DAGVATTENUTREDNING STENVIKSHÖJDEN

Transkript

1 OXELÖSUNDS KOMMUN DAGVATTENUTREDNING STENVIKSHÖJDEN

2 DAGVATTENUTREDNING STENVIKSHÖJDEN Oxelösunds kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Kristina Wilén Filippa Rydwik Sara Johansson PROJEKT Dagvattenutredning Stenvikshöjden UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning Stenvikshöjden UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Filippa Rydwik, Sara Johansson DATUM ÄNDRINGSDATUM Dagvattenutredning Stenvikshöjden

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 5 3 AVGRÄNSNING 5 4 OMRÅDESBESKRIVNING NULÄGE OCH PLANERAD FÖRÄNDRING MARKFÖRHÅLLANDEN ÖVERSVÄMNINGSRISK RECIPIENTEN OCH MILJÖKVALITETSNORMER MARKAVVATTNINGSFÖRETAG BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 8 5 BERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING DIMENSIONERANDE FLÖDEN EXTREMA FLÖDEN DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 13 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING GATUMARK OCH ALLMÄNNA YTOR Gatusektion med infiltrationsstråk Parkering och båtuppställning KVARTERSMARK Gatusektion inom kvartersmark FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER 18 7 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN DAGVATTENSYSTEM FÖRORENINGAR MILJÖKVALITETSNORMER EXTREMA FLÖDEN 21 8 REFERENSER Dagvattenutredning Stenvikshöjden 3

4 1 SAMMANFATTNING Oxelösunds kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Stenvikshöjden väster om Oxelösund. Syftet är att möjliggöra bostäder i ett attraktivt läge nära hav och natur. Exploateringen innebär i stora drag att skogsmark ersätts med bostadsområden och andelen hårdgjorda ytor ökar, vilket leder till ett ökat dagvattenflöde och föroreningstransport till recipienten. Dagvattenåtgärder är därför nödvändiga för att fördröja och rena dagvattnet. Flödesberäkningar visar att dagvattenflödet från utredningsområdet ökar med ca 125 % (inklusive klimatfaktor) om inga åtgärder vidtas. Föroreningsberäkningar visar att den nya markanvändningen leder till ökad masstransport av näringsämnen och tungmetaller. Recipienten Marsviken har i dagsläget otillfredsställande status gällande näringsämnen. För att recipientens status inte ska försämras är det viktigt att dagvattenåtgärder vidtas i samband med exploateringen. Idag finns vägdiken och grönytor som avvattnar stora delar av befintliga GCvägar och lokalgator, vilket i dagsläget ger en god dagvattenhantering. Inom utredningsområdet finns goda möjligheter till en hållbar dagvattenhantering. I denna utredning presenteras en systemlösning för dagvattnet i samband exploateringen. Den bygger i huvudsak på enkla lösningar där dagvattnet fortsättningsvis leds mot grönytor och infiltrationsstråk. Med en genomtänkt höjdsättning kan man ta tillvara på topografin och grönområdena inom området för en enkel och kostnadseffektiv dagvattenhantering. Med dagvattenåtgärder enligt förslaget kan både fördröjning och rening åstadkommas. Planens utformning ger goda möjligheter till dagvattenhantering utanför verksamhetsområdet för dagvatten. Det kräver dock information och samordning mellan byggherrar, fastighetsägare och ansvarig för allmän platsmark Dagvattenutredning Stenvikshöjden

5 2 BAKGRUND Oxelösunds kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Stenvikshöjden väster om Oxelösund. Syftet är att möjliggöra bostäder i ett attraktivt läge nära hav och natur. Området består i huvudsak av parkmark och skogsmark. Den nya exploateringen innebär att delar av skogsmarken ersätts med bostadsområde och andelen hårdgjorda ytor ökar. Detta kräver hantering av det ökade dagvattenflödet i form av fördröjning och rening. I samband med detaljplanearbetet har WSP fått i uppdrag av Oxelösunds kommun att ta fram en dagvattenutredning. 3 AVGRÄNSNING Det området som utretts är något mindre än detaljplaneområdet. I planområdet ingår Björntorpsvägen, men eftersom exploateringen inte påverkar Björntorpsvägen och därmed inte dagvattenavledningen därifrån har utredningsområdets gräns satts så att detta vägområde inte omfattas. 4 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är beläget vid Ramsdalshamnen ca 1,5 km väster om centrala Oxelösund, mellan Björntorpsvägen i sydväst och Stenviksvägen i sydost. Området är ca 6,5 ha stort med marknivåer som varierar mellan +1 och +18 m.ö.h. Marken sluttar från höjder i skogspartierna i norra och södra delarna ner mot Jogersövägen som går genom området. I Figur 1 nedan framgår utredningsområdet. Figur 1. Utredningsområdet vid Ramsdalshamnen. 4.1 NULÄGE OCH PLANERAD FÖRÄNDRING Planområdet består idag blandat av skogspartier, gräsytor och asfalterade ytor. Norra delen av området utgörs av barr- och lövskog. En gång- och cykelväg går genom skogen och ansluter till Jogersövägen. Vid skogspartiet i den södra delen av området ligger två uttjänta tennisbanor och en båtuppställningsplats som inte längre är i bruk. I anslutning till Dagvattenutredning Stenvikshöjden 5

6 Ramsdalshamnen finns en asfalterad yta som idag används som båtuppställningsplats. Den planerade ytan för området består av nya bostäder med tillhörande parkeringsytor, se Figur 2. I sluttningen, norr om gc-vägen, föreslås tre stycken punkthus och vid Ramsdalhamnen planeras två lägenhetslängor. En större parkering placeras på gräsytan söder om Jogersövägen. På höjden vid södra delen av området planeras radhus eller flerbostadshus och eventuellt en förskola. Båtuppläggningsplatsen är tänkt att flyttas upp till den sydöstra delen av området. Figur 2. Planerad markanvändning i utredningsområdet. 4.2 MARKFÖRHÅLLANDEN SGU:s jordartskarta visar att planområdet utgörs av urberg och glacial lera, se Figur 3. Lerjordar har en låg infiltrationshastighet och därmed bedöms jordarten som mindre lämplig för hantering av dagvatten genom infiltration på plats. Figur 3. Jordartskarta över planområdet (inringat). Källa: SGU: jordartskarta Dagvattenutredning Stenvikshöjden

7 4.3 ÖVERSVÄMNINGSRISK Skyfallskartering över området (Figur 4) visar att vatten kan bli instängt och stående vid gräsytorna längs Jogersövägen med nivåer >1 m 1. Figur 4. Skyfallskartering över avrinningsområdet, hämtad från länsstyrelsens webbgis Södermanlandskartan. Ljuslila markering visar nivåer >1 m. På grund av framtida förhöjda havsnivåer kommer en ny bestämmelse som länsstyrelsen tagit fram att färdigt golv ska ligga på en nivå på minst 3 meter över nollplanet i R2000. Detta för att säkerställa att inga byggnader ska drabbas av översvämningar. Vid Ramsdalshamnen innebär det att den planerade kvartersmarken behöver fyllas upp något. Vid den västra delen av kvarteret kommer en slänt att uppstå på ca 1,3 meter. 4.4 RECIPIENTEN OCH MILJÖKVALITETSNORMER Planområdet ingår i delavrinningsområdet Rinner mot Marsviken som i sin tur ingår i huvudavrinningsområde 66/77, se Figur 5. Recipienten för dagvattnet är Marsviken, vilken mynnar ut i Bråvikens kustområde. Figur 5. Till vänster: Delavrinningsområde Rinner mot Marsviken. Till höger: Huvudavrinningsområde 66/77. Marsvikens ekologiska status bedöms som måttlig. Problemen består främst av övergödning. De kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömningen är växtplankton och siktdjup som uppnår måttlig status, samt näringsämnen som har otillfredsställande status. På grund av god tillgång på näringsämnen som fosfor och kväve ökar mängden växtplankton vilket medför att siktdjupet blir mindre. Kvalitetskravet är att god ekologisk status ska uppnås till år Karteringen visar hur högt vattnet teoretiskt kan stiga innan det rinner vidare mot närmsta recipient Dagvattenutredning Stenvikshöjden 7

8 Den kemiska ytvattenstatusen bedöms som ej god eftersom EU:s gränsvärde för kvicksilver överskrids. Ingen klassning finns på kemisk status utan överallt överskridande ämnen. Även halten TBT och pentabromerade difenyletrar (PBDE) antas vara överskridna då för höga värden förekommer i närliggande kustvatten. Kvalitetskravet är god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. Gränsvärdena för dessa två ämnen överskrids i stort sett i samtliga svenska vattendrag. 4.5 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Enligt länsstyrelsernas webbplats finns inga markavattningsföretag inom eller i anslutning till utredningsområdet. (Länstyrelsens WebbGIS Södermanlandskartan, 2017) 4.6 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Vid ett platsbesök gjordes följande observationer; Avrinning sker från höjdryggar i de norra och södra skogspartierna ner mot diken eller gräsytorna invid Jogersövägen, se Figur 6. Uppe på höjderna i skogspartierna är marken kuperad men utan huvudsaklig lutning. Söder om tennisbanorna sker avrinning istället söderut. Vid båtuppställningsplatsen sluttar marken ner mot hamnen. Gatorna i området är svagt bomberade och avvattnas åt båda sidor ner mot närliggande dike eller grönytor. Figur 6. Naturliga flödes- och avrinningsvägar utifrån befintlig topografi. Inom utredningsområdet finns kommunala dagvattenledningar. Vid lågpunkten invid gc-tunneln under Björnstorpvägen finns flera dagvattenbrunnar. Brunnarna ansluter till en dagvattenledning som går över grönytan, längs med södra skogskanten och ner mot hamnen med utlopp i Marsviken, se Figur 7. Båtuppläggningsplatsen avvattnas med dagvattenbrunnar som ansluts mot utloppsledningen Dagvattenutredning Stenvikshöjden

9 Från korsningen Stenviksvägen/Jogersövägen och längs med östra sidan av Stenviksvägen finns en trottoar med kantsten. Därmed rinner dagvatten på östra delen av Stenviksvägen längs kantstenen och avvattnas via en dagvattenbrunn belägen i en lågpunkt vid infarten till hamnen, som ansluter till dagvattenledningen. Andra sidan av gatan avvattnas istället åt väster mot skogskant eller grönyta. I slutet på diket invid södra skogskanten och i grönytan vid infarten till hamnen finns två betongbrunnar på dagvattenledningen. Till dessa ansluter troligtvis inloppsledningar från diket och gräsytan. Inom området finns även spill- och vattenledningar, se Figur 7Figur 7. Figur 7. Befintliga VA-ledningar och diken inom utredningsområdet. Dagvatten är markerat med gröna linjer. Röda och ljusblå linjer markerar spill-, respektive vattenledningar Dagvattenutredning Stenvikshöjden 9

10 5 BERÄKNINGAR 5.1 MARKANVÄNDNING Markanvändningen har karterats med hjälp av en grundkarta, flygfoto, illustrationsplan och observationer vid platsbesök. Markanvändningen före exploatering har bedömts som gatumark, skogsmark, parkmark och parkering, se Figur 8. Efter exploatering har markanvändningen bedömts som gatumark, skogsmark, parkmark, parkering och bostadsområde, se Figur 9. Gång- och cykelbanor har inkluderats i parkoch skogsmark. Figur 8. Markanvändning i utredningsområdet före exploatering. Figur 9. Markanvändningen i utredningsområdet efter exploatering Dagvattenutredning Stenvikshöjden

11 5.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats utifrån markanvändningen före och efter exploatering. I beräkningarna har följande antaganden gjorts: Utredningsområdet inkluderar ej Björntorpsvägen. Vägen berörs inte av exploateringen och påverkar därmed inte flödes- eller föroreningsberäkningarna Sand- och grusytorna i den södra delen av utredningsområdet är inkluderade i skogsmarken Befintliga och planerade cykel- och gångvägar är inkluderade i parkrespektive skogsmark Avrinningskoefficienten för bostadsområdet valdes till 0,5 för flerfamiljshus enligt Svenskt vatten P110 (intervallet 0,4-0,6) För att klimatanpassa dagvattenhanteringen rekommenderas att dimensionering göras utefter flöden beräknade med en klimatfaktor (Svenskt Vatten, P110). Nuvarande rekommenderade klimatfaktorn från SMHI är 1,25. Det dimensionerande dagvattenflödet från området beräknas med rationella metoden: där: qd är det dimensionerande flödet (l/s) A är avrinningsområdets area (ha) φ är avrinningskoefficienten q d = A φ i(t r ) i(tr) är den dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha) tr är regnets varaktighet (min). Beräknade dimensionerande flöden före och efter exploatering redovisas i tabell Tabell 1 och Tabell 2. Tabell 1. Flöden vid det dimensionerande regnet (10 min 10-årsregn) före exploatering. Markanvändning Area (ha) Avr. koeff.φ Red. area (ha) Q dim (l/s) Före Gatumark 0,36 0,85 0,31 71 Skogsmark 4,39 0,10 0, Parkmark 0,90 0,10 0,09 21 Parkering 0,35 0,85 0,30 68 Totalt 6,0 0,19 1, Dagvattenutredning Stenvikshöjden 11

12 Tabell 2. Flöden vid det dimensionerande regnet (10 min, 10-årsregn) efter exploatering. Klimatfaktor 1,25 har använts i beräkningarna. Efter Markanvändning Area (ha) Avr. koeff.φ Red. Area (ha) Q dim (l/s) Gatumark 0,45 0,85 0, Skogsmark 2,40 0,10 0, Parkmark 0,84 0,10 0, Parkering 0,47 0,85 0, Bostadsområde 1,83 0,50 0, Totalt 6,0 0,34 2, Q dim inkl. kf (l/s) Beräkningarna visar en ökning i dagvattenflöden med ca 125 % om ingen fördröjning görs. Utan hänsyn klimatfaktor ökar dagvattenflödet med 80 %. 5.3 EXTREMA FLÖDEN All fysisk planering bör ske långsiktigt och det är därför relevant att redan idag ta hänsyn till de klimatförändringar som väntas. Det ändrade klimatet förväntas medföra ökad risk för högre dagvattenflöden till följd av extrema regn eller skyfall och därmed ökade risk för översvämningar oavsett dimensionering av dagvattensystemet. Enligt PBL ska frågan om risk för översvämning hanteras i arbetet med att ta fram en detaljplan. Enligt P110 ska det även finnas en plan för hur avledningen av extrema regn ska ske. Med extrema regn menas ett regn större än ett 10-årsregn med klimatfaktor. I Tabell 3 visas de beräknade flöden för 10-, 20- samt 100-årsregn. Flödena är redovisade med och utan klimatfaktor. Värdena är avrundade till närmsta 10-tal. Tabell 3. Beräknade flöden för 10-, 20- och 100-årsregn för totala utredningsområdet efter exploatering. Regn, varaktighet 10 min Dagvattenflöde (l/s) 10-årsregn årsregn årsregn Dagvattenflöde med klimatfaktor (l/s) Dagvattenutredning Stenvikshöjden

13 5.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll har beräknats med schablonhalter från StormTac (v17.2.2). Indata till StormTac är bl. a. utredningsområdets markanvändning. Enligt SMHI:s mätningar för normalperioden är normalvärdet för den årliga nederbörden i Oxelösund 494 mm/år. Föroreningsberäkningarna är förenklade där markanvändningen och avrinningskoefficienter ( ) från avsnitt 5.1 har justerats enligt följande: Före exploatering: 85 % av lokalgatan avleds till öppet dike med =0,5,15 % av lokalgatan har kantsten med =0,85 och 20 % leds till grönytor och når aldrig recipienten med =0 Efter exploatering: Samtliga lokalgator har kantsten med =0,85, flerfamiljhusområde har inget LOD med =0,5. De två scenarierna beskriver dagens situation respektive en framtida situation utan hållbara dagvattenåtgärder. I den framtida situationen byggs gatorna på traditionellt sätt med kantsten och avvattnas via dagvattenbrunnar, vilket kan ses som ett värsta scenario. De beräknade föroreningshalterna jämförs mot riktvärdet 1S. Riktvärdet är framtaget av Riktvärdesgruppen, en arbetsgrupp inom det regionala dagvattennätverket i Stockholms län (Regionplane- och trafikkontoret, 2009). Riktvärdet 1S är ett föreslaget riktvärde för dagvatten med direktutsläpp till större sjöar eller hav. Tabell 4 visar beräknade föroreningshalter före och efter exploatering. I jämförelse med halter före och efter exploatering sker en ökning av samtliga föroreningshalter. Tabell 4. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering. Föroreningshalterna jämförs mot riktvärdet 1S. Förorening Före expl. (µg/l) Efter expl. (µg/l) Riktvärde 1S (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd 0,26 0,45 0,45 Cr 6,3 8,7 15 Ni 7,2 7,8 20 Hg 0,029 0,033 0,05 SS Olja Dagvattenutredning Stenvikshöjden 13

14 De två scenarierna före och efter exploatering beskriver nuläget och den planerade ombyggnaden om inga dagvattenåtgärder vidtas. Exploateringen innebär främst att skogsmark ersätts med bostadsområden och andelen hårdgjorda ytor ökar. Den ändrade markanvändningen leder till ökade föroreningshalter och dagvattenflöde från utredningsområdet. Tabell 5 visar föroreningstransporten före och efter exploatering. Tabell 5. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering samt efter exploatering med föreslagna åtgärder. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Förändring (%) P 0, % N 5, % Pb 0,068 0, % Cu 0,10 0, % Zn 0,31 0, % Cd 0,0014 0, % Cr 0,033 0, % Ni 0,038 0, % Hg 0, , % SS % Olja 1,8 5,4 200 % Dagvattenutredning Stenvikshöjden

15 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Föreslagen dagvattenhantering bygger på principen att dagvattnet hanteras lokalt och genomgår fördröjning och rening innan det når recipienten. Dagvattnet avleds ytligt till infiltrationsstråk och gröna ytor. Höjdsättningen ska göras så att dagvattnet leds bort från byggnader och inga instängda områden bildas. Med en genomtänkt höjdsättning kan dagvattnet hanteras på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. En översikt av området visas i Figur 10 och Bilaga 1. Figur 10. Systemlösning för dagvattenhantering inom utredningsområdet. Se Bilaga 1 för större bild. 6.1 GATUMARK OCH ALLMÄNNA YTOR Lokalgatorna Jogersövägen och Stenviksvägen är bomberade. Idag finns vägdiken och grönytor som avvattnar stora delar av befintliga GC-vägar och lokalgator vilket i dagsläget ger en god dagvattenhantering. I framtida exploatering bör gatuvattnet fortsatt ledas ut mot grönytor och diken Gatusektion med infiltrationsstråk Körbara ytor ger upphov till stor andel föroreningar. Infiltrationsstråk ger både flödesutjämning och hög rening av dagvattnet. Både partikelbundna och lösta föroreningar avskiljs när vattnet infiltreras i marken. Partikelbundna föroreningar reduceras i intervallet mellan procent (Stockholm Vatten, 2017). Stråket byggs upp med en makadamfyllning i botten, följt av ett grusskikt och därefter sandinblandad matjord som avslutas med ett vegetationsskikt, lämpligen gräs. Gräsytan bör ligga cirka fem centimeter lägre än angränsande hårdgjord yta Dagvattenutredning Stenvikshöjden 15

16 Den planerade GC-vägen längs med Jogersövägen och Stenviksvägen kan utformas så att GC-väg och lokalgata lutar mot ett infiltrationsstråk, se Figur 11. Figur 11. Principskiss över gatusektion med infiltrationsstråk. Dagvattnet från GC-väg och körbana leds mot infiltrationsstråk. Stråket utformas som ett nedsänkt dike där vattnet kan infiltrera genom matjorden till ett dräneringslager (Svenskt Vatten, 2011) Parkering och båtuppställning Parkering och båtuppställningsplats ska höjdsättas så att dagvattnet leds mot grönytor och infiltrationsstråk. Figur 12 visar exempel på infiltrationsstråk vid parkering. Figur 12. Dagvattnet från parkeringen kan ledas till infiltrationsstråk för fördröjning och rening. Figur 13 visar föreslagen dagvattenhantering för parkering och båtuppställningsplats. Dagvattnet leds till infiltrationsstråk för rening och fördröjning. Platsen för den nya parkeringen vid hamnen är idag ett instängt område. Så länge parkeringen ligger lägre än vägen finns en översvämningsrisk. Parkeringen utgör dock en lämplig översvämningsyta vid extrema flöden. Planeras komplementbyggnader är placering av byggnader och parkeringens höjdsättning viktig så att inga byggnader tar skada. Figur 13. Förslag på dagvattenhantering för parkeringar och båtuppställningsplats. Ytorna lutar mot infiltrationsstråk Dagvattenutredning Stenvikshöjden

17 6.2 KVARTERSMARK Dagvattnet inom kvartersmark ska omhändertas på den egna fastigheten. Takvattnet leds via stuprör till gröna ytor eller grusytor för infiltration. Diffus spridning underlättas via plattsättning under stupröret. Överskottsvatten rinner vidare mot uppsamlande infiltrationsstråk. I Figur 14 visas ett bildexempel där utvändiga stuprör, grusade gångytor och grönytor utgör ett effektivt system för rening och fördröjning av takvatten. Figur 14. Vänster: Utkastare mot grönyta för infiltration. Höger: Takvattnet leds via utvändiga stuprör (rödmarkerade) till gröna ytor samt grusade gångytor. I utredningsområdets norra del kan takvatten ledas ut på grönytor och vidare ut mot slänten. Genom att skapa en svacka mellan husen kan dagvattnet från fastigheterna avledas på ett enkelt sätt. Dagvattnet infiltrerar i naturmarken och överskottsvatten kan ytligt ledas till befintliga diken, se Figur 15. Figur 15. Bostadsområde i utredningsområdets norra del. Takvatten leds ut mot grönytor. Fastighetsmarken lutar ner mot skogsmarken. Genom att skapa en svacka mellan huskropparna kan dagvattnet avledas på ett naturligt sätt och samlas upp i befintliga diken vid GC-vägen Gatusektion inom kvartersmark Vägdagvattnet från lokalgatorna inom bostadsområdet samlas upp i infiltrationstråk. Fastighetsmarken och gatan lutar mot ett infiltrationsstråk enligt principskissen i Figur Dagvattenutredning Stenvikshöjden 17

18 Figur 16. Föreslagen gatusektion för lokalgata inom bostadsområdet (Svenskt Vatten, 2011). Infiltration sker i infiltrationsstråkets underbyggnad och överskottsvatten leds från stråkets lågpunkt ut i slänt. Ett dräneringsrör kan placeras i dikets botten och anslutas till ledningsnätet. 6.3 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER Systemlösningen bygger på att dagvattnet leds till infiltrationsstråk och grönytor. I föroreningsberäkningarna efter föreslagna åtgärder har följande antaganden gjorts: Alla lokalgator och parkeringsytor leds till grönytor eller infiltrationsstråk med =0,5 Flerfamiljhusområde har total LOD med =0,22 Tabell 6 visar att föreslagna åtgärder medför att samtliga ämnen underskrider riktvärdet 1S. Samtliga halter minskar i jämförelsen före exploatering och efter exploatering med åtgärder. Tabell 6. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvattnet från utredningsområdet, före och efter exploatering samt efter exploatering med åtgärder. Föroreningshalterna jämförs mot riktvärdet 1S. Förorening Före expl. (µg/l) Efter expl. (µg/l) Efter expl. med åtgärder (µg/l) Riktvärde 1S (µg/l) P N Pb ,4 10 Cu ,0 30 Zn ,1 90 Cd 0,26 0,45 0,03 0,45 Cr 6,3 8,7 3,3 15 Ni 7,2 7,8 1,1 20 Hg 0,029 0,033 0,01 0,05 SS Olja Dagvattenutredning Stenvikshöjden

19 Föreslagna dagvattenåtgärder medför även att masstransporten av samtliga föroreningar minskar, se Tabell 7. Tabell 7. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering samt efter exploatering med föreslagna åtgärder. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Efter expl. med åtgärd (kg/år) P 0,42 2 0,33-18% N 5,3 14 4,1-20% Pb 0,07 0,16 0, % Cu 0,11 0,29 0,032-68% Zn 0,32 0,91 0,051-84% Cd 0,0014 0,0048 0, % Cr 0,033 0,093 0,021-36% Ni 0,038 0,083 0,007-82% Hg 0, , , % SS % Olja 1,8 5,4 0,83-54% Förändring (%) med åtgärd jämf. före Dagvattenutredning Stenvikshöjden 19

20 7 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGEN PLAN 7.1 DAGVATTENSYSTEM Utan åtgärder kommer flödet vid det dimensionerande regnet öka med 125 % (80 % utan klimatfaktor). Med ett värsta scenario där gatorna har kantsten och avvattnas med brunnar, trots tillgång till grönstråk, och hårdgjorda ytor leds direkt till ledningsnät påverkas både ledningsnät och recipient negativt. Med en genomtänkt dagvattenhantering enligt förslaget kan både fördröjning och rening åstadkommas. Planens utformning ger goda möjligheter till dagvattenhantering utanför verksamhetsområdet för dagvatten. Det kräver dock information och samordning mellan byggherrar, fastighetsägare och ansvarig för allmän platsmark. 7.2 FÖRORENINGAR Planförslaget innebär i stora drag att skogsmark ersätts med bostadsområden och andelen hårdgjorda ytor ökar. Den förändrade markanvändningen leder till större föroreningstransport till recipienten. Föroreningsberäkningarna visar exempelvis att fosfortransporten ökar med 400 % om inga åtgärder vidtas. I jämförelse med den totala fosfor- och kvävetransporten från Marsvikens hela avrinningsområde (0,3 respektive 21 ton per år, SMHI vattenwebb 2017) är utredningsområdets bidrag försumbart och kan inte påverka halterna i vattnet. Många små förändringar i ett stort område ger dock effekt och ökade utsläppsnivåer bör inte tillåtas. Utredningen visar att det är möjligt att minska föroreningstransporten efter exploateringen om båtuppställningsplatsens regnvatten inte längre avleds direkt recipienten och om övrig avrinning även fortsättningsvis hålls i stort sett ytlig. 7.3 MILJÖKVALITETSNORMER De kvalitetsfaktorer som skulle kunna påverkas av exploateringen är näringsämnen, siktdjup och de prioriterade ämnen som är klassade. Vad gäller näringsämnen är mängderna från utredningsområdet för små för att faktiskt kunna påverka halterna i recipienten (se ovan). Med en genomtänkt dagvattenhantering kan resultatet av exploateringen dessutom bli en minskad näringstransport. Samma sak gäller kvicksilver. Siktdjupet skulle kunna försämras lokalt i samband med exploateringen men med föreslagna åtgärder sker istället en förbättring. Huruvida TBT med (numera förbjuden) båtfärg som största källa har spritts från befintlig båtuppställningsplatsen är inte undersökt, men med en bättre dagvattenhantering minimeras denna eventuella risk. Sammantaget kommer genomförandet av detaljplaneförslaget inte försämra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna i Marsviken Dagvattenutredning Stenvikshöjden

21 7.4 EXTREMA FLÖDEN Ett dagvattensystem kan aldrig dimensioneras för alla situationer och vid extrema regn kommer systemet inte att räcka till. Avrinningen sker då ytligt mot lågpunkter. Parkområdet mellan Jogersövägen och GC-vägen utgör en bra yta där översvämning kan tillåtas. Vid höjdsättning är det viktigt att inga instängda områden skapas. Fastigheter och gator lutar mot infiltrationsstråk eller grönytor så att vattnet kan ansamlas utan att förstöra byggnader eller anläggningar. Platsen för den nya parkeringen är idag naturmark och är ett instängt område. En konsekvens av planen är att parkeringen kan översvämmas. Det är därför viktigt med en genomtänkt höjdsättning där parkeringen lutar mot infiltrationsstråken. Parkeringsytan utgör dock en bra översvämningsyta vid extrema flöden. Planeras komplementbyggnader är placering av byggnader och parkeringens höjdsättning viktig Dagvattenutredning Stenvikshöjden 21

22 8 REFERENSER Länstyrelsernas webbgis, Södermanlandskartan. SGU:s jordartskarta. Information hämtad SMHI:s vattenwebb, 2017 Stockholm Vatten och Avfall, Infiltrationsstråk. Svenskt Vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering. Publikation P105. VISS, länsstyrelsernas vatteninformationssystem. Information hämtad Dagvattenutredning Stenvikshöjden

23 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dagvattenutredning Stenvikshöjden 23

24