Geta kommuns budget 2013 och ekonomiplan GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunfullmäktige

Transkript

1 GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunfullmäktige

2 GETA KOMMUNS BUDGET FÖR ÅR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN EKONOMISK ÖVERSIKT 3 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN 3 GETA KOMMUNS SITUATION 4 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER STADGANDEN OM BUDGET BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER RESULTATRÄKNINGSDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN 7 3. BUDGETEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER DISPOSITIONSPLANER ÄNDRING AV BUDGETEN 8 RESULTATRÄKNINGSDELEN 9 DRIFTSEKONOMIDELEN 10 KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDEN SAMMANLAGT 10 KOSTNADER PER SEKTOR 10 UPPGIFTSOMRÅDEN 11 KOMMUNLEDNING 11 ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 13 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG 18 BARNOMSORG 21 UNDERVISNINGSVERKSAMHET 24 BIBLIOTEK OCH KULTUR 27 BYGGNADSTILLSYN OCH KANSLI 29 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR 31 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN 33 VATTEN OCH AVLOPP 34 AVFALLSHANTERING 35 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN 36 LANTBRUKSNÄMNDEN 38 FINANSIERINGSDELEN 40 INVESTERINGSDELEN 41 BALANSRÄKNINGSDELEN, AVSKRIVNINGAR 42 EKONOMIPLANEDELEN 44 2

3 1. EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN Ålands kommunförbund presenterar årets rapport Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn i samarbete med ÅSUB. Nedan ett sammandrag: Enligt kommunernas bokslut för 2011 ökade nettodriftskostnaderna sammantaget med 3,5 procent, vilket är en något långsammare ökning än året före (+4,5 procent). Enligt budgeterna för år 2012 förväntas nettodriftskostnaderna öka med drygt 2 procent samtidigt som årsbidraget beräknas sjunka betydligt. Tre kommuner har negativa årsbidrag i budgeterna och åtta kommuner ett årsbidrag som är mindre än avskrivningarna. De planerade investeringarna uppgår till totalt nästan 30 miljoner euro. Kommunernas överskott beräknas uppgå till sammantaget cirka 2 miljoner euro. Hela åtta kommuner budgeterar med ett negativt resultat, skillnaderna mellan kommunerna är betydande. I år bedöms kommunernas skattefinansiering, dvs skatteinkomster och landskapsandelar sammantaget, öka med endast 0,5 procent. Det är fortfarande främst den negativa utvecklingen av företagsskatterna som bromsar kommunernas inkomstutveckling, men även lindringen av beskattningen i de lägre inkomstgrupperna i form av ökade avdrag påverkar kommunernas inkomster. Inför nästa år är inkomstutvecklingen för kommunerna fortsatt svag och osäkerhetsfaktorerna många. Dels har den åländska ekonomin överlag uppvisat flera negativa tendenser under hösten och det råder osäkerhet kring omfattningen och varaktigheten i den avtagande efterfrågan. Dels har det under hösten rått osäkerhet kring de åtgärder som landskapsregeringen avser vidta och som berör kommunernas ekonomi. I kalkylerna över landskapsandelarna (överföringarna till kommunerna) och skatteinkomsterna har vi utgått från de förslag som presenterades av landskapsregeringen den 17 oktober. Enligt förslagen kommer sjukdomskostnadsavdraget att minska i omfattning år 2013 och självrisken för resekostnadsavdraget höjas till samma nivå som i riket. Kommunernas skatteinkomster beräknas öka med närmare en miljon euro till följd av de här förändringarna. Vidare avskaffas kommunernas kompensation för de så kallade åländska avdragen, förutom när det gäller den delen av sjukdomskostnadsavdraget som blir kvar. Den kompensationen betalas till kommunerna år 2014 när beskattningen slutförts. Därtill kommer stödet till kommunerna att justeras ned med ett belopp per invånare bland annat som ett resultat av att den så kallade Gullåsenavgiften slopas för kommunerna Den justeringen minskar överföringarna till kommunerna med sammanlagt 4 miljoner euro. Skattefinansieringen beräknas under de här förutsättningarna sjunka med 0,7 procent nästa år jämfört med i år. Det motsvarar cirka euro i lägre inkomster. Skatteinkomsterna uppskattas visserligen öka med 5,1 procent eller med cirka 4,5 miljoner euro delvis som ett resultat av de lägre avdragen. Däremot beräknas överföringarna till kommunerna minska med hela 13,5 procent eller med nästan 5,4 miljoner euro. Detta till stor del på grund av de lägre kompensationerna för avdragen och justeringen av överföringarna till kommunerna på -4 miljoner euro. Den fortsatt höga nettoinflyttningen till Åland bidrar dock till gynnsam utveckling av skattebasen. Också samfundsskatterna beräknas växa, om än från en mycket låg nivå. Samfundsskatterna är fortsatt betydligt lägre än för år Den egentliga återhämtningen för företagen förväntas komma igång först under

4 GETA KOMMUNS SITUATION Geta kommun kan åter ta till behandling ett budgetförslag med överskott och ett årsresultat motsvarande behovet för att kunna finansiera verksamheten. Årsbidraget täcker avskrivningarna och ger utrymme för nyinvesteringar. Kommunen ligger nu i flertalet ekonomiska avseenden kring genomsnittet för de åländska landskommunerna. Detta mycket tack vare de senaste årens fortsatt positiva befolkningsutveckling och därav stärkt skattekraft. Geta kommuns ekonomi är i begränsad utsträckning avhängig konjunktursvängningar och samhällsekonomisk situation i omvärlden. Kommunens ekonomiska situation kan istället kopplas till en befolkningsstruktur präglad av en under det förra seklet successivt minskande och åldrande befolkning, samt en näringsstruktur som alltjämt domineras av primärnäringar och småföretagande. Detta medför stora kostnader inom socialväsendet kombinerat med en svag skattebas och omfattande avdrag i beskattningen för kommunen. Det sedan 2008 nya landskapandelssystemets gynnsamma effekter förtas till stor del av det omfattande skattebortfallet till följd av att skatteavdrag som inte kompenseras på Åland, utflaggningar av åländska fartyg samt landskapsregeringens beslut att för enskilda år inte indexjustera landskapsandelarna. Dessa fenomen har alla drabbat Geta kommun oproportionerligt hårt. Geta har den svagaste skattekraften, de mest omfattande avdragen i beskattningen och den i särklass lägsta effektiva skattegraden efter de avdrag som görs. Sedan år 2008 har Geta kommun dock haft en ihållande positiv befolkningsutveckling, med en nettoökning från 443 till 493 invånare (per okt 2012) - det vill säga 50 personer (11 %). Intresset för Geta ökar, och nya byggnadsprojekt har färdigställts och inletts. I planen avsätts mer mark för bostadsbyggande. Även inom näringslivet rör det på sig. Egen- och småföretagandet är bland Ålands högsta per invånare och exempel finns på expansiva företag med omfattande satsningar inom kommunen. I det liggande budgetförslaget är de sammanlagda såväl verksamhetskostnaderna som verksamhetsintäkterna vardera cirka fem procent större jämfört med budgeten för år De totala skatteintäkterna beräknas öka med drygt sex procent, medan landskapsandelarna ökar med nästan åtta procent jämfört med budget för år Detta trots landskapsregeringens för år 2013 negativa justering av överföringarna. Det är i Geta främst de uppgiftsbaserade andelarna för grundskola samt socialvård som ökar, vilket delvis återspeglar tidigare års ökade kostnaderna och förändrade strukturer inom dessa områden. Budgeterade skatteintäkter beräknas något lägre än enligt Åsubs prognos, medan landskapsandelarna följer de kalkyler som erhållits från landskapsregeringen hösten I budget för år 2013 är investeringarna tämligen omfattande. Enligt budget ska inga nya långfristiga lån behöva upptas, men kortfristigt främmande kapital i form av checkkrediter kan behöva nyttjas. Utrymmet för fortsatta investeringar är därefter litet. Fokus bör läggas på attraktivitetshöjande och långsiktigt driftskostnadsbesparande åtgärder. Med en fortsatt ökande befolkning och stort intresse för boende och verksamhet i kommunen är förutsättningarna goda och kommunen står väl rustad för framtiden, och kan nu alltså för tredje året i rad glädjande nog budgetera för ett positivt årsresultat. Kommundirektör Erik Brunström,

5 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 2.1 STADGANDEN OM BUDGET Kommunerna följer fr.o.m i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag. Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har följts vid uppgörande av budgeten. Budgeten för 2013 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 : Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. Budgeten skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga: 96 Budgetens förverkligande Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna dispositionsplaner på underlydande tjänstemän. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning. 97 Ändringar i budgeten Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen. Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - euro/prestation Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål som är bindande. 5

6 2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER Budgetens struktur år 2013 är densamma som för år I kommunens budget för år 2013 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Mellanresultat i resultaträkningen Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas med skatteintäkter och landskapsandelar. Årsbidrag Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a. ändringar i reserveringar och fonder) medtagits. 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Barnomsorg Undervisningsverksamhet Bibliotek och kulturaktiviteter 6

7 Byggnadstillsyn (gemensam nämnd med Finström) Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster. 2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna. 2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Gränsen för småanskaffningar för år 2013 är euro, vilket utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering. OBS: För år 2013 är samtliga investeringar bundna till kommunstyrelsenivå, vilket innebär att varje enskilt projekt måste få styrelsens godkännande innan det påbörjas. I projektplanen skall ingå sammanlagda kostnader och inkomster, tidsplan, inverkan på framtida drift och på personalbehov samt redogörelse för eventuell specialfinansiering i form av landskapsstöd, anslutningsavgifter, extern delfinansiering eller lån etcetera. 7

8 3. BUDGETEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2013 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande. 3.2 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighetsdirektiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer organet i dispositionsplanen upp exaktare mål. 3.3 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre. Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen. 8

9 RESULTATRÄKNINGSDELEN Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 1582 Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Tot VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenhet och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER Tot VERKSAMHETSBIDRAG SKATTEINKOMSTER Kommunal inkomstskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Källskatt SKATTEINKOMSTER Tot LANDSKAPSANDELAR Allmän landskapsandel Kompensation för skatteavdrag Andel för social- och hälsovård Andel för undervisn och kultur Komplett av skatteinkomster Kompens f kapitalinkomstskatter Övriga landskapsandelar LANDSKAPSANDELAR Tot FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 2270 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -459 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTN ÅRSBIDRAG AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNI PERIODENS RESULTAT NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 11,6 11,0 10,9 Årsbidr/Driftsink. (v.int+skatter+l-andelar), % 11,1 11,0 12,0 Årsbidrag/Avskrivningar, % 235,0 231,6 293,2 Skatteinkomster, /invånare Årsbidrag, /invånare Invånarantal

10 DRIFTSEKONOMIDELEN KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT BOKSLUT 2011BUDGET 2012 BUDGET 2013 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGA INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kostnad per invånare KOSTNADER PER SEKTOR Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Geta Kommun Driftshushållning Kommunledning Kommunledning Totalt Socialnämnden Socialnämnden Totalt Skolnämnden Skolnämnden Totalt Biblioteks- och kulturnämnd Biblioteks- och kulturnämnd Totalt Byggnadstekniska nämnen Byggnadstekniska nämnen Totalt Gemensamma brand- och räddningsnämnden Gemensamma brand- och räddningsnäm Lantbruksnämnden Lantbruksnämnden Totalt Finansiering Finansiering Totalt Geta Kommun Totalt Motiveringar till budgeten Enligt budget för år 2013 jämförd mot budget för år 2012 ökar de externa driftsutgifterna, den egentliga verksamhetens kostnader, med sex procent, medan de externa inkomsterna ökar med 3,5 procent. Bland kostnaderna utgör löner och köptjänster den största delen inom de flesta uppgiftsområden. 10

11 UPPGIFTSOMRÅDEN KOMMUNLEDNING BOKSLUT 2011BUDGET 2012 BUDGET 2013 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGA INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kostnad per invånare Motiveringar till budgeten Kommunledningens externa driftsnetto utökas i budget 2013 med drygt euro, som utgör ett nytt anslag; styrelsens disponibla driftsmedel, att efter prövning kunna användas som understöd för egna och andra balansenheters oförutsedda behov. Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och kommunkansli. Uppgiftsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning samt fritidsoch ungdomsverksamhet (fr o m år 2012, försöksperiod som utreds). Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund och representation. Till rättsväsende och säkerhet räknas resultatenheterna konsumentrådgivning och förmyndarverksamhet. Samhällsplanering utgör en egen resultatenhet, liksom näringsliv. Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv samt ungdomsarbete. Samarbete med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas bästa. Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En fortsatt stor inflyttning skall säkras genom en attraktiv miljö för boende och företagande. Kommunledningen strävar efter en fortgående utveckling av kommunens organisation och verksamhetsformer för att åstadkomma en så effektiv förvaltning som möjligt, och en förvaltning som snabbt kan anpassa sig till förändrade behov och krav. Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna, kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också att främja produktion av och handel med lokala varor och tjänster. 11

12 Verksamhetsmål år 2013 och framåt vidareutveckla förutsättningarna för en långsiktigt hållbar ekonomi uppdatera kommunens styrdokument skapa förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande, inflyttning och företagande utveckla informationen och marknadsföringen utåt utveckla, effektivisera och vid behov utöka de mellankommunala samarbetena se över alternativ till somliga tjänster som idag köps från olika kommunalförbund effektivisera energiförbrukningen, främst rörande uppvärmning av byggnader Åtgärder år 2013 allmän sparsamhet och översyn av utgifterna samt av avgiftssystem och -nivåer följa upp landskapsandelssystemet och vid behov föreslå åtgärder i systemet kommunöversikten slutbehandlas kommunen fungerar som kontaktorgan mellan säljare och köpare av markområden detalj- och byggplaneringen av Vestergeta centrum färdigställs upprätthålla dialog med på orten verkande företag och föreningar turist-/orienteringskartorna utvecklas och kompletteras förbättra arkiveringen av handlingar och se över rutinerna vid ärendehanteringen se över eventuell konkurrensutsättning av kommunens städning samt centralkök se över verksamheten och driften av området kring småbåtshamnen i Lökholmen utreda den fortsatta fritids-, eftis- och ungdomsverksamheten i samråd med biblioteks- och kultur- samt skolnämnden se över kommunkansliets programvara för ekonomiförvaltning/fakturahantering se över kommunens interna kommunikation och organisation samt nämndstruktur Investeringar år Kommunledningen budgeterar för ett kommunstyrelsens disponibla medel, om totalt maximalt euro att disponera under budgetåret. Eventuella investeringar väntas inte leda till ökade kostnader för framtida drift eller ökat personalbehov, och kan eventuellt ske med någon form av specialfinansiering såsom delvis externt finansierad projektverksamhet. Verksamhetsplan åren förbättra kommunens strukturella förutsättningar för en god helhetsekonomi utveckla samarbetet med andra kommuner fortsatt inflyttning till kommunen utveckla markplaneringen som helhet genomföra eller delta i EU-projektverksamhet se över, presentera förslag till och arbeta för utveckling av den till kommunen anslutande och befintliga infrastrukturen i form av vägförbindelser, kollektivtrafik, farleder och bryggor. Uppföljning och intern kontroll totalbudgeten följs upp i kommunstyrelsen minst kvartalsvis minst två enhets- och ledningsgruppsmöten hålls skriftliga rapporter avläggs från arbetsgrupper och kommittéer statistik och nyckeltal upprättas och jämförs över tid och med andra kommuner Kommunkansliets bemanning år 2013 Personal Budget 2013 Budget 2012 Bokslut 2011 Kommundirektör 1,00 1,00 1,00 Ekonomisekreterare 0,60 0,60 0,60 Byråsekreterare 0,70 0,70 0,70 2,30 2,30 2,30 12

13 SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden handhar uppgiftsområdena allmän social verksamhet samt hemservice och äldreomsorg. ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET BOKSLUT 2011BUDGET 2012 BUDGET 2013 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt INTERNA POSTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kostnad per invånare Allmän social verksamhet omfattar resultatenheterna socialnämnden och -kansliet, individoch familjeomsorg, handikappservice, specialomsorgen, missbrukarvård och övrig socialvård. Verksamhetskostnaderna inför år 2013 för den allmänna sociala verksamheten är cirka euro. Verksamhetsmål Det centrala målet är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård. Vid givandet av socialvård bör klientens egen åsikt beaktas och självbestämmanderätt respekteras i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter Att tillförsäkra god personalkompetens inom alla yrkesgrupper i den sociala förvaltningen genom fortbildning och professionell handledning. Att ta initiativ till mer samarbete med andra kommuner. Att anpassa den sociala servicen till ny lagstiftning. Åtgärder Fortsätta samarbeta med bland annat skolor och daghem, ÅHS, polis, frivilliga organisationer, kommunalförbund, AMS för att skapa bästa möjliga förutsättningar till konstruktiva lösningar för klienten i enlighet med social lagstiftning. Uppmuntra personalen till kursdeltagande och skapa möjligheter till handledning. Fortsättningsvis vara positiva till samarbete med övriga kommuner. Skapa förutsättning för att anpassa verksamheten till ny lagstiftning. Arbeta förebyggande. Socialnämnden och kansliet Ekonomi Anslaget för år 2013 är drygt euro, vilket utgör en ökning med drygt euro från 2012 års budgetsiffra om är euro. Bokslutssiffran för år 2011 var euro. Orsaken till ökningen kan förklaras av kalkylerade löneförhöjningar enligt AKTA avtalet samt av att det är nödvändigt att inför år 2013 utveckla sekretesskyddet. All social verksamhet i Geta kommun sköts genom ett samarbetsavtal mellan Geta och Finström. I detta anslag ingår kostnaderna för samarbetet samt även socialnämndens arvoden. 13

14 Verksamhetsmål Målsättningen är att ge en god service till kommuninvånarna i Geta. Målsättningen är att även förbättra informationen om den sociala verksamheten och sociala förmåner. Åtgärder Att ge regelbunden information i kommunbladet och på kommunens hemsidor. Uppföljning Utvärdering sker med stöd av statistiska uppgifter till ÅSUB och Stakes. Individ- och familjeomsorg Ekonomi Anslaget är totalt nära euro. Anslaget för individ- och familjeomsorg är uppdelat på två konton, nämligen socialt arbete (7.200 ) respektive barnskydd ( ). Budgeten är beräknad på det nuvarande behovet av socialt arbete och barnskydd. Budgetsiffran för år 2012 var euro. Bokslutssiffran för år 2011 var euro. Resultatenheten Individ- och familjeomsorg omfattar familjerådgivning, Tallbackens barnoch mödrahem, vård i familjehem, förebyggande arbete bland barn och ungdomar inklusive fältarverksamheten, barnskyddsjouren samt övriga öppenvårdsåtgärder inom barnskyddet. Verksamhetsmål I enlighet med barnskyddslagen bör kommunen vidta åtgärder för tryggande av barns och ungas uppväxt genom förebyggande barnskyddsåtgärder samt öppenvård i överenskommelse med familjen. Placering med boende utanför hemmet är ibland en nödvändig åtgärd och som en följd av detta finns en skyldighet att ordna eftervård som ett stöd för ung person För att ge stöd till familjer i förebyggande syfte bör det finnas en möjlighet att anlita stödpersoner. Lagstadgad familjerådgivning erbjuds från Folkhälsans familjerådgivning. Kommunen deltar i bekostandet av fältarverksamheten enligt befolkningsantal. För akuta placeringar på Tallbacken finns ett litet anslag. Ekonomisk beredskap för köp av juridisk experthjälp, familjearbete samt barnskyddsjour enligt lagstiftningen finns i anslaget. Tyngdpunkten i socialt arbete och barnskyddsarbetet i Geta kommun är att arbeta förebyggande med olika former av öppenvård. Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden sker genom regelbunden uppdatering av individuella vårdplaner, genom till exempel hembesök och nätverksmöten och samarbete med andra myndigheter. Nyckeltal Barnskydd Antal vårddygn, Tallbacken Antal klienter inom barnskyddet - familjevård institutionsvård stödåtgärder inom öppenvården - eftervård

15 Familjerådgivning Kostnad/besök 117,15 101, Antal besök Handikappservice Ekonomi Budgeterade medel för år 2013 är euro. Detta innebär en ökning från fjolårets budget med euro. Ökningen beror på kända behov inför år Handikappservicen budgeteras dels som kostnader för understöd till hushåll, dels kostnader för färdtjänst som är beviljad i enlighet med Lag om service och stöd på grund av handikapp. Största delen av kostnaden för understöd till handikappade består av ersättning för assistentlön. Kostnaden för färdtjänst för handikappade har ökat på grund av att fler nyttjat färdtjänst beviljad enligt Lag om service och stöd på grund av handikapp samt ökande kostnader för taxiresor. Handikappservice regleras i lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp. Det finns vissa serviceformer i Lag om service och stöd på grund av handikapp som är så kallade subjektiva rättigheter, det vill säga tjänster för gravt handikappade som under förutsättning att lagens krav uppfylls, medger rättigheter för klienterna oberoende om det finns budgeterade medel eller inte. De subjektiva rättigheterna är färdtjänst, serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, dagverksamhet samt personlig assistans. De övriga rättigheterna utgående från lagstiftningen är anslagsbundna rättigheter och dessa beviljas om lagens krav uppfylls. De anslagsbundna rättigheterna är rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, delvis anskaffning av nödvändiga kläder och specialkost, delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att klara de dagliga funktionerna. Verksamhetsmål Målsättningen är att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte. Syftet är att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför. Enligt handikapprådet är målsättningen att engagera kommunerna i arbetet med att skapa ett samhälle med lika möjligheter för funktionshindrade samt fokusera på service till funktionshindrade. Åtgärder Att bistå med olika stödformer, till exempel personliga hjälpare, ändringsarbeten i bostaden, färdtjänst och serviceboende. Uppföljning Uppföljning av stöd som beviljas följs upp av socialarbetaren i kontakt med stödtagare. Specialomsorgen Ekonomi Budgeterade medel för specialomsorgen inför år 2013 är cirka euro. Specialomsorgens budgetförslag görs utgående från Ålands Omsorgsförbunds budgetförslag till kommunen. Kostnaden för specialomsorg som köps via Ålands Omsorgsförbund har ökat med drygt euro i budgetförslaget inför år 2013 i relation till budgeten för år Anslaget för lägerverksamheten inom DUV är euro i budgetförslaget för år

16 Specialomsorgen regleras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och är i kommunen inrättad som en köptjänst från Ålands Omsorgsförbund, De Utvecklingsstördas Väl och Fixtjänst. Specialomsorgen omfattar Ålands Omsorgsförbunds boendeservice, stödboende, korttidsvård, daglig verksamhet, fritidsverksamhet samt DUV:s fritidsverksamhet och sysselsättningsverksamhet inom Fixtjänst. Verksamhetsmål Socialnämndens målsättning är att kunna bevilja efterfrågad service samt vid behov ge utökad service. Anslaget utgår från specialomsorgens uppskattning av behovet av tjänster, men det är socialnämnden, som beviljar service inom omsorgens verksamhet. Åtgärder Att i samråd med familjen och omsorgsförbundet tillgodose behovet av stöd utgående från lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i samråd med klienterna och deras anhöriga samt samarbetspartners. Uppskattade kostnader för service från Ålands Omsorgsförbund utgående från budgetförslag från Ålands Omsorgsförbund för åren : År/kostnad Dagl.verks/timme Boende/dygn ,58 212, ,51 213, ,32 222,34 Missbrukarvård Ekonomi Anslaget föreslås öka till euro jämfört med euro under år Totalt en ökning på 146,50 euro. Bokslutet för år 2011 uppvisade euro. Resultatenheten omfattar öppenvård inom missbrukarvården, förebyggande nykterhetsarbete samt köp av institutionsvård. Verksamhetsmål Att ge lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med alkoholproblematik och deras anhöriga. Att bevilja vård på behandlingshem vid behov samt att ombesörja en god eftervård. Att utveckla förebyggande åtgärder bland ungdomar. Åtgärder För att tillgodose öppenvård köps tjänster från Alkohol- och Drogmottagningen i Mariehamn. Man planerar ingen förändring av verksamheten och kostnaderna förutspås bli i princip oförändrade. Färre besök än budgeterat ger dock en högre avgift och fler besök innebär en lägre avgift för kommunerna. År 2013 antas antalet klienter och besök hållas ungefär på samma nivå som tidigare. Föreslås ett fortsatt avtal med Pixne-kliniken, vilket innebär att kommunen betalar en årsavgift på 2,70 euro/kommuninvånare. Invånarantalet 2011 var 492 varpå utgiftsposten blir euro. Avtalet medför fri vård enligt avtal. Som en förebyggande åtgärd för ungdomar, ersätts en del av kostnaden för Eos-tidningen till mellanstadieelever 200 euro. 16

17 Uppföljning Uppföljning av åtgärder sker genom regelbunden kontakt mellan berörda myndigheter, klienter och socialkansliet. Nyckeltal Alkohol- och drogmottagning 2013 budget budget 2011 bokslut 2010 bokslut Antal klienter antal besök ,5 Avgift/besök 2013 budget budget 2011 bokslut 2010 bokslut Alkohol- och drogmottagningen 150,00 145,00 145,00 156,75 143,00 Pixne 2013 budget budget 2011 bokslut 2010 bokslut Avgift/dygn 2,70 2,70 2,70 2,70 2,60 Kostnad Övrig socialvård Ekonomi Föreslås en ökning av anslaget till euro, jämfört med euro år Totalt en ökning på 642 euro. Ökningen motiveras av en höjning av utkomststödets grunddel enligt en uppskattad förhöjning av konsumentprisindex på tre procent, samt av att behovet av utkomststöd totalt sett väntas öka i Geta. Bokslutet för år 2011 uppvisade euro. Resultatenheten omfattar utkomststöd och förebyggande utkomststöd. Verksamhetsmål Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården i syfte att trygga en persons eller familjs utkomst i sista hand i situationer där personens eller familjen inkomster inte räcker till för att täcka de nödvändiga dagliga utgifterna. Utredningar visar att personer som tvingas leva en längre tid utan andra inkomster än utkomststödet samt de med särskilda behov och förhållanden får en problematisk situation. Syftet med det förebyggande utkomststödet är därför att på ett mer flexibelt sätt och med en mindre engångshjälp förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. Åtgärder Med hjälp av rådgivning till klienter i fråga om deras livssituation strävar man till att minimera behovet av utkomststöd under längre perioder. Behov av utkomststöd föranleds oftast av att övriga bidrag såsom arbetslöshetsersättning, sjukdagpenning och pension inte är tillräckliga för hushållets försörjning. Ett nära samarbete med AMS, övriga berörda parter samt Folkhälsans ekonomiska rådgivning är viktigt för att stöda klienter i att få ett eget arbete och få en hållbar ekonomi. Anslaget för förebyggande utkomststöd kvarstår som förut, med 800 euro. Anslag för inkomster har upptagits till 200 euro, då förväntade förmåner, såsom arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag etcetera kan återkrävas. Uppföljning Statistik inlämnas årligen till STAKES. 17

18 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG BOKSLUT 2011BUDGET 2012 BUDGET 2013 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt INTERNA POSTER INTÄKTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kostnad per invånare Ekonomi Verksamhetskostnaden för hemservice och äldreomsorg är år 2013 drygt euro.de anslag som främst förorsakar ökningen inom verksamhetsområdet är beräknat behov av vårdplatser på De Gamlas Hem, behov av materialinköp till Hemgården som motiveras med att Hemgården byggts ut och att vårdtyngden blivit större. Kostnaderna för närståendestöd förväntas öka enligt senaste behovssiffror. Hemservice och äldreomsorg omfattar resultatenheterna hemservice, boendeservice på Hemgården, fastigheten Hemgården, annan service för äldre och handikappade, närståendestödet samt institutionsvård på De Gamlas Hem k.f. HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG Ekonomi Den största kostnaden inom hemservicen är lönerna inkl. bikostnader, vilket innebär totalt euro inklusive en ny 45-procentig närvårdarbefattning. Fjolårets budget för detta ändamål var euro. Fjolårets budgetering, som alltså var höge än årets, berodde på vetskapen om en ytterligare oplanerad löneförhöjning. Kostnaden för vård på institution har inför år 2013 budgeterats på basen av den senaste informationen om beräknade dygnskostnader. Eftersom Geriatriska avdelningen (Gullåsen) inte mera är aktuell (ändrar inriktning fr.o.m ), kommer behov av vårdplatser på De Gamlas Hem att bli aktuellt, samtidigt som trycket på Hemgården kommer att bli större och vårdbehovet större, varför också behovet av ytterligare en närvårdarbefattning på 45 procent är ett faktum. Kommunen behöver också skapa mera möjligheter att ge hemservice till hemmaboende. Hemservice och Hemgården Hemgården omfattar idag omsorgsboende med nio rum samt närliggande pensionärslägenheter, sammanlagt elva, varav åtta är enrumslägenheter och tre tvårumslägenheter. En av tvårumslägenheterna är ombyggd till handikappbostad. Därtill finns ekonomibyggnad samt samlings- och serviceutrymmen. Idag finns även ett duschrum för sängliggande samt ytterligare ett allrum. Fastigheten Hemgården hör budgetmässigt till kommunstyrelsen. Till hemvårdsverksamheten hör hemservice och stödtjänster i form av bad-, städ-, och måltidsservice samt färdtjänst som kan beviljas enligt socialvårdslagen. 18

19 För alla hemservicens klienter uppgörs individuella vård- och serviceplaner för att garantera att vård- och omsorgsinsatser upprättas utgående från klienternas egna önskemål och behov och med beaktande av de resurser kommunen kan erbjuda. Personal Personalgruppen består av sammanlagt av åtta närvårdare i heltid och deltidsanställningar. Av dessa är en ansvarig föreståndare heltid främst i dagarbete, fyra närvårdare arbetar heltid i dag- och kvällsarbete och tre närvårdare arbetar deltid i nattjänstgöring. För att täcka upp samtliga nätter under året finns det en timanställning för nattarbete. I anslaget ingår ersättningar för kvälls-, natt-, lördags-, och söndagsarbete samt semesteroch sjukvikarier. Verksamhetsmål Målsättningen för kommunens äldreomsorg är att så långt som möjligt och utgående från individuell behovsprövning kunna erbjuda kommunens äldre och vårdbehövande omsorg och vård i den egna kommunen. Detta möjliggörs genom att Hemgården i Geta kan erbjuda hemservice dygnet runt, det vill säga även nattpersonal. Som ett resultat av detta kan kostnaderna för vård på institution minskas. Målsättningen är att fortsättningsvis ge kvalitativt god vård och omsorg dygnet runt till boende i Hemgården och att fortsättningsvis utveckla hemservicen och stödåtgärder för att garantera ett tryggt boende och ett gott omhändertagande. Målet med avgiftssystemet som tillämpas för hemservice och för boende på Hemgården är att det ska vara förenligt med lag och förordning om klientavgifter inom social- och hälsovård samtidigt som det är kostnadseffektivt. Åtgärder Åtgärder som bidrar till att stöda målen är - att utveckla hemvårdsarbetet på fältet samt att bevilja närståendestöd och avlastning till anhöriga enligt behov. - att utveckla Hemgårdens boendeservice med betoning på vård- och hjälpinsatser samt social aktivitet - att upprätthålla personalresurser och lägenheter enligt vårdbehov vid Hemgården för att kunna minska kostnaderna för institutionsvård. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt av föreståndaren för Hemgården och socialarbetaren tillsammans med övrig personal samt klienter och deras anhöriga samt övriga samarbetspartner. Hemgården/hemservice (t o m 30.06) Hushåll/hemservice Stödtjänster Periodrum, dygn/personer 101/3 84 Periodrum, annan kommun dygn/personer 20/1 7/1 Matservice/portioner Hemgården/portioner Stöd för närståendevård t Stöd för närståendevård är en social service som kommunen är skyldig att ordna. Lagen om stöd för närståendevård (937/2005) trädde i kraft 2006 i Finland och den åländska lagen om stöd för närståendevård trädde i kraft Budgeten för stöd för närståendevård föreslås bli euro, vilket är en ökning på euro från år

20 Stöd för närståendevård är en lagstadgad serviceform som utbetalas till anhöriga för att trygga vård eller omsorg i det egna hemmet. Närståendestöd kan beviljas anhöriga till äldre, handikappade eller sjuka personer som på grund av nedsatt prestationsförmåga, sjukdom eller handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver sådan vård eller omsorg som kan ordnas hemma hos den vårdbehövande. Behovet av närståendestöd bedöms utgående från läkarintyg och en vård- och serviceplan. Verksamhetsmål Stöd för närståendestöd utgör ett arvode till närståendevårdaren. Arvodet betalas utgående från tre olika nivåer av vårdtyngd. Den högsta vårdtyngden kan motsvara ett behov av institutionsvård och är kostnadsbesparande i förhållande till befintliga institutionsvårdsalternativ. Kommunen strävar efter att uppmuntra närståendevård som ett alternativ till hemservice, vård på servicehus eller institutionsvård. Speciellt vid vård av en anhörig i hemmet i livets slutskede, utgör närståendestödet ett gott alternativ till sjukhusvård. Målsättningen är att anpassa närståendestödet till den lagstiftning som kommer samt att bevilja närståendestöd utgående från lagstiftning och efterfrågan. Uppföljning Socialarbetaren följer kontinuerligt upp närståendevårdarens och vårdtagarens situation. Avlastning för närståendevårdare kan vid behov ordnas vid Hemgården i Geta, på De Gamlas Hem Närståendestöd Vårdklass 1 /dygnskostnad Vårdklass 2 /dygnskostnad Vårdklass 3 /dygnskostnad ,50 /11,62 492,00 /16,40 748,20 /24, ,70 /11,82 500,80 /16,69 761,60 /25, ,00 /12,03 509,30 /16,98 774,50 /25, ,50 /12,16 513,80 /17,12 780,00 /26,00 Anstaltstjänster för åldringar t t anstaltstjänster för åldringar omfattar kommunens platser på De Gamlas Hem som är ett samkommunalt äldreboende där kommunen har två egna platsandelar. Målsättningen är att vård och omsorg ska kunna erbjudas på De Gamlas Hem för getabor utgående från behov, men att så långt det är möjligt erbjuda vård, omsorg och boende i eget boende i Geta eller i Hemgården. Årskostnaden beräknas till euro. Geriatriska kliniken (Gullåsen) blir från och med ett renodlat specialistsjukhus för utredning av geriatripatienter, vilket innebär att patienten betalar sjukhusets dygnsavgift. Verksamhetsmål Socialnämnden strävar till att nyttja platser på De Gamlas Hem endast i den mån det är motiverat utgående från vårdbehov och om de äldre inte kan erbjudas omsorgsboende i den egna kommunen. Åtgärder Att erbjuda vårdplatser för äldre upp till servicehusnivå. Att sträva efter samplaneringsmöten med klienter, anhöriga, personal från De Gamlas Hem för att uppnå bästa möjliga vårdplanering och resultat. Anslaget för vård på De Gamlas Hem är budgeterat till euro eftersom behovet av platser ökar då Geriatriska stänger från och med Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt av socialarbetaren och föreståndaren för Hemgården. 20

21 SKOLNÄMNDEN Skolnämnden hand har övervakningen av barnomsorgen och grundskoleverksamheten årskurs (åk) 1-6. I Geta skola finns kommunens centralkök. Ingen verksamhetsförändring planeras under budgetåret. Verksamhetsmål 2013 Genom att skapa en bra pedagogisk situation i skola och barnomsorg kan vi hjälpa till att öka kommunens attraktivitet. Skolnämnden kommer särskilt att jobba med att möta behoven för skolan, centralköket och barnomsorgen med de resurser som finns att tillgå. Inom barnomsorgen planeras en tillbyggnad av daghemmet Kotten under år 2013 vilket kräver utökade resurser i form av medel för investeringar. Åtgärder uppföljning och ekonomiplan återfinns under respektive resultatenhet. 1. Barnomsorg 2. Geta skola 3. Godby högstadieskola 4. Träningsundervisningen 5. Centralköket BARNOMSORG BOKSLUT 2011BUDGET 2012 BUDGET 2013 INTÄKTER KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Totalt INTERNA POSTER KOSTNADER Interna totalt Totalt Kostnad per invånare Ekonomi Daghemmet Kotten har en kombinerad hel- och halvtidsavdelning med 25 platser för barn i åldern 1-7 år samt för skolbarnens eftermiddagsomsorg. Personalen som är anställda på daghemmet är 100 procent daghemsföreståndare, 100 procent barnträdgårdslärare, 200 procent barnskötare och 140 procent gruppassistent samt en lokalvårdare om 26 procent. Denna personaltäthet medger att daghemmet har en viss möjlighet att tillgodose kommunens behov av barnomsorgsplatser för barn under tre år samt att det pedagogiska arbetet stärks. Inför höstterminen 2013 ser antalet barn ut att sjunka. Därför kommer det inte att finnas behov av de två assistenter som idag är anställda på 70 procent. Vid en personalstyrka på fyra personer finns det möjlighet att ta emot två barn till som är under tre år och fem barn till som är tre år eller äldre, förutom de som är inskrivna vid daghemmet under detta verksamhetsår. Det behöver även finnas utrymme för de fritidshemselever som väljer att komma till daghemmet på eftermiddagen. Däremot finns det ett stort behov av att utöka lokalvårdarens städtimmar samt att få hjälp i köket. Daghemmet har barn med behov av extra stödinsatser. Detta tillgodoses av Geta kommun genom ett avtal med NÅHD om del av en tjänst som specialbarnträdgårdslärare. 21