Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Rosviks skola läsåret Vår skola ska vara trygg där alla upplever inflytande, känner glädje och får mod att växa.

2 Innehållsförteckning 1 Vår vision 2 Inledning 3 Lagar och förordningar 3 Definition av begrepp Diskriminering 3 Trakasserier 4 Kränkande behandling 4 Förväntningar 4 Förväntningar på föräldrar 4 Förväntningar på elever 4 Förebyggande åtgärder 5 Kartläggning 5 Mål för läsåret Hur arbetar vi för att nå målen 6 Åtgärder vid trakasserier och kränkningar 6 Utvärdering/Uppföljning 7 Processen kring plan mot kränkande behandling 7 Föräldrars delaktighet Elevers delaktighet Kontaktuppgifter Bilagor 1-3 Trygghetsteamets arbetsmodell Bilaga 1 Incidentrapport Bilaga 2 Ordningsregler Bilaga 3 1

3 Vår vision på Rosviksskola; Vår skola ska vara trygg där alla upplever inflytande, känner glädje och får mod att växa. Alla får vara med Vi bryr oss om varandra! Vi hjälper varandra! Vi gör det roligt att gå i skolan. 2

4 Inledning På Rosviksskola har alla rätt att trivas, känna sig trygga och utvecklas. Alla elever på skolan ska ha samma rättigheter. Vår plan mot kränkande behandling är till för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av elever och personal. Den utgår från Diskrimineringslagen, Skollagen, Läroplanen Lgr 11 samt vår vision. Plan mot kränkande behandling ska vara en naturlig del av verksamheten och finnas tillgänglig för alla. Lagrum Skollag (2010:800) kap. 6 Åtgärder mot kränkande behandling. 1 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 10 En lärare, förskollärare, fritidspedagog eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor. Huvudmannan är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen (2008:567) kap.1 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Lag (2008:567) SFS (2012:483) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Lika rättigheter i skolan handledning (2012) Diskriminering När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas när en elev direkt missgynnas av tex sitt funktionshinder när man ska göra en utflykt. Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar bestämmelser som verkar vara neutralt, men i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 3

5 Trakasserier Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med; Kön och sexuell läggning Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionshinder Ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Är uppträdande som upplevs som kränkande eller nedsättande som t.ex. öknamn eller hot, direkt till personen eller via lappar, klotter, brev, sms, internet som mejl, olika nätverk, mms mm. Med gester som suckar, miner, etc. Med fysiska påhopp som knuffar, sparkar, slag Att ha sönder kläder eller saker som mobiler, cyklar, väskor, böcker, etc. Att man fryser ut någon, inte låter en person vara med i en aktivitet eller lek. Genom att en lärare eller annan vuxen på skolan kan bete sig kränkande mot en elev. Skolans förväntningar utifrån lagrummen ovan: Förväntningen är att skolans ledning och all personal liksom elever tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Förväntningar på föräldrar är att: uppmuntra sina barn att vara goda kamrater stötta sina barn att göra sitt bästa för att lära sig i skolan ställa upp och samarbeta när det gäller hanteringen av eventuell förekomst av trakasserier och kränkande behandling medverka vid utarbetande av plan att förebygga kränkningar Förväntningar på elever är att: Vi behandlar alla som vi själva vill bli behandlade. Vi är varsamma med egna och andras saker. Vi lyssnar på varandra utan att avbryta. Vi följer skolans regler. Vi bryr oss om varandra. Vi låter alla få vara med. Vi accepterar inte mobbning, kränkningar eller våld. Vi accepterar varandras olikheter. Vi hjälper varandra. 4

6 Vi delar med oss. Vi låter alla vara med och bestämma. Vi tar hänsyn till att olika individer har olika behov. Förebyggande åtgärder Väl förankrade trivselregler på skolan som utvärderas/revideras inför varje nytt läsår. Värdegrundsdiskussioner genomförs regelbundet i elevgrupperna och i personallagen. Under de inledande skolveckorna arbetar vi mer aktivt med gruppstärkande övningar för att öka sammanhållningen och tryggheten i gruppen. Aktiva rastvärdar finns på skolgården vid gemensamma raster. Regelbundet friendsarbete där hela skolan deltar. Fadderverksamhet Klassråd tar regelbundet upp situationer i klassen/skolan. Regelbundna uppföljningar sker i elevhälsoteamet. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Kamratstödjare, två representanter från årskurs 3-6. Följer upp och förbättrar resultaten från eventuella elevenkäter. Trygghetsteamets möten Kartläggning Det är viktigt att skolan utformar sin egen plan mot kränkning utifrån den egna skolans behov. Det är därför kartläggningsarbetet är viktigt för att få en fungerande plan att arbeta efter. De behov man sedan har är utgångspunkten för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under nästa läsår. Här kan man se vilka kartläggningsmetoder vi har: Kartläggningar av otrygga områden på skolan Planerade samtal med kamratstödjare Regelbundna EHT träffar Vi ska vara uppmärksamma på t.ex. frånvaro, nedstämdhet, känsla av utanförskap, trasiga kläder eller saker, elever som ofta är ensamma. Genom iakttagelser från kamratstödjarna i klasserna, trygghetsgruppen, klasskamrater, klassföreståndare/mentorer, rastvärd eller andra vuxna på skolan samt föräldrar Ansvarig pedagog för anteckningar vid händelser, på så sätt kan man se om kränkningarna är enstaka eller återkommande Genom vuxnas närvaro under rasttid Genom enskilda samtal med elever Vid utvecklingssamtal Vid klassråd och elevråd Skolsköterskans hälsosamtal och åtgärder Kuratorns arbete Psykologens arbete Via trivselenkäter 5

7 Hur ser det ut hos oss? Vi jobbar hela tiden med språkbruket. Det medvetna arbetet ger resultat, men detta arbete bör fortgå under kommande läsår då vi har som mål att arbeta med bemötandet. En positiv spiral med ett bra bemötande är en grogrund för ett gott lärande. På rasterna cirkulerar rastvärdarna ute på skolgården med en gul väst så barnen ska ha en uppfattning om var de vuxna befinner sig. Vi ser det arbetet som viktigt då det på rasterna är många barn ute tillsammans. Mål för läsåret Fortsätter att arbeta med språkbruket Arbeta med att ha ett bra bemötande personal-personal, personal-elever samt elever emellan. Elevinflytande arbeta med elevernas medvetenhet kring när och hur de kan påverka sitt lärande. Hur arbetar vi för att nå målen? Vi vill tillsammans att Rosvik ska vara en trygg och lärorik skola där barnen ska uppleva en positiv anda. Ett led i detta är att vi arbetar med hur vi är mot varandra, både barn och vuxna. En enkel sak är att vi tränar på att hälsa på varandra när vi möter någon. Vi jobbar med att uppmärksamma det positiva. Enskilda regelbundna samtal för att ge stöd till elever i behov. Vi tränar eleverna att ta ansvar och se sin del i situationer som uppstår. Vi samtalar och synliggör elevinflytande med våra elever i varje situation. Tydlig struktur i varje klass, synligt dagsschema med bildstöd i syfte att öka alla elevers trygghet. Åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling UPPTÄCKA Kartlägga via trivselenkät. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet förskoleklass/skola/fritids Misstanke om kränkning tas alltid på allvar Vid höstterminens slut får eleverna illustrera var i skolmiljön de känner sig trygg resp. rädd. Stående punkt på klassråd. Hur har du det i gruppen/klassen? 6

8 UTREDA Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas igång av ansvariga i arbetslaget, trygghetsteamet eller rektor. Kränkning mellan elever 1. Vuxna genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen. 2. Personal tar kontakt med föräldrar. Rektor informeras. 3. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 4. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet 5. Om ingen ändring sker - möte med rektor, berörd personal, förälder och barn/elev 6. Rektor ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning Steg 1-4 dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning. Dokumentation förs vidare till rektor. Utvärdering, uppföljning Personalen och eleverna utvärderar värdegrundsarbetet utifrån givet underlag från trygghetsteamet i slutet på läsåret och lämnas till trygghetsteamet. Ansvarig: pedagogerna Personalen utvärderar målen i plan mot kränkande behandling i samband med SKA i slutet av läsåret. Arbetet med plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling gäller läsårsvis och revideras i maj/juni samt slutförs i augusti varje år. Utifrån kartläggningar som görs under året ser vi hur vi går vidare med likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Trygghetsteamet och rektor Trygghetsteamet tillsammans med rektor är den som är ansvarig för utformandet av plan mot kränkande behandling. All personal har dock varit delaktig i innehållet i planen. Föräldrars delaktighet Synliggörs i samband med föräldramötet Forum för samråd Elevers delaktighet Karläggning var eleverna känner sig rädd/trygg vid höstterminens slut. 7

9 Utformar skolans regler i samband med klassråd/elevråd vid läsårets början, som fastställs av rektor. Elevversionen fastställs på läsårets första elevrådsmöte år 2014, och delges av elevrådsrepresentant och klasslärare i varje klass. 8

10 Bilaga 1 Trygghetsteamets arbetsmodell vid upprepade kränkningar 1. Trygghetsteamet samlar in information från elever och personal kring ärendet. 2. Trygghetsteamet träffar först den/de elever som är utsatta och samtalen dokumenteras. Man kommer överens om en ny träff om ca 1 vecka. Samtalet dokumenteras. 3. Trygghetsteamet träffar den/de som har utsatt andra. Man är tydlig med att det som har hänt inte är accepterat och enligt lag förbjudet. En överenskommelse görs och bestämmer en ny träff efter ca 1 vecka. Samtalet dokumenteras. 4. Vårdnadshavare och rektor informeras 5. Åtgärderna som sedan vidtas kan vara på individ, grupp eller organisationsnivå. 6. Vid behov ytterligare uppföljningssamtal som dokumenteras. 7. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utsätter andra tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor, mentor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 8. Uppföljningssamtal där samtalet dokumenteras. 9. Om kränkningarna fortfarande inte har upphört så vidtas andra åtgärder. T ex kontakta socialtjänsten, polismyndigheterna.

11 Bilaga 2 Incidentrapport. Datum: Tid: Plats: Inblandade personer: Detta har jag uppmärksammat: Åtgärd: Dokumenterat av:.. Om ärendet inte går vidare till trygghetsteamet är det pedagogens ansvar att spara och förvara detta dokument. Trygghetsteamet Rosviks skola Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Fassvägen 5 Fassvägen ROSVIK

12 Bilaga 3 Ordningsregler - Se separat länk! Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Fassvägen 5 Fassvägen ROSVIK