GETA KOMMUN B U D G E T

Transkript

1 GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunstyrelsen Fastställd i kommunfullmäktige

2 2

3 Innehållsförteckning B U D G E T EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN GETA KOMMUNS SITUATION BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER STADGANDEN OM BUDGET BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER RESULTATRÄKNINGSDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER DISPOSITIONSPLANER ÄNDRING AV BUDGETEN RESULTATRÄKNINGSDELEN RESULTATRÄKNINGEN DRIFTSEKONOMIDELEN UPPGIFTSOMRÅDEN KOMMUNLEDNING SOCIALNÄMNDEN ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG SKOLNÄMNDEN UNDERVISNINGSVERKSAMHET BARNOMSORG BIBLIOTEK OCH KULTUR BYGGNADSNÄMND OCH BYGGNADSINSPEKTION BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN VATTEN OCH AVLOPP AVFALLSHANTERING BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMND LANTBRUKSNÄMNDEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN BALANSRÄKNINGSDELEN EKONOMIPLANDELEN INVESTERINGSPLANEN PERSONALÖVERSIKT

4 1. EKONOMISK ÖVERSIKT 1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN Nedan en sammanfattning av Ålands statistik och utredningsbyrås (ÅSUB) rapport 2016:2 Ekonomisk översikt våren Stämningen i det privata åländska näringslivet är sammantaget positiv. Alla indikatorer som speglar förväntningarna ger positivt utslag. Företagen sammanvägda tror på förbättrad lönsamhet, en större personalstyrka och möjligheterna att expandera det egna företaget. BNP-tillväxten i den åländska ekonomin 2013 var 2,6 procent och enligt preliminära beräkningar 1,5 procent För 2015 räknar man med 2,1 procents tillväxt, för innevarande år 1,4 procent och för 2017 en ytterligare försvagning till 1,0 procent. En förväntad minskning av den offentliga sektorns volym (-0,7 procent 2016 och -0,9 året därpå) bidrar till avmattningen. Arbetslösheten väntas 2016 sjunka tillbaka något, till 3,6 procent, jämfört med föregående år för att nästa år (2017) sjunka ytterligare något (till 3,5 procent). De åländska hushållens inkomstutveckling har varit ofördelaktig efter finanskrisen En svag löneutveckling under förväntas försvaga tillväxten av hushållens köpkraft och den privata konsumtionen. Enligt preliminära uppgifter från finansministeriet om budgetramarna för åren skulle klumpsumman för år 2017 uppgå till cirka 222 miljoner euro. Baserat på de här prognoserna ser således klumpsumman ut att vara relativt oförändrad under perioden År 2013 uppgick skattegottgörelsen (den så kallade flitpengen) till 7,0 miljoner euro, medan den år 2014, som är det senaste år som flitpengen fastställts för, uppgick till 9,5 miljoner euro. Enligt prognoser beräknas skattegottgörelsen öka för tredje året i rad år 2015 och då uppgå till cirka 11,5 miljoner euro. Den väntas sedan minska något och uppgå till cirka 11,1 miljoner euro för år I år beräknas summan av skattegottgörelsen och klumpsumman uppgå till cirka 230 miljoner och 2017 cirka 233 miljoner euro. Enligt budgeten för landskapet Åland 2016 beräknas de sammantagna inkomsterna för landskapet i år stiga med 3,3 procent till 318 miljoner euro jämfört med 308 miljoner euro för Landskapets totala utgifter för 2016 beräknas enligt budgeten uppgå till 336 miljoner euro vilket är en ökning med drygt 15 miljoner euro eller 4,8 procent jämfört med budgeten för Enligt budgetuppgifterna förväntas skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkterna och landskapsandelarna tillsammans, öka med 4,8 miljoner euro eller 3,5 procent Tillväxten i skatteintäkterna bedöms uppgå till 3,9 miljoner euro, medan landskapsandelarna beräknas öka med knappt en miljon euro. Årsbidraget beräknas vara 9,2 miljoner euro Endast tre av 16 kommuner budgeterar ett positivt resultat för

5 1.2 GETA KOMMUNS SITUATION Geta kommun lyckas framställa en budget med positivt årsbidrag trots att fler områden uppvisar kostnadsökningar. I positiv bemärkelse beräknas skatteintäkter och landskapsandelar hållas på en stabil nivå. Det konkurrensavtal som uppgjorts i riket mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund har till viss del svåröverskådliga effekter på den kommunala ekonomin. Om avtalsparterna på Åland går in för samma förhandlingsresultat som i riket (vilket är sannolikt för att inte skapa administrativa problem) kommer effekterna för arbetstagarna bland annat att bli förlängd arbetstid om totalt tre dagar, sänkt semesterpenning och överföring av 2 % av arbetsgivaravgifterna till löntagarna. Kommunernas part i förhandlingarna på Åland är Ålands kommunala avtalsdelegation. Dessa förändringar kommer alltså att medföra lägre personalkostnader för kommunen. Geta hade i september 2016 hade en befolkning på 501 personer. Bedömningen är dock att både befolkningen och skatteintäkterna skall öka. Ingen stark befolkningstillväxt är dock att vänta. Målsättningen är att bibehålla ett stabilt befolkningsunderlag. Geta kommun löper dock risk att förlora sin position i befolkningsstrukturgrupp 1 med nuvarande landskapsandelssystem, men eftersom ett nytt landskapsandelssystem är på gång som högst troligen implementeras 2018 kommer kommunen inte att råka ut för detta. Det nya systemet beräknas ändå slå hårt mot kommunens ekonomi med ett bortfall runt euro enligt preliminära beräkningar. Inbesparingar kommer således troligen att bli aktuella Investeringarna är fortsatt höga där det största önskade projektet för nästa år innefattar brandstationshall (som överförts från budgetår 2016) och utbyggnad vattenledningar till Tommosholm. Det upptas långfristiga lån för brandstationen. Det finns behov av fortlöpande investeringar inom kommunens samtliga fastigheter. Ett par av investeringarna är nödvändiga att genomföra under budgetår 2017 för att upprätthålla fastigheternas funktionsduglighet. Detta och genomförandet av nybyggnation av brandstationshall resulterar i en hög investeringsbudget. Behovet uppgår enligt budget till euro. Inkomstskattesatsen bibehålls på samma nivå (17,5 %) som tidigare. Dock bör det noteras att det höga investeringsbehovet medför tryck mot skatteökningar framledes. Kommunen arbetar för närvarande på hur den framtida organisationsförändringen skall utformas och implementeras. Förändringens mål är att göra förvaltningen effektivare och som i större utsträckning har möjlighet att fokusera på verksamheternas interna utvecklingsarbete. Kommunens finansiella situation är svårbedömd på medellång sikt i och med landskapsregeringens planerade reformer inom den kommunala sektorn där Kommunernas gemensamma socialtjänst tillsammans med reformen av landskapsandelssystemet utgör de mest centrala. Dock kan det fastlås att det förslag till nytt landskapsandelssystem som presenterades under året skulle innebära att kommunen skulle förlora omkring euro i landskapsandelar. Framtida inbesparingar i vår ekonomi är således att vänta. Gustav Blomberg, kommundirektör 5

6 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 2.1 STADGANDEN OM BUDGET Kommunerna följer fr.o.m i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag. Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har följts vid uppgörande av budgeten. Budgeten för 2017 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 : Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. Budgeten skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga: 96 Budgetens förverkligande Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna dispositionsplaner på underlydande tjänstemän. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning. 97 Ändringar i budgeten Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen. Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - euro/prestation 6

7 Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål som är bindande. 2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER Budgetens struktur år 2017 är densamma som för år I kommunens budget för år 2017 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas med skatteintäkter och landskapsandelar. Årsbidrag Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a. ändringar i reserveringar och fonder) medtagits. 7

8 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av följande uppgiftsområden: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Undervisningsverksamhet Barnomsorg Bibliotek och kulturaktiviteter Byggnadstillsyn Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster. 2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna. 2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Gränsen för småanskaffningar ändrades från och med 2014 från euro till euro. Beloppet utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade 8

9 anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering. 2.7 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2017 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande. 2.8 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighetsdirektiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer organet i dispositionsplanen upp exaktare mål. 2.9 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre. Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom 9

10 ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen. 10

11 3. RESULTATRÄKNINGSDELEN 3.1 RESULTATRÄKNINGEN Alla kostnadsställen BOKSLUT 15 URSP.BUD 16 BUDGET 16 Bud.ändr. 16 BUDGET 17 INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter INTÄKTER Totalt KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader KOSTNADER Totalt VERKSAMHETSBIDRAG Totalt SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Källskatt SKATTEINKOMSTER Totalt LANDSKAPSANDELAR Allmän landskapsandel Kompensation för skatteavdrag Landskapsandel för social- och hälsovård Landskapsandel för undervisning och kultur Finansieringsunderstöd Kompensation för kapitalinkomstskatter Övriga landskapsandelar LANDSKAPSANDELAR Totalt FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 18 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -23 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Totalt Övriga Totalt RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt Totalt Årsbidrag (Årets resultat exkl. av- & nedskrivningar) Verksamhetsintäkter/kostnader -11 % -12 % -11 % Årsbidrag/Avskrivningar 39 % 64 % -35 % Skattebidrag/Invånare Årsbidrag/Invånare Invånarantal % 33 %

12 3.2 DRIFTSEKONOMIDELEN KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT C10 Driftshushållning BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budg.ändr 16 BUDGET 17 Externa RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN VERKSAMHETSBIDRAG INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Totalt PER UPPGIFTSOMRÅDE Verksamhetsbidrag per uppg.omr. BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budg.ändr 16 BUDGET 17 Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Bibliotek och kultur Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Gemensamma brand- och räddningsnämnden Lantbruksnämnden Totalt

13 Intäkter per uppgiftsområde BOKSLUT 15 BUDGET 16 BUDGET 17 Geta Kommun Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Totalt Kostnader per uppgiftsområde BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budg.ändr 16 BUDGET 17 Driftshushållning Kommunledning Socialnämnden Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Skolnämnden Undervisningsverksamhet Barnomsorg Bibliotek och kultur Byggnadstillsyn och kommunalteknik Byggnadstillsyn Byggnader och lokaler, uthyrning Avfallshantering Vatten och avlopp Trafikleder och allmänna områden Gemensamma brand- och räddningsnämnden Lantbruksnämnden Totalt

14 4. UPPGIFTSOMRÅDEN 4.1 KOMMUNLEDNING C110 Kommunledning BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budgetändr. 16 BUDGET 2017 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt *Under verksamhetsåret kommer eventuellt kommunens personalkostnader att minska med ca euro baserat på konkurrenskraftsavtalet i riket som väntas implementeras på Åland. Verksamhetsområde Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och kommunkansli. Verksamhetsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning samt fritidsoch ungdomsverksamhet. Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund och representation. Konstateras att inga val kommer att ske under år Samhällsplanering utgör en egen resultatenhet, liksom näringsliv. Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv samt ungdomsarbete. Kommunen samarbetar med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas bästa. Verksamhetsmål Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att, för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling, arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En fortsatt stor inflyttning ska säkras genom en attraktiv miljö för boende och företagande. Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna, kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också att främja produktion av och handel med lokala varor och tjänster. Under området fritids- och ungdomsverksamhet behöver förbättringar ske eftersom det en längre tid lyfts upp som ett behov att förbättra kommunens verksamhet för högstadieungdomar. 14

15 Kommunkansliet planerar att utveckla personalpolitiken och personalförmånerna emedan lagstadgad företagshälsovård fortsätter att vara på nivå 1 (det vill säga den mest grundläggande hälsovården). Däremot blir ett uttalat mål att minska kommunens sjukskrivningar. Om det utökade friskvårdspaketet inte ger önskat resultat gällande antalet sjukskrivningar ses friskvårdspaketet över till nästa år. Under året kommer det att klarna hur reformen Kommunernas gemensamma socialtjänst kommer att organiseras Gällande huvudspår som kommunledningen arbetar efter är att norra Åland skapar ett eget socialvårdsområde som förs in i det redan etablerade norra Ålands högstadiedistrikt. Huvuddragen i reformen är att individ- och familjeomsorgen på norra Åland sammanslås till en organisation med säte i Godby. Kommunfullmäktige har beslutat att utföra en förvaltningsreform som träder i kraft Reformen innebär att socialnämnden och skolnämnden dras in och ärenden som för närvarande sköts av dem sköts i och med reformen av kommunstyrelsen. Byggnadsnämnden kvarstår. Kommunfullmäktige beslöt under 2016 att Geta kommun deltar i en egentlig kommunindelningsutredning tillsammans Finström och Sund. Beslutet innebär att kommunen är delaktig i en landskapsregeringsstyrd gemensam utredning där de praktiska förutsättningarna att de tre kommunerna slås samman utreds. Viktigt att poängtera är dock att kommunfullmäktige tar det slutgiltiga beslutet huruvida kommunen skall slås ihop med andra kommuner. Kommunstyrelsen arrangerar under våren ett framtidsseminarium tillsammans med kommunfullmäktige, nämnderna och ledande tjänstemän. Åtgärder Genomförande av den av fullmäktige beslutade förvaltningsreformen som i stora drag innebär att skolnämnden och socialnämnden dras och vars ärenden i fortsättningen sköts av kommunstyrelsen. Förvaltningsstadgan, socialinstruktionen och skolstadgan behöver revideras under Verksamheternas interna utvecklingsarbete kommer att kräva fokus på tydliga rutiner, tydlig uppgiftsfördelning och tydligt ledarskap. Viss utökning av personalresurser under området fritids- och ungdomsverksamhet föreslås för att se till att Getas högstadieungdomar får ta del av norra Ålands fritidsledares aktiviteter under skolloven. Utökningen i personalkostnader för fritidsledare handlar om cirka 45 timmar arbetstid. I förebyggande syfte att minska på sjukskrivningar utökas värdet för kommunpersonalens friskvårdskuponger från 100 euro per person till 150 euro per person) och massage på arbetsplatsen erbjuds som en ny personalförmån. För att utvärdera om de utökade personalförmånerna ger resultat följs utvecklingen av antalet sjukskrivningar upp. Periodiska hälsokontroller av personal påbörjas. Detaljplanering av Vestergeta är fortfarande aktuellt med tanke på den planerade byggnationen av brandstationen. Kommunledningen deltar aktivt i arbetet kring reformen Kommunernas gemensamma socialtjänst tillsammans med norra Ålands kommuner samt kring kommunindelningsutredningen tillsammans med Finström och Sund. Landskapsregeringen står för alla kostnader och upphandlar kommunindelningsutredningen. Investeringar Det finns för 2017 inga investeringar planerade. 15

16 Verksamhetsplan Fortsätta implementering av kommunens förvaltningsreform. Fortsätta det interna utvecklingsarbetet. Hantering av reformer så som Kommunernas gemensamma socialtjänst, det nya landskapsandelssystemet samt möjligtvis en framtida kommunstrukturreform. De försämrade ekonomiska utsikterna på grund av det nya landskapsandelssystemet (från och med 2018) behöver ses över grundligt. Fortsätta följa skatteutvecklingen noggrant. Uppföljning och intern kontroll Budget, kassaflöde, investeringar och befolkningsutveckling följs upp vid kommunstyrelse- och kommunfullmäktigemöten. Statistik levereras till ÅSUB och andra institutioner regelbundet. Inspektioner utförs av tillsynsmyndigheter och deras rekommendationer implementeras. Sammanställning sjukdagar Geta kommun År Antal sjukdagar totalt * *Uppgiften för 2016 är till och med september Målsättningen är att minska antalet sjukdagar till 1000 år

17 4.2 SOCIALNÄMNDEN Under socialnämnden listas de skilda uppgiftsområdena 1) Allmän social verksamhet samt 2) Hemservice och äldreomsorg ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET C310 Allmän social verksamhet BOKSLUT 15 BUDGET 16 BUDGET 2017 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Den enskilt största kostnaden ( euro) kommer från de tjänster kommunen köper från Ålands omsorgsförbund (ÅOF). ÅOF:s beräknade andel av budgeten för verksamhetsområdet Allmän social verksamhet: Budget 2016 Budget 2017 Allmän social verksamhet, kostnader Ålands omsorgsförbund, kostnader Mellanskillnaden (budgetkostnaderna för Allmän social verksamhet exkl. ÅOF) Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar socialnämnden och -kansliet. service för barn och familjer (socialt arbete, barnskydd, anstalts- och familjevård inom barnskyddet). service för handikappade (handikappservice och specialomsorg). missbrukarvård. övrig socialvård, utkomststöd och sysselsättningsverksamhet. Verksamhetsmål Det centrala målet och verksamhetsprincipen är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård utgående från gällande lagstiftning och budgeterade medel. SOCIALNÄMNDEN OCH -KANSLIET Socialkansliet är gemensamt för Finström och Geta. Geta erlägger en samarbetsersättning enligt avtal. Socialchefen har övergripande ansvar över den sociala verksamheten i kommunerna samt socialt arbete i barnskydd samt barnatillsyningsmannens uppgifter. Socialarbetarna ansvarar för barnskydd, utkomststöd, missbrukarvård, sysselsättning, äldreomsorgen handikappservice, specialomsorg och närståendestöd. Ekonomi Samarbetsavtalet mellan de två kommunerna ska utvärderas då nuvarande avtal är föråldrat. 17

18 Verksamhetsmål 2017 Lagstadgad service erbjuds till kommunens invånare fortsättningsvis, en förmiddag per vecka finns socialarbetare på plats i kommunkansliet i Geta. Samarbetsavtal med övriga norråländska kommuner gällande individ- och familjeomsorg planeras. Åtgärder Initiera frågan samt ingå samarbetsavtal med de övriga norråländska kommunerna för att trygga möjlighet till beslutsfattande vid kortare frånvaro av behörig tjänsteman, främst inom barnskyddet. Uppföljning Abilita socialvård möjliggör uppföljning i form av olika rapporter och statistikuppgifter, t.ex. att lagstadgade behandlingstider efterföljs. SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Området omfattar socialt arbete, det vill säga köp av tjänster från Folkhälsans familjerådgivning, kostnader för fältarna och barnskyddsjour, barnskydd (kostnader för stödpersoner/stödfamiljer samt familjearbete som en köptjänst av Sunds kommun) samt anstalts- och familjevård inom barnskyddet (köp av tjänster samt kostnader för familjehem). Ekonomi Samtliga kostnader beräknade enligt uppgifter för Familjearbetartjänst (köp från Sunds kommun) ska utökas med 10 %, sammanlagt 20 % av heltidstjänst, för det har euro budgeterats. Antal besök på familjerådgivningen beräknas hållas på samma nivå som Familjehemkostnader beaktas minska på grund av färre antal barn hos familjehem. Verksamhetsmål 2017 Familjearbete skall erbjudas som stödtjänst i barnskyddets öppenvård samt om möjligt även i förebyggande arbete innan familjerna är inom barnskyddets öppenvård. Detta kräver att familjearbete kan köpas 20 % av heltid under året. Kommunens socialarbetare fortsätter att i samarbete med Rädda barnen r.f. rekrytera nya stödfamiljer samt familjehem. Åtgärder Kommunens familjearbete köps av Sunds kommun, 20 % av heltid. Förvaltningen får avgöra hur utökningen fördelas under året. Finström kommer inte att ha möjlighet att sälja av sina familjearbetarresurser under Behovet av stödfamiljer bedöms öka. För att snabbt kunna tillgodose behovet behövs en bank av aktiva stödfamiljer. Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden görs regelbundet i form av möten, nätverksmöten, statistiköversikter och dylikt. Uppföljning av insatsen familjearbete görs regelbundet tillsammans med klienten det berör. 18

19 Nyckeltal SERVICE FÖR BARN OCH FAMILJER Bokslut Budget Budget Folkhälsans familjerådgivning, kostnad Antal besök Kostnad per besök Öppna stödåtgärder barnskydd Antal stödfamiljer/stödpersoner Familjearbete, kostnad Klientrelationer 5 5* 7 Utredningar om behov av barnskydd, antal barn 11 4* 8 Inkomna barnskyddsanmälningar 20 6* 10 Familjehem, inkl. eftervård, kostnader, intäkter Antal familjehem Ungdomsverksamhet, Fältarna, kostnad *Beräknat fram till och med juni 2016 eftersom inga uppgifter finns i budget 2016 SERVICE FÖR HANDIKAPPADE Området omfattar handikappservice och specialomsorg. Verksamhetens övergripande lagrum är, lag om service och stöd p.g.a. handikapp och lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Handikappservice regleras i Lag och Förordning om service och stöd på grund av handikapp. Det finns vissa serviceformer i Lag om service och stöd på grund av handikapp som beviljas såsom subjektiva rättigheter, det vill säga tjänster för gravt handikappade som under förutsättning att lagens krav uppfylls, medger rättigheter för klienterna oberoende om det finns budgeterade medel eller inte. De subjektiva rättigheterna är färdtjänst, serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, dagverksamhet samt personlig assistans. Därutöver finns det anslagsbundna rättigheter och dessa beviljas om lagens krav uppfylls och det finns budgeterade medel. De anslagsbundna rättigheterna är rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, delvis anskaffning av nödvändiga kläder och specialkost samt delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att klara de dagliga funktionerna. Handikappservicens budget omfattas av kostnader för understöd till handikappade, byggtjänster, stöd för personliga assistenter och färdtjänst som är beviljad i enlighet med Lag om service och stöd på grund av handikapp. Största delen av kostnaden för understöd till handikappade består av ersättning för assistentlöner. Specialomsorgen är i kommunen inrättad som en köptjänst/förmedlingstjänst från Ålands omsorgsförbund k.f (ÅOF) och De utvecklingsstördas väl r.f. (DUV). Ålands omsorgsförbunds verksamhet inbegriper boendeservice, stödboende, korttidsvård, daglig verksamhet, fritidsverksamhet, omsorgsbyråverksamhet samt annan service såsom personliga assistenter. Verksamhetsmål 2017 Att tillhandahålla en god vård och service för kommunens invånare samt att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför. Att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte. 19

20 Att beviljandet av service stöds av individuella serviceplaner. Informera om handikappservice, specialomsorg samt om närståendestöd. Motivering och åtgärder Att utgående från ansökningar och vårdplanering bevilja lagstadgad service inom verksamhetsområdena. Att följa med utvecklingen och delta i utbildning inom verksamhetsområdena. Verksamheten för specialomsorgen utgår från att bevilja lagstadgad service utgående från efterfrågan, behov och rättighet till beviljad service. Uppgörande och uppföljning av individuella serviceplaner såsom ett redskap för att dokumentera hjälpbehov samt underlätta ordnandet och genomförandet av de tjänster och stödinsatser som motsvarar behoven. Följa med utvecklingen inom lagstiftningen och delta i utbildning gällande handikappservice. Nyckeltal Kostnader för köptjänsterna från Ålands omsorgsförbund Årtal Kostnad 2015 (bokslut) (budget) (budget) Uppskattade kostnader för Geta utgående från budgetförslag från Ålands omsorgsförbund för åren 2016 och 2017 Årtal Daglig verksamhet kostnad Boendeservice kostnad MISSBRUKARVÅRD Området omfattar öppenvårdstjänster genom köptjänster inom missbrukarvård av alkohol- och drogmottagningen (Mariehamns stad). Ekonomi Besöken på alkohol- och drogmottagningen väntas öka jämfört med prognosen för 2016 och därmed ökar också kostnaderna i budgetförslaget för Ingenting är budgeterat för vård på behandlingshem. Verksamhetsmål 2017 Erbjuda lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med beroendeproblematik och deras anhöriga samt genom ett aktivt förebyggande socialt arbete arbeta för att motivera personer att ta kontakt med alkohol- och drogmottagningen då problematiken föreligger. Fortsättningsvis arbeta aktivt för ett gott samarbete och utveckla arbetsmetoderna mellan behandlare på alkohol- och drogmottagningen och barnskyddet. Vid behov ombesörja vård på behandlingshem i samarbete med alkohol- och drogmottagningen. Åtgärder Kommunen köper öppenvårdstjänster av alkohol- och drogmottagningen, Mariehamns stad. Behovet är svårt att uppskatta, men förväntas öka. För barn i grundskolan ersätts en del av prenumerationskostnaderna för EOStidningen som en förebyggande åtgärd. 20

21 Uppföljning Uppföljning sker genom kontakt med berörda parter, främst familjer inom barnskyddet. Nyckeltal MISSBRUKARVÅRD Bokslut Budget Budget Öppna stödtjänster, kostnad 9 020, Alkohol- och drogmottagningen, besök 85 36,5* 65 Kostnad per besök * 115 * Beräknat fram till och med juni 2016 eftersom inga uppgifter finns i budget ÖVRIG SOCIALVÅRD Området omfattar utkomststöd, förebyggande utkomststöd samt sysselsättningsverksamhet och sysselsättningsarbete. Resultatenheten omfattar också kostnader för Ålands fountainhouse r.f./klubbhuset Pelaren. Ekonomi För utkomststöd budgeteras samma summa som 2016, detta trots att utkomststödets grunddelar förväntas stiga. Kostnader för besök på Ålands fountainhouse/pelaren uppskattas till 500 euro. För sysselsättningsstöd (i samarbete med AMS) är ingenting budgeterat. Sysselsättningsverksamhet enligt samma omfattning som Verksamhetsmål 2017 Kartlägga orsakerna till behov av utkomststöd för att bättre rikta det sociala arbetet där behovet finns. Personer som redan är beviljade sysselsättnings/arbetsverksamhet fortsätter som tidigare, budgeterade medel finns för en person till. Åtgärder Socialarbetaren kartlägger orsaken till utkomststöd enligt olika kategorier för att bättre rikta det sociala arbetet. Uppföljning Uppföljning gällande utkomststödet sker regelbundet med klienter samt genom att aktivt arbeta för att klienter inom utkomststödet ska få en annan inkomstkälla. Uppföljning gällande sysselsättningsverksamhet sker regelbundet tillsammans med klienten det berör samt aktuell arbetsplats. Nyckeltal ÖVRIG SOCIALVÅRD Bokslut Budget Budget Utkomststöd, kostnad , Antal beslut * 80 Antal hushåll 18 15* 18 Förebyggande utkomststöd, kostnad 4 252, Sysselsättningsverksamhet, kostnad Antal personer * Beräknat fram till och med juni 2016 eftersom inga uppgifter finns i budget

22 4.2.2 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG C320 Hemservice och äldreomsorg BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budgetändr. 16 BUDGET 2017 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Verksamhetsområdet omfattar vård på åldringshem hemservice och äldreboende närståendevård. Den enskilt högsta kostnaden härrör från tjänsterna kommunen köper från Oasen Boende- och Vårdcenter (Oasen). Oasens beräknade andel av budgeten för verksamhetsområdet Hemservice och äldreomsorg: Budget 2016 Budget 2017 Hemservice och äldreomsorg, kostnader Oasen, budgeterade kostnader Mellanskillnaden (budgetkostnaderna för Hemservice och äldreomsorg exkl. Oasen) VÅRD PÅ ÅLDRINGSHEM Verksamhetsområdet omfattar Oasen Boende- och Vårdcenter (De Gamlas Hem k.f.). Geta kommun är medlem i kommunalförbundet för och äger där två platser för institutionsvård. Verksamhetsmål 2017 Målsättningen för Oasen är att nyttja institutionsvård i den omfattning som är ändamålsenligt utgående från vårdbehov. Vårdbehovet på institution är stort och år 2017 räknas behovet uppgå till 1277 stycken vårddygn på Oasen. Åtgärder Oasen har haft svårigheter att få platserna tillsatta. Det nya grundavtalet medger förändringar i verksamheten för Oasen på det sättet att även yngre personer kan beviljas vårdplats vid kommunalförbundet samt att en avgift kommer att faktureras till medlemskommunerna för de platser som inte nyttjas av kommunen eller är utlånad till annan kommun. Kostnaden för institutionsvård vid Oasen har budgeterats utgående från kommunalförbundets förslag till budget för år 2017 samt de beräknade vårddygn kommunen anses få under Geta kommuns andel av investeringskostnaderna föreslås inför år 2017 vara euro Oasen har startat dagverksamhet för personer med demenssjukdom och det har upptagits budgetmedel för att en person ska kunna delta två dagar per vecka. 22

23 Geta kommun går med i projektet Äldreomsorg på distans och upptar euro (under förutsättning att landskapsregeringen understöder) för ändamålet. Jomala kommun är huvudman för projektet. Nyckeltal Antal vårddygn vid Oasen boende- och vårdcenter År Vårddygn Nettokostnad Bokslut Budget * Budget *Till och med Demensvårdsplatser kostar 278 euro per dygn, institutionsvård kostar 196 euro per dygn. Utöver detta tillkommer kostnader för investeringar och ersättning för outnyttjade vårdplatser. HEMSERVICE OCH ÄLDREBOENDE Resultatområdet omfattar servicehuset Hemgården, hemservice på fältet samt stödtjänster i form av färdtjänst, måltidsservice, städ- och bad- och tvättservice samt trygghetslarm. Verksamhetsmål 2017 Att då det är möjligt bemöta efterfrågan på service utgående från att i första hand bevilja hemservice till det ordinarie boendet i kommunen. Då det inte längre är möjligt att bo kvar i ordinarie boende ska beviljande av boendeplats utgå från vårdbedömning. Att utöka antalet besök till ordinarie boende i kommunen. Stödtjänster erbjuds utgående från behov. Målsättningen för måltidsservicen är att klient inom hemvård i ordinarie hem i kommunen ska kunna få hem en varm måltid alla dagar i veckan. Att fortsättningsvis arbeta i enlighet med gällande avtal för Sammanhållen hemvård med ÅHS, hemsjukvården och kommunens närvårdare. Att införa vårdtyngdsmätningsinstrument RAI soft. Åtgärder Det är kvalitativt värdefullt att ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinarie boende även då ett hjälpbehov uppstår. Om fler beviljas hemservice och stödtjänster till ordinarie boendet minskar efterfrågan på boendeplatser vid det effektiverade servicehemmet Hemgården. För att kunna utöka hemservicen till de ordinarie hemmen behöver det finnas möjlighet att erbjuda service samt tillräckligt många närvårdare. Centralköket tillreder och förbereder alla lunch- och middagsmåltider till Hemgården. Programmet RAI-soft köps in som vårdtyngdsmätningsinstrument. I samband med det krävs det att personalen får utbildning i programmet samt en investering av flera datorer till Hemgården, vilket är beräknat så som smärre inventarieinköp. Personal Äldreomsorgens personal arbetar förutom administration med vård-, köks- och städuppgifter samt matutkörning. Personalen består av en föreståndare 80 % av heltid, endast administrativt, 600 % närvårdare dagtid och 192 % närvårdare nattarbete, totalt 792 %. Städ 52,3 % (20 timmar/vecka). Totalt 924 % personal. Äldreomsorgsledaruppgifterna i kommunen har de senaste åren sköts inom ramen för samarbetsavtalet med Finströms kommun skötes detta av socialarbetaren med ansvar över äldreomsorg, men under 2016 har denna tjänst varit vakant på socialkansliet 23

24 vilket har medfört att uppgifterna sköts av föreståndaren på Hemgården samt det gemensamma socialkansliet i Finström i samråd med varandra. Äldreomsorgsledaruppgifterna under 2017 sköts enligt plan med samma upplägg som Äldreomsorgsledaruppgifterna och äldreomsorgschefsuppgifterna inkluderar institutionsvården, närståendestöd för äldre, färdtjänst samt administration gällande budget, verksamhetsberättelser och lagstiftning. Hemsjukvården inom ÅHS har det medicinska ansvaret och Geta kommun har tecknat avtal med ÅHS angående Sammanhållen hemvård, vilket innebär ett utbyte av arbetsuppgifter mellan hemsjukvårdens och hemservicens personal. Investeringar Inga investeringar planeras. Nyckeltal Personal, inrättade befattningar, procent 2015 (bokslut) 2016 (fr.o.m. maj) 2017 (budget) Hemgården Föreståndare Närvårdare Närvårdare/natt Städare 50 52,3 52,3 Kock Köksbiträde 78,4 0 0 PERSONAL TOTALT 920,4 924,3 924,3 (Under kolumnen för 2016 presenteras både de uppgifter som Hemgården föreslog inför budgetarbetet 2015 samt de uppgifter (inom parentes) som gäller hur personalsituationen ser ut efter april 2016 då flera förändringar gjordes.) Antal vårddygn Hemgården År Antal vårddygn 2015 * Budget Budget * Uppgifter finns ej Det finns 9 boendeplatser vid det effektiverade servicehusboendet Hemgården. Med tanke på patientantalet och att det finns flera på kommande så är bedömningen att inte något rum kommer att stå tomt speciellt länge vårddygn (9 rum x 365 dagar) är alltså det beräknande antalet vårddygn till ANNAN SERVICE FÖR ÄLDRE Resultatområdet omfattar närståendestöd. Verksamhetsmål 2017 Sträva mot att uppfylla Kvalitetsrekommendationerna om tjänster för äldres, (Social- och hälsovårdsministeriet 2008:4), mål att 5-6 % av andelen 75 år och äldre kan bo kvar i ordinarie boende stöd för närståendevård. Bevilja stöd för närståendevård utgående från efterfrågan och kommunens fastställda kriterier för beviljande och uppfölja beviljad vård. Informera om rätten till närståendestöd för vård av anhörig. 24

25 Åtgärder Stöd för närståendevård är en lagstadgad social service som möjliggör kvarboende i ordinarie hem även då ett hjälpbehov uppstår. Aktivt sprida information om möjligheten att ansöka om närståendevård som ett alternativ till annan lagstadgad service. Nyckeltal Vårdklasser och arvoden för närståendestöd Vårdklass ,20 387,49 * 2 545,20 549, ,00 835,05 *har inte ännu uppgifter om den lagstadgade indexjusteringen för arvode för närståendestöd för år för socialnämndens samtliga verksamhetsområden Att följa med utvecklingen inom verksamhetsområdena avseende ny lagstiftning samt hur den påverkar kostnadsutvecklingen. Lagförslag om kommunernas socialtjänst (KST) är antaget av lagtinget, det är svårt att förutspå på vilket sätt förslaget kommer att påverka kommunen. Olika alternativ gällande sammanslagning av de norråländska socialkanslierna diskuterats men något beslut är ännu inte fattat. Geta kommun har genom en långsiktig, medveten satsning på kvarboende och hemservice i kommunen samt stödtjänster ökat andelen äldre som vårdas inom öppenvården. Förebyggande hembesök erbjuds till alla som har fyllt 75 år. Geta kommun äger två (2) platsandelar på Oasen och målsättningen gällande institutionsvården under perioden är att erbjuda vårdplatser utgående från efterfrågan och behov samt att sträva mot att uppfylla Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldres, (Social- och hälsovårdsministeriet 2008:4) mål att 3 procent av andelen 75 år och äldre kan vårdas i institutionsvård. Om nuvarande trend med ökande andel åldringar i kommunen fortsätter behöver Hemgården antagligen byggas ut. 25

26 4.3 SKOLNÄMNDEN Verksamhetsområde Skolnämnden handhar övervakningen av barnomsorgen och grundskoleverksamheten i åk 1-6. I Geta skola finns både kommunens centralkök och fritidshemsverksamhet. Dessutom ingår köptjänster från kommunalförbundet NÅHD beträffande grundskolans högstadium, elevvård och träningsundervisning i skolnämndens verksamhetsområde. Verksamhetsmål 2017 Genom att skapa en bra pedagogisk situation i skola och barnomsorg kan vi hjälpa till att öka kommunens attraktionskraft. Skolnämnden kommer särskilt att jobba med att möta behoven för skolan och barnomsorgen med de resurser som finns att tillgå. Åtgärder uppföljning och ekonomiplan återfinns under respektive resultatenhet: 1. Geta skola 2. Godby högstadieskola och träningsundervisningen 3. Fritidshemsverksamhet 4. Barnomsorg UNDERVISNINGSVERKSAMHET C410 Undervisningsverksamhet BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budgetändr. 16 BUDGET 2017 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Geta skola C410 Underv.verk. Exkl Högstadie o. trän.und. BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budgetändr. 16 BUDGET 2017 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt

27 Ekonomi Elevantalet är 27 elever under Eleverna undervisas i tre huvudundervisningsgrupper, åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6. För att skapa en fungerande inlärningssituation behövs en genomsnittlig timresurs för 2017 om ca 85 vt. I timresursen ingår allmänundervisning, valbara språk, specialundervisning och data. För att eleverna ska få den tidsenliga undervisning de har rätt till ska skolan erbjuda en pedagogiskt relevant undervisningsmiljö med modern utrustning och teknik. Under året byts de laptops och ipads ut som inte längre går att uppdatera. En stationär dator behövs för de lägre årskurserna. För att skapa en inbjudande läsmiljö införskaffas punktbelysning till läsrummet. I budgeten finns också komplettering av elevbord och stolar med. Skolan har elever med rekommenderade behov av extra stödinsatser. I budgeten har upptagits anslag för assistenter. Verksamhetsområde Geta skola svarar för undervisningen i åk 1-6 för Geta kommun. Skolan erbjuder den grundutbildning som varje barn enligt styrdokumenten (grundskollag, förordning, skolstadga och läroplan) har rätt till. Verksamhetsmål 2017 Varje elev ska utveckla sin förmåga att använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommunikation och lärande. I skolans IT-strategi finns målen preciserade. Genom lärarnas fortbildning hoppas vi kunna stärka elevernas digitala kompetens. En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Läsning och läsförståelse skall särskilt uppmärksammas i alla ämnen och i alla årskurser. Vårt mål är att under året öka läsmotivation, bredda läsintresset och förbättra attityder till läsning hos eleverna. Alla elever ska med stöd och uppmuntran från sin lärare, lära sig att ställa upp egna mål och ges möjlighet att hitta arbetssätt som passar deras personliga inlärningsstil. Vi upprätthåller ett gott samarbete mellan skolan, elevvården, elever och föräldrar. Alla skall trivas, ha arbetsglädje och känna sig stolta över att arbeta och verka i Geta skola. Personalen skall ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Åtgärder Genom att integrera IKT i lärandet ökar vi elevernas motivation och förstärker lärandet. Vi fortsätter arbeta med film och lär oss mer om programmering. Det är viktigt att se till att skolan har den tekniska utrustning som krävs samt att den underhålls. Genom medvetna undervisningsmetoder ska vi stärka elevernas läsutveckling och läsförståelse. Vårt läsrum ska erbjuda en inbjudande och stimulerande miljö för läsning. Skolbibliotekarien håller regelbundet bokpresentationer och samtalar kring böcker. 27

28 Varje elev skall ha en dokumentation kring sin egen kunskapsutveckling i vilken föräldrarna skall göras delaktiga. Veckodagböcker, individuella utvecklingsplaner och - samtal samt elevportfolion i Fronter är några av de verktyg vi använder. Vi har elevaktiva utvecklingssamtal en gång per termin. Vi fortsätter arbeta utifrån KiVa Skola-programmet. Vi bjuder in föräldrarna till möten och samtal. Vi deltar i Skolfreden och projektet Alla är lika värdefulla. Vi uppdaterar vårt samverkansdokument. För att öka trivsel och medinflytande träffas all personal som verkar inom skolans väggar regelbundet. All personal erbjuds adekvat fortbildning. Uppföljning Den pedagogiska verksamheten uppföljs och utvärderas enligt de direktiv som anges i skolans arbetsplan. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån budgetjämförelserna. Målsättningen är att kunna erbjuda en modern och kvalitativt god undervisning med behörig personal och tillräckliga resurser. Vad gäller utvecklingen inom undervisningsområdet följer vi de övriga skolorna på norra Åland så att våra elever garanteras en likvärdig kompetens inför högstadiet. Elevstatistik elever elever elever elever Använd timresurs Allmän Språk Spec. Data Totalt Elevantal Årskurser , , , 3, , 3-4,

29 Norra Ålands högstadiedistrikt Högstadiet och träningsskola BOKSLUT 15 BUDGET 16 Budget 2017 KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN Totalt Totalt Kommunalförbundet Norra Ålands högstadiedistrikt (NÅHD) består av medlemskommunerna Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö NÅHD Förbundsfullmäktig Förbundsstyrelse Skoldirektör Förvaltning Skolverksamhet Elevvård Träningsundervisnin Spec.barnträd -gårdslärare Godby högstadiu m Specialklasser 1-6 Högstadieelever med skolgång i annat distrikt Verksamhetsområde Verksamhetens uppgifter är att erbjuda undervisning för medlemskommunernas elever i grundskolans årskurser 7-9 samt för eleverna i distriktets specialklasser årskurserna 1-9 i enlighet med grundskolelag, grundskoleförordning, grundavtal, skolstadga och andra styrdokument. Kommunalförbundet handhar på medlemskommunernas vägnar grundskolans högstadieundervisning specialklassundervisningen i grundskolan elevvården NÅHD:s förvaltning och samordnad verksamhet mellan lågstadiet och högstadiet och mellan skolorna samt övrig förvaltningsverksamhet enligt önskemål annan verksamhet enligt särskilda avtal som godkänts av förbundsstyrelsen - specialbarnträdgårdslärartjänster från Verksamhetsmål 2017 Förvaltningen skall skapa förutsättningar så att kommunalförbundets verksamheter ser sig som en del i en större helhet som samspelar med medlemskommunerna och övriga delar i samhället genom: god service gentemot kommunalförbundets personal och brukare, de kommunala skolnämnderna och lågstadieskolorna en fortsatt effektiv kostnadsstyrning av kommunalförbundet driva systematiskt kvalitetsarbetet i distriktet som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare utveckla ledarskapet i distriktet 29

30 Utbildning med hög kvalitet Utbildningen inom distriktet är av en jämn och hög kvalitet, så att alla elever ges förutsättningar att klara grundskolan. Eleverna skall ha en allmänbildande grund för fortsatt utbildning samt beredskap att möta ett föränderligt samhälle och arbetsliv. Resurser skall fördelas på ett ändamålsenligt sätt och säkra tillgången på elevvård. Systematiskt kvalitetsarbete Distriktet skall jobba för hållbarhet inom såväl pedagogik, ekonomi och som arbetsgivare. Genom målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar inom kommunförbundets samtliga verksamhetsområden. En levande dialog mellan olika parter på olika nivåer samt landskapsvisa enkäter och utvärderingar ligger till grund för distriktets strävan till ständiga förbättringar. Attraktiv arbetsgivare Rekrytera behörig personal och att skapa möjligheter för personalens utveckling och välbefinnande. Skolledares roll som pedagogisk ledare liksom förutsättningarna för lärares profession och ledarskap i lärarsituationen skall stärkas. Lärarna skall ges större möjlighet till kollegial samverkan liksom fortbildning för att utveckla sig själv och de förmågor som påverkar framgången i klassrummet. Alla elever och personal inom distriktet ges möjlighet att uppnå en digital kompetens och en mediekompetens som stödjer det livslånga lärandet års budget är uppgjord enligt gällande grundavtal från De kommunala löneavtalen gäller till och med Lönejustering på 0,5% har gjorts i 2017 års budget. Budgeten fastställs av förbundsfullmäktige. 30