Plan för arbete mot. kränkande behandling Trygghetsteamet DALBACKENS FRISKOLA

Transkript

1 Plan för arbete mot kränkande behandling Trygghetsteamet DALBACKENS FRISKOLA

2 Plan för arbete mot kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Dalbackens friskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem samt grundskola Ansvariga för planen NN (rektor), NN (fritidspedagog), NN (lärare), NN (lärare) Elevernas delaktighet i utarbetandet av planen Varje elevgrupp ska tillsammans med sin lärare eller rektor, kartlägga skolans miljö, både utomhus och inomhus, för att på så sätt uppmärksamma otrygga områden. Innan planen för likabehandlings fastställs, ska den ut på remiss till elevrådet som då får möjlighet att komma med synpunkter och förslag till ändringar. Regler utformas i samband med klassråd och elevråd vid läsårets början. Dessa fastställs av rektor. En elevversion av denna plan ska fastställas på något av höstterminens elevrådsmöten. Den delges sedan av elevrådsrepresentanterna i respektive elevgrupp. Vårdnadshavarnas delaktighet i utarbetandet av planen Föräldrar ges möjlighet till delaktighet i samband med forum för samråd. Personalens delaktighet i utarbetandet av planen Varje höst, i samband med skolstarten, ska varje klasslärare se till att kartlägga otrygga områden på skolan. Kartläggningen och vårterminens utvärderingar står sedan som grund för den nya planen mot kränkande behandling. Personalen utvärderar målen i plan mot kränkande behandling i samband med SKA i slutet av läsåret. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Åk F-6 har genomfört sin kartläggning genom att göra en fysisk vandring runt skolan för att identifiera otrygga platser. Då fritidshemmet vistas på samma platser som under skoltid (exklusive skogen och andra utflykter) så gör vi bedömningen att den kartläggning som är gjord under skoltid även innefattar fritidshemmet. Draftit, version 3.02 Sida 1 av 9

3 Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har under planeringsdagarna samt vid arbetsplatsträffar diskuterat potentiella osäkra områden. De har dessutom haft enskilda samtal med eleverna och deras föräldrar i samband med utvecklingssamtal för att även där skaffa sig en bild om hur det enskilda barnet upplever skolan. Resultat av kartläggning Den 24 augusti 2018 genomfördes en kartläggning tillsammans med eleverna på skolan. Eleverna delades upp i tre åldersblandade grupper (från förskoleklass upp till åk 6) som i sin tur genomförde en kartläggning av otrygga områden på skolan. Den stora skillnaden från föregående års kartläggning var alltså att grupperna var åldersblandade. Vi pratade om känslan av att vara ensam på rasterna och eleverna menade att det kunde vara svårt att uppmärksamma om någon var ensam om man var inne i en lek MEN att alla också var välkomna att delta i alla lekar. Följande områden identifierade eleverna som potentiellt otrygga områden: Ute Lekstugan ute på skolgården upplevdes som ett otryggt ställe då man riskerade att bli instängd där. Eleverna menade att de vuxna på skolan gärna får komma dit oftare. På vintern så brukar det finnas några kojor på skolans område och en koja som finns på väg ner till skidkuren var ett ställe där det fanns en risk att inte få vara med någon ägde kojan. Nere i skidkuren så får inte eleverna vistas MEN detta sker ändå ibland. Risken för att bli kränkt finns då det inte finns någon vuxen som är där hela tiden. Då det gäller skidviadukten så menade eleverna att det var ett område som man dels riskerade att göra sig illa men även att det var så pass långt dit att det var svårt för vuxna att får reda på vad som händer och sker där. Eleverna vistas gärna på multiarenan men menade också att det fanns ställen där man kunde gömma sig, alltså under vissa ramper. Vi var överens om att multiarenan bara är ett ställe där man får vara om man har en aktivitet som ska utföras. Vid multiarenan så finns även en omklädningsstuga där elever ibland smiter in och värmer sig i. Detta är ett ställe som vi vuxna brukar missa att kolla av på rasterna och risken för kränkningar finns uppenbarligen. Vuxna ska försöka komma ihåg att hinna gå förbi och kika om det vistas barn där. Utanför gympasalen/kusten så finns det en trappa ut från skolan där barnen brukar ha en koja. Detta är ett ställe där det har hänt att elever blivit osams och sagt negativa saker alternativt betett sig negativt. Vi vuxna får vara mer vaksamma över vilka som vistas där och vad som sker. Man nämnde även sophuset som ett ställe där det kanske fanns en risk för kränkningar men samtidigt menade de att ingen ändå ville gå dit eftersom det luktade rätt illa! Draftit, version 3.02 Sida 2 av 9

4 Inne Vissa toalettlås har tidigare gått i lås och eleverna var rädda att det skulle kunna hända igen. Ett nytt ställe som dök upp i kartläggningen var städförrådet bredvid slöjdsalen. Den dörren är olåst och risken för att bli instängd av någon finns. Lösning är att sätta lås på dörren, något som är lyft till fastighetsägaren. Biblioteket var ett område som framför allt de äldre eleverna menade var ett område där det fanns risk för att bli oroligt, exempelvis att man tar böcker från varandra bara för att få igång en reaktion. De yngre tyckte att det var ett tryggt område. Övriga områden var de klassiska; omklädningsrummen, duscharna, kapprum och andra gemensamma utrymmen. Vad gäller duscharna så är planen att installera duschväggar. Bland de mindre barnen så ska vi försöka ha med en vuxen när de byter om. Personal: Största riskområdena för konflikter och kränkningar finns i samband med omklädningsrum, kapprum (trångt om utrymme) och i rum där elever valt att gå att arbeta i. Vidare uppstår konflikter i samband med fotboll och snöbollskastning och därigenom finns också en överhängande risk för kränkningar. Lekstugan är ett område som vi anser vara en plats för konflikter där kränkningar kan förekomma. Draftit, version 3.02 Sida 3 av 9

5 Mål Mål med skolans arbete mot kränkande behandling är Ingen ska känna sig otrygg och ingen ska kränka någon annan. Alla ska behandla varandra med respekt. Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter Åtgärd nr Vad ska göras? När? Vem är ansvarig? När ska uppföljning ske? 1 Ta bort dörren till lekstugan för att försvåra möjligheten till dolda kränkningar 2 Undersöka möjligheten att låsa förråd vid slöjd 3 Observerera utsatta elever och dokumentera Omgående Dennis Måndag 17 september Omgående Krister Måndag 24 september Omgående Alla vuxna Vid lärarlagsträffarna samt vid trygghetsteamets träffar. 4 Duschväggar Snarast Krister Jullov ht18 Draftit, version 3.02 Sida 4 av 9

6 Åtgärder för att förebygga kränkande behandling De åtgärder som planeras ska syfta till att avvärja de risker som finns för diskriminering, trakasserier, bristande tillgänglighet eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Åtgärd nr Vad ska göras? När? Vem är ansvarig? När ska uppföljning ske? 1. Förebygga uppkomsten av konflikter All personal hjälper de yngre med på- och avklädnad. Nu! All pedagogisk personal. Vid APT samt utvärdering juni. Omklädningsrum var vaksam över språkbruk mm. Situationen lyfts i grupperna Pedagoger Se ovan! Plocka bort dörr till lekstugan Omgående Dennis Måndag v38 2. Eliminera negativa attityder Föregå med gott exempel Uppmuntra gott beteende Från skolstarten och därefter regelbundet under hela läsåret. Alla pedagoger. Se ovan! Noll tolerans Arbeta mellan årskurser (elevens val etc) gör så att eleverna lär känna varandra. Samarbetsdagar (uppstart) gör så att eleverna lär känna varandra. 3. Minimera risken för att vara rädd och ensam. Åldersintegrerade arbetsgrupper vid exempelvis elevens val Från och med ht 18. Alla pedagoger. Se ovan! Rastvärd är mer rörlig över hela skolans område. Se över möjligheten att låta några elever vara kamratstödjare. Från och med ht18. Diskuteras vid nästa APT Alla pedagoger. Trygghetsteamet En gång i månaden. Varje APT Mer styrda rastaktiviteter på framsidan rastlekar. Så snart som möjligt. Alla pedagoger Vid lärarlagsmöte. Draftit, version 3.02 Sida 5 av 9

7 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi har alltid minst 1-2 rastvärdar ute (beroende på årstid varierar det vart barnen befinner sig på skolgården) för att på så sätt ha så god uppsikt över alla platser på skolan där eleverna vistas under lektionsfri tid. Vi har regelbundna samtal med eleverna, både individuellt och i grupp, där vi lyfter hur de trivs och om de upplever att alla är schyssta med varandra. Rutiner för att anmäla misstanke om trakasserier och kränkande behandling I första hand ska man vända sig till mentor och i andra hand till rektor. Man kan även vid behov alltid kontakta specialpedagogen, skolsköterskan eller kuratorn eller annan person på skolan som man känner förtroende för. Rektor informeras skriftligt. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasserar eller kränks av andra elever 1. Mentor genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen. Vid behov kopplas trygghetsteamet in. 2. Personal tar kontakt med föräldrar. Rektor informeras. 3. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 4. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet 5. Om ingen ändring sker - möte med rektor, berörd personal, förälder och barn/elev. Trygghetsteamet kopplas in och arbetar enligt sin arbetsmodell. 6. Rektor ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning 7. All form av kränkning ska rapporteras till huvudmannen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av personal I princip samma som tidigare med skillnaden att det är rektor eller specialpedagog som ansvarar för utredningen. Rutiner för uppföljning av åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling Personalen och eleverna utvärderar värdegrundsarbetet utifrån givet underlag från trygghetsteamet i slutet på läsåret och lämnas till trygghetsteamet. Pedagogerna ansvarar för utvärderingen. Personalen utvärderar målen i plan mot kränkande behandling i samband med SKA i slutet av läsåret. Kränkningar följs även upp av huvudmannen i samband med månatliga styrelsemöten. Rutiner för dokumentation av åtgärder och uppföljning All form av kränkande behandling eller trakasserier ska dokumenteras. Vid enskilda händelser dokumenteras detta i en incidentrapport som lämnas till rektor. När ärendet går vidare till trygghetsteamet förs löpande anteckningar av trygghetteamet. Dessa sparas i avsedd pärm för Draftit, version 3.02 Sida 6 av 9

8 framtida arkivering. Kopia av anteckningarna lämnas till rektor. Information om detta vidarebefordras till huvudmannen. Förankring av planen Förankring hos elever Planen och framför allt de åtgärder som arbetats fram, lyfts av respektive pedagog i berörda grupper (förskoleklass, fritidshem och grundskola) i samband med klassråd eller fritidssamling. Utifrån vad som framkommer i grupperna, lyfts detta i elevråd för godkännande eller ej! Förankring hos vårdnadshavare Vårdnadshavare får via forum för samråd ta del av föreslagen plan och komma med synpunkter innan planen slutligen tas. Förankring hos skolans personal Efter att planen lyfts bland elever och föräldrar får även personalen komma med synpunkter innan planen tas i bruk. Utvärdering Vid periodens slut ska planen utvärderas. Utvärderingen ska tillsammans med kartläggningen ligga till grund för utarbetandet av nya mål, åtgärder och rutiner. Utvärderingen ska också dokumenteras i nästa års plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån de mål vi hade i föregående års plan så kan vi konstatera att vi inte helt uppfyllde vårt mål att stötta eleverna vid på och avklädnad. Viktigt att fortsätta detta arbete även detta år. Situationen vid omklädningsrummen lugnade ned sig men även här anser vi att åtgärdsmålet bör kvarstå. Vad gäller negativa attityder så blev det något bättre under vårterminen men problemet kvarstår dock vilket gör att vi anser att ett fortsatt arbete med detta är nödvändigt. Många samtal, både på individnivå men även på gruppnivå, skedde och kommer också fortsätta. Arbetet med att jobba med eleverna i blandade åldrar upplever vi vara ett väldigt bra tillfälle att få dem att visa hänsyn och respekt för varandra oavsett ålder och förutsättningar. En sak att tänka på är att försöka fånga upp hur eleverna upplever dessa tillfällen, exempelvis genom en utvärdering. Rastvärderiet har fungerat bra där vi varit relativt rörliga under rasterna. Vi är synliga. Vi har inte infört någon kompissten eller kompissökare och vad orsaken till detta är vet vi egentligen inte. Finns fortfarande behovet och når man det syfte som är tänkt? Draftit, version 3.02 Sida 7 av 9

9 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utifrån pedagogernas utvärdering så har en sammanställning gjorts av trygghetsteamet och rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Alla personal samt slutligen trygghetsteamet Årets plan ska utvärderas senast Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Den 1 januari 2017 ändrades förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling. Förordningens rubrik har ändrats till förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Barns och elevers deltagande i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering regleras från och med den 1 januari 2017 i diskrimineringslagen. Draftit, version 3.02 Sida 8 av 9

10 I skollagens 6 kapitel, 7-8 framgår att vi i skolan ska bedriva ett aktivt arbete mot kränkningar samt att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Inget är alltså ändrat i skollagen. Det som tillkommit är arbetet mot diskrimineringar och att det arbetet ska ske förebyggande i fyra steg: undersöka, analyser, åtgärda samt följa upp. Draftit, version 3.02 Sida 9 av 9