Kvalitets- redovisning. Lunds utbildnings- år 2002 LUNDS KOMMUN. Frivilliga skolformer

Transkript

1 Lunds utbildnings- förvaltning år 2002 Kvalitets- redovisning LUNDS KOMMUN Frivilliga skolformer

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 SÄRSKILDA SATSNINGAR... 4 GYMNASIESKOLA... 7 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER Katedralskolan...7 Polhemskolan...10 Spyken...13 Vipeholmsskolan...16 Magleskolan...20 REDOVISADE RESULTAT Prioriterade utvärderingsområden enligt Utbildningsnämndens utvecklingsplan (UVP)...23 UVP-mål i övrigt; korta redogörelser...34 AVGÅNGSELEVERS SYN PÅ ARBETSKLIMATET I SKOLAN, VÅRTERMINEN NYCKELTAL FRISTÅENDE GYMNASIESKOLOR...61 Carl Adolph Agardhgymnasiet...61 Consensus vård och hälsogymnasium...64 IT-gymnasiet...67 Lars-Erik Larsson-gymnasiet...70 VUXENUTBILDNING KOMVUX KUNSKAPSLYFTET...81 HUMANUS MODERSMÅLSUNDERVISNINGENS RO NATURSKOLAN FRAMTIDA UTVECKLING

3 INLEDNING Föreliggande kvalitetsredovisning för verksamheten i de frivilliga skolformerna i Lund kalenderåret 2002 är den fjärde i ordningen men den första för kalenderår och inte läsår. Utbildningsförvaltningen valde från början att upprätta sina kvalitetsredovisningar per läsår för att betona att det är skolornas pedagogiska verksamhet som ska komma i första hand och att de därmed hörande kostnadsberäkningarna måste anpassas till samma period. Den senaste statliga förordningen om kvalitetsredovisning föranstaltar dock om kalenderåret som redovisningsperiod varför även de frivilliga skolformerna i Lund nu följer denna rapportrytm. Samhörigheten mellan pedagogik och ekonomi blir därmed ännu tydligare vilket kan utläsas ur Lunds kommuns årsredovisning 2002 där en sammanfattning av utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning för andra gången i rad ingår men denna gång som ett eget avsnitt i den samlade årsredovisningen. I förra årets inledning påpekades att kvalitetsredovisningen är ett viktigt verktyg i kvalitetsarbetet på tre olika organisationsnivåer: För det första är redovisningen viktig för den enskilda skolan som verksamhetsinformation till skolans egna aktörer och övriga intressenter men, i och med innevarande läraravtal, även ett viktigt instrument vid den individuella lönesättningen. För det andra är kvalitetsredovisningen viktig för den egna kommunen som en indikator på de olika skolornas förmåga att uppfylla de nationella och lokala målen och därmed tjäna som en vägvisare för den kommunala resurstilldelningen och den förvaltningsvisa resursfördelningen. Den tredje nivån är staten som i sin mål- och resultatstyrning gett Skolverket i uppdrag att samla in information om tillståndet i de svenska skolorna. Lärarnas individuella kvalitetsredovisningar som presenterades för närmaste chef vid höstens och vinterns medarbetarsamtal har varit så bra att de kunnat utgöra ett viktigt underlag vid upprättandet av skolornas egna kvalitetsredovisningar som i sin tur legat till grund för kommunens/förvaltningens kvalitetsredovisning för de frivilliga skolformerna. I förvaltningens skolor och verksamheter pågår, vilket redovisas i denna kvalitetsredovisning under rubriken Viktiga händelser under 2002, ett omfattande och intensivt utvecklingsarbete. Skolornas kvalitetsredovisningar förbättras för varje år och denna gång kan man tydligare än tidigare se kopplingen mellan mål, utvärdering och åtgärder. År 2002 utgjorde, enligt förvaltningens utvecklingsplan, skolornas språkutveckling inkl. IKT det gemensamma utvärderingsområdet och nästa gång, 2

4 kvalitetsredovisningen för år 2003, står skolornas vidtagna åtgärder med anledning av utfallet i tidigare års elevenkäter gällande elevernas upplevelse av arbetsklimatet på tur. Viktiga förvaltningsgemensamma händelser är: elevenkät våren 2002 för att utröna hur avgångseleverna upplever arbetsklimatet i våra gymnasieskolor fortsatta speciella kompetensutvecklingsinsatser för nämndens ledamöter, förvaltningens skolledare och personal särskild utvärdering av hur Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp under åren tillämpat samverkansavtalets överenskommelser förändrat ansvar för individuella program genom att varje gymnasieskola fr.o.m. hösten 2002 fick fortsatt ansvar för de elever på de nationella programmen som ville avbryta eller kraftigt reducera sitt program och vissa gymnasieskolor fick starta PRIV (programinriktade individuella program)-grupper omfattande förberedelser och beslut om en ny organisation inför den nya vuxenutbildning som startade den 1 januari Liksom tidigare år uppvisar förvaltningens gymnasieskolor, vuxenutbildning, modersmålsverksamhet och naturskoleverksamhet mycket goda resultat såväl i absoluta mått som, i förhållande till omvärlden, relativa mått. Det föreligger skillnader mellan enskilda program och enskilda skolor vilket klart pekar på olika behov av resurser och hjälpinsatser. Kvalitetsredovisningen bekräftar därvidlag den fördelning som gjorts inom förvaltningen av de till följd av skolplanebeslutet avsatta resurserna till elever i behov av särskilt stöd. Det är glädjande att inte mindre än fyra av de i Lunds kommun belägna fristående gymnasieskolorna deltager i årets kvalitetsredovisning. Likaså är det glädjande att vår entreprenör för stora delar av SFI-utbildningen, Humanus Syd AB, även i år deltager i förvaltningens kvalitetsredovisning. I det av skollagskommittén i december 2002 framlagda förslaget till ny skollag föreslås bl.a. att tyngdpunkten i kommunernas skolutvecklingsarbete skall ligga på kvalitetsredovisningen. Obligatoriet med en särskild skolplan föreslås slopas samtidigt som kommittén vill ha skärpta regler för kvalitetsredovisningen. Det finns således all anledning för Lunds skolor, förvaltning och kommun att fortsätta på den inslagna vägen med kvalitetsutveckling och förbättrad kvalitetsredovisning! Lund i april 2003 Sten-Bertil Olsson Skoldirektör 3

5 SÄRSKILDA SATSNINGAR Under 2002 har utvecklingsarbete inom olika områden skett. Uppföljning och åtgärder med anledning av resultat från både tidigare kvalitetsredovisningar och andra utvärderingar har genomförts. En särskild redovisning av utbildningsförvaltningens verksamhet, resultat och måluppfyllelse under 2002 ingår i kommunens årsredovisning, en kommunal kvalitetsredovisning, med utgångspunkt i Målen i Lunds skolplan och förvaltningens egen Utvecklingsplan. Några områden som särskilt uppmärksammats under Den framtida vuxenutbildningen (Se vidare under Vuxenutbildning s. 74ff) Inför förändrade villkor för vuxenutbildningen i kommunerna har den kommunala vuxenutbildningen i Lund genomgått en större översyn. Förändringar har genomförts, bl.a. inrättas en särskild samordningsenhet och ett vägledningscentrum per den 1 januari Individuella program (IV) och programinriktade individuella program (PRIV) Med utgångspunkt i en IV-utredning 2001 och kompletterande utredning våren 2002 har förändringar beslutats och genomförts inom IV. Varje gymnasieskola har sedan ht 2002 det totala ansvaret för alla sina elever, och ska sätta in åtgärder även för de elever som är på väg att avbryta eller kraftigt reducera sitt program. Katedralskolan, Polhemskolan, Spyken och Vipeholmsskolan ansvarar fullt ut för sina IV/PRIV-elever medan Magleskolan ansvarar för övriga IV-elever, inklusive IVIK-verksamhet och lärlingsutbildning. Obehöriga elever erbjuds behörighetsgivande utbildning och kan även erbjudas plats i PRIV-grupper. På försök startade hösten 2001 en särskild PRIV-grupp inom Omvårdnadsprogrammet. Hösten 2002 startade PRIV-grupper även inom programmen Barn- och Fritid, Energi samt Hotell och Restaurang. 4

6 Gymnasiesärskolan och Särvux För gymnasiesärskolan har utbildningsnämndens beslut om en kraftig förstärkning av personalen samt beslut om att samla verksamheten till en skola kunnat realiseras under Utvecklingsarbetet har intensifierats och eleverna kommer att erbjudas ett större utbud av utbildningar. Utbyggnad för att fullfölja samlokaliseringen har påbörjats. Även Särvux har beviljats personalförstärkning för att möta en ökad efterfrågan. Internationalisering Samarbete mellan Lunds kommun och Frederiksbergs kommune i Danmark pågår sedan några år tillbaka. En särskild skolgrupp har arbetat fram tre projekt; Sprog og Science, Demokrati och Skrivfärdigheter i Öresundsregionen. Projektet Skrivfärdigheter i Öresundsregionen är ett samarbete mellan skolor i Lund och Frederiksberg samt Lingvistiska Institutionen vid Lunds Universitet. Utbildningsförvaltningen har varit partner i ett projekt Språket Förbinder. Projektet har finansierats med medel från Interreg IIIA samt medel från deltagande kommuner i Skåne och Själland. I projektet producerades ett utbildningsmaterial för gymnasieskolan som skall främja integrationsarbetet i Öresundsregionen. Under 2002 har samarbetet inom SSSV lett till ett uppdrag för utbildningskansliet i Lund att tillsammans med utbildningskansliet i Malmö undersöka möjligheten till en plattform för internationella utbildningar, från förskola till gymnasium, inom sydvästra Skåne. Kompetensutveckling Lärare och annan skolpersonal - för lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning anordnades våren (Se vidare s. 40) Gemensamma dagar, över skolformsgränserna, har hittills förlagts till gymnasieskolorna. För våren 2003 planeras ytterligare en gemensam dag, denna gång förlagd till olika grundskolor i kommunen. Skolledare Förändringsarbete - Att leda förändring och Att arbeta i ledningsgrupp har varit tema för utvecklingsdagar som genomfördes våren Programmet byggde vidare på den kompetensutveckling som påbörjades under 2001 under medverkan 5

7 av Skolkompaniet, och bestod av delar som man då inte hann fullfölja. Samtliga skolledare i förvaltningen har deltagit. Fortsatt utbildning i rehabiliteringsfrågor samt program på temat Arbetsmiljöfrågor har anordnats under året. Gemensam ledarskapsutveckling i kommunen anordnas årligen för samtliga ledare inom skola och barnomsorg. Hösten 2002 anordnades två dagar under temat Hälsa och psykosocial arbetsmiljö. Utbildningsnämnden Kompetensutveckling har genomförts under 2002 dels i anslutning till nämndsammanträden dels som särskilt anordnade utvecklingsdagar bl.a. en dag i samband med vårterminsstart. Även gemensamma utvecklingsdagar för nämnden och det särskilda samrådsorgan som finns mellan kommunerna inom Lunds samverkansområde har anordnats. Måldiskussioner - En utvecklingsdag ägnades åt diskussioner kring i vilken utsträckning förvaltningen nått målen i Lunds skolplan, och även i förhållande till förvaltningens egen utvecklingsplan. Resultaten visar att måluppfyllelsen är god, med undantag för något enstaka område. Studieresa till Island - Våren 2002 företogs en studieresa till Island i syfte att studera det isländska skolsystemet i allmänhet och den flexibla, kursutformade gymnasieskolan och vuxenutbildningen i synnerhet. Influerad av det isländska skolsystemet uppdrog nämnden åt skoldirektören att undersöka möjligheterna att i Lund erbjuda gymnasiala kurser i olika takt med redovisning i februari Erfarenheter och uppslag från studieresan har vägts in i diskussioner kring vuxenutbildningsöversynen och förslagen till framtida vuxenutbildning i Lund och kommer även att beaktas vid diskussioner kring utformningen av den kommande nya gymnasieskolan i Lund. Resan innehöll information från ministeriet, ett antal besök på gymnasieskolor inkl. vuxenutbildning av olika form och storlek samt besök i Lunds vänort Dalvik. 6

8 GYMNASIESKOLA Viktiga händelser under 2002 KATEDRALSKOLAN GUNNEL GRUBB, REKTOR Inledning Katedralskolan tycks fortfarande vara en mycket populär gymnasieskola och vi kan glädja oss åt att ha fler förstahandssökande än vi har platser. Det är också tillfredsställande att konstatera att Katedralskolan toppar betygsstatistiken i Lund när det gäller de teoretiska programmen och att resultaten ligger långt över riksgenomsnittet. Handels- och administrationsprogrammet har däremot under en följd av år haft sämre resultat än riksgenomsnittet och vi har därför koncentrerat våra ansträngningar till detta område för att vända trenden (se s. 26ff). Arbetsklimatet, såsom det uppfattas av elever i avgångsklasserna, är även i år mycket tillfredsställande att döma av den enkät som genomfördes gemensamt för alla gymnasieskolor i Lund våren F.ö. har vi kunnat glädja oss åt att få konsolidera den reviderade gymnasieskolan, som startade läsåret 2000/2001, med undantag för några smärre justeringar. Vi får nu börja diskutera skollagskommitténs och gymnasiekommitténs förslag ur Katedralskolans perspektiv. Eftersom en ny gymnasieskola ska starta läsåret 2006/2007 kommer vi att ägna tiden fram till dess åt att förbereda och planera för detta. Vi planerar f.n. inte några större förändringar för de pågående utbildningarna. International Baccalaureate Pre-IB och the Diploma Programme Höstterminen 2001 antogs de första preparandeleverna till Pre-IB och höstterminen 2002 kunde dessa elever fortsätta med the Diploma Programme, IB I. För närvarande har Katedralskolan 27 elever i Pre-IB och 34 elever i IB I. En fjärdedel av Katedralskolans lärare är engagerade i denna verksamhet. Genom IB:s eget fortbildningsprogram har ett tiotal lärare vidareutbildats inom sina respektive ämnen. Många av dessa lärare har vittnat om hur stimulerande denna 7

9 fortbildning varit och även om hur IB-pedagogiken har befruktat deras undervisning på de nationella programmen. Utöver sex ordinarie ämnen läser alla IB-elever också en kurs i TOK, kunskapsteori. Eleverna lär sig ifrågasätta sin attityd till vetande, sitt lärande och sin åsikt om vad kunskap egentligen är. Kursen bygger också broar mellan olika ämnen en inte oväsentlig uppgift i dagens fragmentariska samhälle. I IB:s kursplan för the Diploma Programme finns ytterligare ett obligatoriskt inslag, CAS-verksamheten (Creativity, Action, Service). I den filosofi som genomsyrar all IB-utbildning framhävs hur oerhört viktigt det är att eleverna och skolan är en del av det omkringliggande samhället och att eleverna genom social verksamhet lär sig tolerans och solidaritet med andra människor. En IB-utbildning ska således stimulera hela människan och inte endast lägga en god grund för vidare teoretiska studier. Alla IB-kurser har utvärderats under såväl vårterminen som höstterminen Det övergripande intrycket är att eleverna är nöjda eller mycket nöjda med den IButbildning som de får på Katedralskolan. De lovordar sina lärare och uppskattar sina kurser trots att de även påtalar en komplicerad kurslitteratur och en hög arbetsbelastning. Ett samarbete har inletts med Tunaskolan som har startat the Primary Years Programme (IB:s låg- och mellanstadium). Målet är att Lunds kommun på sikt skall kunna erbjuda en heltäckande internationell utbildning från förskola till gymnasium. Detta kommer naturligtvis att stärka IB-utbildningen på Katedralskolan. Förhoppningen är att IB-utbildningen i allt högre utsträckning ska bidra till en positiv utveckling av den totala verksamheten på Katedralskolan. Det nya projektarbetet Implementeringen av projektarbetet började under hösten 2001 med att ett arbetslag bestående av sex lärare, skolbibliotekarien samt en av skolledarna gick en kurs på Lärarhögskolan i Malmö i projektarbetesmetodik. För att sedan introducera projektarbetets tankar och arbetssätt fick eleverna i NV2 och SP2 en metodkurs om fem timmar under våren 2002 under ledning av naturvetenskapslärare resp. samhällsvetenskapslärare. Eleverna i HP2 fick en mera omfattande metodkurs om 20 timmar där de också genomförde ett miniprojekt i grupp. Efter att eleverna valt ämnen för sina projektarbeten fördelades eleverna i grupper om femton per handledare, som dels utgjordes av dem som gått kurs i Malmö, dels av andra karaktärsämneslärare. På HP ansvarar handledarna för tio elever. Handledarna ansvarar för att leda sina elever fram till ett resultat, där en viktig del är arbetsprocessen, vilken dokumenteras i loggbok. De fungerar också som medbedömare åt sina ämneskolleger vid betygssättningen. På HP har i princip alla 8

10 elever valt att arbeta i projektgrupper, ofta kring en egen företagsidé. På NV har ungefär en tredjedel av eleverna bildat projektgrupper och på SP endast en femtedel. Övriga elever har valt att arbeta individuellt. Utvecklingsgruppen Utvecklingsgruppen har under läsåret 2001/2002 varit sammansatt av sex lärare, en kurator, sju elever från NV, SP, och HP samt ett varierande antal skolledare. Man har fortsatt förra årets ansträngningar för att åstadkomma * Helhetssyn på organisation av prov och inlämningsuppgifter * Helhetssyn på innehållet i utbildningen * Helhetssyn på eleven och elevens utveckling * Kvalitetssäkring i utbildningen Fr.o.m. höstterminens början 2002 startade 10 pedagogiska årskursråd under ledning av respektive biträdande rektor. Syftet är - förutom att skapa en helhetssyn på innehållet i utbildningen och på organisation av prov och inlämningsuppgifter att det ska bli ett forum för samverkan i undervisningen mellan lärare och elever över en hel årskurs på ett program samtidigt som man ökar elevernas inflytande över utbildningen. Eleverna är mycket engagerade i årskursråden och diskussionerna har bl.a. gällt årskursövergripande aktiviteter, alternativa testformer, arbetsbelastning etc. Utvärdering kommer att ske under nästa år när årskursråden förhoppningsvis har funnit sina former. Under kommande år ska Katedralskolans Utvecklingsplan omarbetas för att bli mer elev- och framtidsorienterad. Den ska inledas med en vision att sträva mot samt kopplas till en konkret handlingsplan för två år i taget. 9

11 POLHEMSKOLAN LARS PETERSSON, REKTOR Polhemskolan har även under 2002 fortsatt en utvecklings- och förnyelseprocess inom flera olika områden. En ny ledningsorganisation med gymnasiechef och rektorer inrättades 1 juli Gymnasiechefen arbetar direkt under skoldirektören i en decentraliserad och målstyrd organisation, är chef för rektorerna, och har ett övergripande ansvar för verksamheten inkluderat personal, ekonomi, lokaler och arbetsmiljö. Rektorerna har ett självständigt pedagogiskt ansvar för ett eller flera program, i enlighet med gymnasieförordning och läroplan, och är chefer för lärarna. Alla lärare är organiserade i arbetslag och leds under rektor av en studieledare. Utvecklingsledare ansvarar för den pedagogiska ledningen av ett eller flera ämnen. Vision och utveckling Polhemskolan är skolan med bredd och öppen atmosfär där elever och personal utvecklas och trivs och där studierna ger ett helhetsperspektiv Skolans vision, som fastställdes under 2002, skall vara vägledande för all verksamhet på Polhemskolan. Vision och övergripande mål görs vart tredje år, samt ses över varje år. De övergripande målen skall konkretiseras för varje program. De konkretiserade målen ses över varje år har följande övergripande mål konkretiserats av arbetslagen: Eleven ska se samband mellan olika ämnen för att kunna tolka och förstå sin omvärld Eleven ska utveckla förmågan att ta ansvar för sitt lärande Dessa mål kommer att utvärderas under lå 2002/03. Verksamhetsplaner för arbetslagen skall upprättas i överensstämmelse med de konkretiserade målen. Utvecklingsplan för ämnena skall upprättas i överensstämmelse med de konkretiserade målen vart tredje år. Skolutvecklingsgruppen En ny skolutvecklingsgrupp tillsattes under hösten. Polhemskolans vision och övergripande mål, samt arbetsplanen för utveckling och förnyelse är grundläggande dokument för skolutvecklingsgruppens arbete. Arbetslagsutveckling Skolutvecklingsgruppen har under hösten utvärderat arbetslagen på teknikprogrammet. Lärarna i dessa arbetslag har sina arbetsplatser i gemensamma lokaler. Av resultatet framkommer att de flesta tycker att fördelarna överväger med 10

12 att fysiskt sitta tillsammans i arbetslaget. Många tar upp närheten till eleverna som en viktig faktor. Däremot tycker en del att kontakterna med ämneskollegorna har minskat och man saknar de spontana pedagogiska diskussionerna i ämnet. Schemastruktur En utvärdering av Polhemskolans periodsystem genomfördes under hösten Resultatet visade att en stor majoritet av lärarna vill att vi övergår till ett tvåperiodsystem. Elevrådet genomförde också en utvärdering och resultatet av denna visade att en knapp majoritet ville behålla treperiodsystemet. En schemagrupp har under hösten tagit fram en ny schemamodell inför lå 2003/04 som utgår från två perioder. Kursutvärderingar I en målstyrd skola är det viktigt att verksamheten utvärderas. Hur vet vi att vi når målen? Fungerar vår planering? Varje lärare följer upp och utvärderar sin del av verksamheten. Läraren gör ständigt omprövningar av sin planering i det dagliga arbetet. Det planerade innehållet i kursen ger kanske inte det önskade resultatet. Elevernas erfarenheter och tidigare kunskaper om ämnesområdet gör kanske att det krävs en ny planering. För att få en samlad bild av måluppfyllelsen bidrar lärarna med en kvalitetsredovisning utifrån elevutvärderingar och en självvärdering. Skolutvecklingsgruppen har under hösten tagit fram en gemensam mall för kursutvärdering och självvärdering. Arbetsvärdering Arbetslivsinstitutet Syd fick år 2000 utbildningsförvaltningens uppdrag att genomföra en studie kring tidsanvändning och arbetsbelastning bland kommunens gymnasielärare. Rapporten överlämnades till gymnasieskolorna Polhemskolans lärare har i ett antal grupper under hösten diskuterat innehållet i rapporten och presenterat förslag på åtgärder. Växtkraft Mål 3 Polhemskolan har genomfört analysfasen inom ramen för Växtkraft Mål 3 där vårt samlade kompetensbehov inventerats. Med utgångspunkt från denna analys har vi presenterat en handlingsplan för personalens kompetensutveckling de närmaste åren. Upptaktsdagarna All personal deltog i våra upptaktsdagar den 8 och 9 augusti på hotell Skansen i Båstad. En gemensam programpunkt handlade om begreppet ungdomskultur. Övrig tid disponerades av arbetslagen. 11

13 Historik Novaschem Frånvaroprogrammet Novaschem historik infördes hösten 2002 som ett led i att integrera våra olika datasystem och samtidigt få ett bättre underlag för elevernas frånvaro. By 1, 5 och Svaneskolan Olika arbetsgrupper har under året planerat verksamheter och lokaler i samband med ombyggnationer av by 1, by 5 och Svaneskolan. Växthuset Växthuset, som är en viktig del av Polhemskolans satsning på att hjälpa elever med svaga kunskaper i matematik, svenska och engelska genom extra undervisning, har under 2002 utökats med ytterligare en speciallärarresurs i matematik. Miljöledningssystem Polhemskolans miljögrupp har fortsatt arbetet med att ta fram ett miljöledningssystem som syftar till att strukturera och kvalitetssäkra miljöarbetet på skolan. I skolans miljöledningssystem ingår miljöledningsprogram bestående av detaljerade miljömål och deras respektive handlingsplan. Handlingsplanen består av åtgärder som ska genomföras för att uppfylla det detaljerade målet. Två av målen i Polhemskolans miljöledningsprogram är att minska el- och energiförbrukningen. Där kan vi glädjande konstatera att vi har minskat förbrukningen av el med 3,19% och fjärrvärme med 5,62% lå 2001/02 jämfört med lå 2000/01. Internationella kontakter Polhemskolan har under året fortsatt att utveckla våra internationella kontakter där några är av återkommande karaktär. Inom ämnet franska har Polhemskolan återkommande elevutbyten med Lycée Tristan Corlière i Morlaix, Frankrike. Våren 2002 besökte en elevgrupp med lärare från Morlaix Polhemskolan under en vecka. Inom ämnet tyska har vi haft utbyte med Johann Gottfried Herder Gymnasium i Greifswald. Några arbetslag på skolan samarbetar med Naestved Gymnasium och HF i Danmark. 12

14 SPYKEN INGEMAR ERIKSSON, REKTOR I likhet med föregående år försöker vi arbeta efter riktlinjer i vår ledningsdeklaration. Ledningen vill tillsammans med personalen följande: Skapa ett bra arbetsklimat med respekt och förståelse för varandra. Sträva efter ett ökat ämnesövergripande samarbete och ge ökat utrymme för nytänkande. Fokusera kompetensutvecklingen på att öka lärarnas förmåga att leda eleverna i lärandesituationen och öka deras kunskap om hur eleverna lär sig. Sträva efter att öka elevernas sociala kompetens och ge dem sådana kunskaper som gör dem väl rustade för framtiden. Utnyttja våra resurser, både personella och ekonomiska, så bra som möjligt. Verka för ökat elevinflytande. IDÉGRUPPER Idégrupperna är ett forum med ämnesövergripande lärargrupper och verksamhetsbaserade grupper för övrig personal. Grupperna har bl.a. arbetat med frågor om en framtida organisation för Spyken. SAMVERKAN KRING ELEVERNAS LÄRANDE I vår ledningsdeklaration finns strävan efter ett ämnesövergripande samarbete och ökat utrymme för nytänkande med. På Spyken räknar vi med en stor måluppfyllelse på detta område, inte genom arbetslag i klassisk definition, utan genom att ge ett allt större utrymme för lärarnas kreativitet i naturliga samarbetsområden. PRIS? Glädjande är att Spyken är en av de tio skolor i Sverige som nominerats till Utbildningsakademins stora pris ( :-). Motivering är just samverkan mellan ämnen. I det nu aktuella fallet hade man observerat ett av våra samarbetsprojekt mellan svenska, religion, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Beslut om priset kommer den 14 februari. 13

15 LÄRARNAS ARBETSFÖR- DELNING Vi vill ge ett maximalt utrymme för ämnesgrupperna att påverka arbetsfördelningen. Med utgångspunkt i programmålen tas nu kontakt till samverkan mellan lärare i olika ämnesgrupper. Detta sker på frivillighetens grund, men entusiasmen är redan stor och exempel på samverkansprojekt dyker ständigt upp. Vi räknar också med att den kontaktyta som finns i våra idégrupper utnyttjas. Skolledningens slutliga arbete med fördelningen och schemaläggarens ambitioner kommer att vara avgörande för hur detta skall lyckas. Det goda arbetsklimatet bland både personal och elever är ett mått på hur vi lyckas. PLANERINGS- SAMTAL Vi har prövat dessa under en period nu och räknar med att de blir ett allt bättre redskap för samverkan. Samtalen äger rum klassvis med samtliga i klassen undervisande lärare och med elevrepresentanter med programansvarig skolledare som samtalsledare. Här tas upp aktuella pedagogiska frågor för klassen, samordning av projekt, utläggning av större prov, studiebesök, exkursioner mm. KLASSVISA SAMTAL Här får vi en samlad bild av elevens studiesituation. Samtliga i klassen, undervisande lärare samt elevvårdspersonal deltar. ELEVVÅRD Elevvården har nedanstående sammansättning: 1 skolsköterska (100% tjänst, medicinskt ansvarig), skolläkare (1 h/v), 2 kuratorer med vardera 0,75% tjänst. Kuratorsinsatserna räknar vi med att kunna öka till ovanstående med hjälp av s.k. Wärnerssonpengar. Förutom det direkta akuta arbetet med eleverna arbetar kuratorerna med förebyggande insatser ex ANT, kamratstöd. 1,5 syv med informationsansvar (ex föräldramöten) och ansvar i synnerhet för den externa vägledningen. Syv utökas fr.o.m. ht 2002 med 0,5 tjänst p.g.a. att verksamhet som tidigare låg centralt i kommunen på Magleskolan, nu är utlagd på gymnasieskolorna. 14

16 I elevvårdsteamet räknar vi även in speciallärare, som har kontinuerlig kontakt med övrig elevvårdspersonal. ARBETS- GRUPPER Liksom tidigare hanteras en del specifika områden i arbetsgrupper där det vanligen ingår elever, lärare och övrig personal. Under år 2002 har exempelvis vår miljöledningsgrupp startat ett aktivt arbete för en hållbar utveckling. Exempel på andra aktiva arbetsgrupper är jämställdhetsgruppen, kamratstödjargruppen, internationaliseringsgruppen och ANT-gruppen. 15

17 VIPEHOLMSSKOLAN HÅKAN FLYCHT, GYMNASIECHEF MÅRTEN EBERHARD, REKTOR LINDA EKENSTIERNA, REKTOR LENNART OHLSSON, REKTOR ULLA SJUNNESSON, REKTOR MARGARETHA SPENS, REKTOR CLAES ÅBERG, REKTOR Organisationen fr.o.m. 1 januari 2002 Vipeholmsskolan har påbörjat den beslutade omstruktureringen gällande såväl elevsom personalinflytande och inte minst ny ledning av skolan. Betraktelsesättet är att - i allt utgå från elevperspektivet: * Eleven har valt ett program oftast i första hand som gör att eleven går på Vipeholmsskolan. * För elevens bästa organiseras alla elever i mentorsgrupper omfattande upp till max 20 elever och tilldelas en mentor som oftast följer eleven i alla år. * Mentorsgrupperna inom samma program med något/några program till - utgör ett eget rektorsområde vilket efter beslut i nämnden medför att skolan nu har fem olika rektorsområden. * Varje rektorsområde har ett eget elevvårdsteam med kurator, skolsköterska, SYV och rektor flera utvecklingsledare för program (utom för NH, HG och SP) en nära rektor - som finns ute i verksamheten och skall vara mer tydlig pedagogisk ledare * För en hög kvalité på undervisning finns också ett antal utvecklingsledare i de flesta ämnen och samordnande rektor. * Alla lärare tillhör ett rektorsområde, men för allmän- och kärnämneslärare förkommer att man undervisar även på andra rektorsområden. * För att alla elever och personal skall få så bra support som möjligt är all övrig personal organiserad i ett 6:e område, serviceområdet som gymnasiechefen leder. Organisationen med rektorer ute i verksamheten har medfört att inte enbart rektor sitter närmare resp. verksamhet, utan att även alla SYV, en kurator och del av specialundervisningen flyttat från tidigare placering och nu också finns mer i anslutning till aktuella elever och personal. P.g.a. tjänstledigheter, friår, sjukledighet, utökad verksamhet och Wärnerssonpengar har hela 45 (av 180) nya medarbetare börjat under Skolledningen har tagit fram och börjat arbeta efter sin nya ledningsdeklaration. Ledningsgruppen på Vipeholmsskolan vill: att de olika rektorsområdena tillsammans utgör EN sammanhållen gymnasieskola 16

18 utöva ett synligt och tydligt ledarskap nära den dagliga verksamheten i samarbete med elever och personal skapa ett bra arbetsklimat som präglas av öppenhet och tillit att elever och personal är delaktiga i utformningen av verksamheten att skolans olika lärmiljöer genomsyras av en helhetssyn Som en del i att skolan har en ny organisation och ny ledning hade de 5 rektorsområdena en Kick-off inför ht 02. Två gemensamma dagar i Klitterbyn utanför Ängelholm med ett program som genomsyrades av synen på elever. Ungdomskultur och Trender samt Mottagningsprogram. Programinriktade individuella program (PRIV) och Individuella program (IV) inom BF, HR och OP Från att ha tagit in enstaka elever lå 2001/02 skapades en PRIV-klass på respektive program inför lå 2002/ st elever per klass togs in ht 02. Omfördelning av resurser från Magleskolans Individuella program till bl.a. Vipeholmsskolan har möjliggjort att PRIV kunde starta med sammanhållna undervisningsgrupper. Anställning av speciallärare i Sv, En och Ma och inrättande av stödlärarresurs även i karaktärsämnen har bidraget till att de pedagogiska insatserna förstärks för att bättre möta elevgruppen. Extra SYV-resurs har riktats till PRIV-klasserna och IVelever. Elevprogramråd för alla program Under våren 2002 startades s k elevprogramråd på EC och HG och fr.o.m. ht 02 finns det inom samtliga program. Elevens tankar om sin utbildning står i centrum i detta forum både i stort och smått. För att ge eleverna en möjlighet att påverka sin studiesituation och sin arbetsmiljö träffas rektor och programråd 5 gånger per läsår, för att dryfta angelägna frågor kring studier och programutveckling. 1 2 elever per klass/mentorsgrupp ingår i rådet. Programrådet är ett bra verktyg för att föra konstruktiva diskussioner med eleverna och på så sätt få insikt i verksamheten ur ett elevperspektiv. Programrådet utser även elevskyddsombud. Biblioteket i undervisningen Eleverna i åk1 har fått en visning av biblioteket samt lektioner i informationssökning. Lärarkandidater och nya lärare har inbjudits för en genomgång av hur man kan använda biblioteket i undervisningen. Biblioteket har deltagit i arbetsgruppen kring elevernas projektarbete samt i en workshop på Lärarutbildningen i Malmö med temat Samverkan bibliotekarie och lärare talets historia. Biblioteket har ansvarat för fyra författarbesök och en föreläsning om fantasy för lärare. Aktiviteter på Världsbokdagen genomfördes i samarbete med kulturgruppen och OP-programmet. 17