Annebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Annebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2106/2017 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Likabehandlingsgruppen, bestående av en pedagog från varje avd i Skulltorps förskoleområde. Vår vision På vår förskola ska det inte vara annorlunda att vara olika! Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2106/2017 Barnens delaktighet Alla barn har blivit tillfrågade om de har en kompis att leka med på förskolan för att synliggöra om alla barn känner sig delaktiga i leken. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har haft möjlighet att på höstterminens föräldramöte, framföra sina tankar kring de förebyggande åtgärder som förskolan har skapat efter kartläggningen. Personalens delaktighet Alla pedagoger har varit delaktiga i att kartlägga ev risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med hjälp av Husmodellen. Likabehandlingsgruppen har sedan samlat in allt material, sammanställt och analyserat resultatet, för att sedan skapa förebyggande åtgärder. Förankring av planen Personal: Genom kontinuerliga träffar i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad. Planen presenteras i sin helhet på studiedagen i aug -16. Vi kommer dessutom att föra löpande samtal kring vårt likabehandlingsarbete vid APT, ALT och studiedagar under året. Vårdnadshavare: Kartläggningen och de förebyggande åtgärderna presenteras och diskuteras vid föräldramöte i okt Pedagoger berättar även om till vem man vänder sig om man upplever att ett barn har blivit kränkt. Likabehandlingsplanen kommer att finnas i varje avdelnings hall. Barn: I arbetet med barnen gäller det att "leva" likabehandling. Bästa sättet att förankra planen är att fullfölja de främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som vi beskrivit i vår plan. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets förebyggande åtgärder utvärderades vid APT i april. Likabehandlingsgruppen har haft ett extra uppdrag genom att vara samtalsledare och sekreterare vid genomgången av våra åtgärder. Åtgärderna utvärderades genom följande frågeställningar: Genomfördes åtgärden? Om svaret är ja: blev det någon skillnad för barnen? Hur vet vi det? Om svaret är nej: varför inte? Vad behöver förbättras? Hur? Planens främjande åtgärder utvärderades i respektive fokusgrupp vid vårens sista träff utifrån frågorna i Skolverkets snurra, hur blev det och vart ska vi? Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen av förebyggande åtgärder men Likabehandlingsgruppen har haft ett extra uppdrag vid utvärderingen genom att vara samtalsledare och sekreterare vid genomgången av våra åtgärder. Vid utvärderingen av de främjande insatserna så var representanterna i varje fokusgrupp delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande åtgärder: 1/ Modersmålsstöd: Samla barns viktiga ord: Vi upplevde att barnen har olika behov av denna insats. Upplevelsen är att det dock blir en skillnad för de barn som behöver och även för kompisarna då de blir medvetna om att ett barn talar ett annat språk. Vi behöver hitta ett nytt sätt att samla barns viktiga ord eftersom appen BookCreator inte fungerade att använda eftersom materialet inte gick att spara vid byte av Ipad. Vi insåg även att vi pedagoger behöver skapa en samsyn kring begreppet "viktiga ord". Förstår alla vad som menas? Säga HEJ på olika språk: Barnen blir glada när de hör pedagoger och andra barn säga hej på deras språk. Denna insats har tyvärr fungerat olika bra på hemvisterna. De hemvisterna där det inte riktigt har lyckats behöver testa någon annan metod. Pedagoger tipsar varandra. 2/ Vi har även genomfört vår andra främjande åtgärd, att ha pedagogiska forum. Upplevelsen är att det är ett mycket gott samtalsklimat i alla forum som gör att vi delar med oss, omvärderar, vågar tänka högt och testa nytt. Detta i sin tur hjälper till att skapa en större reflektion, medvetenhet och trygghet i uppdraget. 3/ Vår främjande åtgärd ang normkritiska barnböcker har vi genomfört. Vi har läst böckerna i barngruppen och lyft normerna i böckerna. De har varit tillgängliga för alla barn och funnits på hemvisten. Vi fortsätter att hålla ögonen öppna och letar efter fler barnböcker till vår verksamhet. Förebyggande åtgärder: 1/ Ökad trygghet på barnens toaletter: Åtgärden har skapat en större trygghet för både barn och pedagoger. Många barn har börjat att gå på toaletten själva utan att säga till. Det har skapat en större självständighet. Idag behöver man inte berätta för alla om man behöver gå på toaletten och behöver inte bli utlämnad vid "olyckor". Barnen pratar också mycket om att ringklockan finns. Dock har vi börjat fundera på hur vi kan göra när vi är utomhus. Hur kan vi skapa en trygg situation på toaletten då? Vaktmästaren är tillfrågad att undersöka möjligheten med att skaffa portabla mottagare för ringklockan som vi kan använda när vi är utomhus. 2/ Tydligare månadsbrev: Åtgärden har genomförts men upplevelsen av effekten ser olika ut på storavdelningarna. Känslan är att barnen pratar och har blivit mer intresserade av månadsbreven sedan de fick bilder men vi har inte fått någon kommentar från föräldrar om de upplever någon skillnad. Kanske behöver vi fråga föräldrarna? Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom utvärdering av främjande insatser vid sista träffen på våren -17 i de olika fokusgrupperna där varje avdelning finns representerad. Samt gemensam utvärdering av förebyggande åtgärder vid APT i april. Genom ny kartläggning sker också en naturligt utvärdering av fjolårets plan. för att årets plan utvärderas Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Pedagoger i likabehandlingsgruppen. 3/8

4 Främjande insatser Modersmålsstöd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Ålder Stärka barnets modersmål och identitet samt att göra alla barn medvetna om andra språk. Ta tillvara på föräldrars kunskaper Vi följer upp arbetet vid Flerspråkighetsgruppens träffar och ALT HT 16 och VT 17. Insats Samla användbara ord på barnens modersmål. Vi samlar barnens ord för VATTEN, MJÖLK och TACK på varje hemvist som vi använder vid måltiderna. Vi samlar orden + bild på en laminerad lapp som sätts upp i närheten av matborden. Säga HEJ på alla barnens modersmål på hemvisten någon gång per dag vid antingen samlingen eller i mötet i hallen. Alla pedadgoger men ett extra ansvar på representanterna i Flerspråkighetsgruppen Pedagogiska forum Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet för att utveckla kvaliteten. Representanten för fokusgruppen lyfter innehållet från träffen vid efterkommande ALT på sin hemvist/storarbetslag/förskola. Insats Det har skapats fyra forum där det finns möjlighet för pedagoger att träffas kontinuerligt i tvärgrupper över förskoleområdet för att tillsammans reflektera, lära av varandra, diskutera forskning, implementera ett normkritiska synsätt och på så sätt utveckla kvaliteten i verksamheten. Dokumentationsgruppen Flerspråkighetsgruppen Likabehandlingsgruppen Pedagogiskt forum Förskolechef Karin Forsler, Spec ped Camilla Lanhage Ökad trygghet på barnens toaletter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Barnen ska känna sig trygga på toaletten. Vi följer upp åtgärden löpande vid Likabehandlingsgruppens träffar och vid APT under året Insatsen har förra året varit en förebyggande åtgärd som vi nu vill lyfta in i det främjande arbetet. Insats Vi fortsätter att använda och prata med barnen om ringklockan som finns på toaletten. Vi ska även skaffa portabla mottagare till ringklockorna för att skapa en tryggare toalett situation även när vi är utomhus. Likabehandlingsgruppen och Camilla Lanhage 4/8

5 Tydligare månadsbrev Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Att föräldrar ska få en likvärdig förståelse för våra månadsbrev, vilket i sin tur leder till att barn får ännu mer likvärdiga förutsättningar på förskolan. Samsynen på våra månadsbrev följer vi upp kontinuerligt vid Husmöte och vid Likabehandlingsgruppens träffar. Insatsen har förra året varit en förebyggande åtgärd som vi nu vill lyfta in i det främjande arbetet. Insats Vi vill förstärka våra månadsbrev med bilder samt använda ett tydligare språk. Vi upplever att vi ibland ev har varit otydliga i våra månadsbrev, vilket i sin tur kan leda till att barn ibland t.ex inte har extra kläder eller inte kommer i tid till en utflykt. Likabehandlingsgruppen 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vid Likabehandlinggruppens träffar under hösten så bestämdes det att årets fokus för kartläggning var barn trygghet i lek. Därför valdes att ställa frågan till alla barn om de upplevde att de hade någon att leka med på förskolan. För att förtydliga frågan använde vi ett foto på barngruppen som vi visade samtidigt. Med hjälp av Husmodellen ställdes frågan till alla pedagoger om det finns en risk att barn inte känner sig delaktiga i lek på förskolan. Husmodellen användes under två APT i maj. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Alla barn har blivit tillfrågade om: Vem tycker du om att leka med på förskolan? Om inte hen är här, vem tycker du om att leka med då? Pedagoger har informerat föräldrar om förskolans kartläggning och förebyggande åtgärder vid föräldramötet i okt -16. Föräldrar har även diskuterat frågan: Vad betyder rättvisa för er? (kopplat till en bild) Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga i kartläggningen via Husmodellen. Resultat och analys Efter analysen av resultatet så framkom det att det finns en risk för att barn kan uppleva sig otrygga och inte delaktiga i utemiljön pga att det saknas en samsyn kring utemiljön hos pedagoger. Vi insåg även att det kan finns en risk att barn ev kan uppleva sig diskriminerade i leken eftersom vi pedagoger inte har tillräckligt med kunskap kring de olika diskrimineringsgrunderna för att kunna stöta på ett likvärdigt sätt. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Gemensamt förhållningssätt kring barnens utelek Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att barnen ska få ett likvärdigt bemötande utav alla pedagoger i val av material och lek. Uppföljning, se nedan. Åtgärd Likabehandlingsgruppen kommer att dela ut konkreta frågor till alla pedagoger på huset att fundera på till ALT v 33. Då diskuterar vi tillsammans vårt förhållningssätt/regler. Likabehandlingsgruppen fattar beslut kring de uppkomna reglerna/förhållningsätt på Husmöte v 33. Likabehandlingsgruppen delger barn och pedagoger de fattade besluten. På ALT v 48 + ALT i feb kommer vi att göra en uppföljning av de fattade besluten. Uppföljning kommer även att ske vid behov. Följande beslutades på ALT i v33: Alla avd kommer att använda "Uppegården" för fm vid hemvistreflektion. Detta innebär att det kommer att vistas 2 hemvister på "Uppegården" och 3 hemvister på "Nedergården". Där stannar man fram till lunch. Fritt fram för cyklar alla dagar. Vi kommer att ha en cykelparkering nedanför väggen utanför Diamanten. Alla ped hjälper barnen att komma ihåg att ställa cykeln på parkeringen. Man får inte lov att springa bakom cykeln och putta på och man får inte lov att passa cykeln förutom när man behöver gå på toaletten. Alla får lov att använda alla cyklar och man får lov att koppla vagnar bakom med leksaker. Motivera åtgärd Alla pedagoger på förskolan har arbetat med Husmodellen, vilket synliggjorde att vi pedagoger inte alltid har samma förhållningssätt kring barnens lek. Enligt Husmodellen visade sig detta tydligare vid utelek än innelek, då vi har en större samsyn på varje hemvist. Likabehandlingsgruppen Mer kunskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla pedagoger har tillräckligt med kunskap kring alla diskrimineringsgrunder för att kunna stötta alla barn i leken samt att känna sig ännu mer förberedda inför nästa års kartläggning. Uppföljning under året vid APT och studiedagar. Första tillfället blir vid studiedagen i aug -16 Åtgärd Vi ska under året arbeta med övningar och material samt föra diskussioner kring alla diskrimineringsgrunder på APT och studiedagar. Motivera åtgärd Vid arbetet med Husmodellen var det svårt att hitta ev risker för diskriminering eller kränkande behandling. Kanske är det så att vi har för lite kunskap kring de olika diskrimineringsgrunderna för att kunna synliggöra möjliga risker. Samma reflektion uppkom då vi analyserade materialet utifrån frågorna till barnen. Det var svårt att se mönster i barnens svar som ev hade att göra med diskriminering/kränkande behandling. Vi behöver därför mer kunskap för att göra en ännu bättre analys av allt kartläggningsmaterial som vi samlar in. Karin Forsler och Camilla Lanhage 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av barns och pedagogers tankar om trygghet på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning. Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Karin Forsler eller till specialpedagog Camilla Lanhage. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna. 1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen. 2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet. 3. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 4. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev åtgärder sätts in. 5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar. 6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Händelsen anmäls till förskolechef Karin Forsler. 2. Förskolechef tar kontakt med vårdnadshavare och ger information om vad som hänt. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. 5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om professionellt förhållningssätt i förskolan. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Rutiner för uppföljning se ovan Rutiner för dokumentation se ovan Ansvarsförhållande se ovan 8/8