DAGVATTENUTREDNING KV ÅNGLOKET, DETALJPLAN FÖR CENTRALA ÄNGBY, DEL AV ÄNGBY 1:1, KNIVSTA KOMMUN

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING KV ÅNGLOKET, DETALJPLAN FÖR CENTRALA ÄNGBY, DEL AV ÄNGBY 1:1, KNIVSTA KOMMUN

2 DAGVATTENUTREDNING Kv Ångloket, detaljplan för Centrala Ängby, del av Ängby 1:1, Knivsta Kommun Magnolia Bostad KONSULT WSP Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Sofie Boman Filippa Rydwik Kristina Wilén UPPDRAGSNAMN Ångloket dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Sofie Boman DATUM ÄNDRINGSDATUM Granskad av Kristina Wilén Godkänd av Filippa Rydwik Ångloket dagvattenutredning

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 5 3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER DAGVATTENPOLICY FÖR KNIVSTA KOMMUN DAGVATTENHANTERING INOM DETALJPLANEOMRÅDET 6 4 BERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING DIMENSIONERANDE FLÖDEN DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 9 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING FÖRDRÖJNING OCH RENING GENERELLA ÅTGÄRDSFÖRSLAG Infiltration grönyta/nedsänkt grönyta Gröna tak Nedsänkt växtbädd Genomsläpplig beläggning Skelettjord SYSTEMLÖSNING FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER 16 6 SLUTSATSER 17 7 REFERENSER Ångloket dagvattenutredning 3

4 1 SAMMANFATTNING En detaljplan håller på att tas fram för området Centrala Ängby i Knivsta kommun. Planförslaget möjliggör utveckling av de stationsnära delarna av Knivsta tätort och medför ungefär 700 nya bostäder. Utredningsområdet omfattar ca 1 ha och innefattar endast Magnolia Bostads planerade bostadsbebyggelse inom planområdet. Den planerade exploateringen kommer att ge upphov till ökade flöden av dagvatten. Detta beror på att skogsmark och grönytor där vattnet idag infiltrerar försvinner och istället blir hårdgjorda ytor. Åtgärder behöver därför sättas in för att minska flödet. Dagvattenflödet från utredningsområdet kommer att öka med drygt 500 % efter exploatering om inga åtgärder vidtas. Föroreningstransporten till recipienten kommer också att öka. Från utredningsområdet ökar transporten även med åtgärder. För att säkerställa att belastningen till recipienten inte ökar krävs ett helhetsperspektiv för hela planområdet. För att skydda bebyggelsen från ökade flöden och recipienten från ökade mängder föroreningar föreslås en systemlösning för dagvatten. Lösningen bygger i huvudsak på att även efter exploateringen använda grönytor för infiltration. Utredningen föreslår ett antal åtgärder; infiltration på gräsytor, gröna tak, växtbäddar, skelettjordar och genomsläppliga beläggningar. Samtliga föreslagna åtgärder är dimensionerade för 10 mm nederbörd och är i linje med de riktlinjer som Knivsta kommun ställt kring dagvattenhantering. Särskilt viktiga aspekter att ta hänsyn till: Höjdsättningen av marken måste utföras så att dagvattnet leds till avsatta grönytor för infiltration. Höjdsättningen bör även skapa sekundära flödesvägar så att dagvattnet kan rinna ut från innergården vid extrema regn. Hårdgjorda ytor bör anläggas utan kantsten så att vattnet kan rinna ut på gräsmattan med bred front Ångloket dagvattenutredning

5 2 BAKGRUND OCH SYFTE En detaljplan håller på att tas fram för området Centrala Ängby i Knivsta kommun. Planförslaget möjliggör utveckling av de stationsnära delarna av Knivsta tätort och medför ungefär 700 nya bostäder. Planområdet omfattar ungefär 5,7 ha, varav kvarteret Ångloket utgör 1 ha. Som underlag till detaljplanen har följande underlag rörande dagvatten tagits fram: Översiktlig hydrogeologisk och geoteknisk utredning, samt översiktlig dagvattenutredning för del av fastigheten Ängby 1:1 i Knivsta kommun (Geosigma, 2017) VA- och dagvattenutredning för Centrala Ängby (Sweco, ) Även arbetsmaterial från pågående utredningar har varit tillgängliga: Dimensionering av dagvattenlösningar i Centrala Ängby (Sweco, ) Dimensionering av dagvattenförande ledningar i Centrala Ängby (Sweco, ) Preliminära resultat skyfallssimulering (Sweco, ) Inom detaljplaneområdet planeras dagvattenåtgärder för fördröjning och rening av dagvatten på allmän platsmark. Sweco har i en kompletterande utredning (granskningsversion ) tagit fram förslag på utformning och placering av en dagvattendamm i områdets östra del. Dammens placering är inte fastställd i dagsläget. Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande ( ) att de saknar beräkningar av föroreningsmängder från dagvatten för hela planområdet, både före och efter föreslagen exploatering, samt med och utan föreslagna åtgärder. WSP har därför fått i uppdrag av Magnolia Bostad att utföra en kompletterande dagvattenutredning för deras kvarter inom planområdet. Syftet är att komplettera tidigare gjorda beräkningar samt att ge förslag på åtgärder. 3 AVGRÄNSNING OCH RIKTLINJER Utredningsområdet har definierats av Magnolia Bostad och omfattar endast deras kvarter inom detaljplaneområdet Centrala Ängby. Denna utredning är ett komplement till tidigare utförda utredningar, därför redovisas ingen bakgrundsinformation gällande utredningsområdet eller förutsättningar för dagvattenhantering. Detta återfinns i utredningarna gjorda av Geosigma och Sweco Ångloket dagvattenutredning 5

6 3.1 DAGVATTENPOLICY FÖR KNIVSTA KOMMUN Knivsta kommun har tagit fram ett utkast till en policy för dagvattenhantering vars syfte är att skapa en långsiktigt hållbar och effektiv dagvattenhantering. Strategin bygger på följande principer: Att vattenkvaliteten i Knivstas sjöar och vattendrag inte ska försämras. Att bevara vattenbalansen. Att skapa en robust dagvattenhantering. Att berika stadsmiljön och gynna så många ekosystemtjänster som möjligt. 3.2 DAGVATTENHANTERING INOM DETALJPLANEOMRÅDET I Swecos kompletterande utredning ( ) presenteras ett samlat förslag på dagvattenhantering för detaljplaneområdet Centrala Ängby. Förslaget bygger på att 10 mm nederbörd fördröjs och renas inom kvartersmark och gata. Dagvattnet leds sedan till en dagvattendamm innan det avleds till recipienten. Roslagsvatten har ett fördröjningskrav där att maximalt tillåtet utflöde är 15 l/s ha. Utflödet från den planerade dammen regleras efter Roslagsvattens fördröjningskrav. I denna utredning har dagvattenåtgärderna dimensionerats efter principen att 10 mm nederbörd fördröjs och renas, vilket motsvarar % av årsnederbörden Ångloket dagvattenutredning

7 4 BERÄKNINGAR 4.1 MARKANVÄNDNING Markanvändningen har karterats med hjälp av flygfoto och illustrationsplan. Markanvändningen före exploatering har bedömts som skogsmark och parkmark. Efter exploatering har markanvändningen bedömts som takyta samt gårdsyta inom kvarter (Se Figur 1, Figur 2 och Tabell 1). Markanvändningen har använts som indata till flödes- och föroreningsberäkningar i programmet StormTac. Figur 1. Markanvändning före exploatering. Figur 2. Markanvändning efter exploatering Ångloket dagvattenutredning 7

8 Tabell 1. Markanvändning före och efter exploatering samt antagna avrinningskoefficienter, yta och beräknad reducerad area. Före exploatering Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Skogsmark 0,10 0,44 0,04 Parkmark 0,10 0,68 0,06 Totalt 0,10 1,02 0,10 Efter exploatering Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Tak 0,90 0,39 0,35 Lokalgata 0,85 0,03 0,03 Gårdsyta 0,45 0,60 0,27 Totalt 0,63 1,02 0,63 Med exploateringen med konventionella tak- och gårdsytor kommer den sammanvägda avrinningskoefficienten att öka från 0,10 till 0,63, vilket innebär en högre avrinning av dagvatten från utredningsområdet. 4.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Dimensionerande dagvattenflöden beräknades utifrån markanvändningen före och efter exploateringen. Flödesberäkningar gjordes med återkomsttiderna 10, 20 och 100 år. Dimensionerande varaktighet antogs vara 10 minuter för samtliga återkomsttider. För att beräkna det dimensionerande dagvattenflödet från området användes rationella metoden: där: q d = A φ i(t r ) C qd A φ i(tr) tr C = dimensionerande flödet (l/s) = avrinningsområdets area (ha) = avrinningskoefficienten = dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha) = regnets varaktighet (min) = klimatfaktor Ångloket dagvattenutredning

9 Beräkningarna inkluderar en klimatfaktor på 1,25 enligt P110 (Svenskt Vatten, 2016) då varaktigheten antogs vara kortare än en timme. Beräknade dimensionerande flöden före och efter exploatering redovisas i Tabell 2. Beräkningarna visar att dagvattenflödet kommer att öka med över 500 % vid ett tioårsregn med konventionella tak och gårdar. Med klimatfaktor uppgår ökningen till drygt 700 %. Tabell 2. Dagvattenflöden före exploatering vid ett 10 min. 10-årsregn samt dagvattenflöden efter exploatering för 10 min. 10- och 100-årsregn, utan och med klimatfaktor (C=1,25). Regn Dagvattenflöde, (l/s) Före exploatering Dagvattenflöde (l/s) med klimatfaktor C=1,25 10 min. 10-årsregn, före exploatering 23 - Efter exploatering 10 min.10-årsregn min. 100-årsregn DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll har beräknats med schablonhalter från StormTac (v17.2.2). Indata till StormTac är bl.a. utredningsområdets markanvändning (se avsnitt 4.1) och nederbörd. Årlig nederbörd sattes till 563 mm/år enlighet med SMHI:s dataserier med okorrigerade normalvärden för perioden (SMHI, 2017). Tabell 3. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i dagvattnet från utredningsområdet före och efter exploatering. Förorening Före expl. (µg/år) Efter expl. (µg/år) Förändring P % N % Pb 3,7 3,2-15 % Cu 6, % Zn % Cd 0,16 0, % Cr 2,1 3,4 60 % Ni 2,5 3,2 30 % Hg 0,012 0, % SS % Olja % Ångloket dagvattenutredning 9

10 De två scenarierna, före respektive efter exploatering, beskriver nuläget samt den planerade ombyggnaden. Ombyggnaden innebär att skogsmark och grönytor ersätts med hårdgjorda ytor. Mer hårdgjorda ytor ger både mer förorenat vatten och större andel dagvatten som når hela vägen till recipienten och därmed blir föroreningstransporten större, se Tabell 4. Tabell 4. Beräknad föroreningstransport (kg/år) från utredningsområdet före och efter exploatering, samt procentuell skillnad. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Förändring P 0,062 0, % N 0,98 7, % Pb 0,0038 0, % Cu 0,007 0, % Zn 0,016 0, % Cd 0, , % Cr 0,0021 0, % Ni 0,0026 0, % Hg 0, , % SS , % Olja 0,16 0, % 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Den föreslagna exploateringen innefattar ur ett dagvattenperspektiv en stor del tillkommande hårdgjorda ytor, vilket leder till större dagvattenflöden. För att motverka detta föreslås gröna lösningar utifrån fastighetens utformning. Lösningarna bygger på infiltration på gräsytor, gröna tak, växtbäddar, skelettjordar och genomsläppliga beläggningar. För att ovanstående åtgärdssystem ska fungera krävs att höjdsättning görs så att all avvattning sker via gröna ytor. En genomtänkt höjdsättning ur ett dagvattenperspektiv är därför nödvändig. Nedan beskrivs ett antal generella åtgärdsförslag och sedan ges exempel på hur dessa kan knytas ihop till ett system enligt ovan. Samtliga åtgärder har till följd att en andel av vattnet infiltreras, avdunstar och/eller tas upp av växter vilket gör att mindre vatten och därigenom mindre föroreningar når recipienten än om vattnet enbart fördröjs i exempelvis underjordiska magasin Ångloket dagvattenutredning

11 5.1 FÖRDRÖJNING OCH RENING Åtgärderna är utformade för att klara 10 mm nederbörd. Detta renar och fördröjer % av årsnederbörden. 5.2 GENERELLA ÅTGÄRDSFÖRSLAG Infiltration grönyta/nedsänkt grönyta Vatten från en hårdgjord yta avleds till gröna ytor där det kan infiltrera ner i marken och renas. Grönytorna kan minska metallföroreningar och näringsämnen. Vattnet bör rinna ut över grönytan på bred front och det är därför bäst om det inte finns någon kantsten mellan den hårdgjorda ytan och grönytan. Grönytan är mest effektiv om gräsväxtväxten är tät och om ytlagret är genomsläppligt. Om genomsläppligheten på ytan är låg kan slitage uppstå och dessutom behövs större ytor. Om gräsytan görs skålformad kan vatten tillfälligt stiga och översvämma ytan vid intensiva regn. Ytan fungerar då som ett utjämningsmagasin Gröna tak Takytor bidrar i hög grad till dagvattenflödet. Ett grönt tak är ett tak med en matta av växtlighet som kan fördröja och minska mängden dagvatten. Takvattnet fångas upp av växterna och en del av vattnet avdunstar. Ett grönt tak bör anläggas med låg lutning eller vara platta då lutningen påverkar takets förmåga att magasinera regnvatten. Eventuellt överskottsvatten som taket inte kan ta hand om kan ledas via hängrännor och stuprör. Beroende på vilka växter som väljs behöver taket olika mycket skötsel och underhåll. Det lokala klimatet och näringsbehovet bör beaktas vid valet av växter. Om växterna behöver gödsling kan detta bidra till utsläpp av näringsämnen. En principskiss över uppbyggnaden visas i Figur 3. Figur 3. Principskiss för grönt tak. Mot taket läggs ett tätskikt, och ovanpå det ett dräneringslager. Regnet gångas upp av växtligheten och jordlagret, medan en viss del avdunstar. Om taket blir mättat leds överskottsvattnet via dräneringslagret till stuprör. Bildkälla: Stockholm Vatten och Avfall Nedsänkt växtbädd En nedsänkt växtbädd är en planteringsyta som är till för att fördröja och rena dagvatten. Den nedsänkta växtbädden kan vara en rabatt där växtjorden ligger några centimeter under markytan, eller vara mer påtagligt nedsänkt. Växtbädden kan också anläggas i en upphöjd planteringslåda. Ovanpå bädden skapas en fördröjningsvolym. Vattnet kan ledas till bädden genom ytavrinning, eller via brunnar och ledningar. Växterna tar upp vatten, Ångloket dagvattenutredning 11

12 näringsämnen och tungmetaller, vilket bidrar med både en fördröjning och en renande förmåga. Lämpligt växtmaterial är till exempel starr, gräsväxter och örter som trivs i fuktängar. Det är även möjligt att plantera träd i nedsänkta växtbäddar. Under planteringen anläggs ett dräneringslager. Botten på växtbädden kan utformas som tät eller öppen. Oavsett val ska det alltid finnas en dräneringsledning under dräneringslagret. Uppbyggnaden av bädden visas i Figur 4. Figur 4. T.v. Principskiss för nedsänkt växtbädd. Ovanpå bädden skapas en fördröjningsvolym. Växtbädden kan dräneras till befintlig mark eller via dräneringsledning till dagvattensystemet. T.h. Växtbädd som tar hand om takdagvatten via stuprör. Bildkälla: Stockholm Vatten och Avfall Genomsläpplig beläggning Genom att anlägga ytor med genomsläpplig beläggning kan dagvattnet filtreras ner i marken och renas. Exempel på genomsläpplig beläggning kan vara grus, beläggning med genomsläppliga fogar eller genomsläpplig asfalt. Beläggningen läggs på ett bärlager i makadam. Vattnet kan antingen avledas med dräneringsrör under beläggningen eller till grundvattnet om markens infiltrationsförmåga är god. Figur 5. Genomsläpplig beläggning med magasin i luftigt bärlager. Bildkälla: Stockholm Stad (2016) Skelettjord En skelettjord anläggs under en trädplantering och har stor infiltrationskapacitet. Principen för uppbyggnaden av en skelettjord ses i Figur 6. En urgröpning i marken fylls med makadam, detta utgör själva skelettet och skapar en god rotmiljö. På detta planteras sedan trädet i en Ångloket dagvattenutredning

13 låda fylld med jord. Lösningen förser trädet med vatten och luft samtidigt som dagvattnet renas när det rinner genom skelettjorden. Dagvatten kan ledas till skelettjorden via dagvattenbrunnar eller via ytavrinning. Figur 6. Träd i skelettjord. Konceptskiss från Malmö stads tekniska handbok (t.v.). 5.3 SYSTEMLÖSNING Den föreslagna systemlösningen bygger på åtgärder som både har en renande och fördröjande förmåga. Samtliga föreslagna åtgärder är i linje med Knivsta kommuns dagvattenpolicy och dimensionerade för 10 mm nederbörd. Samtliga åtgärder anläggs med bräddfunktion för att hantera flöden som överskrider 10 mm. Systemlösningen illustreras i Figur 7. Figur 7. Föreslag på dagvattenhantering inom kvarteret Ångloket. Se Bilaga 1 för större format Ångloket dagvattenutredning 13

14 Takytor För takytorna tillhörande huskropparna A, B respektive C leds takdagvattnet via hängrännor och stuprör till växtbäddar i förgårdsmark respektive i rännor till grönytor på gården. Hälften av takdagvattnet har antagits gå åt respektive håll. Detta beror dock på takens utformning. Växtbäddarna anläggs med dräneringsledning ansluten till dagvattennätet. En tumregel är att det behövs 5 m 2 regnbädd per 100 m 2 hårdgjord yta för att fördröja 20 mm regn (Stockholm Vatten och Avfall, 2017). Tumregeln har applicerats för att beräkna fördröjning av 10 mm. Avrinningskoefficienten för tak antas vara 0,9, vilket medför att 90 % av takytan räknas som hårdgjord yta. Om hälften av takdagvattnet antas gå till växtbäddar är ytbehovet för växtbäddar totalt ca 40 m 2. Ytbehovet för de tre takytorna redovisas i Tabell 5. Notera att det är först i detaljprojekteringsskedet som växtbäddarnas faktiska yta kan bestämmas. Tabell 5. Takyta för respektive huskropp samt erforderlig magasinsvolym och yta för växtbädd under antagandet att hälften av takytan kopplas till växtbäddar. Tak Takyta (m 2 ) Magasinsvolym (m 3 ) Ytbehov för växtbädd (m 2 ) B A C Totalt Resterande takdagvatten (16 m 3 ) leds via stuprör och rännor till grönyta för infiltration. Rännorna kan dock medföra att tillgängligheten på gårdsytan försämras. Ett alternativ är att anlägga växtbäddar invid fasaden även på innergården och leda vattnet till dessa. På de mindre komplementbyggnaderna på innergårdarna kan gröna tak anläggas för att minska mängden dagvatten. Ett så kallat sedumtak främjar en biologisk mångfald och hanterar den nederbörd som faller på takytan. Den totala takytan för komplementbyggnaderna är ca 285 m 2. För att omhänderta 10 mm krävs därmed 2,85 m 3 fördröjningsvolym. Ett sedumtak med ca 5 cm tjocklek klarar att magasinera 10 mm nederbörd. Vid extrema regn mättas dock magasineringsvolymen och avrinningskoefficienten kommer att närma sig 1, vilket innebär att avrinningen kommer att ske som från ett vanligt tak. De gröna taken bör kompletteras med hängrännor och stuprör så att vattnet kan ledas ut på grönyta med utkastare vid kraftigare regn. Innergårdar På innergårdarna föreslås genomsläpplig beläggning för att minska avrinningen. Under beläggningen anläggs ett bärlager i makadam. En typsektion hur byggnation över garaget kan se ut visas i Figur 5. För att magasinera 10 mm nederbörd krävs mellan 5-10 cm porös makadamfyllning under ytan (Stockholm Vatten, 2017) Ångloket dagvattenutredning

15 Dagvattnen från innergården avleds även mot grönyta för infiltration. Det är viktigt att höjdsättningen görs så att vattnet rinner till de avsatta grönytorna för fördröjning och rening. Grönytorna planerade i mitten av varje innergård utformas med fördel som en skålad yta för att även kunna ta hand om mer extrema flöden. Detta gör att ytan kan fundera som ett magasin för dagvattnet. För att magasinera ett 100-års regn behövs en volym på totalt 250 m 3 för hela fastigheten, vilken kan fördelas på de två grönytorna. Det är viktigt att flödesvägarna säkras så att innergården inte utför ett instängt område där dagvattnet stiger vid kraftig nederbörd. Höjdsättningen bör utföras så att dagvatten från innergården vid huskropp B kan flöda ut på gatan mellan hus A och B. Dagvattnet från innergården vid huskropp A och C bör ledas ut via ett makadamstråk eller växtbädd i kvarterets södra del Figur 7. Gata och anslutning omkringliggande mark Längs gatan mellan hus A och B anläggs träd i skelettjord på båda sidor om gatan för att ta hand om dagvattnet. Beräknad erforderlig fördröjningsvolym för 10 mm nederbörd är ca 3 m 3. För en vanlig skelettjord med 10 % porositet krävs totalt 30 m 3 skelettjord för omhändertagande av dagvatten från gatan (Stockholm Vatten och Avfall, 2017). I fastighetens södra del lutar marken idag kraftigt åt öster. Det är viktigt att anslutningen mellan fastigheten, naturmarken och torgytan i söder utreds för att säkerställa avledning av dagvatten. Naturmarken benämnd som n2 farbar brandväg i plankartan för Centrala Ängby (upprättad ) bör ej hårdgöras. Ytan kan istället anläggas som armerat gräs för att möjliggöra infiltration av dagvatten. Förgårdsmark Höjdsättning av marken bör göras utefter höjderna på närliggande gata. För att omhänderta dagvattnet från dessa hårdgjorda ytor inom fastigheten leds dagvattnet lämpligtvis till närmsta växtbädd eller grönyta om möjligt. Ytorna är relativt små och kan vara svåra att kontrollera avrinningen från. Med nuvarande höjdsättning kommer vattnet att rinna mot lokalgatorna där det kan infiltrera i trädplanteringarna Ångloket dagvattenutredning 15

16 5.4 FÖRORENINGSBELASTNING EFTER ÅTGÄRDER Åtgärderna bidrar till att den sammanvägda avrinningskoefficienten blir 0,41. Beräkningarna baseras på markanvändningen i Tabell 6. Andelen växtbäddar har antagits utgöra 1 % av den reducerade arean och hälften av takvattnet leds till grönytor på innergårdarna. Tabell 6. Markanvändning efter exploatering med föreslagna åtgärder. Dessutom har andelen växtbäddar antagits utgöra 1 % av den reducerade arean och hälften av takytan leds till grönytor. Markanvändning Avr. koefficient Area (ha) Red. area (ha) Tak 0,90 0,18 0,16 Tak till grönyta 0,1 0,18 0,02 Gröna tak 0,31 0,03 0,01 Lokalgata med LOD 0,5 0,03 0,02 Gårdsyta 0,35 0,60 0,21 Totalt 0,41 1,02 0,41 I och med exploateringen kommer föroreningstransporten från fastigheten att öka. De föreslagna åtgärderna kommer dock att minska belastningen jämfört med om inga åtgärder skulle vidtas (se Tabell 7). Tabell 7. Masstransport av föroreningar (kg/år) före och efter exploatering samt med föreslagna åtgärder. Förorening Före expl. (kg/år) Efter expl. (kg/år) Efter exploatering med åtgärder (kg/år) Reningsgrad (%) P 0,055 0,37 0,17-55 % N 0,94 7 3,9-45 % Pb 0,0039 0,013 0, % Cu 0,0068 0,046 0, % Zn 0,016 0,12 0,03-75 % Cd 0, ,002 0, % Cr 0,0023 0,014 0, % Ni 0,0031 0,013 0, % Hg 0, , , % SS % Olja 0,15 0,58 0,27-55 % Ångloket dagvattenutredning

17 6 SLUTSATSER Dagvattenflödena från fastigheten kommer att öka efter exploatering då en stor andel hårdgjord yta tillkommer. Föroreningsbelastningen till recipienten kommer att öka jämfört med dagens situation enligt schablonmässiga beräkningar i StormTac. Dimensioneringen för 10 mm nederbörd medför att % av årsnederbörden fördröjs och renas, vilket minskar belastningen jämfört med om inga åtgärder skulle vidtas. En systemlösning för dagvattenhantering är framtagen för Kv Ångloket. De föreslagna dagvattenåtgärderna är i linje med Knivsta kommuns dagvattenpolicy och krav om fördröjning och rening av 10 mm inom kvartersmark. Detta bör dock ses som ett minimikrav. Gemensamma dagvattenåtgärder inom detaljplaneområdet samt kommunens dagvattenåtgärder enligt Swecos dagvattenutredning, är nödvändiga för möjlighet till förbättring av statusen i vattenförekomsten. En dagvattendamm sydost om fastigheten är planerad som en gemensam dagvattenåtgärd för detaljplaneområdet. Om de planerade åtgärderna inte kan genomföras krävs kompletterande LOD-lösningar både på kvartersmark samt ytterligare dagvattenlösningar på allmän platsmark Ångloket dagvattenutredning 17

18 7 REFERENSER Geosigma, Översiktlig hydrogeologisk och geoteknisk utredning, samt översiktlig dagvattenutredning för del av fastigheten Ängby 1:1 i Knivsta kommun. Daterad SMHI, Dataserier med normalvärden för perioden Tillgänglig: Hämtad Stockholm stad, Dagvattenhantering. Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse. Tillgänglig: kvartersmark.pdf. Hämtad Stockholm Vatten och Avfall, Tillgänglig: oneringstabell.xls. Hämtad Stockholm Vatten och Avfall, u.å. Infiltration i grönyta. Tillgänglig: h.pdf. Hämtad Stockholm Vatten och Avfall, u.å. Nedsänkt växtbädd. Tillgänglig: Hämtad Stockholm Vatten och Avfall, u.å. Tillgänglig: 2.pdf. Hämtad StormTac, StormTac Web v Tillgänglig Hämtad Svenskt Vatten, Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Publikation P110. Sweco, VA- och dagvattenutredning för Centrala Ängby. Daterad Sweco, Dimensionering av dagvattenlösningar i Centrala Ängby. Arbetsmaterial. Daterad Sweco, Dimensionering av dagvattenförande ledningar i Centrala Ängby. Arbetsmaterial Sweco, Preliminära resultat skyfallssimulering. Arbetsmaterial. Daterad Ångloket dagvattenutredning

19 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Ångloket dagvattenutredning 19

20 N