GETA KOMMUN BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN Fastställd i kommunstyrelsen

Transkript

1 GETA KOMMUN BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN Fastställd i kommunstyrelsen Fastställd i kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning BUDGET EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN GETA KOMMUNS SITUATION BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER STADGANDEN OM BUDGET BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER RESULTATRÄKNINGSDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER DISPOSITIONSPLANER ÄNDRING AV BUDGETEN GETA KOMMUNS BUDGETDIREKTIV FÖR KOMMUNENS ORGANISATION RESULTATRÄKNINGSDELEN RESULTATRÄKNINGEN DRIFTSEKONOMIDELEN UPPGIFTSOMRÅDEN KOMMUNLEDNING SOCIALNÄMNDEN ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG SKOLNÄMNDEN UNDERVISNINGSVERKSAMHET BARNOMSORG CENTRALKÖK BIBLIOTEK OCH KULTUR BYGGNADTEKNISK NÄMND BYGGNADSTILLSYN BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN VATTEN OCH AVLOPP AVFALLSHANTERING BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMND LANTBRUKSNÄMNDEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN BALANSRÄKNINGSDELEN EKONOMIPLANDELEN INVESTERINGSPLANEN PERSONALÖVERSIKT... 63

3 1. EKONOMISK ÖVERSIKT 1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN Nedan en sammanfattning av Ålands statistik och utredningsbyrås (ÅSUB) rapport 2017:3 Konjunkturläget våren Bruttonationalprodukten (BNP) växer långsamt, samtidigt som den offentliga sektorn fortsätter att krympa. För 2017 räknar ÅSUB med en BNP-tillväxt på 0,5 procent och för 2018 en liten ökning till 1,0 procent. Den offentliga sektorns volym fortsätter att minska (- 0,8 procent 2016, -0,4 innevarande år och -1,3 nästa år (2018)). Arbetslösheten väntas för 2017 fortsätta att sjunka tillbaka något jämfört med föregående år, till 3,5 procent, och för år 2018 sjunka ytterligare något (till 3,4 procent) beräknas Finska statens utdelning av klumpsumman och skattegottgörelsen uppgå till cirka 249 miljoner och 2018 cirka 253 miljoner euro. Enligt grundbudgeten för landskapet Åland 2017 beräknas de sammantagna inkomsterna för landskapet 2017 stiga med 6,4 procent till 340 miljoner euro jämfört med 320 miljoner euro för Landskapets totala utgifter för 2017 beräknas enligt budgeten uppgå till 334 miljoner euro vilket är en minskning med ca 3,0 miljoner euro eller 0,9 procent jämfört med budgeten för 2016 Enligt kommunernas budgeter för 2017 kommer verksamhetsintäkterna att uppgå till 41,5 miljoner euro och verksamhetskostnaderna till 177,5 miljoner euro. Verksamhetsbidraget, d.v.s. nettokostnaderna, beräknas därmed bli 136,0 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 3,0 miljoner euro eller 2,2 procent jämfört med 2016 års budgetar. Enligt budgetuppgifterna förväntas skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkterna och landskapsandelarna tillsammans, öka med 3,5 miljoner euro eller 2,4 procent Tillväxten i skatteintäkterna bedöms uppgå till 3,4 miljoner euro, medan landskapsandelarna beräknas öka med endast cirka euro. Med undantag för ett par kommuner har landskapsandelarna sedan 2008 ökat klart mindre än både den allmänna prisutvecklingen och de egna verksamhetskostnaderna. Detta innebär att ökade skatteintäkter varit det huvudsakliga sättet för kommunerna att möta stigande verksamhetskostnader. Inom landsbygdskommunerna kan man se att tillväxtkommuner där befolkningen ökar mest även har sänkt sina skattesatser medan andra kommuner har höjt sina. Sammantaget sjönk 2017 den beräknade genomsnittliga skattesatsen med 0,12 procentenheter, från 17,73 år 2016 till 17,61 procent år Sänkningen är ett resultat av sänkningar i Jomala och Finström. Tre kommuner beskattar stadigvarande bostäder. Samtliga kommuner tillämpar den högsta tillåtna skattesatsen på fritidsboende 0,90 procent. Den allmänna skatteprocenten för fastighetsskatt varierar mellan kommunerna. Årsbidraget, som visar hur mycket som finns kvar för amorteringar och avskrivningar efter att de löpande kostnaderna täckts, beräknas enligt budgeterna växa något år Årsbidraget beräknas vara 9,8 miljoner euro 2017, ca 0,5 miljoner större än 2016 års budget. Räkenskapsperiodens resultat väntas även 2017 bli negativt och bedöms sammantaget vara cirka -0,9 miljoner euro. Detta är ändå en liten förstärkning jämfört med 2016 års budgetar. De totala bruttoinvesteringarna beräknas öka med 1,1 miljoner till 17,8 miljoner euro 2017 jämfört med budgetarna för 2016.

4 1.2 GETA KOMMUNS SITUATION Kommunala avtalsdelegationen (KAD) och huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland rf, FOA-Å r.f. och TCÅ rf undertecknade den 17 januari 2017 underteckningsprotokollen för de olika kommunala kollektivavtalen. Avtalsperioden sträcker sig från den 1 mars 2017 till och med den 28 februari Med anledning av konkurrenskraftsavtalets verkningar görs inga ändringar i lönerna under avtalsperioden med undantag av en minskning av semesterpenningen och förlängning av arbetstiden. Semesterpenningen minskas med 30 % från nuvarande nivå för kvalifikationsåren och samt Arbetstiden förlängs för de olika arbetstidsformerna inom de olika kollektivavtalen för arbetstagare och tjänstemän med en halvtimme per vecka. Förlängningen träder i kraft från och med den 1 mars För den undervisande personalen (UKTA) förlängs arbetstiden med 24 timmar per år. Inom grundskolan sker förlängningen i form av utökad samplanering och lärararbetsdagar och förändringen träder i kraft från och med den 1 augusti Getas befolkning efter tredje kvartalet är 498 personer. Bedömningen är dock att både befolkningen och skatteintäkterna skall öka på lång sikt. Ingen stark befolkningstillväxt är dock att vänta på kort sikt. Målsättningen är dock att på sikt kännbart öka befolkningstillväxten eftersom det nya landskapsandelsystemet från och med årsskiftet premierar befolkningstillväxt. Det nya landskapsandelssystemet beräknas slå hårt mot Geta kommuns ekonomi med ett bortfall runt euro 2018 jämfört med Inbesparingar är således aktuella 2018 och denna budget budgeterar ca euro mindre i kostnader än budgeten för Investeringarna är fortsatt höga där bland annat brandstationen färdigställs. Det upptas långfristiga lån för de nya investeringarna för att inte riska en sund likviditet och möjligheten att tackla framtida ekonomiska svårigheter. Det finns behov av fortlöpande investeringar inom kommunens samtliga fastigheter. Det bör noteras att det höga investeringsbehovet medför tryck mot skatteökningar framledes och som prognoserna just nu ser ut kommer skattehöjningar att vara en realitet från och med Kommunen kommer att implementera den organisationsförändring kommunfullmäktige har beslutat om och med andra ord överföra de tekniska ärendena från kommunstyrelsen till en byggnadsteknisk nämnd. Kommunens finansiella situation är svårbedömd på medellång sikt i och med landskapsregeringens planerade reformer inom den kommunala sektorn där Kommunernas gemensamma socialtjänst (Kst) tillsammans med kommunstrukturreformen är de mest genomgripande reformerna. Resultatet av den kommunindelningsutredning för Finström- Geta-Sund som genomfördes 2017 av Siv Sandberg kommer att innebära att kommunfullmäktige i respektive kommun under våren kommer att få ta ställning huruvida en samgång mellan kommunerna ska verkställas de närmsta åren. Informationsmöten och andra informationsinsatser med anledning av detta kommer att genomföras under året. Gustav Blomberg, kommundirektör

5 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 2.1 STADGANDEN OM BUDGET Budgeten för 2017 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 : Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. Budgeten skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga: 96 Budgetens förverkligande Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna dispositionsplaner på underlydande tjänstemän. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning. 97 Ändringar i budgeten Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen. Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - euro/prestation Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige kan fastställa vilka mål som är bindande. 2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER Budgetens struktur år 2018 är densamma som för år 2017.I kommunens budget för år 2018 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin.

6 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Resultaträkningen visar i den första delen en jämförelse mellan verksamheternas intäkter och kostnader. I denna del avses med intäkter, sådana avgifter som kommunen erhåller genom sin egen produktion samt vissa direkta bidrag och understöd. Verksamhetsbidrag Skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader bildar verksamhetsbidraget som för kommunernas del utgör ett minus (nettoutgiften för driften). Landskapsandelar och skatteintäkter Efter nettoutgifterna kommer kommunens skatteinkomster och erhållna landskapsandelar. Årsbidrag Efter skatteinkomster och landskapsandelar kommer finansiella intäkter och kostnader och efter det erhåller man kommunens årsbidrag. Årsbidraget är det nyckeltal som ofta används i jämförelse kommuner emellan. Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Räkenskapsperiodens resultat erhålls efter att avskrivningarna, d.v.s. den årliga värdeminskningen av kommunens immateriella och materiella tillgångar, fråndragits årsbidraget samt extra ordinära intäkter och kostnader plussats på och fråndragits. 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av följande uppgiftsområden: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Undervisningsverksamhet Barnomsorg Centralkök Bibliotek och kulturaktiviteter Byggnadstillsyn Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller

7 uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster. 2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna. 2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Gränsen för småanskaffningar är euro. Beloppet utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering. 2.7 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2018 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande.

8 2.8 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, kan kommunstyrelsen förse den med verkställighetsdirektiv och ger den sedan till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den redan preliminära dispositionsplanen ges möjlighet att justeras till att motsvara särskilda fullmäktigebeslut. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. 2.9 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre. Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen GETA KOMMUNS BUDGETDIREKTIV FÖR 2018 Budgetdirektivet för 2018 antogs av kommunstyrelsen genom 97/ och baseras helt på Bokslut BUDGETDIREKTIV 2018 BOKSLUT 2016 BUDGET 2017 BUDGETRAM 2018 Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag C110 Kommunledning C310 Allmän social verksamhet C320 Hemservice och äldreomsorg C410 Undervisningsverksamhet C420 Barnomsorg C000 Centralkök C500 Bibliotek och kultur C611 Byggnadstillsyn C612 Byggnader och lokaler, uthyrning C613 Avfallshantering C614 Vatten och avlopp C615 Trafikleder och allmänna områden C700 Gemensamma brand- och räddningsnämnden C800 Lantbruksnämnden SUMMA SKATTEINKOMSTER LANDSKAPSANDELAR FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER AVSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN

9 3. KOMMUNENS ORGANISATION Centralförvaltningen: Organ: Chef: Vikarie: Kommunstyrelsen Kommundirektören Kommunstyrelsens ordförande Socialförvaltningen (Finström-Geta): Organ: Socialnämnden Chef: Socialchefen Vikarie: Socialarbetare Äldreomsorgsförvaltningen: Organ: Socialnämnden Chef: Äldreomsorgsledaren Vikarie: Närvårdare/kommundrektören Undervisnings- och barnomsorgsförvaltningen: Organ: Skolnämnden Chef: Skoldirektören Vikarie: Skolnämndens ordförande Teknisk förvaltning och byggnadsinspektion: Organ: Byggnadstekniska nämnden Chef: Kommunteknikern ansvarar för kommuntekniken och byggnadsinspektören för byggnadsinspektionen Vikarie: Byggnadsinspektören/kommunteknikern Brand- och räddningsförvaltningen: Organ: Räddningsområde Ålands landskommuner Chef: Räddningschefen Vikarie: Brandinspektören Lantbruksförvaltningen: Organ: Norra Ålands lantbruksnämnd Chef: Lantbrukssekreteraren Vikarie: Lantbruksnämndens ordförande

10 4. RESULTATRÄKNINGSDELEN 4.1 RESULTATRÄKNINGEN BOKSLUT 2016 URSP.BUD 2017 Ändringar 2017 BUDGET 2017 BUDGET 2018 Alla kostnadsställen RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETSBIDRAG INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 540 Övriga verksamhetsintäkter INTÄKTER Totalt KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader KOSTNADER Totalt VERKSAMHETSBIDRAG Totalt SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Källskatt SKATTEINKOMSTER Totalt LANDSKAPSANDELAR Allmän landskapsandel Kompensation för skatteavdrag Landskapsandel för social- och hälsovård Landskapsandel för undervisning och kultur Finansieringsunderstöd Kompensation för kapitalinkomstskatter Övriga landskapsandelar LANDSKAPSANDELAR Totalt FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 48 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -213 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt Övriga Totalt RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt BOKSLUT 2016 URSP.BUD 2017 BUDGET 2017 BUDGET 2018 Årsbidrag (Årets resultat exkl. av- & nedskrivningar) Verksamhetsintäkter/kostnader -11 % -11 % -11 % -11 % Årsbidrag/Avskrivningar -7 % -1 % 2 % 6 % Skattebidrag/Invånare Årsbidrag/Invånare Invånarantal

11 4.2 DRIFTSEKONOMIDELEN VERKSAMHETSBIDRAG, INTÄKTER OCH KOSTNADER PER UPPGIFTSOMRÅDE Verksamhetsbidrag per uppg.omr. BOKSLUT 2016 BUDGET 17 med ändringar BUDGET 2018 Geta Kommun Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Bibliotek och kultur Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Gemensamma brand- och räddningsnämnden Lantbruksnämnden Centralkök

12 BUDGET 17 med ändringar BUDGET 2018 Intäkter per uppgiftsområde BOKSLUT 2016 Geta Kommun Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Lantbruksnämnden Centralkök BUDGET 17 med ändringar BUDGET 2018 Kostnader per uppgiftsområde BOKSLUT 2016 Geta Kommun Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Bibliotek och kultur Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Gemensamma brand- och räddningsnämnden Lantbruksnämnden Centralkök

13 5. UPPGIFTSOMRÅDEN 5.1 KOMMUNLEDNING C110 Kommunledning BOKSLUT 2016 BUDGET 17 med ändringar BUDGET 2018 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Verksamhetsområde Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och centralförvaltning. Verksamhetsområdet omfattar resultatenheterna Allmän förvaltning, Revision samt Förvaltning och näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till Allmän förvaltning hör kostnadsstället Val, till Revision hör kostnadsstället med Revision, och till Förvaltning och näringsliv hör kostnadsställena Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse, Kommunkansli, Beskattning, Övrig allmän förvaltning, Näringslivsprojekt, Personalpolitiska åtgärder, Samhällsplanering samt Fritids- och ungdomsverksamhet. Hit hänförs då kostnadsposter som exempelvis försäkringsutgifter, detaljplanering av områden, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund för ungdomsverksamhet. Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv samt ungdomsarbete. Kommunen samarbetar i stor utsträckning med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas bästa. Ekonomi Personalen består av kommundirektör (80 %), ekonom (100 %) och byråsekreterare (70 %). Byråsekreteraren har dessutom 30 % för den byggnadstekniska nämnden. För uppgiftsområdet föreslås ett verksamhetsbidrag som är i linje med budgetdirektivet om Verksamhetsmål för budgetåret Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att, för en ekonomi i balans, arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. Mer inflyttning försöker säkras genom en välfungerande basservice och attraktiv miljö för boende och företagande. Geta kommun ska i all verksamhet beakta och främja sparsamhet med naturresurserna, god miljö och en ekologiskt hållbar utveckling. Kommunen främjar produktion av och handel med lokala varor och tjänster. 13

14 På grund av kraftigt minskade landskapsandelar för budgetåret behöver en grundlig genomgång utföras av kommunens ekonomi för att få kommunens ekonomi i balans. Under området fritids- och ungdomsverksamhet fortsätter satsningen från föregående år att tillhandahålla extra personalresurser till kommunens ungdomsverksamhet för högstadieungdomar genom GUF. Satsningen på friskvårdskuponger har slagit väl ut för personalen och beloppet per år för en ordinarie anställd på fulltid fortsätter vara 150 euro, emedan lagstadgad företagshälsovård fortsätter att vara på nivå 1 (det vill säga den mest grundläggande företagshälsovården). Ett uttalat mål fortsätter vara försöka minska antalet arbetsrelaterade sjukskrivningar. En satsning utförs under året för att få kommunens arkiv i skick. Befintliga personalresurser används med möjlighet att anställa viss extern hjälp (praktikant eller liknande) förutsatt att ekonomiskt stöd erhålles. Även åtgärder vidtas för att uppfylla EU:s nya dataskyddsförordning. Kommunfullmäktige har beslutat att utföra en förvaltningsreform som träder i kraft Reformen har efter behandling i styrelse och fullmäktige under år 2017 ändrats så att socialnämnden och skolnämnden fortsätter i sin nuvarande form till nästa kommunalval och att det bildas en byggnadsteknisk nämnd som ersätter nuvarande byggnadsnämnd. De tekniska frågorna sköts därför inte längre av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslöt under 2016 att Geta kommun deltar i en egentlig kommunindelningsutredning tillsammans Finström och Sund. Under år 2017 har Getas representanter deltagit i den politiska referensgruppens arbete och kommunindelningsutredare Siv Sandberg har släppt sin utredning och sitt förslag på samgångsavtal i oktober. Slutgiltigt beslut om eventuell samgång mellan kommunerna tas enligt plan under våren Om beslut om verkställande av samgång tas ändras prioriteringsordningar och kommunledningens verksamheter och extra kostnader kan uppkomma. År 2018 kommer presidentval att hållas och utgifter och intäkter har därför upptagits för detta ändamål. Åtgärder Implementering av den av fullmäktige beslutade förvaltningsreformen. Ny förvaltningsstadga skall antas. På grund av kraftigt minskade landskapsandelar kommer en strikt budgetdisciplin att krävas av de budgetansvariga. Verksamheternas interna utvecklingsarbete kommer att kräva fokus på tydliga rutiner, tydlig uppgiftsfördelning och tydligt ledarskap. Personalresurser under området fritids- och ungdomsverksamhet hålls på samma nivå som 2017, det vill säga så att GUF:s Öppet hus-kvällar kan hållas en gång per vecka under terminerna och så att Getas ungdomar får ta del av norra Ålands fritidsledares aktiviteter under skolloven. I förebyggande syfte att minska på sjukskrivningar fortsätter kommunpersonalens friskvårdskuponger var 150 euro per ordinarie heltidsanställd. Massage på arbetsplatsen erbjuds också. Periodiska hälsokontroller av personal fortsätter. Byråsekreteraren får i uppgift att, om ekonomiskt stöd erhålles, starta ett projekt att ordna kommunens arkiv enligt dagens krav och skyldigheter. Kommunledningen övervakar aktivt arbetet kring reformen Kommunernas socialtjänst och övervakar aktivt arbetet kring landskapsregeringens aviserade kommunstrukturreform. 14

15 Kommunkansliet tillhandahåller information och informerar aktivt om eventuella kommunsammanslagningar. Kommunfullmäktige i Geta kommun tar ställning till huruvida samgång med Finströms kommun och Sunds kommun genomförs Detaljplanering av Vestergeta. Presidentvalet 2018 genomförs. Utarbetande av plan för de gamla kanslilokalerna tillsammans med föreningslivet. Investeringar Det finns för 2018 inga investeringar planerade. Intern kontroll Budget, kassaflöde, investeringar och befolkningsutveckling följs upp kvartalsvis vid kommunstyrelse- och kommunfullmäktigemöten. Statistik levereras till ÅSUB och andra institutioner regelbundet. Inspektioner utförs av tillsynsmyndigheter och deras rekommendationer implementeras. Geta kommunstyrelse har sedan 2008 ett program för intern kontroll. Där anges bland annat: Med intern kontroll avses alla de åtgärder och procedurer som har till syfte att upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomi, effektivitet och genomslagskraft), trygga kontinuiteten i verksamheten, säkerställa bokföringens och andra informationssystems tillförlitlighet, förhindra och uppdaga misstag, fel och missbruk samt trygga en omsorgsfull och ekonomisk skötsel av medlen. Den interna kontrollen är framförallt riskhantering och utgör en del av den operativa ledningen. Till den interna kontrollen hör också att se till att alla nivåer i organisationen informeras om syftet med kommunens verksamhet och de uppställda resultatmålen, och att det sker en uppföljning över hur de uppställda målen uppnås. Via den interna kontrollen ska man också försäkra sig om att det i tillräcklig utsträckning förekommer samarbete på alla nivåer i organisationen. Därutöver anges i programmet för intern kontroll den interna kontrollens delområden, kontrollens ansvarsfördelning, fullföljandet av den interna kontrollen, planerings- och rapporteringssystem samt allmänna skyldigheter. Nyckeltal Sammandrag av skatter (1 000 ) SAMMANDRAG REDOVISNINGSÅR ** 2018** 2019** 2019** Skatteslag Kommunalskatt Ändring % 4,2 23,6-15,6-0,4 5,1 3,7 Samfundsskatt Ändring % 120,6 62,7-24,8-1,3 10,1 5,2 Fastighetsskatt Ändring % 3,3-0,7 6,0 0,0 0,0 0,0 SKATTEINKOMSTER Ändring % 4,6 22,0-14,2-0,3 4,8 3,4 15

16 Skatteinkomster Geta kommun (källa; Finlands Kommunförbund): ** 2018** 2019** Vuosi Fastighetsskatt Kommunalskatt Samfundsskatt Getas befolkning sedan 2012 samt prognos till och med 2020 enligt Finlands kommunförbunds skatteverktyg (källa; Finlands kommunförbund): SKATTEÅR * 2017** 2018** 2019** 2020** BEFOLKNING, åldersgruppsvis åringar Ändring % -8,2-2,4-4,2 3,5 2,5 2,4 2,4 1, åringar Ändring % 6,0-0,4 2,3 0,0 0,4 0,7 1,4-0,4 +65 åringar Ändring % 0,9-1,8 4,5-4,3 2,7 3,5 0,9 5,1 Invånarantal i slutet av året Ändring % 1,0-1,2 1,2-0,2 1,4 1,8 1,5 1,3 16

17 Sammanställning sjukdagar Geta kommun lön 100% 2/3 lön oavlönad Totalt per år jan-dec jan-dec jan-dec jan-sept OBS! Antalet sjukdagar är beräknat enligt antalet kalenderdagar (även långtidssjukskrivna) oavlönad sjukfrånvaro pga lärare som aldrig började personer sökt om partiell tjänstledighet *t.o.m. sista september Kommunens satsning på personalrekreation 2016, 2017 och 2018 (enligt budget) Verksamhetsår, budget Summa personalrekreation Personalkostnader Andel av personalkostnaderna 0,36 % 0,72 % 0,47 % Ekonomiplan för Kommunledning Hantera en ny möjlig framtida kommunstruktur. Fortsätta det interna utvecklingsarbetet. Hantering av reformer så som Kommunernas socialtjänst och det nya landskapsandelssystemet. Fortsätta följa kommunens ekonomi noggrant och då främst landskapsandelarnas utfall samt skatteutvecklingen. Arbeta mer aktivt än tidigare på att öka inflyttning till kommunen. 17

18 5.2 SOCIALNÄMNDEN Under socialnämnden listas de skilda uppgiftsområdena 1) Allmän social verksamhet samt 2) Hemservice och äldreomsorg ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET C310 Allmän social verksamhet BOKSLUT 2016 BUDGET 17 med ändringar BUDGET 2018 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt INTERNA POSTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Den enskilt största kostnaden från de tjänster kommunen köper från Ålands omsorgsförbund (ÅOF). ÅOF:s beräknade andel av budgeten för verksamhetsområdet Allmän social verksamhet: Budget 2017 Budget 2018 Allmän social verksamhet, kostnader Ålands omsorgsförbund, kostnader Mellanskillnaden (budgetkostnaderna för Allmän social verksamhet exkl. ÅOF) Uppgiftsområdets verksamheter Uppgiftsområdet omfattar socialnämnden och -kansliet. service för barn och familjer (socialt arbete, barnskydd, anstalts- och familjevård inom barnskyddet). service för handikappade (handikappservice och specialomsorgen). missbrukarvård. övrig socialvård, utkomststöd och sysselsättningsverksamhet. Ekonomi, verksamhetsmål, åtgärder, investeringar, intern kontroll och nyckeltal återfinns under respektive verksamhetsområde. Ekonomiplanen för finns dock samlat för alla verksamhetsområden i slutet av Övergripande verksamhetsmål för uppgiftsområdet Det centrala målet och verksamhetsprincipen är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård utgående från gällande lagstiftning och budgeterade medel. Information om stöd och tjänster bör vara lättillgänglig och uppdaterad. SOCIALNÄMNDEN OCH -KANSLIET Verksamhetsområde Socialkansliet är gemensamt för Finström och Geta. Geta erlägger en samarbetsersättning enligt avtal. Samarbetsersättningen har minskat då omorganiseringar gjordes Geta köper inte längre äldreomsorgstjänster av 18

19 Finström. På socialkansliet arbetar socialchef, socialarbetare och socialhandledare. Socialchefen arbetar också som barnatillsyningsman. Ekonomi Kostnaderna för samarbetsandelen har budgeterats till , lägre än året innan. Verksamhetsmål för budgetåret Beslut behöver fattas huruvida Geta också i fortsättningen skall ha socialnämnd. Arbetet med utökat samarbete med övriga norråländska socialkanslier bör fortgå i väntan på KST. Åtgärder Kommunen behöver besluta hur organisationen skall se ut. Socialkansliets personal arbetar vidare med att öka samarbetet med övriga norråländska socialkanslier. Investeringar Det finns för 2018 inga investeringar planerade. Intern kontroll Abilita socialvård möjliggör uppföljning i form av olika rapporter och statistikuppgifter, t.ex. att lagstadgade behandlingstider efterföljs. SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Verksamhetsområde Området omfattar socialt arbete, det vill säga köp av tjänster från Folkhälsans familjerådgivning, kostnader för fältarna och barnskyddsjour, barnskydd (kostnader för stödpersoner/stödfamiljer samt familjearbete som en köptjänst av Sunds kommun) samt anstalts- och familjevård inom barnskyddet (köp av tjänster samt kostnader för familjehem). Ekonomi Samtliga kostnader beräknade enligt uppgifter för För familjehem ingår förutom arvode och kostnadsersättning också kostnader för avlastning, handledning etc. Familjearbete (köp från Sunds kommun) om 20 % av heltidstjänst fördelat på två familjearbetare. Verksamhetsmål för budgetåret Familjearbete skall erbjudas som stödtjänst i barnskyddets öppenvård samt om möjligt även som förebyggande barnskyddsarbete. Familjearbete som stödtjänst skall utvecklas både avseende kontakten med barn/ungdomar och deras föräldrar. Åtgärder Familjearbetarna deltar i specialiseringsutbildning inom barnskyddsarbete. Investeringar Det finns för 2018 inga investeringar planerade. Intern kontroll Uppföljning av barnskyddsärenden görs regelbundet i form av möten, nätverksmöten, statistiköversikter och dylikt. Uppföljning av insatsen familjearbete görs regelbundet tillsammans med klienten det berör. 19

20 Nyckeltal SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Bokslut Budget Budget Folkhälsans familjerådgivning, kostnad Antal besök Kostnad per besök Stödåtgärder/antal familjer 4 5* 5* Familjehem, antal vårddygn *avser endast familjer som erhåller öppna stödåtgärder SERVICE FÖR HANDIKAPPADE Verksamhetsområde Området omfattar handikappservice och specialomsorg. Ekonomi Kostnaderna för färdtjänst har ökat under Kostnaderna för specialomsorg ökar till följd av mer nyttjad service. Kostnaden för specialomsorg ökar på grund av kommunens ökade nyttjandegrad av Ålands Omsorgsförbund.. Verksamhetsmål för budgetåret Erhålla ett smidigare system för färdtjänst avseende kort och biljetter samt statistikföring. Samtliga serviceplaner skall uppdateras årligen. Åtgärder Implementera ibruktagningen av elektronisk färdtjänsthantering. Ombesörja att serviceplaner är aktuella. Investeringar Det finns för 2018 inga investeringar planerade. Intern kontroll Uppföljning görs regelbundet i form av möten, nätverksmöten, statistiköversikter och dylikt. Nyckeltal Kostnader för köptjänsterna från Ålands omsorgsförbund Årtal Kostnad 2015 (bokslut) (bokslut) (budget) MISSBRUKARVÅRD Verksamhetsområde Området omfattar öppenvårdstjänster genom köptjänster inom missbrukarvård av beroendemottagningen (Mariehamns stad). Ekonomi Besöken på beroendemottagningen förväntas öka. För vård på behandlingshem har ingenting är budgeterats. 20

21 Verksamhetsmål för budgetåret Erbjuda lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med beroendeproblematik och deras anhöriga samt genom ett aktivt förebyggande socialt arbete arbeta för att motivera personer att ta kontakt med beroendemottagningen då problematiken föreligger. Vid behov ombesörja vård på behandlingshem i samarbete med beroendemottagningen. Åtgärder Kommunen köper öppenvårdstjänster av beroendemottagningen. Investeringar Det finns för 2018 inga investeringar planerade. Intern kontroll Uppföljning sker genom kontakt med berörda parter, främst familjer inom barnskyddet. Nyckeltal MISSBRUKARVÅRD Bokslut Budget Budget Öppna stödtjänster, kostnad 7 450, Alkohol- och drogmottagningen, besök Kostnad per besök ÖVRIG SOCIALVÅRD Verksamhetsområde Området omfattar utkomststöd, förebyggande utkomststöd, sysselsättningsverksamhet och sysselsättningsarbete. Det omfattar också kostnader för Ålands fountainhouse r.f./klubbhuset Pelaren. Ekonomi Utkomststödets kostnader fortsätter att minska. Kostnader för besök på Ålands fountainhouse/pelaren är nollbudgeterat. För sysselsättningsstöd (i samarbete med AMS) är ingenting budgeterat. Sysselsättningsverksamhet enligt samma omfattning som Verksamhetsmål för budgetåret Arbeta tillsammans med klienter i utkomststödet för att minska behovet av utkomststöd. Arbeta vidare med att försöka finna fler sysselsättningsplatser som fortgår året runt. Åtgärder När behov finns utarbeta klientplaner i vuxensocialarbete, t.ex. utkomststöd. Aktivt söka nya sysselsättningsplatser och följa upp de platser som redan används. Investeringar Det finns för 2018 inga investeringar planerade. Intern kontroll Uppföljning gällande utkomststödet sker regelbundet med klienter samt genom att aktivt arbeta för att klienter inom utkomststödet ska få en annan inkomstkälla. Uppföljning gällande sysselsättningsverksamhet sker regelbundet tillsammans med klienten det berör samt aktuell arbetsplats. 21

22 Nyckeltal ÖVRIG SOCIALVÅRD Bokslut Budget Budget Utkomststöd, kostnad Antal beslut Antal hushåll Förebyggande utkomststöd, kostnad Sysselsättningsverksamhet, kostnad Antal personer Ekonomiplan för uppgiftsområdet allmän social verksamhet Att följa med utvecklingen inom verksamhetsområdena avseende ny lagstiftning samt hur den påverkar kostnadsutvecklingen. Lagförslag om kommunernas socialtjänst (KST) är framskjutet till 2020, det är svårt att förutspå på vilket sätt förslaget kommer att påverka kommunen och när HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG C320 Hemservice och äldreomsorg BOKSLUT 2016 BUDGET 17 med ändringar BUDGET 2018 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Uppgiftsområdet omfattar resultatenheterna Hemvårdsverksamhet (boendeservice på Hemgården och hemservice) Annan service för äldre och handikappade. Resultatenheten Annan service för äldre och handikappade inbegriper i sin tur kostnadsställena: Fastigheten Hemgården Anstalttjänster för åldringar (institutionsboende) Närståendevård för äldre och yngre (administreras av socialkansliet). Ekonomi, verksamhetsmål, åtgärder, intern kontroll och nyckeltal återfinns under respektive verksamheter. Investeringar för 2018 samt ekonomiplanen för finns dock samlat för alla verksamheter i slutet av Den enskilt högsta kostnaden härrör från tjänsterna kommunen köper från Oasen Boende- och Vårdcenter (Oasen). 22

23 Oasens beräknade andel av budgeten för verksamhetsområdet Hemservice och äldreomsorg: Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Hemservice och äldreomsorg, kostnader Oasen, kostnader Mellanskillnaden (budgetkostnaderna för Hemservice och äldreomsorg exkl. Oasen) HEMVÅRDSVERKSAMHET Verksamhetsområde Resultatområdet omfattar verksamheten på servicehuset Hemgården, hemservice på fältet samt stödtjänster i form av måltidsservice, städ- och bad- och tvättservice, äldrevård på distans samt trygghetslarm. Färdtjänsten administreras av socialkansliet. Ekonomi Äldreomsorgens personal arbetar förutom administration med vård-, köks- och städuppgifter samt matutkörning. Personalen består av en äldreomsorgsledare 100 %, 600 % närvårdare dagtid och 192 % närvårdare nattarbete. Städ 52,3 % (ca.20 timmar/vecka). Totalt 944 % personal har Geta kommun omvandlat tjänsten som föreståndare på äldreboendet Hemgården till äldreomsorgsledare med ansvar för äldreomsorgen i kommunen. Äldreomsorgsledaruppgifterna och äldreomsorgschefsuppgifterna inkluderar institutionsvården samt administration gällande budget, verksamhetsberättelser och lagstiftning. Hemsjukvården inom ÅHS har det medicinska ansvaret och Geta kommun har tecknat avtal med ÅHS angående Sammanhållen hemvård, vilket innebär ett utbyte av arbetsuppgifter mellan hemsjukvårdens och hemservicens personal. Verksamhetsmål för budgetåret Att då det är möjligt bemöta efterfrågan på service utgående från att i första hand bevilja hemservice till det ordinarie boendet i kommunen. Då det inte längre är möjligt att bo kvar i ordinarie boende ska beviljande av boendeplats utgå från vårdbedömning. Att utöka antalet besök till ordinarie boende i kommunen. Stödtjänster erbjuds utgående från behov. Målsättningen för måltidsservicen är att klient inom hemvård i ordinarie hem i kommunen ska kunna få hem en varm måltid alla dagar i veckan. Att fortsättningsvis arbeta i enlighet med gällande avtal för Sammanhållen hemvård med ÅHS, hemsjukvården och kommunens närvårdare. Att implementera vårdtyngdsmätningsinstrument RAI soft Att påbörja utvecklingen av hemservice i hemmen Att utvidga tjänsten Äldrevård på distans Åtgärder Det är kvalitativt värdefullt att ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinarie boende även då ett hjälpbehov uppstår. Om fler beviljas hemservice och stödtjänster till ordinarie boendet minskar efterfrågan på boendeplatser vid det effektiverade servicehemmet Hemgården. För att kunna utöka hemservicen till de ordinarie hemmen behöver det finnas möjlighet att erbjuda service samt tillräckligt många närvårdare. 23

24 Centralköket tillreder och förbereder lunch- och middagsmåltider till Hemgården under vardagar emedan Hemgårdens personal tillreder lunch och middag under helger. Programmet RAI-soft köptes in 2017 som vårdtyngdsmätningsinstrument. I samband med implementeringen 2018 krävs det att personalen får utbildning i programmet. Hemgården ökar sin trivselfaktor genom att införskaffa nya möbler. Personalen får bättre arbetskläder i och med att man ingått avtal under 2017 med en tvätterifirma som levererar och tvättar arbetskläder till personalen. Intern kontroll Äldreomsorgsledaren följer upp budgeten, kostnader och åtgärder och rapporterar det vidare i ledningsorganisationen. Nyckeltal Personal, inrättade befattningar, procent (bokslut) (bokslut 2017 (tom sept.) 2018 Hemgården Föreståndare Närvårdare Närvårdare/natt Städare 50 52,3 52,3 52,3 Köksbiträde 78, PERSONAL TOTALT 920,4 924,3 944,3 944,3 Antal vårddygn Hemgården År Antal vårddygn Bokslut Budget Budget Det finns 9 boendeplatser vid det effektiverade servicehusboendet Hemgården. År Antalet hemserviceklienter i hemmet Budget ANNAN SERVICE FÖR ÄLDRE OCH HANDIKAPPADE Fastigheten Hemgården Verksamhetsområde Hemgårdens fastighet omfattar idag omsorgsboende med nio rum samt närliggande pensionärslägenheter, sammanlagt elva, varav åtta är enrumslägenheter och tre tvårumslägenheter. En av tvårumslägenheterna är ombyggd till handikappbostad. Därtill finns ekonomibyggnad samt samlings- och serviceutrymmen. Det finns även ett duschrum för sängliggande samt ytterligare ett allrum. Fastigheten Hemgården hör budgetmässigt till kommuntekniska och byggnadstekniska nämnden. 24

25 Ekonomi De budgeterade verksamhetsbidraget för fastigheten Hemgården är euro. Hyresintäkterna budgeteras till euro (samma som året innan). Verksamhetsmål för budgetåret Underhålla fastigheten enligt behov och höja trivselfaktorn för de boende. Åtgärder Fastigheten underhålls av fastighetsskötseln under ledning av kommunteknikern. Hemgårdens fastighet förses med en terrass för de äldre och redan befintliga grönytor och uteplatsområden fräschas upp. Detta påförs driftbudgeten. Säkerheten för de boende följs upp kontinuerligt tillsammans med den kommuntekniska enheten. Intern kontroll Kommunteknikern och kommunledningen följer upp budgeten kvartalsvis. Anstalttjänster för åldringar (institutionsboende) Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Oasen Boende- och Vårdcenter. Geta kommun är medlem i kommunalförbundet för och äger där två platser för institutionsvård. Ekonomi De budgeterade medlen för institutionsvård för äldre är euro. Verksamhetsmål för budgetåret Målsättningen för Oasen är att nyttja institutionsvård i den omfattning som är ändamålsenligt utgående från vårdbehov. Vårdbehovet på institution år 2018 är totalt 1095 vårddygn för demensboende och allmän institutionsvård. Åtgärder Äldreomsorgen i Geta har gått in för att utöka och utveckla hemservicen i hemmet och börja anskaffa fler hjälpmedel till serviceboendet för att på så sätt försöka minska på kostnaderna för institutionsvård. Intern kontroll Äldreomsorgsledaren och kommunledningen följer upp institutionsvården och dess kostnader kvartalsvis. Nyckeltal Antal vårddygn vid Oasen boende- och vårdcenter År Vårddygn Nettokostnad Bokslut Budget Budget 2018* *Vårddygnskostnaden beräknas enligt Oasens budget (version september 2017) vara 202 eur på institutionsavdelningarna Pellas och Mattas och 254 eur för demensavdelningen. 25