MEDFINANSIERING AV FORSKNINGSPROJEKT INOM EU:S RAMPROGRAM... 5
|
|
- Jonas Larsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetsgruppen för EU-strategier Staffan Edén ordförande och sammankallande, Stefan Hohmann, Naturvetenskapliga fakulteten, Hans Abelius, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Carl-Johan Bergsten, Konstnärliga fakulteten, Margareta Ahlqwist och Ludde Edgren (adjungerad) Forskningsservice STRATEGI FÖR ÖKAT DELTAGANDE I EU:S RAMPROGRAM dnr H5 2440/09 1 / 13 BAKGRUND... 2 Svenska strategier för EU-forskning... 2 EU-projekt vid Göteborgs universitet... 2 Stödverksamhet vid svenska lärosäten... 3 Stödverksamhet vid Göteborgs universitet... 3 Stödverksamhet för ramprogramsprojekt vid andra svenska lärosäten...3 Nationella stödfunktioner... 4 MEDFINANSIERING AV FORSKNINGSPROJEKT INOM EU:S RAMPROGRAM... 5 BEHOVSANALYS... 5 Informera-identifiera-motivera... 6 Central stödverksamhet... 6 Lokal stödfunktion vid fakultet... 6 Planeringsbidrag... 6 Förslag på hur GU ska bli mer aktiv i ERC... 7 Långsiktig strategi hur GU ska påverka framtida utlysningar... 7 Organisation av nya stödfunktioner... 7 KONKLUSION... 9 Arbetsgruppens konkreta förslag till stödresurser... 9 Kostnadsmodeller Sjätte ramprogrammet (FP6) med kostnadsmodell ett Sjunde ramprogrammet (FP7) med kostnadsmodeller två och tre Bryssel ändrar schablonersättning Förväntad medfinansiering vid GU Konsekvenser av ny intern redovisningsmodell vid GU Forsknings- och innovationsservice Erik Dahlbergsgatan 11 B, Box 100, SE Göteborg , (fax)
2 2 / 14 Bakgrund Rektor har gett Forskningsberedningen vid Göteborgs universitet (GU) i uppdrag att utarbeta en strategi för att universitetet skall bli mera konkurrenskraftigt vad gäller att erhålla EU-finansierade forskningsmedel. Forskningsberedningen har i sin tur tillsatt en arbetsgrupp med Staffan Edén (sammankallande), Stefan Hohmann, Hans Abelius, Carl- Johan Bergsten, Margareta Ahlqwist och Ludde Edgren (adjungerad). Arbetsgruppens uppdrag var att rekommendera a) stödfunktioner och medfinansiering av EU-finansierade forskningsprojekt b) hur man når forskarna på GU för att på så sätt öka EU-finansiering till universitetet c) hur GU:s forskare kan påverka framtida innehåll i EU:s forskningsprogram Svenska strategier för EU-forskning I en rapport från Technopolis (Impacts of EU framework programmes in Sweden, utgiven av VINNOVA) utförd på uppdrag av den svenska regeringen angående ramprogrammets inverkan på forskning i Sverige, konstaterar man att de flesta undersökta universitet inklusive Göteborgs universitet inte har några fastställda strategier för EU-forskning. Undantaget var Lunds universitet som har uttalade strategier och ger finansiellt stöd för att öka medverkan i ramprogrammet. Man fann det där viktigt för att ge möjlighet till ökad forskningsintensitet och förbättra sin kvalitet genom internationellt samarbete med de bästa forskargrupperna runt om i Europa. EU-projekt vid Göteborgs universitet Svenska universitet och högskolor började delta mer frekvent i EU:s ramprogram med starten av tredje ramprogrammet (FP 3). Sverige hade då, liksom t.ex. Norge idag, rätt att delta i ramprogrammet utan att vara EU-medlem. Det var framför allt de tekniska högskolorna i Sverige, KTH och Chalmers, som deltog. När Sverige blev medlem 1995 hade FP4 startat. Budgeten hade ökat från 6,6 miljarder euro i FP3 till 13,1 miljarder euro i FP4. Från att forskare vid Göteborgs universitet tidigare hade deltagit i något enstaka EU-projekt deltog man nu i sammanlagt 150 projekt i FP4 med en total budget för GU på runt 150 Mkr. Under följande ramprogram; FP5 och FP6, deltog GU i något färre projekt men med en tydligt ökad budget för projekten. T.ex. i FP6 dubblerades den sammanlagda budgeten för GU:s del i projekten till över 300 Mkr med 115 projekt. FP6 totalbudget låg på 19,2 miljarder euro medan budgeten för FP7 är 51 miljarder euro. De första FP7-projekten utlystes i december 2007 och startade ungefär ett år efteråt. År 2008 bidrog EU-projekten med 107 Mkr till GU. Forskare vid Göteborgs universitet har deltagit i över 150 ansökningar i FP7 varav omkring 45 blivit godkända. Den sammanlagda budgeten uppgår på dessa projekt till redan över 130 Mkr. Bidragen från europeiska kommissionen är idag universitetets näst största enskilda externa bidragsgivare för forskning efter Vetenskapsrådet.
3 3 / 14 Stödverksamhet vid svenska lärosäten Stödverksamhet vid Göteborgs universitet Vid Göteborgs universitet arbetar Forskningsservice, som ingår i Forsknings- och Innovationsservice under avdelningen Externa relationer (GF), med rådgivning och stöd för forskningsprojekt inom EU:s ramprogram. I dagsläget arbetar fyra personer med bl.a. EU:s forskningsprojekt. Utöver detta arvoderas EU-konsulten Gavin Thomson för granskning av ansökningar. Forskningsservice är en stödfunktion som hjälper forskaren och institutionen i alla faser av projekten. Man stödjer från förberedelse av ansökan till kontraktsskrivande men också med rådgivning och stöd under projektens gång. Tabell 1 visar deltagande och kontrakterade medel för större svenska lärosäten under FP6 när 83 % av medlen var kontrakterade. Observera att s.k. Marie Curie projekt ej ingår i statistiken. Ekonomiskt stöd: Före den nya redovisningsmodellen infördes på GU 1/1/2009 stöttades alla EU-finansierade forskningsprojekt på GU genom en minskad förvaltningsavgift. Projekten fick på detta sätt 100% finansiering på projektnivå. (Se figur 2 i Appendix). Tabell 1 Svenska UoH:s deltagande i FP6 med avseende på kontrakterade medel, antal deltaganden och antal koordinatorer. (Ur VINNOVAS rapport: Svenskt deltagande i EU:s sjätte ramprogram). Tabell 1: Svenska UoH:s deltagande i FP6 när 83 % av medlen var kontrakterade. Tabellen visar kontrakterade medel, antal deltaganden och antal koordinatorer. Dock ej Marie Curieprojekt, (Ur VINNOVAS rapport: Svenskt deltagande i FP6) Stödverksamhet för ramprogramsprojekt vid andra svenska lärosäten Lunds universitet (LU) har ett kontor för forskningsservice med sju anställda vid centrala förvaltningen. Man arbetar till största delen med EU-projekt men även NIHprojekt och deltar i arbetet med stora svenska projekt där universitetet står som ansökare. Ekonomiskt stöd: Man har ett väl utvecklat ekonomiskt system att stödja ansökningar till ramprogrammet. Bakom beslutet att införa dessa ekonomiska incitament stod förre förvaltningschefen Peter Honeth och har nu fortsatt under hans efterföljare. Under har LU utbetalat planeringsstöd, koordinatorsstöd och kontraktsförhandlingsstöd. Planeringsbidraget har varit maximalt kronor per projekt. Dock minskades detta
4 4 / 14 under 2008 till kronor då man tror på ett större söktryck i framtiden. Alla som sökt planeringsbidrag och varit berättigade har fått bidraget och detta gäller även de andra stöden. Koordinatorsbidraget har varit ersättning för faktiska kostnader upp till kronor. Kontraktsförhandlingsstödet låg på maximalt kronor, men detta stöd togs bort Under 2007 utbetalades totalt 2,7 mkr och stödet har fortsatt med de ovan beskrivna korrigeringarna under Budgeten under 2008 var 4,18 mkr 1. LU ser stöden som strategiska instrument för att uppmuntra forskare att vara koordinatorer och på så sätt vara pådrivare inom viktiga forskningsområden. I deras forsknings- och utbildningsstrategi framgår att det är viktigt att LU fortsatt skall vara aktiva och öka deltagandet i EU:s ramprogram och befästa och bevara sin position som den största enskilda svenska aktören. Lunds tekniska universitet vid Lunds universitet som är den, inom EU-finansierad forskning, mest aktiva fakulteten inom LU ger dessutom ekonomiskt stöd direkt till pågående EU-projekt, så att de får samma finansiering som svenska projekt (se Chalmers nedan). Uppsala universitet (UU) har inget speciellt kontor för forskningsservice. Forskningssekreterare inkl. EU-handläggare/rådgivare tillhör istället de olika områdeskanslierna som dock geografiskt ligger centralt och i nära anslutning till varandra. De som ger ekonomisk support till EU-projekten vid UU tillhör ekonomiavdelningen och juristerna som läser konsortialavtal tillhör juridiska avdelningen. Alla inblandade träffas en gång i månaden för avstämning av gemensamma angelägenheter. Kontaktpersonerna/forskningssekreterarna vid UU träffar dessutom vicerektorer och universitetsdirektör cirka en gång per månad för avstämning av gemensamma angelägenheter. Ekonomsikt stöd: Vid UU ger man kronor till koordinatorer för kontraktsförhandlingar men i övrigt inga andra ersättningar. Karolinska Institutet (KI), Stockholms universitet (SU), Luleå Tekniska Högskola (LTU), Linköpings universitet (LiU) och Chalmers Tekniska Högskola (CTH) har alla centralt belägna kontor för forskningsservice eller Grant Office. Ekonomiskt stöd: KI och SU ger inget ekonomiskt stöd för att skriva ansökningar eller koordinera. Det gäller även LTU men de planerar att ge ett koordinatstöd under 2009 med maximalt kr. LiU ger ekonomiskt stöd så att projekten är fullt finansierade på projektnivå. CTH ger direkt till projekten ett ekonomiskt stöd så att projekten ges samma förutsättningar som de flesta beviljade projekt från svenska bidragsgivare (se LTU ovan). Det innebär att projekten är finansierade 100 % för direkta kostnader och med 35 % påslag för indirekta kostnader. Nationella stödfunktioner Europaprogrammen är numer en del av VINNOVA och ger information om EU:s ramprogram. Varje område inom ramprogrammet har en nationell kontaktperson (NCP), de flesta av dessa finns idag på Europaprogrammen. NCP besöker GU årligen för att ge officiell information om specifika utlysningar inom FP /3-2008, Dnr FS2008/1, 7/ : Dnr I B /2006
5 5 / 14 Medfinansiering av forskningsprojekt inom EU:s ramprogram I merparten av de externt finansierade forskningsprojekten vid Göteborgs universitet krävs medfinansiering av framförallt overheadkostnaden med det nya redovisningssystemet. Detsamma gäller alla projekt från EU:s ramprogram för forskning och utveckling. I dessa projekt är dessutom ofta de direkta kostnaderna endast delfinansierade. I EU-finansierade projekt utanför ramprogrammet gäller detta i ännu högre grad p.g.a. låg ersättning av indirekta kostnader (7 %) samt delfinansiering av de direkta kostnaderna (75 %). I Appendix I görs en noggrann beskrivning av de olika kostnadsmodellerna för det pågående sjätte och sjunde ramprogrammet (fig. 1). I den nya redovisningsmodellen med avdrag för verkliga indirekta kostnader kommer alla externa forskningsbidrag att gå med underskott och behöva medfinansiering. I tabell 1 i Appendix I kan man utläsa hur mycket medfinansiering som behövs vid olika verkliga overhead-nivåer i de EU-finansierade projekten inom ramprogrammet. Om GU:s verkliga overhead i medeltal för hela universitetet är 60 % vid bidrag på 100 Mkr blir behovet för medfinansiering cirka 36 Mkr (vid nuvarande fördelning av andelen projekt inom FP7). GU får alltså själv medfinansiera drygt 1/3 jämfört med erhållen bidragsdel. Behovsanalys I GU:s forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) 2 framgår att målet är att stärka alla fakulteters konkurrenskraft inom forskningen. Detta ska genomföras genom att förbättra möjligheten till forskning av hög internationell klass och med egna resurser attrahera externa medel. För att GU ska bli en ännu viktigare aktör inom den europeiska forskningen behöver fler av universitetets forskare bli aktiva inom EU:s ramprogram samtidigt som det behövs fler som koordinerar ramprogramsprojekt. De allra flesta externa forskningsmedel söks idag i konkurrens med andra forskare. Landskapet av ansökningsmöjligheter från externa bidragsgivare ter sig också allt mer komplext då det finns ett flertal olika forskningsfinansiärer i Sverige och möjligheten att söka medel i Europa och internationellt blir allt större. Ungefär 95 % av all forskning i Europa finansieras idag av de nationella forskningsråden medan EU-kommissionen står för 5 % vilket i praktiken medför att samma typ av forskning bedrivs samtidigt på många ställen runt om i Europa. Europeiska kommissionen har en uttalad strategi att stärka ERA (European Research Area) genom att bl.a. hitta synergieffekter mellan forskargrupper i Europa (ex. via samarbetsprojekt inom FP7). Dessutom ska samarbete mellan de olika nationernas forskningsfinansiärer än mer stimuleras till att helt öppna upp sina utlysningar för forskare ifrån fler länder. ERA-NET, JTI och Article 169 (ex. BONUSprogrammet) är exempel på sådana initiativ där både EU och ett flertal nationella bidragsgivare är forskningsfinansiärer.för den enskilde forskaren är det komplicerat och tidsödande att få en bra överblick över tillgängliga finansieringsmöjligheter och detta landskap ser dessutom ut att bli alltmer komplext. Med ökade krav på akademiskt ledarskap och väl genomtänkta beslut från prefekter, dekaner och rektor för prioritering 2 Förändring för kvalitet och förnyelse, Forsknings- och utbildningsstrategier , Göteborgs universitet, M. Wallin Peterson, L. Weibull, I. Elofsson,
6 6 / 14 av forskningsresurser är behovet av ett ökat beslutsstöd dessutom uppenbart. Vi ser det därför som nödvändigt att stärka stödfunktionen kring EU-ansökningar och andra ansökningar genom att förstärka stödresurserna på lokal och central nivå. Denna modell på stödfunktion för EU-ansökningar kan även ses som tillämpbar för andra nationella och internationella ansökningar. Informera-identifiera-motivera För att öka antalet EU-forskningsprojekt vid GU gäller det att nå de forskare som ännu ej deltar men kan bli intresserade av att delta i ramprogramsprojekt. Minst lika viktigt är att ledamöter i beslutande organ och chefer har god insikt i de finansieringsmöjligheter som finns och aktivt tar del i processen kring utformning av ansökningar i tidiga skeden för att säkerställa medfinansieringsmöjligheter och säkerställa att ansökan är i linje med verksamhetens övergripande mål och strategier. Central stödverksamhet Forskningsservice roll som stödfunktion har varit mycket uppskattad av universitetets forskare och bör fortsätta att tillhöra den centrala förvaltningen. Genom de många projekt som hanteras från olika fakulteter nås en stor kunskapsnivå och därigenom kan man ge ett kvalificerat stöd både i ansöknings-, kontraktsförhandlings- och projektstadiet. Universitetet betraktas också som en (1) organisation från kommissionen och man har utsett vissa kontaktpersoner på Forskningsservice som agerar för hela GU. Forskningsservice ger information till alla forskare och lärare på GU via seminarier, webbplats och nyhetsbrev. Nyhetsbrev med information mer på detaljnivå skall också i framtiden riktas till de som aktivt söker denna information via ett prenumerationssystem. Lokal stödfunktion vid fakultet Fakulteterna (och eventuellt större institutioner) bör ha tillgång till forskningssekreterare som blir Forskningsservice förlängda arm. Dessa personer bör ha en mycket bra inblick i forskningen på sin fakultet och skall kunna identifiera möjliga kandidater för olika typer av ansökningar. De får sålunda en nyckelroll att sprida information från forskningsservice till dem av fakultetens beslutsfattare och forskare som normalt ej nås eller läser aktuella nyhetsbrev. På så sätt skall forskarna stimuleras att deltaga i ansökningar som partner eller koordinator. En tät kontakt mellan Forskningsservice centrala stödfunktion och forskningssekreterarna föreslås för att samarbetet skall fungera på bästa sätt och för att undvika dubbelarbete. Forskningssekreterarna medverkar också till att Forskningsservice centralt blir mer känt och kan så stötta forskare som tidigare varit ovetande om dess existens. Planeringsbidrag Det är viktigt att ge tid för forskare att delta i planerings- och ansökningsprocessen i form av planeringsbidrag till koordinatorer ( SEK). För deltagande partners bör även finnas resebidrag att söka ( SEK). Pengarna skall ligga centralt på Forskningsservice och sökas därifrån. Detta ger också en tidig kontakt för stöd från Forskningsservice till forskaren.
7 7 / 14 Förslag på hur GU ska bli mer aktiv i ERC Inom det nyligen inrättade Europeiska forskningsrådet (ERC) ges två årliga utlysningar, dels för mycket lovande unga forskare och dels för etablerade världsledande forskare. Utlysningarna gäller alla vetenskapsområden. GU har hittills erhållit ett s.k. ERC Starting Grant för yngre forskare. I år har en ung forskare gått vidare till andra omgången av ansökan vilket bl.a. innebär en intervju i Bryssel. Detta är långt färre bidrag än de som erhållits vid andra stora svenska universitet. För att skapa förutsättningar för att i framtiden få fler beviljade projekt behövs att fler forskare identifieras och motiveras att söka dessa anslag. Därför ombeds dekaner och prefekter ta fram en lista på kandidater till ERC Advanced Grant samt ERC Starting Grant. För dessa utvalda forskare ska det frigöras tid så de kan skriva en konkurrenskraftig ansökan (se ovan planeringsbidrag). För de unga forskarna behövs också pengar för resa till intervju i Bryssel, om de går till andra omgången i en ansökan. Universitetet skall också engagera sig så dessa unga forskare tränas inför intervjun i Bryssel. Universitetet kan även vara framsynt genom att rekrytera excellenta hemvändande forskare som arbetar utomlands eller är från andra länder, men som söker ERC Grants och vill förlägga dessa vid GU. Forskningssekreterare ska vara fakultets- och institutionsledningens stöd i att identifiera och motivera lämpliga kandidater. Långsiktig strategi hur GU ska påverka framtida utlysningar Det är önskvärt att öka GU:s deltagande i EU:s ramprogram för forskning men även dess kontakter med nyckelpersoner för påverkan av framtida utlysningar. Med andra ord behövs en långsiktig strategi som ökar kontakterna med det internationella forskarsamhället och sålunda universitetets inflytande både nationellt och internationellt. Ett första steg är att informera och uppmuntra forskarna att bli evaluerare för EU projekt. Dessa ersätts i dagsläget med 450 Euro/dag från kommissionen. Det andra steget är att bli koordinator för ett projekt och på så sätt bli bekant med kommissionens tjänstemän som har en nyckelroll vid framtagande av nya arbetsprogram inom ramprogrammet. Det är också viktigt att delta i workshops och konferenser anordnade av Europeiska kommissionen. Att medverka i EU-projekt är en bra början men att göra sig bekant med ansvariga inom kommissionen är en förutsättning för att vara med och påverka innehållet i framtida arbetsprogram och utlysningar inom EU:s ramprogram (Dan Andrée: A rough guide to the FP7 Work - Who can be involved in the preparation? What to do, when and how? 2008). Att öka forskarnas deltagande och engagemang i EU:s ramprogram ligger också i linje med rektors mål att öka externa forskningsbidrag och internationalisering. Även här kan forskningssekreterarna, med hjälp av ett uppbyggt kontaktnät på fakultetsoch institutionsnivå, uppmuntra och stödja forskare att öka sitt deltagande i EU:s ramprogram. Organisation av nya stödfunktioner I figur 1 nedan visas en schematisk bild för hur denna stödfunktion kring EU-ansökningar kan organiseras. På fakultetsnivå behövs en stödfunktion som kan informera och motivera forskare att söka de ansökningar som matchar deras specifika forskningsprofil. Dessutom behövs en editorfunktion som kan läsa och ge synpunkter på utkast till ansökan (eventuellt hjälpa till att skriva vissa delar) samt stöd med koordinering av ansökan.
8 8 / 14 Rollen som forskningssekreterare bör inbegripa dessa stödfunktioner. Vid institutionen/fakulteten behövs även en sekreterarfunktion som assistans vid större ansökningar (ex. formatera CV, bibliografier) och ett vetenskapligt råd. Vidare är det önskvärt att fakulteten har externa experter i form av ett advisory board som kan rådfrågas vid behov. Forskningssekreterarna bör anställas vid Forsknings- och innovationsservice men ha sin placering vid fakulteten och ett lokalt ansvar mot dessa. På så sätt kan ett bra samarbete ske mellan GU centralt och fakulteterna och vid behov kan arbetsstyrkan kraftsamlas vid större utlysningar. Det kommer även att underlätta samarbetet vid tvärvetenskapliga ansökningar. Figur 1: Modell för nya stödfunktioner kring EU-ansökningar.
9 9 / 14 Konklusion Den tillsatta arbetsgruppen fick i uppdrag från rektor via forskningsberedningen att utarbeta en strategi för att öka GU:s konkurrenskraft, genom ett ökat deltagande i EU:s ramprogram. Arbetsgruppens uppdrag var att rekommendera a) stödfunktioner och medfinansiering av EU-finansierade forskningsprojekt b) hur når man forskarna på GU för att på så sätt öka EU-finansiering till universitetet c) hur kan GU:s forskare kunna påverka framtida innehåll i EU:s forskningsprogram Genom att bl.a. studera stödverksamheten och strategier vid andra lärosäten och jämföra med dem på GU och diskutera finansieringsmodellen för EU-finansierade projekt och dess behov av medfinansiering, har vi kommit fram till följande åtgärder: 1. Inrätta funktionen som forskningssekreterare med anställning vid Forskningsoch Innovationsservice med ansvar gentemot fakulteter, för att nå fler beslutsfattare och forskare med information från Forskningsservice. Funktionen skall bidra med professionellt stöd till forskare och beslutsfattare att koordinera och även utforma forskningsansökningar, samt ägna sig åt uppsökande verksamhet för att stimulera forskargrupper att söka externa medel. Modellen för stödfunktionen kan även användas vid andra stora nationella och internationella ansökningar utöver EU:s ramprogram. 2. Ett planeringsbidrag för koordinatorer ( SEK) för att kunna skriva ansökningar och träffa partners. Ett mindre planeringsbidrag till partners ( SEK) för att ges möjlighet att träffa sin grupp under ansökningsfasen. Medlen söks vid Forsknings- och Innovationsservice. 3. Identifiering av kandidater för ERC Grants bör ske på fakultets/institutionsnivå med hjälp av forskningssekreterarna. Fakulteter/institutioner bör också vara öppna till forskare på andra universitet som vill lägga ett ERC projekt vid GU. En central stödresurs för dem som söker denna typ av anslag bör finnas för att möjliggöra resor och förberedelser för intervjuer etc. 4. Mer detaljrik information riktad till intresserade forskare vid GU via prenumerationslistor från Forskningsservice. 5. Fakulteterna bör inrätta interna advisors som kan bistå dem som arbetar med ansökningar med synpunkter och råd. Dessa advisors kan vara både interna (ex. i form av ett veteskapligt råd) och även externa. 6. Fakulteter och institutioner bör ha en beredskap för att stödja forskare med praktisk hjälp i form av sekreterarstöd och dylikt. Arbetsgruppens konkreta förslag till stödresurser Utökade funktioner för institution/fakultet med forskningssekreterare sammanlagt 5 heltidstjänster anställs av Forsknings- och innovationsservice. Planeringsbidrag för deltagande i ansökningar bör budgeteras till åtminstone 50 % av den nivå LU angett, dvs. ca 2 MSEK. Förstärkning av centrala funktionen för Forsknings och innovationsservice en heltidstjänst.
10 10 / 14 Finansiering Det lagda förslaget innebär en investering i ökade stödfunktioner om totalt ca 5 MSEK. Arbetsgruppen har inte tagit ställning till hur denna investering skall finansieras i sina detaljer. Under en uppstartsperiod kan sannolikt ett visst stöd för konceptet erhållas från externa finansiärer, men på sikt bör denna investering finansieras inom befintliga ramar och genom omprioritering av interna resurser. Arbetsgruppen är övertygad om att en sådan investering är mer eller mindre nödvändig för att nå universitets mål att öka sin konkurrenskraft om externa forskningsmedel.
11 11 / 14 APPENDIX I Kostnadsmodeller Ersättningen från EU-kommissionen, till deltagare i projekten ges utgående från olika kostnadsmodeller. Dessa beror i sin tur på i vilket ramprogram kontrakten ingåtts och vilken typ av organisation som är kontrakterade. GU deltar i mars 2009 i ca 150 pågående EU-projekt inom FP6 och FP7. Ramprogrammen FP6 och FP7 har i huvudsak två olika kostnadsmodeller (fig. 2). I samband med att GU och övriga svenska lärosäten, i enlighet med SUHFs rekommendationer, går över till en ny redovisningsmodell inom några år, ändras även kostnadsmodellen för nya EU-kontrakt till en tredje modell (fig. 2). Kontrakt som redan ingåtts redovisas till Europeiska kommissionen enligt den redovisningsmodell som gällde då kontraktet signerades. Det medför att tre olika kostnadsmodeller kommer att användas för olika forskningsprojekt parallellt under en övergångsperiod (fig. 2). För att beskriva den medfinansiering som behövs i projekten dvs. skillnaden mellan kostnaden för projektet på GU och ersättningen från Europeiska kommissionen, skriver vi en ekvation på följande sätt: m = d (1+x-z (1+y)), där m = medfinansiering, d= direkt kostnad, z= ersättningsnivå (i %), x= projektets overheadkostnad (i %) och y = ersättning av indirekta kostnader (i %). Beroende på kostnadsmodell kommer dessa parametrar anta olika värden och därigenom bidra till olika grad av medfinansiering (se figur 2). Sjätte ramprogrammet (FP6) med kostnadsmodell ett Kontrakt ingångna under FP6 använder kostnadsmodellen Additional cost model. Denna modell ger 100 % ersättning för de direkta kostnaderna och ett schablonpåslag för de indirekta kostnaderna (overhead) på 20, 10 eller 7 % beroende på typ av projekt. Större delen av GU:s kontrakt är s.k. Collaborative projects (forskningsprojekt i samarbete) ger i bidrag 20 % i indirekta kostnader. Detta räknas på de direkta kostnaderna. Marie Curie-projekt, som ofta gäller finansiering av doktorander eller postdoktorer, ger tio procent i bidrag för indirekta kostnader, medan andra typer av samarbetsprojekt (CSA) endast ger sju procent i bidrag för de indirekta kostnaderna. Sjunde ramprogrammet (FP7) med kostnadsmodeller två och tre Under i FP7 går projekten under kostnadsmodellen Special Transition Flat Rate. För forskningsprojekt i samarbete ( Collaborative projects ) ges ersättning med 75 % av alla kostnader 3 med ett schablonpåslag för indirekta kostnader på 60 % av de direkta kostnaderna. Detta motsvarar (enligt ekvationen ovan) samma ersättning man fick i FP6 med bidrag på 100 % av de direkta kostnaderna med 20 % påslag för overhead. För andra typer av projekt i ramprogrammet, såsom t.ex. Marie Curie-projekt, ges 100 % ersättning med ett lågt schablonpåslag för overhead på endast 20, 10 eller 7 % (se figur 2). 3 Gäller merparten av budgeten, undantag gäller för ersättning budgeterade under ex. management vilka ersätts med 100 %.
12 12 / 14 Figur 2: Kostnadsmodeller för projekt inom FP6 & FP7. Bryssel ändrar schablonersättning 2010 Kostnadsmodellen Special Transition Flat Rate med 60 % som schablonersättning för de indirekta kostnaderna (figur 2) är enbart möjlig att använda sig av fram till 2010 då EU sänker denna schablonersättning till ca 40 % (något oklart i dagsläget den exakta procentsatsen). EU-kommissionen vill på det sättet påskynda införandet av nya redovisningsmodeller som tar hänsyn till de faktiska indirekta kostnaderna vid universitet och högskolor ( Real Indirect Costs ). När GU har en ny redovisningsmodell som är validerad av EU-kommissionen med verklig overhead, så kommer kostnadsmodellen Real Indirect Costs gälla för beviljade forskningsprojekt på GU. För Collaborative projects ger denna kostnadsmodell också ersättning med 75 % på alla kostnader inklusive de reella (alltså ingen schablon på 60% längre) indirekta kostnader 4. Övriga ersätts som tidigare med 100 % av de direkta kostnaderna och ett schablonpåslag på 20, 10 respektive 7 % för indirekta kostnader (se figur 2). Förväntad medfinansiering vid GU En förväntad fördelning av GU:s EU-projekt på de olika projektkategorierna (baserat på aktuell fördelning) är 75 % Collaborative projects, 15 % People-projekt, fem procent 4 Medfinansieringen för projekt inom Collaborative projects med Real Indirect Costs blir då 1/3 av EU:s bidrag, dvs 25% av den totala budgeten, oberoende av den faktiska overheadkostnaden.
13 13 / 14 ERC-projekt och fem procent CSA. I tabell 1 nedan visas Göteborgs universitets medfinansiering vid en sådan fördelning beroende på EU-bidrag och egentlig overheadkostnad 5 (i procent av den direkta kostnaden). Tabellen avser kostnadsmodellen Real indirect costs där 60 % overhead (OH) motsvarar den aktuella kostnadsmodellen Special Transition Flat Rate som gäller fram till GU:s beviljade anslag från EU:s ramprogram har senaste året varit ca 100 mkr. Tabellen visar då vid 60 % overhead att medfinansiering ligger på 36 Mkr. Tabell 2: Medfinansiering i miljoner kronor avseende på ersättning och overhead. Konsekvenser av ny intern redovisningsmodell vid GU Då GU 1 januari 2009 övergick till en ny redovisningsmodell har handläggningsordningen angående minskad förvaltningsavgift för EU-projekt slutat gälla. Tidigare kunde alla projektansvariga anhålla om reducerad förvaltningsavgift på inkommande EU-medel. Förvaltningsavgiften sattes så i FP6 och FP7 att forskningsprojektet ersattes med 100 % av de redovisade direkta kostnaderna (se figur 3). I och med den nya redovisningsmodellen kommer alla indirekta kostnader påföras projektet och behovet av medfinansiering, dvs. skillnaden mellan egentlig overheadkostnad (inklusive lokalkostnad) och schablonersättning blir tydligare. 5 Här inkluderas även lokalkostnader eftersom dessa ses som en direkt kostnad i kostnadsredovisningen till EU.
14 14 / 14 Kostnaden för projektet för GU kommer totalt sett vara den samma som före 2009 men det är först nu behovet av medfinansiering blir uppenbar på institutionsnivå och projektnivå. Figur 3: Rutiner vid GU innan övergång till ny intern redovisningsmodell (1/1-2009).
Hanteringsordning för medfinansiering av EU-projekt
Lars Nilsson, Hans-Göran Gustafsson, Frida Wiklander Ekonomiavdelningen Siv Bondenäs Brink, Claes Jansson, Emilia Rung, Pirjo Gustafsson, Ludde Edgren Externa Relationer, Forsknings- och innovationsservice
Läs merLunds universitets handläggningsordning för forskningsprojekt inom Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020 (2014-2020)
BESLUT 1 2014-03-27 STYR 2014/203 Rektor Lunds universitets handläggningsordning för forskningsprojekt inom Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020 (2014-2020) Bakgrund Denna handläggningsordning
Läs merSamlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet
Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden
Läs mersvenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet
Interimsutvärdering av FP7 Reflektioner från svenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet Universitet och högskolor i referensgruppen Två representanter
Läs merHanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows
Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Ulrika Hjelm Forskningsrådgivare ulrika.hjelm@gu.se 031-786 9504 HANTERINGSORDNING FÖR NATIONAL SCILIFELAB FELLOWS 2014-06-25 dnr F 2014/65 1 / 6 Hanteringsordning
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merHanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015
Ulf Nilsson Forskningsrådgivare HANTERINGSORDNING FÖR PROJEKTANSÖKNINGAR TILL KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE 1 / 5-04-11 Dnr F /40 Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs
Läs merFORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE
FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets
Läs merRegler för ansökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna
Regler för ansökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2018-01-29 Dnr: HDa 1.2-2018/168 Reviderad: 2019-06-18 Gäller tills vidare fr o m: 2018-03-01 Ersätter: Handläggningsordning
Läs merVetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur
Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion
Läs merBRA FORSKNING GER UTDELNING
BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå
Läs merHUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?
HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För
Läs merNominering till Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2018/2019
2017-01-30 Reviderad 2017-03-07 Dnr P 2017/49 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson Hanteringsordning vid Naturvetenskapliga fakulteten 2017 PRELIMINÄR Nominering
Läs merFastställande av en uppdaterad handläggningsordning för kontrakt inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling, m m
/ I 7)1 å"k> \ LINKÖPPNGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsledningen 2009-04-22 Fastställande av en uppdaterad handläggningsordning för kontrakt inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling,
Läs merEU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson
EU och Högskolan i Halmstad Thorsteinn Rögnvaldsson 2018-10-03 EU-finansiering Hur ser EU-finansieringen ut nationellt? Hur placerar sig Högskolan i Halmstad i detta? Styrkor/svagheter/möjligheter? Deltagande
Läs merUtlysning av bidrag ur Adlerbertska forskningsstiftelsen 2019
Forsknings- och innovationskontoret Rangnar Nilsson rangnar.nilsson@gu.se 2019-04-15 Dnr GU 2019/86 1 / 5 Utlysning av bidrag ur Adlerbertska forskningsstiftelsen 2019 Forskningsbidrag ur Adlerbertska
Läs merRiktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS
Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.
Läs merEU-finansiering som hävstång
EU-finansiering som hävstång Karin Aase, PhD MSc VINNOVA www.vinnova.se Bild 1 EU:s sjunde ramprogram Eureka Eurostars Vilket typ av företag har du och vad är ditt behov? Bild 2 EU:s sjunde ramprogram
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merForskningens styrkeområden strategier för det fortsatta arbetet
Universitetsledningens kansli Ingela Elofsson PM 1 / 6 2008-08-22 Dnr H 5 3490/08 Forskningens styrkeområden strategier för det fortsatta arbetet Bakgrund I universitetets Forsknings- och utbildningsstrategier
Läs merIndirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.
Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel
Läs merPRINCIPER FÖR SAMFINANSIERING AV EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT
STYRDOKUMENT Dnr E 2018/589 PRINCIPER FÖR SAMFINANSIERING AV EXTERNFINANSIERADE FORSKNINGSPROJEKT VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Beslutsfattare Handläggare Fredrik Engström
Läs merBESLUT HISTORISKT
ID 01., il- lf r LINKÖPINGS UNIVERSITET Uni versitetsledningen BESLUT 2010-06-18 Dnr LiU-2010-00332 Fastställande av en uppdaterad handläggningsordning för kontrakt inom EU :s sjunde ramprogram för forskning
Läs merUppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office
Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office 2016-2018 baseras på verksamhetsplan
Läs merInformationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering
Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )
Sid 1 (7) Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma
Läs merUoH strategisk samverkan SUHF
UoH strategisk samverkan SUHF 2014-12-05 VINNOVAs insatser för utveckling av kunskapstriangeln Förslag på modell för att mäta samverkan Stödja UoHs egna initiativ för strategisk samverkan IK och stöd i
Läs merPolicy för externa projektansökningar från självfinanserade forskare vid MMK
Policy för externa projektansökningar från självfinanserade forskare vid MMK Typ av dokument Beslutad av Policy Beslutsdatum 2018-09-13 Dnr Giltighetstid Ersätter dokument - Ansvarig förvaltningsavdelning
Läs merSUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet?
SUHF-MODELLEN EN ÖVERSIKT eller Hur ska vi finansiera vår stödverksamhet? EKONOMIENHETEN Agenda Bakgrund & historik Varför? Lite om SUHF Påläggsmetoden Grundprinciper Hur funkar det på Göteborgs universitet?
Läs merInternationellare: Nycklar till fler internationella FoU-projekt. Katarina Malaga CBI Betonginstitutet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (GO)
Internationellare: Nycklar till fler internationella FoU-projekt Katarina Malaga CBI Betonginstitutet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (GO) Internationell projektmarknad Nya kontakter Social kompetens
Läs merPlaneringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020
UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges
Läs merFrågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016
Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om utlysningen. Frågorna har delats in i fyra underrubriker; Innan du ansöker, Bedömning av ansökan, Under utvecklingsprojektets
Läs merArbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet
Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,
Läs merÖverenskommelse. innovationsupphandling
Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.
Läs merHandläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet
HANDLÄGGNINGSORDNING 1 2016-04-14 STYR 2016/339 Rektor Handläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet Fastställd av rektor 2016-04-14 Lunds
Läs merAnsökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna
Ansökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2018-01-29 Dnr: HDa 1.2-2018/168 Gäller tills vidare fr o m: 2018-03-01 Ersätter: Handläggningsordning för ansökan om externa
Läs merNATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
2017-01-30 dnr P 2017/14 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson HANTERINGSORDNING Hanteringsordning vid Naturvetenskapliga fakulteten för nominering till Kungl.
Läs merLTH:s strategiska forskningssatsningar
LTH:s strategiska forskningssatsningar 1 2014-11-25 Dnr Anders Axelsson Rektor LTH LTH:s strategiska forskningssatsningar 1. Inledning I samband med budgetarbete sammanställs de strategiska satsningarna
Läs merVINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober
VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merUmeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader
Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och
Läs merAPPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:
Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Ledningen PROTOKOLL nr 4 Sammanträdesdatum 2015-02-03 e APPENDIX e 2 Ärende Beslut/åtgärd 1 V 2015/ 128 Uppdrag för Svenskt NMR-centrum och ställningstaganden
Läs merREGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)
Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller
Läs merHANDLÄGGNINGS- ORDNING FÖR PEDAGOGISK MERITERING VID UMEÅ UNIVERSITET
HANDLÄGGNINGS- ORDNING FÖR PEDAGOGISK MERITERING VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Datum: Dnr: FS 1.1-14444-19 Beslutad av: Giltighetstid: Tills vidare Område: Personal, lika villkor och arbetsmiljö
Läs mer- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas
EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första
Läs merAnställningsformer för doktorander
2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007
Läs merVerksamhetsplan 2016-2018 Grants and Innovation Office
Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Verksamhetsplan -2018 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office -2018 baseras på verksamhetsplan för Högskolan
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merRutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
1 Josefin Fernius 2018-12-04 Forskningskoordinator Grants Office, LiU Rutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential. KAWs
Läs merInbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter
Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten
Läs merAvtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).
STOCKHOLMS UNIVERSITET Tidigare Dnr SU 50-0580-99 KAROLINSKA INSTITUTET Tidigare Dnr KI 4467/97 Nytt Dnr SU 301-2581-05 Nytt Dnr KI 6154/05-103 Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre
Läs merHandläggningsordning för forskningskontrakt med EU-kommissionen
1(5) Handläggningsordning för forskningskontrakt med EU-kommissionen Bakgrund Skälet till att en särskild, formaliserad handläggningsordning finns för forsknings kontrakt med EU-kommissionen är att dessa
Läs merVerksamhetsplan för Grants and innovation office
1 Verksamhetsplan för Grants and innovation office Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller sig,
Läs merThe Swedish Biotechnology Industry Organization
The Swedish Biotechnology Industry Organization Karin Aase, PhD Projektledare SME Life Science Support Office karin.aase@swedenbio.com 0704-71 63 28 www.swedenbio.com/fp7 SwedenBIO och svensk life science
Läs merKK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office
KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva
Läs merVärdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)
Datum Diarienummer 2008-05-12 811-2008-1292 Handläggare Magnus Friberg Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Vetenskapsrådet inbjuder svenska universitet, högskolor
Läs merLärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018
Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association of Swedish Higher Education Institutions Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018 SUHF-statistiken 2018 1 SUHF-statistik Statistik
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (revidering bilaga )
Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Regler Dnr: 2010/378 Datum: 2010-05-25 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma
Läs merHÖG 16 - Forskningsprojekt
Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion
Läs merResultat av utvärderingen av styrkeområdessatsningen
AVDELNINGEN FÖR ANALYS OCH UTVÄRDERING MAGNUS GUNNARSSON 031-786 6536 magnus.gunnarsson@gu.se 2012-05-08 V 2012/213 Förslag 1 / 3 REKTOR Resultat av utvärderingen av styrkeområdessatsningen Bakgrund I
Läs merHANDLÄGGNINGSORDNING EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG
HANDLÄGGNINGSORDNING EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG Typ av dokument: Handläggningsordning Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ekonomi Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten och Ekonomienheten
Läs merSvensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels
Läs merCarl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1
VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merHanteringsordning vid LU för nomineringar till Wallenberg Scholars 2018
HANTERINGSORDNING 2017-11-13 1 Forskningsservice Brita Larsson Forskningshandläggare Hanteringsordning vid LU för nomineringar till Wallenberg Scholars 2018 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) utlyser
Läs merHandläggningsordning för mobilitets- och samarbetsprojekt inom Erasmus+
[Subject] 1 (av 4) Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handläggningsordning och granskningsunderlag 2016-02-01 Rektor Maria English
Läs merKAW:s huvudsakliga ändamål är att främja vetenskaplig forskning och undervisning eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd.
Marie Emanuelsson Forskningsrådgivare HANTERINGSORDNING FÖR WALLENBERG ACADEMY FELLOWS 2012-10-08 Dnr F 2012/37 Hanteringsordning för Wallenberg Academy Fellows 2013 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Läs merDen attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Läs merEkonomisk rapportering per Sammanfattning. Dnr V 2017/
1 2017-10-24 Dnr V 2017/1504 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-09-30 1. Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Naturvetenskapliga fakulteten Utfall 2017 Budget
Läs merSTINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011
STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera
Läs merANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016
ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016 Lärosäte Lunds universitet Uppsala universitet Karolinska institutet Göteborgs universitet Stockholms universitet Kungl. Tekniska högskolan Umeå universitet Linköpings universitet
Läs merKapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige
2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall
Läs merAvvikelse bud-utfall. Bud 2017 Jan- Mar
1 2017-04-27 Dnr V 2017/517 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-03-31 Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Utf 2016 Utf 2017 Bud 2017 bud-utfall Prognos 1 budgetprognos
Läs merRegler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (ersätter beslut dnr: 2010/378)
Sid 1 (7) Regler och rutiner för medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader (ersätter beslut 2010-05-25 dnr: 2010/378) Som huvudregel gäller att finansiärer ska bidra till full kostnadstäckning
Läs merForte. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Bild 1
Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Bild 1 Vad är Forte? Forte är en av fyra statliga forskningsfinansiärer och bildades 2001 (initialt under namnet FAS). Forte är en myndighet under
Läs merHANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2017/493 HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merAnsökan om forskningsmedel 2015-01-29
1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn
Läs merYttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter
Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens
Läs merRegler för studentinflytande vid Umeå universitet
Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-12-22 Dnr: FS 1.1-1950-15 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 2013-08-20 Typ av dokument: Beslutad av:
Läs merUTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER
UTREDNING OM INDIREKTA KOSTNADER I samband med institutionens budgetförslag för 2010 fick undertecknad i uppdrag av institutionsstyrelsen att utreda vilka indirekta kostnader institutionen har, och i vilken
Läs merDnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen
Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad
Läs merOm ett eller flera av ovanstående krav inte är uppfyllda bedöms inte ansökan. Komplettering av ansökan får endast ske på begäran från Vinnova.
Q&A för hemsidan: Vad menas med formella krav? Formella krav är de krav som måste vara uppfyllda för att VINNOVA ska kunna bedöma en ansökan. I den här utlysningen ska följande krav vara uppfyllda: Koordinatorn
Läs merSynergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:
Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera
Läs merHÖG 15 - Forskningsprojekt
Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion
Läs merEU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik
EU:s ramprogram för forskning Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Gemensam forskning inom EU sedan 25 år Ramprogram Period Budget, M FP1 1984-1987 3 800 FP2 1987-1991 5 400 FP3 1990-1994
Läs merKarin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006
Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA
Läs merFull kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall
Full kostnadsredovisning, kostnadsbärare och projektbudgetmall Varför införs modellen? Tydliggöra indirekta kostnader på alla nivåer Förbättrad uppföljning och budgetering av totalkostnaderna för olika
Läs merProcessen för verksamhetsplanering och uppföljning
UFV 2017/2162 Processen för verksamhetsplanering och uppföljning Internrevisionsrapport Fastställd av Konsistoriet 2018-04-26 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Bakgrund 4 1.1 Riskbedömning 4 1.2
Läs merDnr za
2019-01-29 Dnr za19.0008 Anbudsinbjudan upphandling av analys av intersektoriell rörlighet. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) bjuder in intresserade och kvalificerade leverantörer att inkomma med
Läs merLinnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
Läs merPLAN FÖR EU-FINANSIERING
Giltighetstid: 8- Dnr: FS.-54-8 8-5-9 Sid () PLAN FÖR EU-FINANSIERING 8-. Sammanfattning Umeå universitets vision om att ha en stark position, såväl internationellt, nationellt som regionalt förutsätter
Läs merÖversyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet
SUV 2017-6.12 2017-10-17 1(5) Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet Bakgrund Ämnesdidaktik gavs en central roll i den lärarutbildning
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (4) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:
GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (4) Rektorssammanträde Sammanträde 2007:20 2007-11-12 Tid och plats kl. 13.05 14.05, förvaltningschefens tjänsterum, huvudbyggnaden, Vasaparken Beslutsfattare Pam Fredman
Läs mer2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN
2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma
Läs merINTERN UPPFÖLJNING FÖR 2014
INTERN UPPFÖLJNING FÖR BUDGETÅRET 2014 Uppföljning av: Forskning och utbildning - Personal och Ekonomi samt stödkostnader i relation till verksamhetskostnader För hela universitetet och för respektive
Läs merFAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS)
2012-10-12 FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) har nyligen genomfört en internationell utvärdering
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs mer