Norrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Norrgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Likabehandlingsgruppen, bestående av en pedagog från varje avd i Skulltorps förskoleområde. Vår vision På vår förskola ska det inte vara annorlunda att vara olika. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Några av de äldsta barnen på förskolan har fått i uppdrag att dokumentera de platser som de tycker om att leka på i förskolan med lärplattan. Det har sedan förts planerade individuella samtal utifrån barnens dokumentation. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har haft möjlighet att på höstterminens föräldramöte, framföra sina tankar kring de förebyggande åtgärder som förskolan har skapat efter kartläggningen. Under föräldramötet diskuterades även följande fråga i mindre grupper: Vad innebär trygghet för dig och ditt barn på förskolan? Resultatet av diskussionen kommer lyftas och tas tillvara på vid APT i okt. Personalens delaktighet Alla pedagoger har varit delaktiga i att kartlägga ev risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med hjälp av Husmodellen. Likabehandlingsgruppen har sedan samlat in allt material, sammanställt och analyserat resultet, för att sedan skapa förebyggande åtgärder. Förankring av planen Personal: Genom kontinuerliga träffar i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad. Samtal i arbetslagen kring kartläggning och förebyggande åtgärder vid en planeringsdag under v. 25/26/27. Fortsatt förankring av planen i sin helhet vid APT i okt -15. Vi kommer dessutom att föra löpande samtal kring vårt likabehandlingsarbete vid APT och ALT under året. Vårdnadshavare: Kartläggningen och de förebyggande åtgärderna presenteras och diskuteras vid föräldramöte i okt Pedagoger berättar även om till vem man vänder sig om man upplever att ett barn har blivit kränkt. Likabehandlingsplanen kommer att finnas i varje avdelnings hall. Barn: I arbetet med barnen gäller det att "leva" likabehandling. Bästa sättet att förankra planen är att fullfölja de främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som vi beskrivit i vår plan. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats vid APT i april med hjälp av ansvariga i Likabehandlingsgruppen. Åtgärderna utvärderades genom följande frågeställningar: Genomfördes åtgärden? Om svaret är ja: är vi nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda? Om svaret är nej: varför inte? Vad behöver förbättras? Hur? Dessutom anser vi att vår nya kartläggning med hjälp av Husmodellen och barnsamtal är en del av vår utvärdering, dvs hur vi har lyckats att möta föräldrars och barns tankar med våra åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen men Likabehandlinsgruppen har haft ett extra uppdrag vid utvärderingen genom att vara samtalsledare och sekreterare vid genomgången av våra åtgärder. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande åtgärder: 1/ Vi har genomfört vår främjande åtgärd kring modersmål. Vi har under året arbetat med allt som vi hade planerat. Alla pedagoger gör dock inte allt, men alla gör något av det. Vi är nöjda med det vi gjort men arbetar så klart vidare. 2/ Vi har även genomfört vår andra främjande åtgärd, att ha pedagogiska forum. Upplevelsen är att det är ett mycket gott samtalsklimat i alla forum som gör att vi delar med oss, omvärderar, vågar tänka högt och testa nytt. Detta i sin tur hjälper till att skapa en större reflektion, medvetenhet och trygghet i uppdraget. 3/ Vår främjande åtgärd ang normkritiska barnböcker har vi delvis genomfört. I början läste vi böckerna och pratade om dessa om barnen visade intresse. Tyvärr har de fallit i glömsk nu. Bra att vi blev påminda vid utvärderingen. 4/ Den främjande åtgärden "Så kan det vara" genomfördes vid tre tillfällen under läsåret. Genom att ha tittat, reflekterat och samtalet kring materialet om normer, så har vi fått mer kunskap i ämnet och känner oss tryggare. Förebyggande åtgärder: 1/ Kompisar: Åtgärden genomfördes. Vi arbetade ofta med att dela gruppen i olika konstallationer och resultatet blev att många barn fick bra kontakt med varandra, dvs de fick nya kompisar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom kontinuerliga diskussioner i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad. Gemensam och slutgiltig utvärdering sker vid APT i april. Genom ny kartläggning sker också en naturligt utvärdering av fjolårets plan. för att årets plan utvärderas Karin Forsler, förskolechef. Camilla Lanhage, specialpedagog. Pedagoger i likabehandlingsgruppen 3/7

4 Främjande insatser Modersmålsstöd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Ålder 1/ Stärka barnens identitet och för att göra alla barn medvetna om andra språk. 2/ Att barnet ska förstå och känna en trygghet när det hör sitt modersmål. 3/ Göra föräldrar delaktiga och ta tillvara på deras kunskaper och erfarenheter. Vi följer upp arbetet vid fokusgruppsträffar under HT 15 och VT 16. Insats Samla viktiga ord på barnens modersmål Vi använder matsituationen för att samla orden tex mjölk och vatten på olika språk. Vi ska även använda samlingen för att visa på att vi kan räkna och sjunga på olika språk. Visa filmer på barnens olika språk på lärplattan. Ta in flera språk i olika akt te.x idrott och skogen (vad heter myra eller vad heter fotboll). Vi vill fånga dem som gillar idrott men inte flerspråkssamlingarna. Fråga föräldrar om de vill låna ut böcker eller CD skivor på barnens modersmål till oss. Fråga föräldrar om råd inför inköp av böcker på barnens olika modersmål. Alla pedagoger men ett extra ansvar på representanterna i Flerspråkighetsgruppen. Pedagogiska forum Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet för att utveckla kvaliteten. Vid ALT och vid slutet på varje termin följer varje avdelning upp det arbete som påbörjats i fokusgrupperna. Insats Det har skapats fyra forum där det finns möjlighet för pedagoger att träffas kontinuerligt i tvärgrupper över förskoleområdet för att tillsammans reflektera, lära av varandra, diskutera forskning, implementera ett normkritiskt synsätt och på så sätt utveckla kvaliteten i verksamheten. Dokumentationsgruppen Flerspråkighetsgruppen Likabehandlingsgruppen Pedagogiskt forum Förskolechef Karin Forsler och spec ped Camilla Lanhage Normkritiska barnböcker Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Skapa samtalsunderlag för pedagoger och barn för att synliggöra många olika slags normer. Vi följer upp böckernas användande vid terminens andra träff i Likabehandlingsgruppen. Insats Inköp av flera bra normkritiska barnböcker. Likabehandlingsrepresentanterna har ansvar för att gå igenom och reflektera kring böckerna med alla pedagogerna innan de används i barngruppen. Böckerna finns och används i vardagen på förskolan. Likabehandlingsrepresentanterna 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Några av de äldsta barnen på förskolan har fått i uppdrag att dokumentera de platser som de tycker bäst om att leka på i förskolan med hjälp av lärplattan. Vi genomförde sedan individulla samtal med varje barn utifrån deras dokumentation. Vi utgick från samma övergripande frågor vid varje samtal, samtidigt har alla pedagoger haft en lyhördhet för att möta just det barn som man har framför sig. Frågorna var följande: - Kan du visa mig korten på de platser som du gillar att leka på i förskolan? - Vad brukar du/ni leka här? - Vem/vilka brukar du leka med här? - Ev fler spontana frågor... Husmodellen har använts under två APT tillsammans med alla pedagoger för att göra en kartläggning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Några av de äldsta barnen på förskolan har fått i uppdrag att dokumentera de platser som de tycker bäst om att leka på i förskolan med hjälp av lärplattan. Det har sedan förts samtal med varje enskilt barn utifrån dokumentationen. Föräldrar har tillsammans med pedagoger diskuterat förskolans förebyggande åtgärder vid föräldramötet i okt -15. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla pedagoger har varit delaktiga i kartläggningen via Husmodellen. Resultat och analys Efter analysen av resultatet så framkom det att det finns en risk att våra yngsta barn kan uppleva sig som kränkta vid blöjbyte/potta genom att det i dagsläget inte finns någon större avskildhet för dessa aktiviteter. Vi såg även att det fanns en risk för att barn kunde känna sig kränkta vid hallsituationen pga pedagogers bemötande (tonläge, ordval) vid avsaknad av extra kläder. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Skötrummet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mer avskildhet vid blöjbyte och pottanvändning. Följs upp kontinuerligt av likabehandlingsrepresentanterna vid ALT, extra fokus i början på terminen men även vid samtal innan sommaren. Åtgärd Att alla pedagoger följer samma rutiner vid blöjbyte och pottanvändning som t.ex att vi sätter barnen avskilt vid pottanvändning och inte mitt bland de andra barnen. Vid blöjbyte låter vi inte något annat barn stå och titta på vid skötbordet. Om barnet står upp vid blöjbyte tänker vi på avskildhet. För att skapa mer avskildhet sätter vi upp draperi vid skötbordet. Alexandra ringer vaktmästaren. Motivera åtgärd Barnen kan känna sig kränkta när de byter blöja eller sitter på pottan om andra barn finns i närheten. Likabehandlingsrepresentanterna Hallen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Inga barn ska känna sig kränkta för att de inte har extra kläder. Följs upp kontinuerligt av likabehandlingsrepresentanterna vid ALT, extra fokus i början på terminen men även vid samtal innan sommaren. Åtgärd Pedagogerna ska tänka på hur man talar till barnen, tonläge och ordval. Inte låta nedvärderande i sina kommentarer när det saknas extra kläder. För att förekomma detta vill vi skapa en rutin för att föräldrar ska få bättre koll på om det finns extra kläder. Arbetslagen ska påminna föräldrar extra mycket i början av terminen. Motivera åtgärd Det saknas ofta extra kläder och då behöver vi reflektera över vårt förhållningssätt. Alla pedagoger men extra ansvar har Likabehandlingsgruppen 6/7

7 Rutiner för akuta situationer Policy I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av pedagogers och barns tankar om trygghet i förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning. Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Karin Forsler eller till specialpedagog Camilla Lanhage. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna. 1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen. 2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet. 3. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 4. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev åtgärder sätts in. 5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar. 6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1.Händelsen anmäls till förskolechef Karin Forsler. 2. Förskolechef tar kontakt med vårdnadshavare och ger information om vad som hänt. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. 5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om professionellt förhållningssätt i förskolan. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Rutiner för uppföljning se ovan Rutiner för dokumentation se ovan Ansvarsförhållande se ovan 7/7