BREVIK KONFERENSER AB DAGVATTENUTREDNING VILLA BREVIK

Transkript

1 BREVIK KONFERENSER AB DAGVATTENUTREDNING VILLA BREVIK

2 DAGVATTENUTREDNING Villa Brevik Brevik Konferenser AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Sofie Boman Kristina Wilén UPPDRAGSNAMN Dagvutr Villa Brevik UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Sofie Boman DATUM ÄNDRINGSDATUM Granskad av Kristina Wilén Godkänd av Kristina Wilén Dagvutr Villa Brevik

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 4 3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER DAGVATTENPOLICY FÖR LIDINGÖ STAD 5 4 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR RECIPIENT 9 5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 10 6 DAGVATTENBERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING DAGVATTENFLÖDEN FÖRORENINGAR 12 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING PARKERINGS- OCH KÖRYTOR TAK AVLEDNING VID EXTREMA REGN FÖRORENINGSBELASTNING AV FÖRESLAGEN SYSTEMLÖSNING 17 8 ANSLUTNING TILL BEFINTLIGT VA-SYSTEM 18 9 SLUTSATSER REFERENSER PERSONLIG KOMMUNIKATION Dagvutr Villa Brevik 3

4 1 SAMMANFATTNING En konferensanläggning med hotell på Lidingö ska göras om till sex nya bostadshus, bestående av friliggande en- eller tvåbostadshus. WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för området. Området har naturligt goda förutsättningar för dagvattenhantering då jordmånen tillåter vatten att infiltrera i marken. Exploateringen kommer att leda till att andelen hårdgjord yta minskar och att andelen grönyta blir större än i dagsläget. Den föreslagna dagvattenhanteringen bygger på att vattnet omhändertas på de planerade grönytorna. Takdagvatten leds till grönyta med stuprör och utkastare och dagvatten från asfalterade ytor genom en genomtänkt höjdsättning. Ytor som beläggs med grus tillåter dagvattnet att infiltrera direkt genom beläggningen. Beräkningar i programmet StormTac visar att flödet, och även föroreningstransporten, från området kommer att minska efter exploatering. Exploateringen bedöms därmed inte försämra möjligheten till att miljökvalitetsnormerna uppnås. Även om området har naturligt goda förutsättningar är det viktigt att inte öka andelen hårdgjorda ytor eller att leda takdagvatten direkt till ledningsnätet. Detta skulle kunna få negativa konsekvenser och det skulle då vara nödvändigt att sätta in mer komplexa reningsåtgärder. Åtgärdsförslaget är i linje med Lidingö stads policy för dagvattenhantering, som efterfrågar lokalt omhändertagande av dagvatten och utnyttjandet av dagvatten som en positiv resurs. Även den naturliga vattenbalansen bevaras eftersom dagvatten tillåts infiltrera. Enligt översiktlig uppskattning kommer ett 100-årsregn kunna avledas på ett säkert sätt från utredningsområdet. Detta eftersom det finns en naturlig kraftig lutning, där norr ligger högt och söder lågt. Det är viktigt att inte skapa lågpunkter i den södra delen av utredningsområdet så att dagvatten ansamlas och stiger med eventuell skada på byggnader som konsekvens. Särskilt viktiga aspekter att ta hänsyn till i projekterings- och byggnadsskede: Höjdsättningen av marken måste utföras så att dagvattnet leds till avsatta grönytor för infiltration. Höjdsättningen är även viktig för att undvika att skada byggnader vid höga flöden. Hårdgjorda ytor bör anläggas utan eller med nollad kantsten så att vattnet kan rinna ut på gräsmattan med bred front. 2 BAKGRUND OCH SYFTE En reviderad detaljplan arbetas fram för Gräset 8 (Villa Brevik) i Lidingö Stad för att möjliggöra byggnation av nya bostäder inom området samt för att skydda 1920-talsvillan Villa Brevik. Detaljplaneområdet omfattar ca 0,7 ha och ligger i området Brevik på Lidingö. Området avgränsas av fyra vägar, Södra Kungsvägen i norr, Drömstigen i öster, Trädgårdsvägen i söder och Lyckostigen i väster Dagvutr Villa Brevik

5 WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för området. WSP har tidigare gjort en dagvattenutredning för fastigheten (2016), det var då tänkt att området skulle bebyggas med flerfamiljshus. 3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER Utredningsområdet sammanfaller med detaljplaneområdet Villa Brevik. 3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR LIDINGÖ STAD Lidingö stad har en policy för dagvattenhantering (Lidingö stad, 2016), här återgiven i urval: Målet för dagvattenhanteringen inom Lidingö stad är att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen ska bibehållas. För att nå detta mål ska Lidingö stad arbeta för att: Dagvatten i Lidingö stad hanteras på ett så hållbart och ekologiskt uthålligt sätt som möjligt. Delta i regionalt samarbete och genom samverkan bidra till att uppnå god vattenstatus i de vattenförekomster som omger Lidingö. Dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer. Tillförseln av föroreningar till dagvattnet minimeras. Dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs innan dagvattnet når recipient. Den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av den fysiska planeringen. I första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Dagvatten nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet. Dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks. Dagvattenpolicyn ska bidra till att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att ta hand om och minska mängden dagvatten Dagvutr Villa Brevik 5

6 4 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 OMRÅDESBESKRIVNING Villa Brevik är beläget på Lidingö, Stockholm, se röd markering i Figur 1. Figur 1. Översiktskarta, Lidingö. Utredningsområdets placering markerat med röd prick. Bildkälla: Lantmäteriet, Utredningsområdets utbredning visas ungefärligt, markerat med röd linje i Figur 2. Området är ca 7000 m 2 stort och lutar brant med ca 13 m höjdskillnad mellan norr och söder. Nedströms utredningsområdet ligger gatan Trädgårdsvägen, därefter sparsam bebyggelse och - innan vattnet -, fotbolls- och tennisplaner (Figur 2). Figur 2. Översiktskarta. Utredningsområdet ungefärligt markerat med röda linjer. Bildkälla: Lantmäteriet, Ortofoto över området visas i Figur 3. Utredningsområdet består av stora takytor, asfaltsytor på gata och parkering norr om bebyggelsen samt vid lastkajen. Parkeringen i södra delen av utredningsområdet består av armerat gräs. I övrigt består utredningsområdet av blandade grönytor; trädgård, trädbevuxna slänter och gräs. Gångstråk inom fastigheten är utförda med stenläggning Dagvutr Villa Brevik

7 Figur 3. Ortofoto, utredningsområdet markerat med röd linje. Bildkälla: Lantmäteriet, Foto från platsen visas i Figur 4. Foto taget i utredningsområdets nordvästra hörn. Figur 4. Foto från platsbesök. Villa Brevik till vänster med uteplats och trädgård till höger. Bildkälla: Strategisk Arkitektur (2016). 4.2 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Avsiktlig dagvattenhantering i utredningsområdet saknas men uppnås genom träd, planteringar, genomsläppliga material på gångvägar samt avledning via brunnar. Det finns ett antal dagvattenbrunnar inom området som är kopplade till det kommunala ledningsnätet. Det finns kommunalt ledningsnät i alla gator runt utredningsområdet (Lyckostigen, Södra Kungsvägen, Drömstigen och Trädgårdsvägen) Dagvutr Villa Brevik 7

8 4.3 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktlig jordartskarta från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar förekomst av endast en jordart i utredningsområdet, svallsediment med grus (Figur 5). Norr om utredningsområdet förekommer berg med morän och söder om utredningsområdet förekommer lera. Figur 5. Jordartskarta. Bildkälla: SGU, En geologisk undersökning av området utfördes 1982 av Riksförbundets geotekniska sektion på uppdrag av HSB:s Riksförbund. I denna utredning rapporterades att det inom utredningsområdet förekommer fyllning i anslutning till terrasserna och de gamla skolbyggnaderna samt som ett tunt lager i gamla grusgångar. I övrigt består marken huvudsakligen av morän under ett några decimeter tjockt humushaltigt ytskikt. Lokalt överlagras moränen av ett tunt lerlager (0-0,7 m). Moränen vilar på berg. Berget ligger relativt ytligt. Undersökningen fastslår också att moränen är något uppluckrad i ytskiktet och därunder är den fast. Den är finjordsrik-siltmorän med innehåll av sten och block. Något grundvatten påträffades ej i provgroparna vid undersökningstillfället (16-17 september 1981). Underlagen visar på att möjligheterna till infiltration av dagvatten i utredningsområdet är måttliga till goda Dagvutr Villa Brevik

9 4.4 RECIPIENT Recipienten för utredningsområdet är Askrikefjärden enligt Vattenkartan från Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2018), se Figur 6. Figur 6. Karta, recipienten Askrikefjärden markerad i turkost. Utredningsområdets ungefärliga placering markerad med röd prick. Bildkälla: VISS, Askrikefjärden har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2018) statusklassning enligt Tabell 1. Tabell 1. Statusklassning Askrikefjärden (VISS, 2018). Recipient: Askrikefjärden Ekologisk status Kemisk status Befintlig status Måttlig Uppnår ej god Kvalitetskrav Avgörande kvalitetsfaktorer God ekologisk status till 2027 Bottenfauna och växtplankton God kemisk ytvattenstatus Bromerad difenyleter, kvicksilver, antracen och TBT Enligt senaste klassningen (2017) är vattendragets ekologiska status måttlig. Det har varit ekonomiskt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövts för uppnående av god ekologisk status redan 2015 och därför har vattenförekomsten tidsundantag till Av de avgörande kvalitetsfaktorerna uppvisar bottenfauna och växtplankton på måttlig status. Den kemiska statusen uppnår ej god på grund av för höga halter av bromerad difenyleter, kvicksilver samt antracen och TBT. För dessa ämnen överskrids gränsvärdena för i stort sett alla vattenförekomster i Sverige Dagvutr Villa Brevik 9

10 5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Detaljplanen möjliggör byggnation av sex nya bostadshus. Bostadshusen ska bestå av friliggande en- eller tvåbostadshus. Även den ursprungliga byggnaden Villa Brevik ska bevaras enligt planen. Villa Brevik ska i fortsättningen kunna användas som bostad, restaurang och/eller hotell- och konferens. Ett antal befintliga barr- och lövträd har bedömts som viktiga och kommer att bevaras. Exploateringsskiss över den planerade bebyggelsen visas i Figur 7. Figur 7. Skiss över Villa Brevik efter exploatering. Bildkälla: Strategisk Arkitektur. 6 DAGVATTENBERÄKNINGAR 6.1 MARKANVÄNDNING Markanvändningen i utredningsområdet före och efter exploatering har karterats utifrån underlag från Strategisk Arkitektur ( ). Markanvändning före exploatering har angivits som grönyta, asfalt och takyta. Markanvändningen efter exploatering har angivits som grönyta, asfalt, grusyta och takyta enligt Figur 8. Areor och avrinningskoefficienter redovisas i Tabell Dagvutr Villa Brevik

11 Figur 8. Markanvändning före och efter exploatering av området. Bildkälla: Strategisk Arkitektur. Exploateringen kommer att medföra en minskning av andelen hårdgjorda ytor. I och med exploateringen minskar den sammanvägda avrinningskoefficienten från 0,52 till 0,42. Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering, ytor, antagna avrinningskoefficienter samt beräknad reducerad area. Markanvändning Avr. koefficient (-) Före expl. (ha) Efter expl. (ha) Asfalt 0,85 0,18 0,06 Grönyta 0,18 0,38 0,43 Takyta 0,90 0,18 0,17 Grusyta 0,40 0 0,08 Sammanvägd avr. koefficient 0,52/0, Total area - 0,74 0,74 Reducerad area - 0,38 0, Dagvutr Villa Brevik 11

12 6.2 DAGVATTENFLÖDEN Dimensionerande dagvattenflöden beräknades utifrån markanvändningen före och efter exploateringen. Flödesberäkningar gjordes med återkomsttiderna 10 och 100 år. Dimensionerande varaktighet antogs vara 10 minuter för samtliga återkomsttider. För att beräkna det dimensionerande dagvattenflödet från området användes rationella metoden: där: q d = A φ i(t r ) C qd A φ i(tr) tr C = dimensionerande flödet (l/s) = avrinningsområdets area (ha) = avrinningskoefficienten = dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha) = regnets varaktighet (min) = klimatfaktor. Beräkningarna inkluderar en klimatfaktor på 1,25 enligt P110 (Svenskt Vatten, 2016) då varaktigheten antogs vara kortare än en timme. Beräknade dimensionerande flöden före och efter exploatering redovisas i Tabell 3. Beräkningarna visar att dagvattenflödet kommer att minska med 35 % i och med exploateringen. Med klimatfaktorn inräknad minskar flödet med 18 %. Tabell 3. Dimensionerande dagvattenflöden före exploatering vid ett 10 min. 10-årsregn samt dagvattenflöden efter exploatering för 10 min. 10- och 100-årsregn, utan och med klimatfaktor (C=1,25). Regn Flöde före expl. (l/s) Flöde efter expl. (l/s) Flöde efter expl. med klimatfaktor (l/s) 10 min.10-årsregn min. 100-årsregn FÖRORENINGAR Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll och föroreningstransporten från området har beräknats StormTac (v17.2.2). Indata till StormTac är bl.a. utredningsområdets markanvändning och nederbörd. Som årsnederbörd har 550 mm/år använts (Svenskt Vatten, 2011). Föroreningsberäkningarna bygger på schablonvärden Dagvutr Villa Brevik

13 Efter exploateringen kommer föroreningshalterna i dagvattnet ligga ungefär på samma nivå som i dagsläget, se Tabell 4. Tabell 4. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvattnet från utredningsområdet före respektive efter exploatering. Förorening Före expl. (µg/l) Efter expl. (µg/l) Förändring P % N % Pb 3,1 3,1 0% Cu % Zn % Cd 0,45 0,46 2% Cr 5 3,6-28% Ni 4 3,2-20% Hg 0,04 0,02-50% SS % Olja % Föroreningstransporten kommer från området kommer att minska markant för samtliga ämnen då andelen hårdgjorda ytor, och därmed flödet, minskar, se Tabell 5. Om ytorna karterade som grus enligt avsnitt 6.2 istället hårdgörs kommer flödet och föroreningstransporten bli något högre efter exploatering än värdena redovisade i tabellen, men vara fortsatt lägre än i nuläget. Tabell 5. Beräknad föroreningstransport (kg/år) från utredningsområdet före respektive efter exploatering. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Förändring P 1,4 0,18-87% N 17 3,3-81% Pb 0,068 0, % Cu 0,18 0,02-89% Zn 0,31 0,052-83% Cd 0,0034 0, % Cr 0,035 0,007-80% Ni 0,026 0, % Hg 0, , % SS % Olja 2,3 0,37-84% Dagvutr Villa Brevik 13

14 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Området har naturligt goda förutsättningar för dagvattenhantering och den föreslagna lösningen bygger på ytlig avrinning där höjder inom området utnyttjas för att leda vattnet från hårdgjorda ytor till grönytor. Detta för att vattnet i så stor utsträckning som möjligt ska avdunsta, infiltrera eller tas upp av växter. Detta minskar belastningen både på ledningssystem och på recipient samt ger en robust dagvattenhantering som bättre tål extrema regn. Samtliga föreslagna åtgärder är i linje med Lidingö stads dagvattenpolicy. För att ovanstående åtgärdssystem ska fungera krävs att höjdsättning görs så att all avvattning sker via gröna ytor. En genomtänkt höjdsättning ur ett dagvattenperspektiv är därför nödvändig. Det är viktigt att inte öka andelen hårdgjorda ytor, eller att koppla takvatten direkt till ledningsnätet. Detta skulle kunna ha en negativ påverkan på flöden och föroreningstransport och därmed göra det nödvändigt att anlägga mer avancerade reningsanläggningar, som till exempel makadammagasin eller växtbäddar. En översiktlig bild över den föreslagna dagvattenhanteringen visas i Figur 9. Se bilaga för större bild. Figur 9. Principskiss för förslag på dagvattenhantering. Takdagvatten och dagvatten från hårdgjorda ytor leds till grönytor Dagvutr Villa Brevik

15 7.1 PARKERINGS- OCH KÖRYTOR Dagvatten från parkerings- och körytor avleds till gröna ytor (Figur 10). De gröna ytorna reducerar flödet via infiltration, växtupptag och avdunstning. De fastlägger även föroreningar och tar upp näring från dagvattnet. Vattnet bör ledas in till grönytan på bred front och det är därför bäst om det inte finns någon kantsten mellan den hårdgjorda ytan och grönytan. Grönytan är mest effektiv om gräsväxten är tät och om ytlagret är genomsläppligt. Om genomsläppligheten på ytan är låg kan slitage uppstå och dessutom behövs större ytor. För att vattnet ska rinna till önskad yta krävs en höjdsättning som tillåter detta. För att leda vattnet från den norra parkeringen bör en lågpunktslinje skapas längs med parkeringen och ut mot grönytan, se Figur 9. Figur 10. Exempel på parkeringsyta med lutning mot grönyta för att ta hand om dagvattnet. Genomsläpplig beläggning anläggs på vissa parkeringsytor enligt underlag från Strategisk Arkitektur (Figur 8). Genom att anlägga ytor med genomsläpplig beläggning kan dagvattnet filtreras ner i marken och renas. Exempel på genomsläpplig beläggning kan vara grus, beläggning med genomsläppliga fogar eller genomsläpplig asfalt. Ett exempel visas i Figur 11. Beläggningen läggs på ett bärlager i makadam. Figur 11. Exempel på genomsläpplig beläggning Dagvutr Villa Brevik 15

16 7.2 TAK Takdagvattnet från samtliga byggnader leds till grönyta med utkastare. För att undvika slitage på gräset kan vattnet ledas ut med ränndalsplattor (Figur 12) eller till en grusad yta. För att undvika skador på byggnaden måste marken kring huset luta bort från fasaden. Utkastaren bör vara minst 20 cm lång för att undvika vattenstänk på fasaden. Figur 12. Utkastare och ränndalsplattor för infiltration i grönyta. Som ett alternativ till utkastare kan takvatten ledas till ett magasin som anläggs under mark. Takvattnet bör dock inte ledas direkt till ledningsnätet. Beroende på hur fastigheterna ansluts (se avsnitt 8) kan anslutning till ledningsnät vara höjdmässigt omöjlig. 7.3 AVLEDNING VID EXTREMA REGN All fysisk planering bör ske långsiktigt och det är därför relevant att redan idag ta hänsyn till de klimatförändringar som väntas. Det ändrade klimatet förväntas medföra högre flöden, vilket innebär att det finns risk för översvämningar i områden där dagvattensystemen är dimensionerade efter andra förutsättningar. Enligt Lidingö stads dagvattenpolicy så ska dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks. Översiktligt uppskattade flödesvägar vid ett extremt regn visas i Figur 13. Figur 13. Översiktligt uppskattade flödesvägar för dagvatten utifrån befintliga höjder i området Dagvutr Villa Brevik

17 Lutningen i utredningsområdet är brant, där den nordvästra delen ligger högt och den sydöstra ligger lågt. Därför är det sannolikt att dagvatten, vid extrema regn då ledningsnät och åtgärder är mättade och kraftig ytlig avledning sker, passerar den södra delen av utredningsområdet. Det är viktigt att se till så att dagvatten inte ansamlas och stiger här, så att byggnaderna skadas. Detta förebyggs genom en höjdsättning där byggnaderna ligger högre än omgivande mark, med lutningar bort från byggnaderna. Murar, vallar, förråd och annat som kan hindra flödet måste placeras så att avrinningsvägarna inte försvinner. 7.4 FÖRORENINGSBELASTNING AV FÖRESLAGEN SYSTEMLÖSNING Beräkningarna baseras på markanvändningen i Tabell 2, med antagandet om att 50 % av takdagvattnet och 50 % av dagvattnet från den hårdgjorda ytan leds till grönyta. I StormTac har 50 % av arean för tak respektive asfalt har angetts som grönyta. Dagvatten från kvarvarande tak- och asfaltsyta har inte antagits genomgå någon rening. Föroreningshalterna i dagvattnet minskas något med de föreslagna åtgärderna jämfört med om inga åtgärder skulle vidtas, förutom för bly. Att blyhalten ökar beror förmodligen på att mängden rent dagvatten från tak som späder ut det smutsigare dagvattnet från asfaltsytor minskar (Tabell 6). Tabell 6. Föroreningshalter i dagvattnet från utredningsområdet före och efter exploatering, samt efter exploatering med föreslagna åtgärder. Förorening Före expl. (µg/år) Efter expl. (µg/år) Efter expl. med åtgärder (µg/år) P N Pb 3,1 3,1 3,5 Cu Zn Cd 0,45 0,46 0,36 Cr 5 3,6 3 Ni 4 3,2 2,6 Hg 0,04 0,02 0,019 SS Oil Åtgärderna bidrar till att den sammanvägda avrinningskoefficienten blir 0,31, vilket innebär att dagvattenflödena och föroreningstransporten minskar ytterligare än om inga åtgärder införs. Åtgärderna ger dessutom upphov till en renande effekt. Detta gör att föroreningstransporten minskar i jämförelse Dagvutr Villa Brevik 17

18 med nuläget. Den beräknade föroreningstranporten före och efter exploatering samt efter rening redovisas i Tabell 7. Föroreningsberäkningarna är gjorda under antagandet att en viss del av parkeringarna beläggs med grus efter exploatering. Om andelen grusad yta minskar och istället hårdgörs kommer föroreningstransporten att öka jämfört med värdena redovisade för efter exploatering, både med och utan åtgärder. Flöde och föroreningstransporten kommer dock fortsatt vara lägre än i nuläget. Om den befintliga parkeringen i områdets norra del skulle bytas mot genomsläpplig beläggning istället för att hårdgöras kan ett ytterligare bättre resultat utifrån ett dagvattenperspektiv uppnås. Det är även viktigt att takdagvattnet leds till grönyta och inte direkt till ledningsnätet. Tabell 7. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering, samt efter exploatering med föreslagna åtgärder. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Efter expl. med åtgärder (kg/år) P 1,4 0,31 0,14 N ,3 Pb 0,068 0,014 0,0052 Cu 0,18 0,033 0,015 Zn 0,31 0,12 0,037 Cd 0,0034 0, ,00054 Cr 0,035 0,0098 0,0045 Ni 0,026 0,012 0,0039 Hg 0, , , SS Oil 2,3 0,72 0,3 8 ANSLUTNING TILL BEFINTLIGT VA- SYSTEM Det finns befintliga ledningar runtom utredningsområdet, i Lyckostigen, Trädgårdsvägen, Drömstigen och Södra Kungsvägen. Flera av de planerade fastigheterna kan utan problem få en egen anslutning. De två nya fastigheterna längs Södra Kungsvägen kan dock inte anslutas med självfall eftersom de ligger så mycket lägre än gatan. Möjligen är även fastigheten med angöring från Lyckostigen svår att ansluta med självfall till en egen anslutningspunkt. I samråd med kommunen har ett antal alternativ för hur fastigheterna inom utredningsområdet kan anslutas till det befintliga VA-systemet tagits fram: Dagvutr Villa Brevik

19 1. Berörda fastigheter bildar en samfällighet med gemensam anslutningspunkt mot kommunal ledning i Drömstigen (se Figur 14). 2. Allmän ledning förläggs på kvartersmark och berörda fastigheter ansluts med egen anslutningspunkt (Figur 14). 3. De fastigheter som inte kan anslutas till kommunal ledning med självfall ansluts med LTA-system. Alla fastigheter får egna anslutningspunkter. För alternativ 1 och 2 kan samma ledningsdragning göras. Ett översiktligt förslag visas i Figur 14. Två till tre fastigheter kan få egen anslutningspunkt mot allmän ledning i gatan. Resterande fastigheter bildar samfällighet (alternativ 1) eller ansluter mot kommunal ledning på kvartersmark (alternativ 2). Alternativ tre medför att samtliga fastigheter får egna anslutningspunkter mot det kommunala nätet. De fastigheter som inte kan anslutas med självfall ansluts med pump. Figur 14. Principskiss över förslag på ledningsdragning enligt alternativ 1 och 2. Tre eller fyra fastigheter bildar samfällighet eller ansluts till allmän ledning med servitut. Resterande hus får egen anslutningspunkt ut mot gata. 9 SLUTSATSER Dagvattenflödena från utredningsområdet kommer att minska efter exploatering då andelen hårdgjorda ytor minskar. Den föreslagna dagvattenhanteringen är i linje med Lidingö stads dagvattenpolicy och bygger på att utnyttja de naturliga förutsättningar som finns inom området genom att avleda dagvattnet till grönytor. De gröna ytorna reducerar flödet via infiltration, växtupptag och avdunstning. De fastlägger även föroreningar och tar upp näring från dagvattnet. Då vattenförekomsten Askrikefjärden idag inte uppnår god status är det viktigt för att inte försämra statusen. Exploateringen kommer att minska föroreningstransporten från området markant, vilket kommer att minska påverkan på recipienten, och därmed verka för att MKN uppfylls Dagvutr Villa Brevik 19

20 10 REFERENSER Lantmäteriet Karttjänst. Tillgänglig: Hämtad Lidingö stad Policy för dagvattenhantering i Lidingö stad. Tillgänglig: ningar/policyer/dagvattenpolicy.4.1a f1f75.html. Hämtad Svenskt vatten Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem. Publikation P104. Sveriges geologiska undersökning Kartvisaren. Tillgänglig: Hämtad: VISS, Vatteninformationssystem Sverige Askrikefjärden. Tillgänglig: Hämtad: PERSONLIG KOMMUNIKATION Magnusson, C Clas Magnusson, Förvaltare VA, Teknik- och Fastighetsförvaltningen, Lidingö stad. Muntl Dagvutr Villa Brevik

21 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dagvutr Villa Brevik 21

22 TECKENFÖRKLARING PRIMÄR FLÖDESVÄG SEKUNDÄR FLÖDESVÄG LÅGPUNKTSLINJE GRÖNYTA ASFALT GRUSYTA TAKYTA