Kvalitets- redovisning. Lunds utbildnings- år 2002 LUNDS KOMMUN. Frivilliga skolformer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitets- redovisning. Lunds utbildnings- år 2002 LUNDS KOMMUN. Frivilliga skolformer"

Transkript

1 Lunds utbildnings- förvaltning år 2002 Kvalitets- redovisning LUNDS KOMMUN Frivilliga skolformer

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 SÄRSKILDA SATSNINGAR... 4 GYMNASIESKOLA... 7 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER Katedralskolan...7 Polhemskolan...10 Spyken...13 Vipeholmsskolan...16 Magleskolan...20 REDOVISADE RESULTAT Prioriterade utvärderingsområden enligt Utbildningsnämndens utvecklingsplan (UVP)...23 UVP-mål i övrigt; korta redogörelser...34 AVGÅNGSELEVERS SYN PÅ ARBETSKLIMATET I SKOLAN, VÅRTERMINEN NYCKELTAL FRISTÅENDE GYMNASIESKOLOR...61 Carl Adolph Agardhgymnasiet...61 Consensus vård och hälsogymnasium...64 IT-gymnasiet...67 Lars-Erik Larsson-gymnasiet...70 VUXENUTBILDNING KOMVUX KUNSKAPSLYFTET...81 HUMANUS MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS RO NATURSKOLAN FRAMTIDA UTVECKLING

3 INLEDNING Föreliggande kvalitetsredovisning för verksamheten i de frivilliga skolformerna i Lund kalenderåret 2002 är den fjärde i ordningen men den första för kalenderår och inte läsår. Utbildningsförvaltningen valde från början att upprätta sina kvalitetsredovisningar per läsår för att betona att det är skolornas pedagogiska verksamhet som ska komma i första hand och att de därmed hörande kostnadsberäkningarna måste anpassas till samma period. Den senaste statliga förordningen om kvalitetsredovisning föranstaltar dock om kalenderåret som redovisningsperiod varför även de frivilliga skolformerna i Lund nu följer denna rapportrytm. Samhörigheten mellan pedagogik och ekonomi blir därmed ännu tydligare vilket kan utläsas ur Lunds kommuns årsredovisning 2002 där en sammanfattning av utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning för andra gången i rad ingår men denna gång som ett eget avsnitt i den samlade årsredovisningen. I förra årets inledning påpekades att kvalitetsredovisningen är ett viktigt verktyg i kvalitetsarbetet på tre olika organisationsnivåer: För det första är redovisningen viktig för den enskilda skolan som verksamhetsinformation till skolans egna aktörer och övriga intressenter men, i och med innevarande läraravtal, även ett viktigt instrument vid den individuella lönesättningen. För det andra är kvalitetsredovisningen viktig för den egna kommunen som en indikator på de olika skolornas förmåga att uppfylla de nationella och lokala målen och därmed tjäna som en vägvisare för den kommunala resurstilldelningen och den förvaltningsvisa resursfördelningen. Den tredje nivån är staten som i sin mål- och resultatstyrning gett Skolverket i uppdrag att samla in information om tillståndet i de svenska skolorna. Lärarnas individuella kvalitetsredovisningar som presenterades för närmaste chef vid höstens och vinterns medarbetarsamtal har varit så bra att de kunnat utgöra ett viktigt underlag vid upprättandet av skolornas egna kvalitetsredovisningar som i sin tur legat till grund för kommunens/förvaltningens kvalitetsredovisning för de frivilliga skolformerna. I förvaltningens skolor och verksamheter pågår, vilket redovisas i denna kvalitetsredovisning under rubriken Viktiga händelser under 2002, ett omfattande och intensivt utvecklingsarbete. Skolornas kvalitetsredovisningar förbättras för varje år och denna gång kan man tydligare än tidigare se kopplingen mellan mål, utvärdering och åtgärder. År 2002 utgjorde, enligt förvaltningens utvecklingsplan, skolornas språkutveckling inkl. IKT det gemensamma utvärderingsområdet och nästa gång, 2

4 kvalitetsredovisningen för år 2003, står skolornas vidtagna åtgärder med anledning av utfallet i tidigare års elevenkäter gällande elevernas upplevelse av arbetsklimatet på tur. Viktiga förvaltningsgemensamma händelser är: elevenkät våren 2002 för att utröna hur avgångseleverna upplever arbetsklimatet i våra gymnasieskolor fortsatta speciella kompetensutvecklingsinsatser för nämndens ledamöter, förvaltningens skolledare och personal särskild utvärdering av hur Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp under åren tillämpat samverkansavtalets överenskommelser förändrat ansvar för individuella program genom att varje gymnasieskola fr.o.m. hösten 2002 fick fortsatt ansvar för de elever på de nationella programmen som ville avbryta eller kraftigt reducera sitt program och vissa gymnasieskolor fick starta PRIV (programinriktade individuella program)-grupper omfattande förberedelser och beslut om en ny organisation inför den nya vuxenutbildning som startade den 1 januari Liksom tidigare år uppvisar förvaltningens gymnasieskolor, vuxenutbildning, modersmålsverksamhet och naturskoleverksamhet mycket goda resultat såväl i absoluta mått som, i förhållande till omvärlden, relativa mått. Det föreligger skillnader mellan enskilda program och enskilda skolor vilket klart pekar på olika behov av resurser och hjälpinsatser. Kvalitetsredovisningen bekräftar därvidlag den fördelning som gjorts inom förvaltningen av de till följd av skolplanebeslutet avsatta resurserna till elever i behov av särskilt stöd. Det är glädjande att inte mindre än fyra av de i Lunds kommun belägna fristående gymnasieskolorna deltager i årets kvalitetsredovisning. Likaså är det glädjande att vår entreprenör för stora delar av SFI-utbildningen, Humanus Syd AB, även i år deltager i förvaltningens kvalitetsredovisning. I det av skollagskommittén i december 2002 framlagda förslaget till ny skollag föreslås bl.a. att tyngdpunkten i kommunernas skolutvecklingsarbete skall ligga på kvalitetsredovisningen. Obligatoriet med en särskild skolplan föreslås slopas samtidigt som kommittén vill ha skärpta regler för kvalitetsredovisningen. Det finns således all anledning för Lunds skolor, förvaltning och kommun att fortsätta på den inslagna vägen med kvalitetsutveckling och förbättrad kvalitetsredovisning! Lund i april 2003 Sten-Bertil Olsson Skoldirektör 3

5 SÄRSKILDA SATSNINGAR Under 2002 har utvecklingsarbete inom olika områden skett. Uppföljning och åtgärder med anledning av resultat från både tidigare kvalitetsredovisningar och andra utvärderingar har genomförts. En särskild redovisning av utbildningsförvaltningens verksamhet, resultat och måluppfyllelse under 2002 ingår i kommunens årsredovisning, en kommunal kvalitetsredovisning, med utgångspunkt i Målen i Lunds skolplan och förvaltningens egen Utvecklingsplan. Några områden som särskilt uppmärksammats under Den framtida vuxenutbildningen (Se vidare under Vuxenutbildning s. 74ff) Inför förändrade villkor för vuxenutbildningen i kommunerna har den kommunala vuxenutbildningen i Lund genomgått en större översyn. Förändringar har genomförts, bl.a. inrättas en särskild samordningsenhet och ett vägledningscentrum per den 1 januari Individuella program (IV) och programinriktade individuella program (PRIV) Med utgångspunkt i en IV-utredning 2001 och kompletterande utredning våren 2002 har förändringar beslutats och genomförts inom IV. Varje gymnasieskola har sedan ht 2002 det totala ansvaret för alla sina elever, och ska sätta in åtgärder även för de elever som är på väg att avbryta eller kraftigt reducera sitt program. Katedralskolan, Polhemskolan, Spyken och Vipeholmsskolan ansvarar fullt ut för sina IV/PRIV-elever medan Magleskolan ansvarar för övriga IV-elever, inklusive IVIK-verksamhet och lärlingsutbildning. Obehöriga elever erbjuds behörighetsgivande utbildning och kan även erbjudas plats i PRIV-grupper. På försök startade hösten 2001 en särskild PRIV-grupp inom Omvårdnadsprogrammet. Hösten 2002 startade PRIV-grupper även inom programmen Barn- och Fritid, Energi samt Hotell och Restaurang. 4

6 Gymnasiesärskolan och Särvux För gymnasiesärskolan har utbildningsnämndens beslut om en kraftig förstärkning av personalen samt beslut om att samla verksamheten till en skola kunnat realiseras under Utvecklingsarbetet har intensifierats och eleverna kommer att erbjudas ett större utbud av utbildningar. Utbyggnad för att fullfölja samlokaliseringen har påbörjats. Även Särvux har beviljats personalförstärkning för att möta en ökad efterfrågan. Internationalisering Samarbete mellan Lunds kommun och Frederiksbergs kommune i Danmark pågår sedan några år tillbaka. En särskild skolgrupp har arbetat fram tre projekt; Sprog og Science, Demokrati och Skrivfärdigheter i Öresundsregionen. Projektet Skrivfärdigheter i Öresundsregionen är ett samarbete mellan skolor i Lund och Frederiksberg samt Lingvistiska Institutionen vid Lunds Universitet. Utbildningsförvaltningen har varit partner i ett projekt Språket Förbinder. Projektet har finansierats med medel från Interreg IIIA samt medel från deltagande kommuner i Skåne och Själland. I projektet producerades ett utbildningsmaterial för gymnasieskolan som skall främja integrationsarbetet i Öresundsregionen. Under 2002 har samarbetet inom SSSV lett till ett uppdrag för utbildningskansliet i Lund att tillsammans med utbildningskansliet i Malmö undersöka möjligheten till en plattform för internationella utbildningar, från förskola till gymnasium, inom sydvästra Skåne. Kompetensutveckling Lärare och annan skolpersonal - för lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning anordnades våren (Se vidare s. 40) Gemensamma dagar, över skolformsgränserna, har hittills förlagts till gymnasieskolorna. För våren 2003 planeras ytterligare en gemensam dag, denna gång förlagd till olika grundskolor i kommunen. Skolledare Förändringsarbete - Att leda förändring och Att arbeta i ledningsgrupp har varit tema för utvecklingsdagar som genomfördes våren Programmet byggde vidare på den kompetensutveckling som påbörjades under 2001 under medverkan 5

7 av Skolkompaniet, och bestod av delar som man då inte hann fullfölja. Samtliga skolledare i förvaltningen har deltagit. Fortsatt utbildning i rehabiliteringsfrågor samt program på temat Arbetsmiljöfrågor har anordnats under året. Gemensam ledarskapsutveckling i kommunen anordnas årligen för samtliga ledare inom skola och barnomsorg. Hösten 2002 anordnades två dagar under temat Hälsa och psykosocial arbetsmiljö. Utbildningsnämnden Kompetensutveckling har genomförts under 2002 dels i anslutning till nämndsammanträden dels som särskilt anordnade utvecklingsdagar bl.a. en dag i samband med vårterminsstart. Även gemensamma utvecklingsdagar för nämnden och det särskilda samrådsorgan som finns mellan kommunerna inom Lunds samverkansområde har anordnats. Måldiskussioner - En utvecklingsdag ägnades åt diskussioner kring i vilken utsträckning förvaltningen nått målen i Lunds skolplan, och även i förhållande till förvaltningens egen utvecklingsplan. Resultaten visar att måluppfyllelsen är god, med undantag för något enstaka område. Studieresa till Island - Våren 2002 företogs en studieresa till Island i syfte att studera det isländska skolsystemet i allmänhet och den flexibla, kursutformade gymnasieskolan och vuxenutbildningen i synnerhet. Influerad av det isländska skolsystemet uppdrog nämnden åt skoldirektören att undersöka möjligheterna att i Lund erbjuda gymnasiala kurser i olika takt med redovisning i februari Erfarenheter och uppslag från studieresan har vägts in i diskussioner kring vuxenutbildningsöversynen och förslagen till framtida vuxenutbildning i Lund och kommer även att beaktas vid diskussioner kring utformningen av den kommande nya gymnasieskolan i Lund. Resan innehöll information från ministeriet, ett antal besök på gymnasieskolor inkl. vuxenutbildning av olika form och storlek samt besök i Lunds vänort Dalvik. 6

8 GYMNASIESKOLA Viktiga händelser under 2002 KATEDRALSKOLAN GUNNEL GRUBB, REKTOR Inledning Katedralskolan tycks fortfarande vara en mycket populär gymnasieskola och vi kan glädja oss åt att ha fler förstahandssökande än vi har platser. Det är också tillfredsställande att konstatera att Katedralskolan toppar betygsstatistiken i Lund när det gäller de teoretiska programmen och att resultaten ligger långt över riksgenomsnittet. Handels- och administrationsprogrammet har däremot under en följd av år haft sämre resultat än riksgenomsnittet och vi har därför koncentrerat våra ansträngningar till detta område för att vända trenden (se s. 26ff). Arbetsklimatet, såsom det uppfattas av elever i avgångsklasserna, är även i år mycket tillfredsställande att döma av den enkät som genomfördes gemensamt för alla gymnasieskolor i Lund våren F.ö. har vi kunnat glädja oss åt att få konsolidera den reviderade gymnasieskolan, som startade läsåret 2000/2001, med undantag för några smärre justeringar. Vi får nu börja diskutera skollagskommitténs och gymnasiekommitténs förslag ur Katedralskolans perspektiv. Eftersom en ny gymnasieskola ska starta läsåret 2006/2007 kommer vi att ägna tiden fram till dess åt att förbereda och planera för detta. Vi planerar f.n. inte några större förändringar för de pågående utbildningarna. International Baccalaureate Pre-IB och the Diploma Programme Höstterminen 2001 antogs de första preparandeleverna till Pre-IB och höstterminen 2002 kunde dessa elever fortsätta med the Diploma Programme, IB I. För närvarande har Katedralskolan 27 elever i Pre-IB och 34 elever i IB I. En fjärdedel av Katedralskolans lärare är engagerade i denna verksamhet. Genom IB:s eget fortbildningsprogram har ett tiotal lärare vidareutbildats inom sina respektive ämnen. Många av dessa lärare har vittnat om hur stimulerande denna 7

9 fortbildning varit och även om hur IB-pedagogiken har befruktat deras undervisning på de nationella programmen. Utöver sex ordinarie ämnen läser alla IB-elever också en kurs i TOK, kunskapsteori. Eleverna lär sig ifrågasätta sin attityd till vetande, sitt lärande och sin åsikt om vad kunskap egentligen är. Kursen bygger också broar mellan olika ämnen en inte oväsentlig uppgift i dagens fragmentariska samhälle. I IB:s kursplan för the Diploma Programme finns ytterligare ett obligatoriskt inslag, CAS-verksamheten (Creativity, Action, Service). I den filosofi som genomsyrar all IB-utbildning framhävs hur oerhört viktigt det är att eleverna och skolan är en del av det omkringliggande samhället och att eleverna genom social verksamhet lär sig tolerans och solidaritet med andra människor. En IB-utbildning ska således stimulera hela människan och inte endast lägga en god grund för vidare teoretiska studier. Alla IB-kurser har utvärderats under såväl vårterminen som höstterminen Det övergripande intrycket är att eleverna är nöjda eller mycket nöjda med den IButbildning som de får på Katedralskolan. De lovordar sina lärare och uppskattar sina kurser trots att de även påtalar en komplicerad kurslitteratur och en hög arbetsbelastning. Ett samarbete har inletts med Tunaskolan som har startat the Primary Years Programme (IB:s låg- och mellanstadium). Målet är att Lunds kommun på sikt skall kunna erbjuda en heltäckande internationell utbildning från förskola till gymnasium. Detta kommer naturligtvis att stärka IB-utbildningen på Katedralskolan. Förhoppningen är att IB-utbildningen i allt högre utsträckning ska bidra till en positiv utveckling av den totala verksamheten på Katedralskolan. Det nya projektarbetet Implementeringen av projektarbetet började under hösten 2001 med att ett arbetslag bestående av sex lärare, skolbibliotekarien samt en av skolledarna gick en kurs på Lärarhögskolan i Malmö i projektarbetesmetodik. För att sedan introducera projektarbetets tankar och arbetssätt fick eleverna i NV2 och SP2 en metodkurs om fem timmar under våren 2002 under ledning av naturvetenskapslärare resp. samhällsvetenskapslärare. Eleverna i HP2 fick en mera omfattande metodkurs om 20 timmar där de också genomförde ett miniprojekt i grupp. Efter att eleverna valt ämnen för sina projektarbeten fördelades eleverna i grupper om femton per handledare, som dels utgjordes av dem som gått kurs i Malmö, dels av andra karaktärsämneslärare. På HP ansvarar handledarna för tio elever. Handledarna ansvarar för att leda sina elever fram till ett resultat, där en viktig del är arbetsprocessen, vilken dokumenteras i loggbok. De fungerar också som medbedömare åt sina ämneskolleger vid betygssättningen. På HP har i princip alla 8

10 elever valt att arbeta i projektgrupper, ofta kring en egen företagsidé. På NV har ungefär en tredjedel av eleverna bildat projektgrupper och på SP endast en femtedel. Övriga elever har valt att arbeta individuellt. Utvecklingsgruppen Utvecklingsgruppen har under läsåret 2001/2002 varit sammansatt av sex lärare, en kurator, sju elever från NV, SP, och HP samt ett varierande antal skolledare. Man har fortsatt förra årets ansträngningar för att åstadkomma * Helhetssyn på organisation av prov och inlämningsuppgifter * Helhetssyn på innehållet i utbildningen * Helhetssyn på eleven och elevens utveckling * Kvalitetssäkring i utbildningen Fr.o.m. höstterminens början 2002 startade 10 pedagogiska årskursråd under ledning av respektive biträdande rektor. Syftet är - förutom att skapa en helhetssyn på innehållet i utbildningen och på organisation av prov och inlämningsuppgifter att det ska bli ett forum för samverkan i undervisningen mellan lärare och elever över en hel årskurs på ett program samtidigt som man ökar elevernas inflytande över utbildningen. Eleverna är mycket engagerade i årskursråden och diskussionerna har bl.a. gällt årskursövergripande aktiviteter, alternativa testformer, arbetsbelastning etc. Utvärdering kommer att ske under nästa år när årskursråden förhoppningsvis har funnit sina former. Under kommande år ska Katedralskolans Utvecklingsplan omarbetas för att bli mer elev- och framtidsorienterad. Den ska inledas med en vision att sträva mot samt kopplas till en konkret handlingsplan för två år i taget. 9

11 POLHEMSKOLAN LARS PETERSSON, REKTOR Polhemskolan har även under 2002 fortsatt en utvecklings- och förnyelseprocess inom flera olika områden. En ny ledningsorganisation med gymnasiechef och rektorer inrättades 1 juli Gymnasiechefen arbetar direkt under skoldirektören i en decentraliserad och målstyrd organisation, är chef för rektorerna, och har ett övergripande ansvar för verksamheten inkluderat personal, ekonomi, lokaler och arbetsmiljö. Rektorerna har ett självständigt pedagogiskt ansvar för ett eller flera program, i enlighet med gymnasieförordning och läroplan, och är chefer för lärarna. Alla lärare är organiserade i arbetslag och leds under rektor av en studieledare. Utvecklingsledare ansvarar för den pedagogiska ledningen av ett eller flera ämnen. Vision och utveckling Polhemskolan är skolan med bredd och öppen atmosfär där elever och personal utvecklas och trivs och där studierna ger ett helhetsperspektiv Skolans vision, som fastställdes under 2002, skall vara vägledande för all verksamhet på Polhemskolan. Vision och övergripande mål görs vart tredje år, samt ses över varje år. De övergripande målen skall konkretiseras för varje program. De konkretiserade målen ses över varje år har följande övergripande mål konkretiserats av arbetslagen: Eleven ska se samband mellan olika ämnen för att kunna tolka och förstå sin omvärld Eleven ska utveckla förmågan att ta ansvar för sitt lärande Dessa mål kommer att utvärderas under lå 2002/03. Verksamhetsplaner för arbetslagen skall upprättas i överensstämmelse med de konkretiserade målen. Utvecklingsplan för ämnena skall upprättas i överensstämmelse med de konkretiserade målen vart tredje år. Skolutvecklingsgruppen En ny skolutvecklingsgrupp tillsattes under hösten. Polhemskolans vision och övergripande mål, samt arbetsplanen för utveckling och förnyelse är grundläggande dokument för skolutvecklingsgruppens arbete. Arbetslagsutveckling Skolutvecklingsgruppen har under hösten utvärderat arbetslagen på teknikprogrammet. Lärarna i dessa arbetslag har sina arbetsplatser i gemensamma lokaler. Av resultatet framkommer att de flesta tycker att fördelarna överväger med 10

12 att fysiskt sitta tillsammans i arbetslaget. Många tar upp närheten till eleverna som en viktig faktor. Däremot tycker en del att kontakterna med ämneskollegorna har minskat och man saknar de spontana pedagogiska diskussionerna i ämnet. Schemastruktur En utvärdering av Polhemskolans periodsystem genomfördes under hösten Resultatet visade att en stor majoritet av lärarna vill att vi övergår till ett tvåperiodsystem. Elevrådet genomförde också en utvärdering och resultatet av denna visade att en knapp majoritet ville behålla treperiodsystemet. En schemagrupp har under hösten tagit fram en ny schemamodell inför lå 2003/04 som utgår från två perioder. Kursutvärderingar I en målstyrd skola är det viktigt att verksamheten utvärderas. Hur vet vi att vi når målen? Fungerar vår planering? Varje lärare följer upp och utvärderar sin del av verksamheten. Läraren gör ständigt omprövningar av sin planering i det dagliga arbetet. Det planerade innehållet i kursen ger kanske inte det önskade resultatet. Elevernas erfarenheter och tidigare kunskaper om ämnesområdet gör kanske att det krävs en ny planering. För att få en samlad bild av måluppfyllelsen bidrar lärarna med en kvalitetsredovisning utifrån elevutvärderingar och en självvärdering. Skolutvecklingsgruppen har under hösten tagit fram en gemensam mall för kursutvärdering och självvärdering. Arbetsvärdering Arbetslivsinstitutet Syd fick år 2000 utbildningsförvaltningens uppdrag att genomföra en studie kring tidsanvändning och arbetsbelastning bland kommunens gymnasielärare. Rapporten överlämnades till gymnasieskolorna Polhemskolans lärare har i ett antal grupper under hösten diskuterat innehållet i rapporten och presenterat förslag på åtgärder. Växtkraft Mål 3 Polhemskolan har genomfört analysfasen inom ramen för Växtkraft Mål 3 där vårt samlade kompetensbehov inventerats. Med utgångspunkt från denna analys har vi presenterat en handlingsplan för personalens kompetensutveckling de närmaste åren. Upptaktsdagarna All personal deltog i våra upptaktsdagar den 8 och 9 augusti på hotell Skansen i Båstad. En gemensam programpunkt handlade om begreppet ungdomskultur. Övrig tid disponerades av arbetslagen. 11

13 Historik Novaschem Frånvaroprogrammet Novaschem historik infördes hösten 2002 som ett led i att integrera våra olika datasystem och samtidigt få ett bättre underlag för elevernas frånvaro. By 1, 5 och Svaneskolan Olika arbetsgrupper har under året planerat verksamheter och lokaler i samband med ombyggnationer av by 1, by 5 och Svaneskolan. Växthuset Växthuset, som är en viktig del av Polhemskolans satsning på att hjälpa elever med svaga kunskaper i matematik, svenska och engelska genom extra undervisning, har under 2002 utökats med ytterligare en speciallärarresurs i matematik. Miljöledningssystem Polhemskolans miljögrupp har fortsatt arbetet med att ta fram ett miljöledningssystem som syftar till att strukturera och kvalitetssäkra miljöarbetet på skolan. I skolans miljöledningssystem ingår miljöledningsprogram bestående av detaljerade miljömål och deras respektive handlingsplan. Handlingsplanen består av åtgärder som ska genomföras för att uppfylla det detaljerade målet. Två av målen i Polhemskolans miljöledningsprogram är att minska el- och energiförbrukningen. Där kan vi glädjande konstatera att vi har minskat förbrukningen av el med 3,19% och fjärrvärme med 5,62% lå 2001/02 jämfört med lå 2000/01. Internationella kontakter Polhemskolan har under året fortsatt att utveckla våra internationella kontakter där några är av återkommande karaktär. Inom ämnet franska har Polhemskolan återkommande elevutbyten med Lycée Tristan Corlière i Morlaix, Frankrike. Våren 2002 besökte en elevgrupp med lärare från Morlaix Polhemskolan under en vecka. Inom ämnet tyska har vi haft utbyte med Johann Gottfried Herder Gymnasium i Greifswald. Några arbetslag på skolan samarbetar med Naestved Gymnasium och HF i Danmark. 12

14 SPYKEN INGEMAR ERIKSSON, REKTOR I likhet med föregående år försöker vi arbeta efter riktlinjer i vår ledningsdeklaration. Ledningen vill tillsammans med personalen följande: Skapa ett bra arbetsklimat med respekt och förståelse för varandra. Sträva efter ett ökat ämnesövergripande samarbete och ge ökat utrymme för nytänkande. Fokusera kompetensutvecklingen på att öka lärarnas förmåga att leda eleverna i lärandesituationen och öka deras kunskap om hur eleverna lär sig. Sträva efter att öka elevernas sociala kompetens och ge dem sådana kunskaper som gör dem väl rustade för framtiden. Utnyttja våra resurser, både personella och ekonomiska, så bra som möjligt. Verka för ökat elevinflytande. IDÉGRUPPER Idégrupperna är ett forum med ämnesövergripande lärargrupper och verksamhetsbaserade grupper för övrig personal. Grupperna har bl.a. arbetat med frågor om en framtida organisation för Spyken. SAMVERKAN KRING ELEVERNAS LÄRANDE I vår ledningsdeklaration finns strävan efter ett ämnesövergripande samarbete och ökat utrymme för nytänkande med. På Spyken räknar vi med en stor måluppfyllelse på detta område, inte genom arbetslag i klassisk definition, utan genom att ge ett allt större utrymme för lärarnas kreativitet i naturliga samarbetsområden. PRIS? Glädjande är att Spyken är en av de tio skolor i Sverige som nominerats till Utbildningsakademins stora pris ( :-). Motivering är just samverkan mellan ämnen. I det nu aktuella fallet hade man observerat ett av våra samarbetsprojekt mellan svenska, religion, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Beslut om priset kommer den 14 februari. 13

15 LÄRARNAS ARBETSFÖR- DELNING Vi vill ge ett maximalt utrymme för ämnesgrupperna att påverka arbetsfördelningen. Med utgångspunkt i programmålen tas nu kontakt till samverkan mellan lärare i olika ämnesgrupper. Detta sker på frivillighetens grund, men entusiasmen är redan stor och exempel på samverkansprojekt dyker ständigt upp. Vi räknar också med att den kontaktyta som finns i våra idégrupper utnyttjas. Skolledningens slutliga arbete med fördelningen och schemaläggarens ambitioner kommer att vara avgörande för hur detta skall lyckas. Det goda arbetsklimatet bland både personal och elever är ett mått på hur vi lyckas. PLANERINGS- SAMTAL Vi har prövat dessa under en period nu och räknar med att de blir ett allt bättre redskap för samverkan. Samtalen äger rum klassvis med samtliga i klassen undervisande lärare och med elevrepresentanter med programansvarig skolledare som samtalsledare. Här tas upp aktuella pedagogiska frågor för klassen, samordning av projekt, utläggning av större prov, studiebesök, exkursioner mm. KLASSVISA SAMTAL Här får vi en samlad bild av elevens studiesituation. Samtliga i klassen, undervisande lärare samt elevvårdspersonal deltar. ELEVVÅRD Elevvården har nedanstående sammansättning: 1 skolsköterska (100% tjänst, medicinskt ansvarig), skolläkare (1 h/v), 2 kuratorer med vardera 0,75% tjänst. Kuratorsinsatserna räknar vi med att kunna öka till ovanstående med hjälp av s.k. Wärnerssonpengar. Förutom det direkta akuta arbetet med eleverna arbetar kuratorerna med förebyggande insatser ex ANT, kamratstöd. 1,5 syv med informationsansvar (ex föräldramöten) och ansvar i synnerhet för den externa vägledningen. Syv utökas fr.o.m. ht 2002 med 0,5 tjänst p.g.a. att verksamhet som tidigare låg centralt i kommunen på Magleskolan, nu är utlagd på gymnasieskolorna. 14

16 I elevvårdsteamet räknar vi även in speciallärare, som har kontinuerlig kontakt med övrig elevvårdspersonal. ARBETS- GRUPPER Liksom tidigare hanteras en del specifika områden i arbetsgrupper där det vanligen ingår elever, lärare och övrig personal. Under år 2002 har exempelvis vår miljöledningsgrupp startat ett aktivt arbete för en hållbar utveckling. Exempel på andra aktiva arbetsgrupper är jämställdhetsgruppen, kamratstödjargruppen, internationaliseringsgruppen och ANT-gruppen. 15

17 VIPEHOLMSSKOLAN HÅKAN FLYCHT, GYMNASIECHEF MÅRTEN EBERHARD, REKTOR LINDA EKENSTIERNA, REKTOR LENNART OHLSSON, REKTOR ULLA SJUNNESSON, REKTOR MARGARETHA SPENS, REKTOR CLAES ÅBERG, REKTOR Organisationen fr.o.m. 1 januari 2002 Vipeholmsskolan har påbörjat den beslutade omstruktureringen gällande såväl elevsom personalinflytande och inte minst ny ledning av skolan. Betraktelsesättet är att - i allt utgå från elevperspektivet: * Eleven har valt ett program oftast i första hand som gör att eleven går på Vipeholmsskolan. * För elevens bästa organiseras alla elever i mentorsgrupper omfattande upp till max 20 elever och tilldelas en mentor som oftast följer eleven i alla år. * Mentorsgrupperna inom samma program med något/några program till - utgör ett eget rektorsområde vilket efter beslut i nämnden medför att skolan nu har fem olika rektorsområden. * Varje rektorsområde har ett eget elevvårdsteam med kurator, skolsköterska, SYV och rektor flera utvecklingsledare för program (utom för NH, HG och SP) en nära rektor - som finns ute i verksamheten och skall vara mer tydlig pedagogisk ledare * För en hög kvalité på undervisning finns också ett antal utvecklingsledare i de flesta ämnen och samordnande rektor. * Alla lärare tillhör ett rektorsområde, men för allmän- och kärnämneslärare förkommer att man undervisar även på andra rektorsområden. * För att alla elever och personal skall få så bra support som möjligt är all övrig personal organiserad i ett 6:e område, serviceområdet som gymnasiechefen leder. Organisationen med rektorer ute i verksamheten har medfört att inte enbart rektor sitter närmare resp. verksamhet, utan att även alla SYV, en kurator och del av specialundervisningen flyttat från tidigare placering och nu också finns mer i anslutning till aktuella elever och personal. P.g.a. tjänstledigheter, friår, sjukledighet, utökad verksamhet och Wärnerssonpengar har hela 45 (av 180) nya medarbetare börjat under Skolledningen har tagit fram och börjat arbeta efter sin nya ledningsdeklaration. Ledningsgruppen på Vipeholmsskolan vill: att de olika rektorsområdena tillsammans utgör EN sammanhållen gymnasieskola 16

18 utöva ett synligt och tydligt ledarskap nära den dagliga verksamheten i samarbete med elever och personal skapa ett bra arbetsklimat som präglas av öppenhet och tillit att elever och personal är delaktiga i utformningen av verksamheten att skolans olika lärmiljöer genomsyras av en helhetssyn Som en del i att skolan har en ny organisation och ny ledning hade de 5 rektorsområdena en Kick-off inför ht 02. Två gemensamma dagar i Klitterbyn utanför Ängelholm med ett program som genomsyrades av synen på elever. Ungdomskultur och Trender samt Mottagningsprogram. Programinriktade individuella program (PRIV) och Individuella program (IV) inom BF, HR och OP Från att ha tagit in enstaka elever lå 2001/02 skapades en PRIV-klass på respektive program inför lå 2002/ st elever per klass togs in ht 02. Omfördelning av resurser från Magleskolans Individuella program till bl.a. Vipeholmsskolan har möjliggjort att PRIV kunde starta med sammanhållna undervisningsgrupper. Anställning av speciallärare i Sv, En och Ma och inrättande av stödlärarresurs även i karaktärsämnen har bidraget till att de pedagogiska insatserna förstärks för att bättre möta elevgruppen. Extra SYV-resurs har riktats till PRIV-klasserna och IVelever. Elevprogramråd för alla program Under våren 2002 startades s k elevprogramråd på EC och HG och fr.o.m. ht 02 finns det inom samtliga program. Elevens tankar om sin utbildning står i centrum i detta forum både i stort och smått. För att ge eleverna en möjlighet att påverka sin studiesituation och sin arbetsmiljö träffas rektor och programråd 5 gånger per läsår, för att dryfta angelägna frågor kring studier och programutveckling. 1 2 elever per klass/mentorsgrupp ingår i rådet. Programrådet är ett bra verktyg för att föra konstruktiva diskussioner med eleverna och på så sätt få insikt i verksamheten ur ett elevperspektiv. Programrådet utser även elevskyddsombud. Biblioteket i undervisningen Eleverna i åk1 har fått en visning av biblioteket samt lektioner i informationssökning. Lärarkandidater och nya lärare har inbjudits för en genomgång av hur man kan använda biblioteket i undervisningen. Biblioteket har deltagit i arbetsgruppen kring elevernas projektarbete samt i en workshop på Lärarutbildningen i Malmö med temat Samverkan bibliotekarie och lärare talets historia. Biblioteket har ansvarat för fyra författarbesök och en föreläsning om fantasy för lärare. Aktiviteter på Världsbokdagen genomfördes i samarbete med kulturgruppen och OP-programmet. 17

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN 2012-2013

EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN 2012-2013 EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN 2012-2013 Inledning De fyra kommunala gymnasieskolorna, De Geer, Ebersteinska, Haga och Kungsgård, har tillsammans följande fokusområden: Samarbete

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Mönsterås kommun med ca 13000 innevånare är en vacker kustkommun vid E 22 med Öland som utsikt. För mer information om kommunen gå in på hemsidan

Mönsterås kommun med ca 13000 innevånare är en vacker kustkommun vid E 22 med Öland som utsikt. För mer information om kommunen gå in på hemsidan Mönsterås kommun med ca 13000 innevånare är en vacker kustkommun vid E 22 med Öland som utsikt. För mer information om kommunen gå in på hemsidan www.monsteras.se Aktuella Lärartjänster inför höstterminen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 KVALITETSREDOVISNING TÄBY ENSKILDA GYMNASIUM LÄSÅRET 2006/2007 SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 www.tabyenskilda.se Denna kvalitetsredovisning har dubbla funktioner. Dels är den en sammanfattning av

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Himmelstalundsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Himmelstalundsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Himmelstalundsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasium, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning Ansvariga för planen: Rektor

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer