Utbildningsinspektion i Birgittaskolan gymnasieskola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Birgittaskolan Dnr :1310 Utbildningsinspektion i Birgittaskolan gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...2 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...6 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Birgittaskolan den 12 och 13 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Birgittaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Birgittaskolan intervjuades elever, personal och skolledning. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 1 och 3. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Beskrivning av skolan/rektorsområdet Birgittaskolan Antal elever Gymnasieskola 319 Birgittaskolan är belägen centralt i Linköping. I skolan bedrivs gymnasial utbildning inom omvårdnadsprogrammet (OP), omvårdnadsprogrammet med samhällsvetenskaplig inriktning (SM-OP-SP), omvårdnadsprogrammet med naturvetenskaplig inriktning (SM-OP-NV) samt programinriktat individuellt program (OP-PRIV). Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Birgittaskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga skolförfattningar. I Birgittaskolan arbetar elever och personal tillsammans på ett sätt med normer och värden, som givit mycket goda resultat. Verksamheten i skolan bedöms vara av mycket god kvalitet när det gäller arbetet med arbetsmiljö, delaktighet, kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen samt de insatser skolan gör för elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en väl fungerande ledning som åtnjuter stort förtroende och som driver och utvecklar verksamheten på ett systematiskt sätt. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande område: - Verksamheten bör vidareutvecklas så att fler elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Birgittaskolan har i sin kvalitetsredovisning för 2004 belyst skolans resultat i flera avseenden. Där finns bl.a. redovisningar av betyg i kärnämneskurserna engelska, matematik och svenska, och i övrigt en fyllig genomgång och analys av resultat av skolans strävanden att nå mål uttryckta i såväl kursplaner som läroplanen. I intervjuer framhåller skolans personal att skolan når goda resultat utifrån förutsättningarna. En hög andel av de elever som börjar på skolan saknar betyg eller har låga betyg. I kommunen genomförs varje år ett lästest för att identifiera elever som kan behöva extra stödåtgärder för att klara sina gymnasiestudier. Andelen elever som 2005 hade låga resultat på testet var 20 procent. Detta är en större andel än i övriga skolor i kommunen. Skolan har under åren försökt att utveckla såväl arbetsformer som arbetssätt för att ge alla elever förutsättningar att nå studieframgång. I skolans kvalitetsredovisning konstateras att skolan 2

3 lyckats bra i svenska och engelska där 94 procent av eleverna erhållit Godkänd eller höge betyg på A-kursen. I matematik A är dock motsvarande värde endast 85 procent. I skolans kvalitetsredovisning 2004 beskrivs att skolan blivit mera heterogen och att skillnaderna mellan programmen ökat. Detta visar sig bl.a. i stora skillnader i betygsresultaten i kurserna matematik A, naturkunskap A och projektarbete. Tabell 1 Andel elever uttryckt i procent med betyget Godkänd eller högre i matematik A, naturkunskap och projektarbete Program Matematik A Naturkunskap A Projektarbete Omvårdnadsprogrammet Specialutformade program Under 2003 och 2004 erhöll 86 procent av de elever som avslutade sina studier på skolan slutbetyg. Av dem som avslutade sina studier på specialutformat program 2004 nådde 88 procent grundläggande behörighet till högskolestudier. För eleverna på omvårdnadsprogrammet var motsvarande värde 74 procent. Många av eleverna som påbörjar sina studier inom ramen för ett programinriktat individuellt program (PRIV) fortsätter sina studier på ett nationellt program. Några lyckas nå ett slutbetyg inom tre eller fyra år, vilket personal och skolledning ser som ett gott resultat. De intervjuade eleverna gav uttryck för och visade att de hade god kännedom om innehållet i olika kurser och de betygskriterier som gäller. Mycket arbete sker i form av tema och problembaserat lärande (PBL) där flera kurser ingår. Även då diskuteras mål och kriterier för arbetet. Av Linköpings kommuns elevenkät våren 2004 framkommer att Birgittaskolan får höga, positiva värden avseende frågor om trivsel, mobbning och hur personalen bemöter eleverna. Elever har tagit initiativ till arbete mot främlingsfientlighet och bildat en jämställdhetsgrupp i skolan. Personalen och eleverna ger i intervjuer uttryck för att frågor om normer och värden ofta behandlas då de ingår i många av de kurser som ingår i programmen. I de yrken där eleverna vistas under sin arbetsplatsförlagda utbildning är tolerans, att kunna arbeta tillsammans med alla, vårda alla och att behandla alla lika nödvändiga egenskaper. Detta diskuteras ofta i utbildningen. Inspektörerna har i olika sammanhang sett exempel på att eleverna diskuterar utifrån och stödjer den syn på demokrati och värdegrund som uttrycks i läroplanen. Skolan visar i sin kvalitetsredovisning att man använder resultat från egna undersökningar, kommunens undersökningar och nationell statistik i syfte att utveckla och förbättra sin verksamhet. 3

4 Sammanfattning I Birgittaskolan når eleverna mycket goda resultat när det gäller normer och värden. Andelen elever som når målen kopplade till kursplaner är alltför låg och skolan måste därför förbättra sina resultat. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen. Alla intervjuade uttrycker att de trivs i Birgittaskolan. Eleverna beskriver en skola där de känner varandra väl inom programmen men inte mellan programmen. Skolledningen och personalen arbetar aktivt för att stärka samhörigheten mellan skolans elever med olika arrangemang som fadderverksamhet, klasskamper och temadagar. Introduktionsperioden i början av läsåret syftar till att skola in de nya eleverna på ett trevligt sätt och till en ökad kontakt och samhörighet i skolan. De formella arenorna för delaktighet och inflytande såsom klassråd, elevråd och skolkonferens tillmäts stor betydelse och eleverna upplever reella möjligheter till ansvar och inflytande. Såväl kvalitetsredovisning som inspektion visar att eleverna känner sig delaktiga i undervisningssituationen och kan påverka sitt eget lärande. Elever och personal arbetar tillsammans för att skolan skall vara en miljö där alla samarbetar och ser varandra som resurser. Segregation och främlingskap motverkas genom den grundläggande humanistiska människosynen som genomsyrar det dagliga arbetet och samvaron i skolan. Detta synsätt återkommer i många av de kurser som skolan erbjuder: etik, elevdemokrati, internationellt arbete, social omsorg och olika omvårdnadskurser. Tendenser till främlingsfientlighet och intolerans bemöts så tidigt som möjligt och har bland annat resulterat i temadagar med inbjudna gästföreläsare och filmförevisning samt olika PBL-arbeten med anknytning till området. Handlingsplaner, som revideras årligen och som är väl kända i skolan, finns upprättade mot kränkande särbehandling, mobbning, sexuella trakasserier, missbruk av alkohol och narkotika, samt främlingsfientlighet och rasism. Handlingsplaner finns även angående jämställdhet, arbetsmiljö, första hjälpen och krisstöd. Elevers frånvaro är hög och diskuteras mycket i skolan. Problemet är störst i årskurs 1 för att minska under årskurs 2 och 3, vilket personalen ser två förklaringar till; dels att engagemanget successivt ökar hos eleverna, dels att de som har högst frånvaro avbryter sina studier. Skolan arbetar aktivt med att införa nya rutiner för registrering, förstärkta mentorssamtal och uppföljning. Inspektörerna har av kvalitetsredovisningen och i samtliga intervjuer fått bekräftat att elevvårdsfrågor prioriteras i skolan. Detta innebär att det finns ett nätverk för att snabbt fånga upp och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. När 4

5 eleverna börjar sin utbildning går de igenom en diagnosperiod för att lärarna skall kunna möta varje elev där den är. Det finns ett aktivt och nära samarbete mellan speciallärare, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och rektor, som träffas varannan vecka för att diskutera det förebyggande arbetet. I skolan finns två speciallärare, vilkas tid används till att stötta många elever med läs- och skrivsvårigheter eller andra studiesvårigheter och elever med annan kulturell bakgrund som därför behöver språkligt stöd. En avsevärd del av speciallärarnas resurser ägnas också åt elever inom PRIV och elever med svenska som andra språk. Sedan höstterminen 2002 integreras årligen 12 elever inom PRIV i nya omvårdnadsklasser. Utöver detta förekommer vid behov stödundervisning i grupp eller enskilt i vissa ämnen som matematik och engelska. Trots detta anser en del inom personalen att lärarna får lägga för mycket tid på elevvårdande uppgifter. I skolans arbetsplan finns bland annat målet att utveckla mentorsrollen och riktlinjer är framtagna som inte enbart skall underlätta gränsdragningar mellan mentors och kurators uppgifter utan även ge större möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling. Lärarna är organiserade i lärarlag för att ha möjlighet att lära känna eleverna och anpassa undervisningen efter individuella behov, förutsättningar och intressen. Varje elev har en mentor som handledare i studierna och den personliga utvecklingen. Arbetssättet baseras på ett problembaserat förhållningssätt till kunskap och lärande (PBL). I skolans kvalitetsredovisning och vid intervjuer framgår att det förkommer för lite diskussion kring bedömning och betygssättning och eleverna framför farhågor om att betygsättningen skiljer sig mellan de olika programmen. Lärarna är medvetna om elevernas åsikter och menar att det kan vara så i vissa fall. De ser svårigheter i att göra betygskriterierna begripliga som en förklaring. Under hösten har en kommunövergripande diskussion angående likvärdig bedömning och betygssättning startat. Inspektörerna anser att arbetet för en likvärdig bedömning och betygssättning behöver utvecklas i enlighet med skolans egna förslag i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna vill särskilt framhålla det kvalitetsarbete som präglar Birgittaskolan. Kopplingen mellan mål, resultat och måluppfyllelse är tydlig. Skolan har en arbetsplan för Planen innehåller såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för verksamheten. Utvärderingar genomförs kontinuerligt och resultaten ligger till grund för utveckling av verksamheten. Birgittaskolans kvalitetsredovisning utgår från BRUK 1 ett självvärderingsinstrument som kommunen centralt påbjudit att användas vid framtagandet av skolans kvalitetsredovisning och fokuserar främst de målområden som både elever och personal arbetat med under året, nämligen normer och värden samt elevernas ansvar och inflytande. Synpunkter från både personal och elever redovisas. Utöver dessa områden beskrivs arbete med personal, materiella resurser, kunskaper och lärande, samverkan, bedömning och betygssättning samt styrning och ledning. 1 BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet) ett av Skolverket utarbetat verktyg för kvalitetsarbete i skola och förskola 5

6 Skolan bildar tillsammans med den kommunala vuxenutbildningen en resultatenhet. I Birgittaskolan finns en relativt nybildad ledningsgrupp bestående av en tre personer varav en är både enhetschef och rektor. Den sammanlagda ledningsresursen utgör 1,75 tjänst. De tre i ledningsgruppen upplever att arbetet blivit både roligare och effektivare sedan gruppen bildades och menar att de har en samsyn kring värdegrundsfrågorna. Ledningen av det pedagogiska arbetet styrs tydligt av rektorerna på ett övergripande plan och utövas genom att tydliggöra skolans mål, initiera till utveckling av verksamheten och ansvara för att resurser används så att målen för verksamheten uppnås. Utvärderingar som redovisas i kvalitetsredovisningen bekräftar att så är fallet och skolans ledningsgrupp åtnjuter stort förtroende från personal och elever även om man själva upplever att man vill ha mera tid för eleverna. Personalens inställning har successivt blivit mer positiv i takt med att lednings tillgänglighet ökat. Sammanfattning Verksamheten i Birgittaskolan bedöms vara av god kvalitet och inspektörerna vill särskilt framhålla arbetet med värdegrundsfrågor, kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen samt de insatser skolan gör för elever i behov av särskilt stöd. Trots detta bör skolan göra ytterligare ansträngningar så att fler elever når kunskapsmålen kopplade till kursplanerna. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. I skolan finns en relativt stor andel elever som studerar på individuellt program inriktat mot omvårdnadsprogrammet. Andelen elever som studerar på omvårdnadsprogrammet men haft ett annat program som sitt förstahandsval är hög. Många av dessa elever fullföljer dock sina studier i Birgittaskolan då de trivs och ibland väljer skola före program. Detta tyder på att skolan har en god förmåga att individanpassa verksamheten. Skolan klarar av att ge alla elever arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i föreskriven omfattning. De senaste åren har skolan upplevt det svårare att få arbetsplatser i tillräcklig omfattning och tvingats lägga betydligt mera tid på detta arbete. Personalen uttrycker att det ofta är via den arbetsplatsförlagda utbildningen som elever ser en tydlig koppling mellan studier och arbete och därmed blir mera studiemotiverade. Därför är det viktigt att denna del av utbildningen bibehålls i både omfattning och kvalitet. Modersmålsundervisning administreras och samordnas centralt i kommunen vilket försvårar möjligheterna att koppla denna till övrig undervisning och att ge adekvat studiehandledning till de elever som behöver sådan. Svenska som andraspråk samordnas på en annan skola i kommunen. Birgittaskolan genomför dock A-kursen i svenska som andraspråk i egen regi. Man anser att detta fungerar bättre och planerar därför att även påbörja B-kursen i skolan. 6

7 Enligt nationell statistik var 20 av skolans 26 lärartjänster besatta av personal med pedagogisk utbildning 2004/05. Ytterligare två var lärarstuderande under utbildning. Skolledningen uttrycker att det oftast finns personal med utbildning och kompetens att tillgå men det kan bli svårigheter på sikt. Skolan har god tillgång till elevvårdande personal såsom studie- och yrkesvägledare och kurator med god kompetens. Personalen anser att den kompetensutveckling som erbjuds är bra och adekvat. De individuella önskemål och planer för kompetensutveckling som finns behöver kompletteras så att arbetslagens och skolans gemensamma behov identifieras. En långsiktig strategi för att bibehålla en hög kompetens hos personalen behöver också utvecklas. Skolans lokaler är utspridda i ett stort hus med många skiftande verksamheter. Detta försvårar kontakter eleverna emellan och många uttrycker att skolkänslan är svår att upprätthålla. Biblioteket har ett stort utbud av tidskrifter och annan för programmen relevant litteratur och är väl utnyttjat. Sammanfattning Inspektionen visar att Birgittaskolan har goda förutsättningar på alla områden för att driva och utveckla verksamheten och personalens kompetens bedöms vara mycket god. Datum Ort Linköping Iréne Sehlin Ewa Hallberg 7