Annebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Annebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2105/2016 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Likabehandlingsgruppen, bestående av en pedagog från varje avd i Skulltorps förskoleområde. Vår vision På vår förskola ska det inte vara annorlunda att vara olika! Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2105/2016 Barnens delaktighet Några av de äldsta barnen på förskolan har fått i uppdrag att dokumentera de platser som de tycker om att leka på i förskolan med lärplattan. Det har sedan förts planerade individuella samtal utifrån barnens dokumentation. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har haft möjlighet att på höstterminens föräldramöte, framföra sina tankar kring de förebyggande åtgärder som förskolan har skapat efter kartläggningen. Vid föräldramötet diskuterande föräldrar även följande fråga i mindre grupper: Vad innebär en trygg förskola för dig/er? Reslutatet av diskussion kommer likabehandlingsgruppen lyfta vid ett husmöte efter det att alla föräldramöten är genomförda. Personalens delaktighet Alla pedagoger har varit delaktiga i att kartlägga ev risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med hjälp av Husmodellen. Likabehandlingsgruppen har sedan samlat in allt material, sammanställt och analyserat resultatet, för att sedan skapa förebyggande åtgärder. Förankring av planen Personal: Genom kontinuerliga träffar i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad. Samtal i arbetslagen kring kartläggning och förebyggande åtgärder vid en planeringsdag under v. 25 och 26. Fortsatt förankring om planen i sin helhet vid APT i okt -15. Vi kommer dessutomföra löpande samtal kring vårt likabehandlingsarbete vid APT och ALT under året. Vårdnadshavare: Kartläggningen och de förebyggande åtgärderna presenteras och diskuteras vid föräldramöte i okt Pedagoger berättar även om till vem man vänder sig om man upplever att ett barn har blivit kränkt. Likabehandlingsplanen kommer att finnas i varje avdelnings hall. Barn: I arbetet med barnen gäller det att "leva" likabehandling. Bästa sättet att förankra planen är att fullfölja de främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som vi beskrivit i vår plan. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderats vid APT i april. Likabehandlingsgruppen har haft ett extra uppdrag genom att vara samtalsledare och sekreterare vid genomgången av våra åtgärder. Åtgärderna utvärderades genom följande frågeställningar: Genomfördes åtgärden? Om svaret är ja: är vi nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda? Om svaret är nej: varför inte? Vad behöver förbättras? Hur? Dessutom anser vi att vår nya kartläggning bestående av frågor vid utv samtal till föräldrar och planerade samtal med barnen är en del av vår utvärdering, dvs hur vi har lyckats att möta föräldrars och barns åsikter med våra åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen men Likabehandlingsgruppen har haft ett extra uppdrag vid utvärderingen genom att vara samtalsledare och sekreterare vid genomgången av våra åtgärder. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande åtgärder: 1/ Vi har delvis genomfört vår främjande åtgärd kring modersmål. Vissa föräldrar på vissa hemvister har använt boken mer för att samla viktiga ord. Upplevs som svårt att nå alla familjer. Det blev stor skillnad mellan barnens böcker. Vi pedagoger hade olika ingång och hur vi pratade om böckerna. Någon hemvist har inte använt boken eller pappret med HEJ på alla språk. På andra hemvister har arbetet med att säga HEJ/TACK uppskattats mycket av föräldrar och barn. Åtgärderna har alltså genomförts i olika utsträckning och med varierat resultat. 2/ Vi har även genomfört vår andra främjande åtgärd, att ha pedagogiska forum. Upplevelsen är att det är ett mycket gott samtalsklimat i alla forum som gör att vi delar med oss, omvärderar, vågar tänka högt och testa nytt. Detta i sin tur hjälper till att skapa en större reflektion, medvetenhet och trygghet i uppdraget. 3/ Vår främjande åtgärd ang normkritiska barnböcker har vi genomfört. Vi har läst böckerna i barngruppen och lyft normerna i böckerna. De har varit tillgängliga för alla barn och funnits på hemvisten ca en termin. "De smälte in i boklådan". Böckerna har gjort att fler pedagoger har blivit mer medvetna i val av nya lånade böcker, i leken och i samtal. Dock ser vi ett behov av fler böcker som lyfter olika normer. Hade varit givande om barnen även fick låna hem böckerna t.ex i form av en "bokpåse". Vissa av böcker upplevdes som för långa. 4/ Den främjande åtgärden "Så kan det vara" genomfördes vid tre tillfällen under läsåret. Genom att ha tittat, reflekterat och samtalet kring materialet om normer, så har vi fått mer kunskap i ämnet och känner oss tryggare. Förebyggande åtgärder: 1/ Vikarier: Åtgärden genomfördes. Vi är nöjda. Vi har tagit vårt ansvar och informerat vikarier om våra rutiner och förhållningssätt. Vi upplever att vi har varit tydliga. All information finns i vikariepärmen. Dock kan det ibland kännas svårt att hinna med att informera. 2/ Mot en tryggare miljö: Åtgärden är genomförd. Vi är nöjda. Det upplevs som färre konflikter på gården. Många pedagoger har blivit bättre på att cirkulera. Vi har även påminnt vikarier om att cirkulera. Att vara en aktiv pedagog, att lyssna och lösa konflikter, fungerar nu bra. Dock har vi inte följt att vissa veckor ska t.ex Ädelstenen ha extra tillsyn. Många gånger har vi inte varit ute samtidigt och därför har det varit svårt att följa. Trots att vi roterar mer nu så är det något vi kan göra ännu mer av. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom kontinuerliga diskussioner i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad. Slutgiltig och gemensam utvärdering sker vid APT i april. Genom ny kartläggning sker också en naturligt utvärdering av fjolårets plan. för att årets plan utvärderas Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Pedagoger i likabehandlingsgruppen. 3/7

4 Främjande insatser Modersmålsstöd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Ålder Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Göra föräldrar delaktiga och ta tillvara på deras kunskaper och erfarenheter. Vi följer upp arbetet vid Flerspråkgihetsgruppens träffar HT 15 och VT 16. Insats Samla viktiga ord på barnens modersmål. Detta gör vi genom att göra en ordbok i appan "Book Creator" på lärplattan. Vi gör det tillsammans med barn och föräldrar. Vi startar vid inskolningen och fortsätter sedan efterhand. Syftet är att stärka barns modersmål och identitet samt att göra alla barn medvetna om andra språk. Vi gör det även för att få en ännu bättre dialog med föräldrar. Säga HEJ på barnens modersmål på hemvisten någon gång per dag. Vi gör det för att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Alla pedadgoger men ett extra ansvar på representanterna i Flerspråkighetsgruppen Pedagogiska forum Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet för att utveckla kvaliteten. På ALT och vid slutet på varje termin följer varje avdelning upp det arbete som påbörjats i fokusgrupperna. Insats Det har skapats fyra forum där det finns möjlighet för pedagoger att träffas kontinuerligt i tvärgrupper över förskoleområdet för att tillsammans reflektera, lära av varandra, diskutera forskning, implementera ett normkritiska synsätt och på så sätt utveckla kvaliteten i verksamheten. Dokumentationsgruppen Flerspråkighetsgruppen Likabehandlingsgruppen Pedagogiskt forum Förskolechef Karin Forsler, Spec ped Camilla Lanhage Normkritiska barnböcker Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Skapa samtalsunderlag för pedagoger och barn för att synliggöra många olika slags normer. Vi följer upp böckernas användande vid terminens andra träff i Likabehandlingsgruppen Insats Inköp av flera normkritiska barnböcker. Likabehandlingsrepresentanterna har ansvar för att gå igenom och reflektera kring böckerna med alla pedagoger innan de används i barngrupp. Böckerna finns och används i vardagen på förskolan. Likabehandlingsrepresentanterna 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Några av de äldsta barnen på förskolan har fått i uppdrag att dokumentera de platser som de tycker bäst om att leka på i förskolan med hjälp av lärplattan. Vi genomförde sedan individulla samtal med varje barn utifrån deras dokumentation. Vi utgick från samma övergripande frågor vid varje samtal, samtidigt har alla pedagoger haft en lyhördhet för att möta just det barn som man har framför sig. Frågorna var följande: - Kan du visa mig korten på de platser som du gillar att leka på i förskolan? - Vad brukar du/ni leka här? - Vem/vilka brukar du leka med här? - Ev fler spontana frågor... Husmodellen användes under två APT tillsammans med alla pedagoger för att göra en kartläggning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Några av de äldsta barnen på förskolan har fått i uppdrag att dokumentera de platser som de tycker bäst om att leka på i förskolan med hjälp av lärplattan. Det har sedan förts samtal med varje enskilt barn utifrån dokumentationen. Pedagoger och vårdnadshavare har fört samtal kring barnens trygghet i förskolan i samband med utvecklingssamtalet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga i kartläggningen via Husmodellen. Resultat och analys Efter analysen av resultatet så framkom det att det finns en risk för att barn kan känna sig otrygga på toaletterna genom att pedagogerna inte alltid hör när barnen ropar på hjälp. Vi insåg även en risk med att våra månadsbrev inte är tillräckligt tydliga för alla föräldrar, vilket ev. skulle kunna skapa missförstånd mellan förskola och hem. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Ökad trygghet på barnens toaletter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Barnen ska känna sig trygga på toaletten. Vi följer upp att åtgärden är genomförd på APT okt -15. Åtgärd Sätta upp ringklocka på varje toalett så att det hörs tydligt när/om barnen vill ha hjälp. Motivera åtgärd Alla pedagoger på förskolan har genom Husmodellen arbetat med de olika diskrimineringsgrunderna, vilket synliggjorde att vi pedagoger inte alltid hör barnen ropa på hjälp. Då barngrupperna består av åldrarna 1-5 år samt barn med funktionsnedsättningar, vill vi öka barnens trygghet och självständighet. Likabehandlingsgruppen samt förskolechef Höstterminen -15 Tydligare månadsbrev Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Att föräldrar ska få en likvärdig förståelse för våra månadsbrev, vilket i sin tur leder till att barn får ännu mer likvärdiga förutsättningar på förskolan. Samsynen på våra månadsbrev följer vi upp kontinuerligt vid Husmöte. Åtgärd Vi vill förstärka våra månadsbrev med bilder samt använda ett tydligare språk. Motivera åtgärd Vi upplever att vi ibland ev har varit otydliga i våra månadsbrev, vilket i sin tur kan leda till att barn ibland t.ex inte har extra kläder eller inte kommer i tid till en utflykt. Likabehandlingsgruppen 6/7

7 Rutiner för akuta situationer Policy I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av barns och pedagogers tankar om trygghet på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning. Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Karin Forsler eller till specialpedagog Camilla Lanhage. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna. 1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen. 2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet. 3. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 4. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev åtgärder sätts in. 5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar. 6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Händelsen anmäls till förskolechef Karin Forsler. 2. Förskolechef tar kontakt med vårdnadshavare och ger information om vad som hänt. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. 5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om professionellt förhållningssätt i förskolan. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Rutiner för uppföljning se ovan Rutiner för dokumentation se ovan Ansvarsförhållande se ovan 7/7