällsriskens känslighet för dessa variationer. En allmän ökning av persontätheten ger en allmän ökning av samhällsrisken men det är svårt att ange i exakt vilket område av f/nkurvan ökningen sker. Klart är dock att en ökning av persontäthet innebär en förskjutning av f/n-kurvan åt höger. Resultatets känslighet för variationer avseende konsekvenser vid studerade scenarion bedöms som relativt stor. Konsekvensberäkningar i form av bränder och utsläpp av gaser och syror är beroende av en rad olika parametrar, bland annat hålstorlek, vindstyrka och utetemperatur. Varierande väderparametrar (såsom vindstyrka, vindriktning och stabilitetklass) har hanterats i analysen, likaså varierande hålstorlekar. Dessa är de parametrar som av erfarenhet kan ha stor inverkan på beräknade konsekvensavstånd, tillsammans med en parameter som kallas för ytråhet som kan efterliknas en effektiv amplitud och som beskriver topografin i området. Ett konservativt val av ytråhet har gjorts för att ta höjd för osäkerheter vid spridning av gaser. Andra parametrar som utetemperatur, solinstrålning och luftfuktighet har av erfarenhet mindre påverkan på konsekvensavstånd. 7.2 Osäkerhetsanalys Syftet med osäkerhetsanalysen är att visa hur osäkert det underlag är som slutsatser är grundade på. Osäkerheten analyseras avseende följande parametrar: Antal transporter Sannolikhet för olyckor Persontäthet Konsekvenser vid studerade scenarion Avseende antal transporter är underlaget i denna utredning baserat på kvantitativa Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 23 (43)

24 uppgifter, som sedan legat till grund för en uppskattning av typ och mängd av farligt gods. Värdena från Räddningsverket (2006) som legat till grund för analysen är baserade på data från en månad 2006, vilket betyder att mängderna i dagsläget och år 2040 kan se mycket annorlunda ut och statistiken innehåller därför stora osäkerheter. Metoden för att hantera denna osäkerhet är att genomgående göra konservativa bedömningar. Dessutom används inte mängderna farligt gods i analysen, utan dessa värden används endast vid fördelning mellan klasserna farligt gods. Osäkerheten avseende persontäthet kan bedömas som liten utifrån nuvarande utformning och planerade aktiviteter i området. Inga större händelser såsom evenemang med stort personantal (tex. konserter) bedöms planeras inom planområdet även på längre sikt. Osäkerheten avseende konsekvenser vid studerade scenarion bedöms vara beroende av scenariobeskrivningarna. Osäkerheten avseende representativa scenarion anses vara stora då det inte finns underlag som beskriver exakt vilka ämnen och mänger som transporteras på järnvägssträckan. Samtidigt finns det en betydande osäkerhet inför så kallade extremhändelser såsom transporter av farligt gods utanför gällande regelverk eller uppsåtliga risker. Det kan emellertid konstateras att övergripande metodik för en riskutredning av detta slag inte rymmer en analys av sådana konsekvenser. Det verktyg som genomgående används för att möta effekten av osäkerheten i indata är tillämpande av bedömningar som ger resultat med säkerhetsmarginal. Därmed konstateras att det presenterade resultatet troligen visar en högre risk än vad som faktiskt gäller. Exempel på val som innebär en inbyggd säkerhetsmarginal i resultatet är: - Värden för mängder farligt gods som hämtats från Räddningsverket (2006) anges som ett intervall och i denna utredning har det högsta värdet valts, vilket är ett konservativt antagande. - Vid beräkning av antal omkomna vid olycka med giftig gas används konsekvenskriteriet AEGL-3, vilket är koncentrationen vid vilken känsliga individer kan omkomma. Dessutom anats vid beräkning av antal döda, att samtliga som befinner sig utomhus och en fjärdedel som befinner sig inomhus omkommer inom konsekvensområdet, vilket är mycket konservativt. - Teknikutveckling torde leda till minskad olycksfrekvens då modernare fordon kontinuerligt utrustas med ny teknik som ska minska risken för olyckor. Sådana åtgärders inverkan på olycksfrekvensen har inte beaktats. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 24 (43)

25 8 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder I riskutredningen har påverkan från farligt gods på järnvägen Mittbanan förbi fastigheten Stamgärde 2:88 analyserats och presenterats genom individrisk och samhällsrisk. Kvantitativ analys för individ- och samhällsrisk utförs i utredningen. Beräkningar utförs enligt Trafikverkets prognos för 2040 för att resultatet från utredningen även ska vara aktuellt i framtiden och med antagandet att elektrifiering av banan skett. I prognosen antas att det förekommer en ökad godstrafik förbi planområdet jämfört med dagens förhållande. Hänsyn tas även till att elektrifieringen av järnvägen kan innebära en omstrukturering av godstransporten och att en del av godsmängden då flyttas över från väg till järnväg. En inventering av vilka klasser som transporteras på E14 visar att klass 1, 3, 5 samt 9 transporteras på vägen, vilka läggs till i analysen av järnvägstransporten. Dock utesluts explosiva ämnen (klass 1) i den kvantitativa analysen då dessa normalt inte transporteras på järnväg. Resultatet från riskanalysen av farligt gods visar att individrisken ligger på acceptabla nivåer på samtliga avstånd från järnvägen. Det bör dock noteras att risken för mekanisk påverkan vid urspårning inte har inkluderats i riskberäkningarna eftersom det kan antas att konsekvensområdet vid ett sådant olycksscenario inte överstiger 30 meter, vilket är Trafikverkets rekommendation för bebyggelsefritt område intill järnväg. Det betyder att risknivån kan vara förhöjd inom 30 meter trots att individriskkurvan visar acceptabla nivåer. Dock är fastigheten Stamgärde 2:88 placerad cirka 50 meter från järnvägen, vilket betyder att människor som befinner sig inom fastigheten inte påverkas av en eventuellt förhöjd risk inom 30 meter till följd av detta olycksscenario. Analysen visar också att samhällsrisken är inom acceptabla nivåer för en sträcka av 1 km längs järnvägen enligt dagens persontäthet men med risknivåer som närmar sig den undre gränsen av ALARP-området vid ett par punkter. Vid förtätning enligt kommunens planer för området, antar samhällsriskkurvan samma mönster men med en generellt högre risknivå. Risknivån överstiger dessutom den undre gränsen något och hamnar inom ALARP-området vid tre punkter då befolkningen ökar. Den förhöjda risknivån kan härledas till olyckor med giftig gas. Utifrån resultaten av analysen konstateras att individrisken är på acceptabla nivåer på samtliga områden inom fastigheten Stamgärde 2:88, då fastigheten är placerad cirka 50 meter från järnvägen. Samhällsrisken överstiger acceptabla risknivåer för några scenarion men risknivån är endast lite över gränsen enligt använda riskkriterier. Beräkningarna är dock mycket konservativa både gällande konsekvensavstånd och frekvenser, vilket tillsammans med att risknivåerna ligger nära acceptabla nivåer gör att förtätningen bedöms kunna ske utan riskreducerande åtgärder. Sammanfattningsvis bedöms att den planerade förtätningen inom fastigheten Stamgärde 2:88 i Undersåker som innebär nya bostäder med tillhörande parkeringsplatser på 73 respektive 63 meter från järnvägen kan accepteras med hänsyn tagen till risk från transport av farligt gods på järnvägen. Enligt individ- och samhällsriskkurvorna och använda riskkriterier krävs inte heller några riskreducerande åtgärder. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 25 (43)

26 9 Slutsatser Risker kopplade till transport av farligt gods på Mittbanan har undersökts för fastigheten Stamgärde 2:88 i Undersåker tätort. Anledningen till behovet av riskutredningen är att Åre kommun planerar att förtäta området genom att bygga två nya kedjehus med totalt åtta lägenheter inom 150 meter från järnvägen. Den kvantitativa analysen har inkluderat både individ- och samhällsriskberäkningar. Beräkningarna utförs enligt ett scenario för år 2040 där en elektrifiering av järnvägen skett. Det innebär att beräkningarna utförs med ett ökat transportflöde, jämfört med dagens förhållanden. Hänsyn tas även till en förändring av godstransporter där viss del av transporten som sker på väg flyttas över till järnväg. Det innebär att den kvantitativa analysen har inkluderat farligt gods av klass 2.3, klass 3 samt klass 5. Söder om fastigheten löper Mittbanan där transport av farligt gods sker. Individrisken bedöms vara på acceptabla nivåer på samtliga avstånd från järnvägen Samhällsrisken ligger generellt på acceptabla nivåer men överstiger gränsen vid några punkter. Olycksscenarierna har dock beräknats konservativt och acceptabla nivåer överstigs endast något, därmed bedöms att detta inte föranleder några riskreducerande åtgärder för exploateringen. Därmed bedöms samtliga områdena inom fastigheten uppfylla acceptabla risknivåer. Dessutom påverkas inte människor inom fastigheten av en eventuellt förhöjd risknivå inom 30 meter till följd av mekanisk påverkan vid urspårning då fastigheten är placerad på cirka 50 meters avstånd från järnvägen. Kommunens planer för nya bostäder samt parkeringsplatser bedöms därmed vara placerade på avstånd som är betryggande ur riskhänsyn utan behov av riskreducerande åtgärder. Riskutredning Stamgärde 2:88 Undersåker, Åre kommun Sida 26 (43)