SÄRSKILDA SATSNINGAR GYMNASIESKOLA

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...2 SÄRSKILDA SATSNINGAR...4 GYMNASIESKOLA VIKTIGA HÄNDELSER Katedralskolan...7 Polhemskolan...10 Spyken...12 Vipeholmsskolan...14 Magleskolan...18 REDOVISADE RESULTAT...21 Prioriterade utvärderingsområden enl. UVP Arbetsmiljöinsatser för elever/studeranden...21 Utvärderingsområde som skolan själv valt...27 Övriga UVP-mål...33 Demokrati och inflytande...33 Etik i skolan...37 Livslångt lärande...39 Informations- och kommunikationsteknik (IKT)...41 Internationalisering...42 Hållbar utveckling (Agenda 21)...44 GYMNASIEELEVERS SYN PÅ ARBETSKLIMATET I SKOLAN...46 NYCKELTAL...49 Organisation...50 Resurser...54 Resultat...58 FRISTÅENDE GYMNASIESKOLOR...64 Carl Adolph Agardhgymnasiet...64 Consensus vård och hälsogymnasium...69 IT-gymnasiet...73 Lars-Erik Larsson-gymnasiet...75 VUXENUTBILDNING...78 Samordningsenheten...78 Lunds Vägledningscentrum...79 Komvux...81 Humanus...89 MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN...93 NATURSKOLAN FRAMTIDA UTVECKLING

2 INLEDNING Denna kvalitetsredovisning för verksamheten i de frivilliga skolformerna i Lund kalenderåret 2003 är den femte i ordningen och den andra som upprättas per kalenderår och inte per läsår som utbildningsförvaltningen gjorde från början. Kalenderåret som redovisningsperiod föreskrivs i den senaste statliga förordningen om kvalitetsredovisning. Det är viktigt att sambandet mellan verksamhet/pedagogik och ekonomi skall kunna utläsas ur såväl kvalitetsredovisning som kommunens årsredovisning. I Lunds kommuns årsredovisning 2003 finns ett avsnitt Nämndens kvalitetsredovisning där en sammanfattning av verksamhetsutfallet redovisas mål för mål utifrån de av kommunfullmäktige uppsatta målen. Kvalitetsredovisningen är ett viktigt verktyg i kvalitetsarbetet på tre olika organisationsnivåer: För det första är redovisningen viktig för den enskilda skolan som verksamhetsinformation till skolans egna aktörer och övriga intressenter men, enligt innevarande läraravtal, även ett viktigt instrument vid den individuella lönesättningen. För det andra är kvalitetsredovisningen viktig för den egna kommunen som en indikator på de olika skolornas förmåga att uppfylla de nationella och lokala målen och därmed tjäna som en vägvisare för den kommunala resurstilldelningen och den förvaltningsvisa resursfördelningen. Den tredje nivån är staten som i sin mål- och resultatstyrning gett Skolverket i uppdrag att samla in information om tillståndet i de svenska skolorna. Lärarnas individuella kvalitetsredovisningar som presenteras för närmaste chef vid medarbetarsamtalen utgör ett viktigt underlag vid upprättandet av skolornas egna kvalitetsredovisningar som i sin tur ligger till grund för kommunens/ förvaltningens kvalitetsredovisning för de frivilliga skolformerna. I förvaltningens skolor och verksamheter pågår, vilket redovisas i denna kvalitetsredovisning under rubriken Viktiga händelser under 2003, ett omfattande och intensivt utvecklingsarbete. Skolornas kvalitetsredovisningar förbättras för varje år och man kan tydligare se kopplingen mellan mål, utvärdering och åtgärder. År 2003 utgjorde, enligt förvaltningens utvecklingsplan, Arbetsmiljöinsatser för elever/studerande d.v.s. skolornas vidtagna åtgärder med anledning av utfallet i tidigare års elevenkäter, det prioriterade utvärderingsområdet. 2

3 Viktiga förvaltningsgemensamma händelser är: elevenkät våren 2003 för att utröna hur andraårseleverna upplever arbetsklimatet i våra gymnasieskolor fortsatta speciella kompetensutvecklingsinsatser för nämndens ledamöter, förvaltningens skolledare och personal förändrat ansvar för individuella program genom att varje gymnasieskola fr.o.m. läsåret 2002/2003 fått fortsatt ansvar för de elever på de nationella programmen som ville avbryta eller kraftigt reducera sitt program och vissa gymnasieskolor startat PRIV (programinriktade individuella program)-grupper införandet av en ny organisation för vuxenutbildningen med en Samordningsenhet, ett Vägledningscentrum och den egna utbildningsenheten Komvux. överlämnande av modersmålsverksamheten och naturskolan till den centrala skolnämnden, formellt fr.o.m. halvårsskiftet 2003 men budget- och redovisningsmässigt först vid årsskiftet 2003/2004. Förvaltningens gymnasieskolor, vuxenutbildning, modersmålsverksamhet och naturskoleverksamhet visar mycket goda resultat såväl i absoluta mått som, i förhållande till omvärlden, relativa mått. Skillnader därvidlag mellan enskilda program och enskilda skolor pekar på olika behov av resurser för att skolorna skall kunna klara av erforderliga hjälpinsatser. Även år 2003 deltager fyra av de i Lunds kommun belägna fristående gymnasieskolorna i kvalitetsredovisningen. Förvaltningens entreprenör, t.o.m. den sista juli 2003, för stora delar av SFIutbildningen, Humanus Syd AB, är även i år med i förvaltningens kvalitetsredovisning. Med tanke på det av skollagskommittén framlagda förslaget att tyngdpunkten i kommunernas skolutvecklingsarbete skall ligga på kvalitetsredovisningen och att reglerna för den ska skärpas finns det all anledning för Lunds skolor, förvaltning och kommun att fortsätta på den inslagna vägen med kvalitetsutveckling och förbättrad kvalitetsredovisning! Lund i april 2004 Sten-Bertil Olsson Förvaltningschef 3

4 SÄRSKILDA SATSNINGAR Under 2003 har utvecklingsarbete inom olika områden skett. Uppföljning och åtgärder med anledning av resultat från tidigare kvalitetsredovisningar och andra utvärderingar har genomförts. En särskild redovisning av utbildningsförvaltningens verksamhet, resultat och måluppfyllelse under 2003 ingår i kommunens årsredovisning, en kommunal kvalitetsredovisning, med utgångspunkt i Målen i Lunds skolplan och förvaltningens egen Utvecklingsplan (UVP). Några områden som särskilt uppmärksammats under Vuxenutbildning (Se vidare under Vuxenutbildning s.78 ff.) Inför förändrade villkor för vuxenutbildningen i kommunerna har den kommunala vuxenutbildningen i Lund genomgått en större översyn. Förändringar har genomförts, bl.a. har en samordningsenhet och ett vägledningscentrum inrättats den 1 januari Satsningarna inom vuxenutbildningen såsom uppsökande verksamhet, validering av sökandes/studerandes tidigare kunskaper och erfarenheter, studieverkstäder och andra former för flexibelt lärande bedöms långsiktigt leda till att fler korttidsutbildade anställda och arbetssökande motiveras till studier. Även speciella insatser som riktas till invandrare och personer med funktionshinder samt särskilda satsningar via socialförvaltningens olika projekt för långtidsarbetslösa medverkar till att fler individer kommer i utbildning. Sammantaget stärker och stimulerar detta tillväxten i kommunen. Med en utbyggd infrastruktur och ett mer överblickbart, tillgängligt och flexibelt utbud inom vuxenutbildningen skapas förutsättningar för att höja den generella utbildningsnivån och därigenom stimulera sysselsättning och tillväxt. Uppsökande verksamhet har inletts med Lunds medborgarkontor och stadsdelsbibliotek som plattform och tillsammans med en av kommunens barn- och skolförvaltningar för att utveckla former för kompletterande utbildningar för anställda. 4

5 Individuella program (IV) och programinriktade individuella program (PRIV) Individuella program förekommer idag på samtliga gymnasieskolor. Sedan höstterminen 2002 har varje gymnasieskola det totala ansvaret för alla sina elever skolorna ska sätta in åtgärder för elever som är på väg att avbryta eller kraftigt reducera sitt program. Individuella program för obehöriga elever erbjuds på Magleskolan i form av enskilda individuella program, på Polhemskolan och Vipeholmsskolan i form av PRIV-program inom barn- och fritid, hotell- och restaurang, energi och omvårdnad samt på Polhemskolan för invandrarelever introduktionskurs för invandrarungdom (IVIK). Internationalisering Samarbetet mellan Lund och Frederiksberg fortsätter och har, inom skolans område, lett till att nya kontakter tas mellan skolorna i de båda kommunerna. Det rör sig om både studiebesök och faktiska samarbeten i projektform. Utbildningsförvaltningens medverkan i projektet Språket Förbinder fortsätter och är nu inne på sitt tredje år. Samarbetet bygger på medel från Interreg IIIA samt från de medverkande kommunerna i Skåne och på Själland. Projektet har producerat ett undervisningsmaterial bestående av böcker och videoband. Det finns även en hemsida som sköts av skolor på den svenska och danska sidan. Under året har även ett arbete med att förbättra de yrkesinriktade utbildningarna startats. Projektet innebär, som första steg, att undersöka möjligheterna att EUcertifiera Elutbildningen. Kompetensutveckling Lärare och annan skolpersonal Gemensam kompetensutvecklingsdag för lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning anordnades våren (Se vidare s. 40) Den gemensamma dagen förlades till 13 grundskolor i kommunen. Skolledare Skolledarna har tillsammans med utbildningskansliets personal deltagit i Utbildning i ekonomi för icke-ekonomer omfattande 2,5 dagar. För samtliga Lunds skolledare har 5

6 skolförvaltningarna gemensamt anordnat 2,5 dagar med temat Strategiskt ledarskap för engagemang och kvalitet med Andreas de Klerk. Två seminariehalvdagar för skolledare och medlemmar i skolornas jämställdhetsgrupper har Centrum för genusforskning stått för. Vidare har en heldag kring skolhälsovården med särskild tonvikt på juridiska frågor och socialstyrelsens författningar för skolledare och skolhälsovårdspersonal ägt rum under hösten. En halvdag i november ägnades åt skolledarnas ansvar för rehabilitering under Företagshälsovårdens ledning. Utbildningsnämnden Kompetensutveckling har genomförts under 2003, dels två dagar i februari med den nya nämnden då förvaltningens uppdrag, organisation och verksamhet presenterades och diskuterades, dels som särskilt anordnade utvecklingsdagar bl.a. en dag i samband med vårterminsstart. Gemensamma utvecklingsdagar för nämnden och det särskilda samrådsorgan som finns mellan kommunerna inom Lunds samverkansområde har anordnats. 6

7 GYMNASIESKOLA Viktiga händelser under 2003 KATEDRALSKOLAN GUNNEL GRUBB, REKTOR Elever Alla våra tre nationella program, Naturvetenskapligt, Samhällsvetenskapligt samt Handels- och administrationsprogrammet (NV, SP, HP) ligger i SCB:s senaste betygsstatistik, år 2002, över riksgenomsnittet för respektive program. Detta är särskilt glädjande när det gäller HP eftersom vi där under en följd av år har haft sämre resultat än riksgenomsnittet. Våra ansträngningar för att vända trenden inom detta program har uppenbarligen gett resultat. NV och SP ligger högst bland skolorna i Lund och Katedralskolan ligger dessutom högst bland Skånes 70 gymnasier. International Baccalaureate (IB) som startade läsåret 2001/02 med en Pre DP-klass, har nu sin första avgångsklass. Enkäter och resultat ser mycket lovande ut hittills och vi ser med spänning fram emot vår första examination under våren Ett ständigt återkommande diskussionsämne är utbudet av alla de kurser som kan väljas. Under 2003 har vi arbetat med uppstramning av utbudet av valbara kurser och individuella val samt med blockläggningen av dessa för att fler elever ska kunna få sina förstahandsval tillgodosedda samtidigt som administrationen blir mindre betungande och schemat kan förbättras avsevärt. I laborativa, estetiska och handels- och administrationsämnen har vi 20-grupper, medan övriga obligatoriska ämnen (kurser) normalt har 30 elever. I valbara kurser har vi kunnat hålla gruppstorleken på 20 elever i genomsnitt trots att vi har ett mycket stort utbud i språk, där grupperna oftast blir betydligt mindre än 20. Mediateket har nu varit i bruk i ett och ett halvt år. Vi kan konstatera att det har blivit mycket populärt nästan alltför populärt att utnyttja det! Under vissa tider på dagen är det ett mycket högt tryck på biblioteket och mediateket och det har bl.a. varit svårt att upprätthålla en acceptabel ljudnivå. Katedralskolan har inte tillräckligt med uppehållsrum där elever kan studera eller koppla av under 7

8 undervisningsfri tid. Problemet har accelererat under senare år, när skolan ständigt har vuxit. Detta har fått till följd att det aldrig finns några lediga klassrum ens kring lunchtid, där eleverna kunde vara medan matsalen är upptagen av lunchservering. Skolledningen kommer att engagera sig för att finna en lösning med fler uppehållsrum för eleverna. De sista veckorna av läsåret 2002/03 präglades av Kommunals strejk. Trots mediernas försök att bevisa motsatsen är det ett faktum, att de allra flesta av våra 1350 elever skötte sig exemplariskt. Tack vare vår hemsida kunde vi informera eleverna om de speciellt viktiga prov i avgångsklasserna som med hjälp av politiker i Utbildningsnämnden kunde genomföras trots strejken samt om exkursioner och annat som kunde genomföras normalt. Även om alla lektioner var inställda fick eleverna anvisningar om hur de skulle studera och kunde även få hjälp av sina lärare som fanns på plats hela tiden. Arbetsmiljön för eleverna är även i år mycket tillfredsställande att döma av den elevenkät som genomfördes gemensamt för alla gymnasieskolor i Lund våren 2003 (se s. 46 ff.). Personal Katedralskolan har välutbildade och behöriga lärare på alla tjänster och lektorer i de flesta av ämnesgrupperna. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga lärare är ganska jämn och medelåldern har sjunkit till 47 år. I samarbete med Lärarutbildningen vid Malmö högskola arbetar vi aktivt med de nya lärarstuderandena. Det är vår strävan att genom att ta väl hand om dessa och ge dem en god utbildning säkra tillväxten i lärarkåren i framtiden. Under 2003 har vi arbetat mycket med en ökad individualisering för arbetstagarna. En ny pedagogisk arbetsorganisation för lärare har genomförts. Sålunda fördelas undervisning och annat pedagogiskt arbete individuellt enligt ett antal överenskomna riktlinjer, som går ut på att få ett rättvisare fördelning av arbetsbördan t.ex. ska gruppstorlek tillåtas påverka undervisningsvolymens storlek. Vi har även förberett för en av Lunds kommun anbefalld, ny samverkansmodell som ersätter MBL och skyddskommitté. Syftet är att skolledarna på arbetsplatsträffar ska föra angelägna frågor så nära medarbetarna som möjligt och på detta sätt öka den enskilde arbetstagarens möjlighet till inflytande på verksamheten. I denna process medverkar även eleverna via årskursråden och samverkansgruppen, som består av fackligt valda arbetstagare samt elever från samtliga program. Ett omfattande friskvårdsprogram har utvecklats under de senaste åren. Bl.a. var friskvård temat under upptaktsdagarna för läsåret 2003/04 med föredrag om sömn och motion samt praktiska övningar i friskvård. Vi erbjuder även företagsgympa en 8

9 gång i veckan samt tillgång till badminton och styrketräning. Det är möjligt att detta i kombination med individuell arbetsfördelning och nya samverkansformer har bidragit till att inte bara lärare utan all personal under 2003 har haft den lägsta sjukfrånvaron på fem år. Den nya utvecklingsplanen Under 2002 beslöt Katedralskolans utvecklingsgrupp, bestående av sex lärare, en kurator, sju elever från NV, SP och HP samt skolledare, att utvecklingsplanen under kommande år skulle omarbetas. Arbetet delegerades till en arbetsgrupp bestående av två skolledare, två lärare, och två elever. Uppdraget var att skriva en elev- och framtidsorienterad utvecklingsplan som skulle utgå från Gymnasiekommitténs Åtta vägar till ny kunskap vad gäller såväl kunskapssyn som framtidsperspektiv. I mars 2003 lade gruppen fram sitt förslag i utvecklingsgruppen och därefter gick den ut på remiss till ämnes- och elevgrupper. I april fastställde utvecklingsgruppen förslaget. Skolkonferensen tillstyrkte med vissa justeringar förslaget till utvecklingsplan i maj. Planen består av en kort visionsdel, Personlig utveckling och livslångt lärande, samt en handlingsplan med fem huvudrubriker, Helhetssyn, Ansvar och inflytande, Värdegrund, Arbetsmiljö samt Utvärdering/Analys. Under varje huvudrubrik finns uppsatta mål uttryckt i korta punktsatser samt förslag till åtgärder och organisation som kan stötta verksamheten i att uppnå målen. Visionsdelen ska ligga fast in i det nya gymnasiet 2007 medan handlingsplanen och dess punkter kommer att revideras årligen efter utvärdering. Målet är att all verksamhet ska utgå från denna plan och att skolans alla arbetsgrupper ska diskutera sitt uppdrag utifrån utvecklingsplanen. Under hösten 2003 har implementeringen av utvecklingsplanen startat. Den pedagogiska personalen har under två halvdagar diskuterat planen. Ämnesgruppsvis har man försökt konkretisera innehållet och kommit med förslag till utvecklingsoch förbättringsområden. Utvecklingsledarna har fått återkoppling från skolledningen mellan tillfällena för att bl.a. öka möjligheterna till samordning mellan grupperna. Mycket positivt har redan kommit ut av arbetet med utvecklingsplanen bl.a. önskemål om mer tid för att diskutera angelägna pedagogiska frågor, både inom ämnesgrupperna och över institutionsgränserna. Flera grupper har startat konkreta, målinriktade utvecklingsarbeten kring elevens lärandesituation. Vi har också kommit en bra bit på väg när det gäller att förbättra mottagandet av nya elever och elevernas arbetsmiljö (se s. 21 ff.). Våren 2004 kommer arbetet att fortsätta och som ett resultat av personalens önskemål har skolledningen frilagt två eftermiddagar för detta arbete. 9

10 POLHEMSKOLAN TOM GUSTAVSSON, GYMNASIECHEF GÖREL AXIÖ, REKTOR TOMMY JÖNSSON, REKTOR LARS PETERSSON, REKTOR Internationalisering Polhemskolan har under året fortsatt att utveckla våra internationella kontakter där några är av återkommande karaktär. Inom ämnet tyska har vi haft utbyte med Johann Gottfried Herder Gymnasium i Greifswald. Vi deltar också i ett Comeniusprojekt med skolor från Tyskland, Danmark och Tjeckien. Några arbetslag på skolan samarbetar med Naestved Gymnasium och HF i Danmark. Vi har inlett ett samarbete med Svenska skolan i London. Vi kommer att erbjuda elever på samhällsvetenskapsprogrammet år 2 att läsa en termin i London. Måbragrupp Under 2003 bildades en grupp, Måbragruppen, vars syfte var att få all personal på Polhemskolan att ägna sig åt friskvård i någon form. Gruppen består av representanter från arbetslagen, skolhälsovården samt en skolledare. Arbetslagens representanter benämns hälsoinspiratörer. Under en och en halv dag under höstterminen fick gruppen utbildning av kommunens hälsopromotor, folkhälsosamordnare från miljöförvaltningen samt sjukgymnast från företagshälsovården. Startskottet gick på upptaktsdagarna på Bornholm där en förmiddag ägnades åt friskvårdsaktiviteter efter eget val promenad, stavgång, hopplös gympa och motionsgympa. Andra aktiviteter vi haft under höstterminen: Golf prova på Skrylle 5 km promenad med mat i det fria Innebandy varje vecka på Bollhuset Line dance Deltagande i kommunens friskvårdsvecka Nya utbildningar Inför läsåret 2003/04 kunde Polhemskolan hälsa IVIK-eleverna (introduktionskurs för invandrare) välkomna tillbaka till skolan i nyrenoverade lokaler. IVIK har ca 30 inskrivna elever när detta skrives. Nya elever slussas in kontinuerligt under läsåret. Vi eftersträvar att integrera eleverna med eleverna på våra övriga program. En del 10

11 är redan gjort och vi arbetar vidare för att utvidga samarbetet med övriga elever på skolan. Idrottsprogrammet på Polhemskolan har sedan 1993 haft samhällsvetenskaplig inriktning. Läsåret 2003/2004 är det utökat med naturvetenskaplig inriktning. Målsättningen är att Idrottsprogrammet skall bestå av 3 klasser (år 1-3) med SPinriktning och 3 klasser med NV-inriktning. Nytt schema och periodsystem Fr.o.m. läsåret 2003/04 har vi arbetat efter en ny schemamodell där ett lektionspass är 75 minuter. Schemat är utlagt mellan och Vi har också ändrat vårt periodsystem och läsåret består nu av två perioder om 17 veckor vardera. Detta tillsammans har bidragit till ett bättre schema med färre håltimmar för eleverna. Ombyggnationer Arbetet med att färdigställa för nya lokaler och nya verksamheter i byggnad 1 och 5 har pågått under hela året och beräknas vara klara i början av augusti Planerna för byggnad 1 har ändrats något under hösten, en naturkunskapssal har tillkommit en följd av att ombyggnationen av Svaneskolan för att rymma Polhemskolans elever har strukits. Planeringen för en ombyggnad av skolans matsal och cafeteria startade i slutet av året. Matsalen är redan för liten och behöver utökas för att klara fler elever framöver. En gemensam matsal och cafeteria som sammanbinder de båda våningsplanen ger många fördelar. Detta ger upp emot två hundra nya matsalsplatser samt samordningsvinster ekonomiska, verksamhetsmässiga och lokalmässiga. En av matsalarna kan användas som skrivsal på förmiddagen samt heldagar då skolan har schemabrytande aktiviteter. Uppföljning och utvärdering Den av skolutvecklingsgruppen framtagna kursutvärderingen har använts under året. De genomförda kursutvärderingarna har visat att eleverna är mycket nöjda med sina kurser och sina lärare. En nulägesanalys av Polhemskolans organisation startade i december med en enkät till alla anställda. Arbetet med skolans organisation planeras fortsätta under Upptaktsdagarna Årets två upptaktsdagar för alla anställda ägde rum den 14 och 15 augusti. Tiden användes i huvudsak till fyra olika punkter: introduktion av nyanställda, information från skolledningen, tid som disponerades av respektive arbetslag samt friskvård såväl ett teoretiskt som ett praktiskt pass. 11

12 SPYKEN KARIN STAVNE, REKTOR Spyken har inför läsåret 2003/04 fått ta emot många ansökningar från ungdomar som är intresserade av att få sin utbildning på skolan. Skolan har bland lundaskolorna det högsta antalet sökande per plats och intagningspoängen var hög. Till följd av ett kraftigt antal sökande till Byggprogrammet och Estetiska programmet inriktning musik, har dessa utbildningar fått utökat antal platser inför höstterminen På Byggprogrammet togs 64 elever in mot 48 föregående höst. Antalet platser på ES-musik utökades med tio till totalt 40 i årskurs 1. Under året har skolan haft c:a 1000 elever och c:a 125 personal. Höstterminen 2003 breddades också Spykens utbildningsutbud med två nya inriktningar. Samhällsprogrammet utökades med ekonomiinriktning och Byggprogrammet erbjuder nu även inriktningen mot s.k. sidoyrken som plåtslagare och glasmästare. Spyken har också under 2003 fungerat som s.k. partnerskola för utbildning av lärarstuderande. Ett utökat antal elever har lett till behov av utökade lokaler. Från och med höstterminen 2003 har Spyken fått ytterligare lokaler för musikestetisk verksamhet vid Magleskolan. På Spyken Södra genomgår det s.k. Glasmästeriet ombyggnad och renovering för att kunna erbjuda utbildningslokaler till elever på Byggprogrammet. Det s.k. Sotarhuset, också detta beläget på Spyken Södra, har under hösten genomgått omfattande ombyggnad för att under våren 2004 kunna erbjuda nya och ändamålsenliga lokaler till Estetiska programmets elever med bildinriktning. Under våren 2003 fick skolan ny ledning, då rektor Ingemar Eriksson gick i pension och Karin Stavne tillträdde som ny rektor på skolan. I samband med detta antog skolan följande nya ledningsdeklaration: Ledningsdeklaration 2003/04 Ledningen på Spyken vill tillsammans med personalen verka för att skolan ständigt utvecklas mot en allt bättre måluppfyllelse genom att: Erbjuda sina elever en utbildning av mycket hög kvalitet och en god lärmiljö Erbjuda en god arbetsmiljö för elever och personal, som innebär att man känner trivsel och arbetsglädje Elever och personal är delaktiga i allt som rör verksamheten Lärare i olika kurser samverkar för att skapa en helhet i elevernas utbildning Öka elevernas sociala och kommunikativa kompetens och ge dem redskap att erövra kunskaper som gör dem väl rustade för framtiden 12

13 Utifrån denna ledningsdeklaration har arbetsområdena arbetsmiljö och elevinflytande varit prioriterade under hösten Arbetsmiljöarbetet har inneburit att en ny handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet har tagits fram, att elevskyddsombud har utsetts och utbildats för sina uppdrag och att en enkät om personalens psykosociala arbetsmiljö har genomförts. En rad åtgärder har också genomförts för att tillförsäkra eleverna ett reellt inflytande över skolans verksamhet och den dagliga undervisningssituationen. Ett annat arbete som denna höst engagerat elever och all personal har varit översynen av skolans organisation. Arbetet med organisationsöversynen har skett i tre steg och den nya organisationen har byggts underifrån och upp. Steg 1 Gruppering av lärarna och organisationen av det pedagogiska arbetet Steg 2 Samordningsfunktioner under den egentliga skolledningen Steg 3 Skolans ledning Dessa steg är nu avklarade och under våren 2004 ska arbetet gå vidare med steg 4 som handlar om skolans inre liv och infrastruktur 13

14 VIPEHOLMSSKOLAN HÅKAN FLYCHT, GYMNASIECHEF MÅRTEN EBERHARD, REKTOR LINDA EKENSTIERNA, REKTOR MARGARETHA SPENS, REKTOR ULLA SJUNNESSON, REKTOR CLAES ÅBERG, REKTOR Organisation för att stärka elev- och personalinflytande 1. Vipeholmsskolan har under 2003 fortsatt den omstrukturering gällande såväl elev- som personalinflytande som påbörjades 1 jan Betraktelsesättet är att i allt utgå ifrån elevperspektivet: 2. Eleven har valt ett program, oftast i första hand, som gör att eleven går på Vipeholmsskolan (Skolledningen strävar efter att organisationen skall avpassas så att den svarar mot de sökande elevernas förstahandsval). Varje elev (inkl. vårdnadshavare) erbjuds en gång/termin ett utvecklingssamtal med elevens mentor. 3. Mentorsgrupp. För elevens bästa organiseras alla elever i grupper omfattande upp till 20 elever och tilldelas en mentor, som oftast följer eleven i alla år. Mentorsgruppen har särskild mentorstid om 30 min/vecka. På denna tid kan gruppen anordna mentorsråd. 4. Program. Alla mentorsgrupper hör till ett program. På Vipeholmsskolan finns det 7 nationella program, 2 specialutformade program samt 3 fyraåriga program. Varje program har ett elevprogramråd som består av två elever från varje mentorsgrupp och som träffar rektor två gånger/termin. 5. Rektorsområde. Mentorsgrupperna inom samma program utgör tillsammans med något/några program ett eget rektorsområde. Vipeholmsskolan har fem olika rektorsområden: BF Barn- och fritidsprogrammet, OP Omvårdnadsprogrammet. EC Elprogrammet, HG Hippologigymnasiet. FÅ Fyraåringa gymnasiesärskolans tre program. HR Hotell- och restaurangprogrammet och LP Livsmedelsprogrammet. MP Medieprogrammet, NH Natur- och humanvetenskapliga programmet samt SP Samhällsvetenskapliga programmet. Samtliga programs/rektorsområdens årskurser kan ha representanter i det skolövergripande elevrådet. Personalen på respektive rektorsområde träffas en gång/månad under rektors ledning i rektorsområdesmöten. Dessa fungerar på försök fr.o.m. ht-03 dessutom som arbetsplatsträffar i enlighet med det samverkansavtal som finns i Lunds kommun. Rektor har dessutom medarbetar- 14

15 samtal en gång/år med alla på rektorsområdet och alla lärare skriver en egen kvalitetsredovisning en gång/år. 6. Varje rektorsområde har: Elevvårdsteam med kurator, skolsköterska, SYV och rektor. Utvecklingsledare för program (utom för NH, HG och SP). Rektor, som finns nära verksamheten, skall sträva efter att vara en tydlig pedagogisk ledare. Dessutom finns ett Serviceområde. För att alla elever och personal skall få så bra support som möjligt är all övrig personal organiserad i ett 6:e område, lett av gymnasiechefen, men fr.o.m. vt 04 av en intendent. Serviceområdets personal träffas en gång/månad under gymnasiechefens ledning i serviceområdesmöten. Dessa fungerar på försök fr.o.m. ht-03 dessutom som arbetsplatsträffar i enlighet med det samverkansavtal som finns i Lunds kommun. Organisationen med rektorer ute i verksamheten har medfört inte bara rektor sitter närmare respektive verksamhet, utan även alla SYV, kuratorer och delar av specialundervisningen har flyttat från tidigare placering och finns nu i anslutning till aktuella elever och personal. Endast skolsköterskorna sitter samlade i samma hus. Antalet anställda (dec 03) var 197, av dessa var 188 i tjänst. Även i år genomförde, de 5 rektorsområdena en kick-off inför ht 03. All personal på rektorsområdena var två dagar på Hanöhus med ett program på temat möten/ samtalsmetodik i olika former. Ledningsgrupp och ledningsdeklaration Rektorsutbildning Rektor för EC HG genomgår för närvarande denna utbildning. Rektor för FYRAÅRIGA påbörjar sin rektorsutbildning vt-04. Rektor för MP NH SP kommer att påbörja sin utbildning ht-04. Rektor BF OP och gymnasiechefen har redan tidigare genomgått utbildningen. Fortsatt vill Ledningsgruppen på Vipeholmsskolan verka efter den ledningsdeklaration som togs fram 2002 och som skolan organiserats efter. Ledningsgruppen vill: Att de olika rektorsområdena tillsammans utgör EN sammanhållen gymnasieskola. Utöva ett synligt och tydligt ledarskap nära den dagliga verksamheten. Genom samarbete med elever och personal skapa ett bra arbetsklimat som präglas av öppenhet och tillit. Att elever och personal är delaktiga i utformningen av verksamheten. Att skolans olika lärmiljöer genomsyras av en helhetssyn. 15

16 Exempel på viktiga händelser 2003 Stor LÖPARFEST i hälsans tecken anordnades den 1 okt, då alla elever samt all personal gick/joggade/sprang/stavade 8 km från Möllan i S. Sandby till Vipeholmsskolan Gymnasiepräst Per Sundelin knöts fr.o.m. oktober till Vipeholmsskolan, anställd och betald av Maria Magdalenas församling som projekt under två år. Exempel på Friskvård/Trivsel/Kompetensutveckling för delar/hela personalen: Gemensamt fika för personal på onsdagar; innebandy för personal på fredagar; föreläsningsserie och hälsoprofiler för personalen; personalkör; Lundaloppet då ca 40 personer ur skolans personal deltog. Rektorsområde BF, OP Kursen Trafikkunskap med Lundabygdens trafikskola startade i jan 03 efter beslut i nämnden tidigare år. Den består av teorilektioner såväl som praktiklektioner och erbjuds alla elever som individuellt val på OP. Projekt med Universitetssjukhuset i Lund har även under 2003 genomförts på OP. Det är riktat till grundskoleelever som har sin prao förlagt till USIL. Drygt hundra elever, uppdelade i olika omgångar, har förlagt sin första praodag till Vipeholmsskolan. Rektorsområde EC, HG Uppdragsutbildning har startats åt Samordningsenheten för vuxenutbildning i Lund. Det innebär att vi utbildar vuxna inom elteknik under tre terminer, i princip samma utbildning som ungdomarna men på kortare tid. Ytterligare en inriktning på EC har under året planerats med tänkt start 2004/05. Det gäller den nationella inriktningen Elektronik med en lokal profil inom Medicinsk teknik. Vi planerar för en klass med 16 elever. Flickor på EC-programmet anordnades i slutet av december. Det var en träff tänkt för alla teknikintresserade flickor på grundskolorna och till vilken dessa inbjöds. Rektorsområde Fyraårig Rektorsområdet finns nu samlat inom Vipeholmsskolan geografiskt från januari En stor om- och nybyggnation påbörjades under mitten av vårterminen 03. Den kommer att innebära att verksamhetsträning och yrkesträning finns under samma tak. Hälsa/fritid profileringen innebär att eleverna erbjudits nya möjligheter till en rik och meningsfylld fritid. Inom Nationella programmet har tre olika inriktningar startat: Människovårdande/Estetisk, Restaurang/Livsmedel och Handel/Service. Projektet Alla vinner är en samverkan där föreningslivet i Lund, företrädesvis idrott, haft aktiviteter tillsammans med eleverna på skoltid. Gråzonselever är en samverkan med individuella programmet på Magleskolan och riktar sig till elever som inte har tillhörighet vare sig till gymnasiesärskolan eller gymnasieskolans program. 16

17 Rektorsområde HR, LP Tävlingar anmäler sig HR och LP till varje år både på nationell och internationell nivå kom en elev från Vipeholmsskolan på första plats på AEHT, en av Europas största tävlingar i hotell, turism och restaurang/kök och matsal, vilket motsvarar ett europamästerskap. En annan elev vann SPM:s tävling och utsågs till Skånes bästa kockelev. Vipeholmsskolan arrangerade och kom på förstaplats i en återkommande hotelltävling på distriktsnivå i reception/hotell vårterminen Projekt. Den årligen återkommande kommunmiddagen i december månad för anställda i Lunds kommun som efter 25 års tjänst får hedersutmärkelser, är ett stort projekt som en stor del av HRs elever deltar i. Stipendium. Skåneländska Gastronomiska Akademin delade ut Vänföreningens stipendium år 2003 på :- till lärare på HR. Samma pris gick 2002 till Tina Nordström, vilket ger en indikation på hur duktiga våra restauranglärare är. Rektorsområde MP, NH, SP Tävlingar. I Kommunikationskampanj mot narkotika som anordnades av Medienätverk Syd Vt-03, kom Vipeholmsskolans medieprogram på första plats inom Film. I samma tävling som ovanstående kom Vipeholmsskolans medieprogram på andra plats inom EXPO. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har alla elever på Vipeholmsskolans MP vilket är ovanligt sett ur ett nationellt perspektiv. Detta beror främst på att lärarna här har goda kontakter med branschen och att våra elevers rykte är gott. Deltog i Stenlöseprojektet under temat Identitet. Detta utmynnade i två utställningar, en här och en i Stenlöse i Danmark där eleverna producerade konst och texter kring temat. 17

18 MAGLESKOLAN BARBRO SEGERSTRÖM, REKTOR Antalet elever på Magleskolan har de senaste två läsåren varit relativt konstant om vi undantar bortfallet av IVIK hösten 2003 (drygt 30 elever) samt de ca 30 elever som fyllde 20 under Jämfört med år 2002 och tidigare år har merparten av skolans elever innevarande läsår haft stora behov av social träning för att klara kunskapsinhämtningen. Varje elev har ett individuellt schema. Det har tagits fram vid diskussion mellan elev och SYV och har sedan fastställts i arbetslaget. Uppföljning med ev. justeringar har kontinuerligt skett i samråd med elev och arbetslag. Under hösten har eleverna erbjudits att måndagar och torsdagar välja vilken verkstad SV/EN/MA m. fl. kurser de önskat. Den som velat, har kunnat koncentrationsläsa t.ex. EN. Vissa elever har fått behålla fasta scheman då de behövt tydlig schemastruktur. Varje elev har från höstterminens start sparat sitt material/sin produktion i en mapp portfoliometoden. Innehållet i mappen synliggör elevens resultat för såväl eleven själv som för lärarna och för föräldrar vid utvecklingssamtalet. Eleven väljer med jämna mellanrum och i samråd med sin lärare ut det bästa i sin samlings-mapp. Materialet sätts in i den portfolio, som sedan kan följa eleven till ny skola, till praktikplats m.m. Under hösten skapades en motivationsgrupp för skoltrötta elever med syfte att få dessa positivt inställda till skola och skolarbete. Hembesök gjordes när eleven inte infann sig enligt uppgjort schema. Samtal var ett viktigt och verksamt medel i arbetet. Verksamheten bedrevs delvis på Hemgården, eftersom denna grupp ungdomar har behov av en avskild och lugn arbetsmiljö. Kompetensutveckling För genomförande av kompetensutvecklingsplanen inom skolans Växtkraftprojekt under 2003 erhöll skolan SEK. Beloppet har kunnat rekvireras efter genomförd och dokumenterad kompetensutveckling. Utöver arbetslagsutvecklingsprojektet under leg. psykolog Britt Anderssons ledning har personalen under hösten fått grupphandledning av Hasselautbildaren Fredrik Eklöf. De fem handledningstillfällena har givit möjlighet till diskussioner kring aktuell problematik i arbetsmiljön. Under året har två SYV och en lärare deltagit i kurser för IV-personal vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. En MA-lärare har parallellt med sin tjänst på 18

19 halvfart läst SV2 5 p. och en SYV har deltagit i kommunens rekryteringsutbildning för skolledare och dessutom under en period vikarierat som rektor. Medarbetarsamtal Under året har rektor haft medarbetarsamtal med all personal samt gjort besök i verksamheten. Som tidigare år har personalen i sina samtal tagit ställning till och utvärderat sina arbetsinsatser och fått återkoppling på sina insatser av rektor. Den enskildes kompetensutvecklingsplan har uppdaterats i samband med samtalet. Internationalisering Internationaliseringssatsningen fortsätter. Våra tre SYV:are har under maj månad varit i Litauen med på Vägledarkompetensens inom Kommunförbundet årligen återkommande studieresa och en av SYV:arna har varit i Slovenien med hjälp av EU-medel från Ungdomsstyrelsen. Under hösten har sedan tre lärare från Slovenien besökt vår skola för att förbereda ett elevutbyte under 2004 mellan deras skola och vår. Utvärdering Personalutvärderingen under våren Vårens utvärdering belyste utvecklingssamtal med elev och föräldrar. Personalutvärderingen under hösten Höstens utvärdering hade fokus på: Utvecklingssamtal en uppföljning av våren och en utvärdering med blickar framåt. Motivationssamtal Individuell studieplan (ISP) Varje enskilt område har bearbetats utifrån frågeställningarna: Aktuellt mål i våra styrdokument Resultat Värdering av resultat Åtgärder som vidtagits Åtgärder som bör vidtas Personalens utvärdering byggde således på den modell som tillämpades redan Därigenom har personalen fått ett redskap som den kan använda vid egna uppföljningar och utvärderingar av projekt, av ämne och av undervisning tillsammans med elever. Under 2003 kan jag som rektor se en större samstämmighet mellan olika gruppers tolkning av utvärderingsfrågorna och de följande svaren. Den upprepning som medvetet tillämpats från min sida har gett resultat. 19

20 Elevutvärderingarna Våren Under våren har personalen gjort utvärderingar tillsammans med eleverna utifrån sitt eget yrkes-/ämnesområde och sedan fört en diskussion med sin grupp utifrån resultat. Hösten Under hösten har följande delar av vår arbetsplan utvärderats av eleverna: Bundna påståenden som eleverna fick ta ställning: Elevens Utveckling som människa/ökat självförtroende Förståelse för demokratibegreppet Uppnådda kunskapsmål Arbetssätt Öppna svarsalternativ: Vad är bra Vad kan bli bättre Utgångspunkten var således målen i den i maj 2003 på skolkonferensen fastställda arbetsplanen för Magleskolan. Möte med politiker För att få igång en diskussion med den nya utbildningsnämnden kring garanterad undervisningstid för eleven på individuella program samt kring kursutbud träffade personalen på Magleskolan politikerna i januari Mötet präglades av livlig diskussion kring de behov vi redovisade. Något direkt resultat av mötet såsom garanterad undervisningstid har vi inte sett men indirekt känner vi att förståelsen för vår verksamhet ökat och vi har kunnat arbeta i lugn och ro utan ytterligare hot om neddragningar. 20

21 Redovisade resultat Prioriterade utvärderingsområden enligt Utbildningsnämndens utvecklingsplan (UVP) Arbetsmiljöinsatser för elever/studerande I utvecklingsplanen anges Arbetsmiljöinsatser för elever/studerande som det prioriterade utvärderingsområdet för år Enkäten Gymnasieelevers syn på arbetsklimatet i skolan genomfördes på alla Lunds gymnasieskolor under vårterminen Skolorna har använt enkätundersökningens resultat som utgångspunkt för arbetet kring Arbetsmiljöinsatser för elever/studerande. I tabell 1 visas ett urval av de insatser som gymnasieskolorna gjort inom området arbetsmiljö för elever/studerande. Tabell 1 Särskilda insatser Katedralskolan Polhemskolan Introduktionsprogram för år 1 inklusive förtroendeeleverna i år 2 genomfördes. Utbildning om bl.a. samtalsmetodik och gruppdynamik för alla mentorer i år 1 anordnades samt mentorsgrupps- och planeringskonferenser kring klasserna i år 1. En uppföljande utbildningsdag för förtroendeelever anordnades tillsammans med Hassela. ESKO- (elevskyddsombud) representanter har fått en helutbildningsdag i arbetsmiljöfrågor. Ett uppehållsrum som sköts av elever har öppnats. Arbetsmiljön i biblioteket undersöks i enkät i januari. Utveckling av utvecklingssamtal, mentorsdagar, introduktionsprogram, diskussioner i klassråd, uppsnyggning av skolan, m.m. Diskussioner i klassråd och utvecklingssamtal ang. i vilka situationer eleverna inte känner sig väl bemötta. Introduktionsprogram, mentorsdag, skapandet av klasskänsla, diskussioner i klassen samt gemensamma normer och regler. Lärare uppmanas, vid bl.a. kursstart, följa upp målen som gäller för elevinflytande. Varje arbetslag utser en person som ansvarar för klassens planeringskalender; skapandet av klasskänsla; stöd till elevrådet; kursutvärdering; elevmedverkan i ombyggnationer och i jämställdhetsgrupp; kursplan diskuteras, arbetet utvärderas; elevförslag på förändringar i lektionsupplägg tas upp. 21

22 Spyken Mobbning tas upp i utvecklingssamtalen. Introduktionsprogram, mentorsdag, gemensamma normer och regler; träffar mellan elevvårdspersonal och arbetslagen. Mentorn får huvudansvaret för att tillsammans med eleverna definiera mobbning. En ny ledningsdeklaration för läsåret 2003/04 antogs, där det fastslås: Att elever och personal ska erbjudas en god arbetsmiljö som innebär att man känner trivsel och arbetsglädje. Arbetsmiljöarbetet har formaliserats med målet att ett elevskyddsombud per program och årskurs har utsetts. Elevskyddsombuden har fått utbildning för sin uppgift samt deltagit i skyddsrond och framfört olika krav för att förbättra elevernas arbetsmiljö. Eleverna deltar i arbetet med att ta fram en ny plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid skolan. Vipeholmsskolan Vipeholmsskolan har redovisat mängder av förbättringar i lokaler i form av inköp av ny utrustning, uppfräschning, ombyggnationer m.m. Elever har ofta varit delaktiga i förändringarna 1. Organisationsutvecklingen har för elevens del fått mer färdiga former under 2003: Mentorsråd, elevprogramråd, elevskyddsombud har utvecklats. Faddersystem och andra introduktionsaktiviteter för år 1-elever. Eleverna har tagit fram och enats om trivselregler för datorsalarna och för sitt elevuppehållsrum. Varje läsår startar år 1 med en speciell introduktionsperiod där eleverna får lära känna sin skola, nya klasskamrater och all personal som de ska möta. Hur samvaron ska vara, utformandet av trivselregler, val av kurser, diskussion kring gemensamt ansvar i uppehållsytor är inslag under denna period. Magleskolan Den lokala arbetsplanen, som antogs av skolkonferensen i maj 2003, omfattar bl.a. målen för elevens totala arbetsmiljö. Insatser vars syfte är att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för eleverna är: Utvecklingssamtal, motivationssamtal och planeringssamtal som förs med eleverna; elevernas individuella scheman och deras individuella studieplan samt motivationsgruppernas arbete. Fr. o. m hösten arbetar elever och personal med portfolio för att bättre kunna dokumentera elevens utveckling för eleven själv, för personal och för föräldrar. Grupphandledning av hasselautbildaren har genomförts liksom arbetslagsutbildning under en psykologs ledning. Målet för utbildningen var Arbetslagsarbete för elevens bästa.under handledningen diskuterades aktuell problematik i arbetsmiljön. 1 En detaljerad redogörelse kan läsas i Vipeholmsskolans kvalitetsredovisning, se hemsidan. 22

23 I tabell 2 redovisas på vilket sätt skolorna utvärderat området och vilka resultat som framkom. Tabell 2 Hur har utvärdering genomförts och vilka resultat har framkommit? Katedralskolan Polhemskolan Utvärderingen av introduktionsprogrammet genomfördes med hjälp av en enkät; resultatet visar att eleverna var mycket nöjda. Elevernas insatser vid skolstarten samt utbildningen utvärderades muntligt vid ett möte tillsammans med skolans kuratorer och två av de biträdande rektorerna. Eleverna var nöjda med skolstarten. De tycker att de både kunnat göra nytta och själva haft utbyte av introduktionen för år 1. De var också väldigt positiva till besöket från Hassela. Både ESKO och elevrådet är nöjda med sin utbildning och bägge grupperna har nu lättare kunnat definiera och legitimera sina roller på skolan. Årskursråden har funnit sina former och biträdande rektorerna träffar regelbundet representanter från klasserna. Eleverna tycker det fungerar bra och de uppskattar att kontinuerligt bli informerade om det som händer på deras program. De upplever att de har en reell möjlighet att påverka studiesituationen. Polhemskolan har genomfört en egen enkätundersökning i syfte att mäta måluppfyllelse. En klass per program deltog i undersökningen. Nästan alla elever på SP och HV tycker att stämningen på skolan är bra. Endast hälften av eleverna i ES-klassen tycker att stämningen är bra. Många elever på SP och NV tycker att de är väl bemötta av lärare. Mindre än hälften av ES-eleverna tycker detsamma. De flesta elever på SP och TE anser att de får ett bra bemötande av andra elever; däremot mindre än hälften av ES- och HVeleverna anser sig väl bemötta av andra elever. De allra flesta elever på ES, NV, ID och SP anser att de kunnat ha inflytande över kursernas innehåll. Samtliga elever på EN, HV, NV och ID anser att de alltid eller ibland kunnat påverka, ta ansvar för och varit delaktiga i hur arbetet organiseras på lektionerna. Samtliga elever på EN, NV, ID och SP tycker att de kunnat påverka hur redovisningstillfällena fördelas. Många elever anser att ingen elev tycker sig ha blivit mobbad av lärare. Många elever anser att ingen elev tycker sig ha blivit mobbad av annan elev. 23

24 Spyken Arbetsklimatet i skolan bedöms som gott enligt enkätresultatet. Av denna framgick att de allra flesta elever trivdes bra, men att det finns ett litet antal elever som anser att de blivit dåligt bemötta av lärare. Lärarpersonalen diskuterade resultatet av enkäten och det framkom en önskan om att få veta vad som ligger bakom elevernas uppfattning. Från lärarna framfördes önskemål om att få klarhet i detta för att kunna förebygga att elever känner sig dåligt bemötta. Det framkom ett behov av en för skolan gemensam policy i olika frågor. Arbetet påbörjas i jan Endast ett fåtal elever ansåg att de fått undervisning i sex- och samlevnad. Vipeholmsskolan Rektorerna har kontinuerligt informerat sig på elevprogramråden samt inhämtat uppgifter från mentorsråden. Magleskolan Elev- och personalutvärderingarna har gjorts med hjälp av enkäter samt med lärares och assistenters elevsamtal. Personalutvärderingen I utvärderingen framkom bl.a. att utvecklingssamtal ger eleven reellt inflytande; att utslagning förebyggs och att skolmiljö, arbetssätt och arbetsmetoder elevanpassas. I samtalet sker en uppföljning av elevens sociala utveckling och studieresultat. Utvärderingen av motivationssamtal visar att det är ett redskap som skapar möjlighet till förbättringar hos den enskilde eleven. När det gäller ISP (individuell studieplan) har skolan lyckats bäst med dem som har flest timmar undervisning och störst närvaro. Elevutvärderingen På frågan hur de utvecklats som människor och fått ett ökat självförtroende svarade flertalet elever att de märkte tydliga resultat. Förståelse för demokratibegreppet och möjligheter till påverkan gavs i första hand genom de olika sorters samtal samt genom ISP. Uppnådda kunskapsmål dokumenterades likaså genom samtal och i någon mån genom portfolio. Arbetssätten varierades, ansåg eleverna och personalen tog i stor utsträckning hänsyn till elevernas olika lärstilar. Vilka åtgärder skolorna vidtagit eller planerar att vidta med anledning av resultaten återges i tabell 3. 24

25 Tabell 3 Åtgärder med anledning av resultaten Katedralskolan Polhemskolan Spyken Arbetet med att förbättra introduktionen för år 1 fortsätter. Kuratorerna och förtroendeeleverna ska träffas en till två gånger per termin. I februari 2004 anordnas mentorsutbildning för mentorer i år 2 och i augusti för lärare som kommer att vara mentorer i kommande år 1. Planeringskonferenser fortsätter nästa läsår. Elever och lärarrepresentanter tillsammans med skolledningen kommer att skriva en elevdemokratiplan under våren. Formerna för utvecklingssamtal, introduktionsprogram samt mentorsdagar vidareutvecklas. Anledningen till att många av ES-elever inte anser att stämningen är bra ska undersökas. Klassråd och programråd diskuterar regelbundet arbetsmiljön. Aktiva åtgärder mot nedskräpning och klotter har genomförts. Bemötande har tagits upp vid utvecklingssamtalen i många klasser under hösten och kommer att tas upp i resterande klasser under våren. Att HV-elever känt sig illa bemötta av en annan elevgrupp har uppmärksammats och skolan arbetar för att lösa problemet. Enkätsvaren där elever i ES- och HV-klasserna inte känner sig väl bemötta av lärare ska följas upp. Lärarna har kontinuerligt under kursen och i samverkan med klassen arbetat för att ge eleverna möjlighet att påverka lektioner och undervisning. Elevrådet har kommit igång. Varje elev ska få möjlighet att påverka verksamheten på sitt program genom elevprogramrådet, mitterminsutvärderingar och klassråden. Mobbning har hittills tagits upp vid utvecklingssamtal i en del klasser. Övriga klasser kommer att ta upp frågan under vårens utvecklingssamtal. Skolledningen har besökt samtliga klasser som deltagit i enkäten och genom samtal försökt få fram vad som döljer sig bakom svaret att man upplever sig ha blivit dåligt bemött av lärare. Spyken fortsätter arbeta för att samtliga program och årskurser ska vara representerade bland elevskyddsombuden. En temadag i livskunskap med föreläsningar/workshops kring bl.a. sex och samlevnad erbjöds elever och elevhandledare i år 2. År 1 och år 3 får ett liknande program under vt

26 Vipeholmsskolan Arbeta vidare med än mer ökad måluppfyllelse genom olika insatser inom respektive rektorsområde. T.ex. så är samverkan mellan ämnen och individualisering eget prioriterat område för Magleskolan Utvecklingssamtal att ännu tydligare göra eleverna medvetna om att olika arbetssätt kan leda fram till samma mål; att fortsätta med och utveckla arbetet med portfolio; att utveckla och förstärka föräldrainflytande/-engagemanget. Övriga samtal För personalen har under hösten 2003 handledning givits och samarbetet mellan olika yrkeskategorier har utökats. För eleverna skapades likaså under hösten en motivationsgrupp parallellt med övriga dagliga motivationssamtal Personalen kommer att studera framgångsrika modeller för motivationsarbete och önskar stärka föräldrasamarbetet. ISP strukturen i studieplanerna har förbättrats. Personalen vill dessutom kunna erbjuda eleven ett utökat utbud av icke-kärnämnen och utforma en förbättrad plan för introduktion. 26