Kv. Anden 2, Hjo kommun Dagvattenutredning Rapport

Transkript

1

2 INNEHÅLL 1 BAKGRUND UPPDRAG OMRÅDESBESKRIVNING BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING OCH MARK RECIPIENT MARKFÖRHÅLLANDEN GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN FLÖDEN HJOÅN VATTENNIVÅ SJÖN VÄTTERN DAGVATTENBERÄKNINGAR OMRÅDESINDELNING STRATEGI DIMENSIONERANDE FLÖDE OCH MAGASINSVOLYM BEDÖMD DAGVATTENKVALITET FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING GENERELLA FUNKTIONSKRAV KORT OM TEKNISKA LÖSNINGAR ANSLUTNING TILL ALLMÄNNA DAGVATTENSYSTEMET HÖJDSÄTTNING TOMTMARK, PARKERINGSYTA MM FÖRDRÖJNING AV DAGVATTENFLÖDE RENING DAGVATTEN UTSLÄPP VID OLYCKSHÄNDELSE AVSLUTANDE KOMMENTARER BILAGOR 1. Ritning DV100, Översikt dagvatten 2. Sammanställning, markytor inom tomtmark 3. Sammanställning, dagvattengenererande markytor och magasinsvolymer 4. Sammanställning, dagvattenflöden 2 (12)

3 1 BAKGRUND 1.1 Uppdrag BGM, BG&M Konsult AB, har på uppdrag av arkitekt SAR/MSA utfört en utredning avseende dagvattenhanteringen vid Kv. Anden 2 i Hjo kommun. Översikt kan ses i karta nedan. Kv. Anden 2, Hjo kommun Figur 1. Översikt Hjo kommun 1.2 Områdesbeskrivning Fastighetsägare planerar byggnation av flerbostadshus som även ska inrymma en ev tandklinik eller annan verksamhet. Fastigheten ligger söder om och intill Hjoån samt utmed Hamngatan. Fastighetens yta är cirka 3000 m². Det är planerat att ett flerbostadshus, en parkeringsyta samt planteringsoch gräsområde ska finnas inom tomtmark BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING OCH MARK Recipient Befintlig tomtmark består av ett mindre café och en trädgård med plantering och grönområden. Dagvatten från befintliga markytor tas om hand genom infiltration eller leds via dagvattenledning till Hjoån. Hjoån är belägen norr om rubricerad fastighet. Hjoån mynnar i sjön Vättern. Se även ritning, bilaga 1. Vid Hjoån råder under vattenrelaterade Natura Syftet med direktivet är att bevara biologisk mångfald och arter. 1 Länsstyrelsens WebbGIS, Vattenkartan (12)

4 Enligt miljökvalitetsnormen för Hjoån (Hjoån SE ) är den ekologiska statusen måttlig och den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god kemisk status 2 (likt många sjöar i Sverige). Hjoån mynnar i sjön Vättern som ska skyddas från påverkan. Under år 2014 trädde Vätterns vattenskyddsområde med föreskrifter i kraft. Syftet med vattenskyddsområdet är att långsiktigt skydda Vättern som dricksvattentäkt. I föreskrifterna regleras de krav som ställs på de verksamheter som finns inom skyddsområdet. Rubricerad tomtmark är belägen inom Vätterns vattenskyddszon vilket ska beaktas i samband med planerade arbeten. Några specifika krav avseende dagvattenhanteringen finns inte i föreskrifter, men om det finns risk för vattenförorening till Hjoån ska det omgående anmälas. 2.2 Markförhållanden En geoteknisk utredning har utförts 3. Här anges markförhållandena kortfattat enligt vad som framgår i denna. Markytan inom området slutar lätt ner mot Hjoån i nordöst (lokala avvikelser förekommer). Marknivåerna varierar mellan cirka +89,8 och +91,1. Undersökningen utfördes där placering av byggnaden planeras. Jorden består under ytskiktet överst av fyllning huvudsakligen innehållande silt och sand. Härunder följer överst huvudsakligen friktionsjord följt av finsediment såsom lera och silt. Även skikt av torv har påträffats i norra delarna av fastigheten, där byggnaden planeras. Underliggande jord består i samtliga undersökta punkter av siltig lera som via ett lager av friktionsjord vilar på för utförda sonderingar fast botten troligen morän, sten, block eller berg. I den övre friktionsjorden inom området bedöms LOD genom perkolation som genomförbar. Jordens permeabilitet (vattengenomsläpplighet) i de övre jordlagren bedöms ligga i intervallet K Ytlig och spridd infiltration till grönytor kan sannolikt utföras under förutsättning att marklutningar skapas från hus. 2.3 Geohydrologiska förhållanden En översiktlig geoteknisk utredning har utförts. 3 Här anges grundvattenförhållandena kortfattat enligt vad som framgår i denna. 2 VISS (Vatteninformationssystem Sverige), PM Geoteknik utförd av BGM daterad (12)

5 I de öppna grundvattenrören som utfördes vid undersökning påträffades den fria grundvattenytan på nivån +88,3 resp. +89,8 (motsvarande 1,5 resp. 1,3 m under befintlig markyta). 2.4 Flöden Hjoån Vattenflödet i Hjoån härrör från avrinningsområdet uppströms, dvs området kring Mullsjön och genom Hjos tätort. Nedan kan ses vattenflöde i Hjoån under tre olika scenario. Utdrag ur SMHI:s Vattenwebb ( De olika scenario är för vattenflöde under perioden år , år 2007 och medelvattenflöde (högsta (MHQ), medel (MQ), lägsta (MLQ)) i Hjoån. Under början juli år 2007 finner vi det högsta flöde som redovisats för Hjoån. 5 (12)

6 Översvämningskartering av Mullsjön genomfördes under våren år 2016, vilken beskriver översvämningskänsligheten kring sjön och fram till Stampens kvarn 4. Någon påverkan av översvämning vid rubricerad tomt beskrivs ej i rapporten. Enligt uppgift från kommunen finns det inga kända uppgifter avseende översvämningsproblematik utmed Hjoån vid rubricerad tomt under år Däremot finns kända översvämningar under år 2007 uppströms samt vid parkeringsytor (lägre marknivåer) nedströms rubricerad tomt. Några uppgifter avseende översvämningsproblem vid rubricerad tomt har ej hittats. 2.5 Vattennivå sjön Vättern Rubricerad tomtmark ligger utmed Hjoån cirka 100 meter uppströms från sjön Vättern. Enligt uppgifter från kommunens mätning av Vätterns vattennivå mellan åren är högsta uppmätta nivå +88,47 (Hjo lokala höjdsystem), vilket motsvarar +89,36 i höjdsystem RH2000. I samband med höga vattenflöde i juli år 2007 var Vätterns vattennivå +89,24 (RH2000). 3 DAGVATTENBERÄKNINGAR 3.1 Områdesindelning 3.2 Strategi Dagvatten som genereras inom tomtmark samt avrinning från infartsväg har studerats avseende dagvattenflöden och föroreningshalter. Rubricerad tomtmark kan ses på ritning, bilaga 1. Beräkningar har utförts för tomtmark samt infartsväg för att få en samlad uppfattning avseende lämplig dagvattenhantering inom tomtmark. Markytor inom tomtmark kan ses i bilaga 2. Dagvattendimensionering har utförts enligt Svenskt Vatten publikation, P Översvämningskartering av Mullsjön i Hjo kommun utförd av DHI daterad 2016 mars 6 (12)

7 3.3 Dimensionerande flöde och magasinsvolym Exploatering kommer innebära högre och snabbare dagvattenflöde inom och från tomtmark. Åtgärder med fördröjning, trög avledning och rening av dagvattenflöde ska genomföras innan avledning till Hjoån eller annan av kommunen anvisad plats. Areor avseende utnyttjande inom tomtmark planeras enligt följande: Byggnadsyta: ca 400 m² Befinligt café samt uthus: ca 120 m² Gångytor och liknande: ca 600 m² Parkeringsyta exkl. infart: ca 520 m² Infartsväg: ca 95 m² Vid beräkningar har avtappningsflödet begränsats till 5 l/s per reducerad avrinningsarea (l/s ha_red). Maximalt avtappningsflöde från tomtmark vid 10-årsregn beräknas till ca 1 l/s (0,145 ha_red). Avtappningsflödet till Hjoån kommer inte öka jämfört med befintliga förhållanden. Dagvattengenererande markytor (reducerad avrinningsarea, ha_red) och magasinsvolym har beräknats för hela tomtmarken. Sammanställning av dagvattengenererande markytor och magasinsvolymer kan ses i bilaga 2 och 3. Dagvattenflöde vid 2 och 10-årsregn (inklusive klimatfaktor 1,25) samt 100- årsregn har beräknats för hela tomtmarken. Sammanställning av dimensionerande dagvattenflöde kan ses i bilaga 4. Total fördröjnings-/magasinsvolym vid 10-årsregn beräknas till cirka 44 m³ Om maximala avtappningsflöde till Hjoån motsvarande 3 l/s kan accepteras beräknas att fördröjnings-/magasinsvolymen kan halveras, dvs till cirka 22 m³. 7 (12)

8 3.4 Bedömd dagvattenkvalitet Dagvattnet inom tomtmark härrör i första hand från hårdgjorda ytor i form av tak, parkeringsytor och gångytor. Föroreningarna förväntas bli låga från tak och låga-måttliga från övriga hårdgjorda ytor, exempelvis parkeringsyta. Dagvatten från planområdet och inom avrinningsområdet bedöms innehålla följande föroreningshalter: Markanvändning Föroreningshalt 5 Takytor Gångväg (stensatt yta) Grönytor/plantering Parkeringsyta Infartsväg Låga Låga Låga Låga-Måttliga Låga-Måttliga 5 Svenskt Vatten Publikation, P105 8 (12)

9 4 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 4.1 Generella funktionskrav Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska ske genom infiltration och fördröjning. Vid behov ska rening ske inom fastighet före anslutning till allmänna dagvattenhantering. Utöver infiltration inom tomtmark föreslås dagvattenavrinningen ske via markytor mot avvattnings-/dräneringsstråk och Hjoån. Dagvattenavrinningen från parkeringsyta ska genomgå rening. Infiltration av dagvatten genom perkolation kan utföras inom tomtmark i den övre friktionsjorden där markförhållanden tillåter detta. Följande funktionskrav föreslås inom planområdet: Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor ska avledas ovan mark till infiltrationsyta eller till gatumark enligt kommunens anvisning. Dagvatten från parkeringsytor ska ledas via slam-/oljeavskiljare. Dräneringsstråk ska vid behov förses med dagvattenintag, som ligger högre än botten, för att eliminera risken för översvämning vid byggnad och på tomtmark. Dagvattenavrinningen dimensioneras för ett regn med 10 års återkomsttid och maximalt avtappningsflöde 5 l/s ha_red (reducerad avrinningsarea). Fördröjningsvolymen bör motsvara maximalt cirka 250 m³/ha hårdgjord yta inom tomtmark. Avvattningen ska ske så att risken för besvärande dämningar och översvämningar minimeras, vilket kan innebära att vissa avrinningsytor behöver dagvattenintag i markplan. Dagvattenbrunn ska ha sandfång. Dränering för husgrund ska anslutas till ny dagvattenledning och anslutningen utformas så att allvarliga konsekvenser undviks vid överbelastning. Översiktligt förslag till dagvattenavrinningens flödesriktning inom tomtmark kan ses i bilaga 1. 9 (12)

10 4.2 Kort om tekniska lösningar Nedan ses tekniska lösningar som kan vara aktuella inom planområdet: Tomtmark Infiltration på gräsytor, genomsläppliga beläggningar, infiltration, avvattnings-/dränstråk och fördröjning i gräs-, grus- och makadamfyllningar samt fördröjningsmagasin. Fördröjning på tak (s.k. gröna tak) kan anläggas inom planområdet. Exempel utformning avvattnings-/dränstråk Exempel avledning mot gräsyta och avvattnings-/dränstråk Exempel trög avledning med öppna avvattningstråk 10 (12)

11 4.3 Anslutning till allmänna dagvattensystemet Anslutning till allmänna dagvattensystemet sker till kommunens anvisade dagvattenledningar, gatumark och Hjoån inom allmän platsmark. 4.4 Höjdsättning tomtmark, parkeringsyta mm Byggnader behöver skyddas mot ytligt dagvattenflöde från såväl omgivande mark och den egna tomtmarken genom en bra höjdsättning. Höjdsättningen ska beaktas inom tomtmark så att risken för översvämningar elimineras. 4.5 Fördröjning av dagvattenflöde Fördröjning av dagvattenavledningen planeras i vattnets väg från tomtmark till recipient (Hjoån). Inom tomtmark ska fördröjning och magasinering genomföras med LOD, fördröjning nära källan, trög avledning samt samlad fördröjning. Se även exempel på tekniska lösningar i avsnitt 5.2. Innan dagvattenavledning sker till Hjoån leds dagvatten via infiltrationsytor, avvattnings-/dränstråk och nödvändiga drän-/dagvattenledningar. I fördröjningsmagasin sker resterande fördröjning innan avledning till Hjoån. 4.6 Rening dagvatten Beroende på verksamhet ska nödvändig rening av dagvatten ske på tomtmark. Genom att låta dagvatten rinna ut över gräsytor mot avvattnings- /dräneringsstråk med magasinvolym kan föroreningar fastläggas och ges möjlighet att tas upp av vegetation. Vår rekommendation är att dagvatten från parkeringsytan leds via slam- /oljeavskiljare. Ingen reningen av dagvatten kommer ske på allmän platsmark. 4.7 Utsläpp vid olyckshändelse Vid olyckshändelser i form av miljöfarliga utsläpp, till exempel vid utsläpp av farligt gods från tankbil och utsläpp ska åtgärder vidtas under planering och utförande avseende dagvattenhanteringen inom tomtmark. Föreslagen utformning ger möjligheter till avstängning av dagvattenavrinningen från parkeringsytan. Gröna ytor utmed avvattnings- /dränstråk fungerar inte bara som reningsanläggning, utan vid större utsläpp finns möjligt att direkt på plats ta hand om och utföra sanering innan föroreningarna runnit vidare. 11 (12)

12 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Framtida exploatering kommer att innebära högre och snabbare dagvattenflöde inom och från rubricerad fastighet, vilket främst beror på större andel hårdgjorda ytor. Vår bedömning är att risken för översvämningar på rubricerad tomtmark är liten när höjdsättningen (marklutningar) och dagvattenavledningen utförs på ett bra vis. Dagvatten från tak, hårdgjorda ytor och naturmark infiltreras och överskottsvatten leds fördröjt till recipienten Hjoån. Genom att låta dagvattnet ledas ut över infiltrations-/dräneringsstråk som är uppbyggda med både gräs och jord-/krossmaterial samt avledning via slam- /oljeavskiljare erhålls en väl fungerande rening av dagvattnet. Fördröjning, reglering av avtappningsflöde och nödvändig rening av dagvatten ska genomföras inom tomtmark. Det är av vikt att blivande fastighetsägare, entreprenörer och övriga aktuella aktörer ska delges information för att uppnå ett fullgott resultat avseende dagvattenhantering. BG&M Konsult AB Skövde Fredrik Wolff 12 (12)

13 BILAGA 1

14 MK89.60 U MK NB NB NB NB DB DB SH B NB MK B BP MK Bygg, Geo, Vatten och Miljö -

15 BILAGA 2

16 Sammanställning avseende utnyttjande markytor inom tomtmark vid kv. Anden 2, Hjo kommun. Information: Ungefärliga markareor inom tomtmark samt infartsväg Datum: Förklaring Markyta (m²) Takytor 520 Stensatt yta (grusfogar) 600 Gräsytor/planering 1360 Parkeringsyta exkl. infartsväg 520 Total area tomtmark 3000 Infartsväg till tomtmark 95 Total dagvattengenererande area 3095

17 BILAGA 3

18 Kv. Anden 2 - Hjo kommun Sammanställning fördröjning-/magasinsvolym Daterad: Uppskattning avseende dagvattengenerande markytor samt behov av fördröjning och magasinsvolym. Förklaring Inom tomtmark "trög avledning/infiltration" Takytor Stensatt yta (grusfogar) Gräsytor/planering TOTAL SUMMA Tomtmark samt infartsväg "avledning via oljeavskiljare och ledning" Parkeringsyta TOTAL SUMMA Förutsättning Specifik avtappning Specifik magasinvolym Dagvattengenererande yta (ha_red) Notering 0,047 Avser 520 m² 0,042 Avser 600 m² 0,007 Avser m² 0,096 0,049 Avser 615 m² (520 m² inom tomtmark samt 95 m² infartsväg) 0,049 5 l/s, ha_red Flödesbelastning nedströms minimeras. 300 m³/ha_red, vald enligt figur sid.142 i Svenskt Vatten P110 (10 årsregn samt antagen rinntid 10 min) Förklaring m³ Behov av magasinvolym (m³) "övriga ytor" 28,8 Behov av magasinvolym (m³) "parkeringsyta" 14,7 TOTAL SUMMA 43,5 Fördröjning/magasin inom tomtmark Magasinsvolym dränstråk, exempel 8 Gräsytor 21 Magasin/fördröjning utöver dränstråk och gräsytor 15 TOTAL SUMMA 44 Notering Vid val av specifik magasinvolym utifrån ett 2 årsregn halveras behov av magasinvolym till cirka 22 m³ Avrinningskoefficient vid beräkning av dagvvattengenererande ytor (ha_red = area x ⱷ(avrinningskoefficient)) Tak : 0,9 Betong och asfaltyta: 0,8 Stensatt yta med grusfogar: 0,7 Gräsyta, plantering : 0,05 Åtgärdsexempel ca 30 m dränstråk ca 560 m² gräsyta (sandinblandad matjord, tjocklek 0,15 m med hålrum cirka 25 %)

19 BILAGA 4

20 Kv. Anden 2-Hjo kommun Sammanställning dagvattenflöde Daterad: Beräkning av dagvattenflöden är utförda enligt Svenskt Vatten P110 (Dahlström, 2010). 2-årsregn 10 min, 134 l/s ha_red och 10-årsregn 10 min, 228 l/s ha_red. Klimatfaktorn föreslås till 1,25 (ref Svenskt Vatten P114). Vid beräkning för 100-årsregn (10 min) används 489 l/s ha_red. Avser: Hela tomtmarken samt infartsväg Förklaring: Sammanställning av dagvattengenererande ytor kan ses i bilaga 2 och 3. Nedan redovisas q, dimensionerande flöde. 2-årsregn: q = 0,145 (ha_red) x 134 l/s, ha_red x 1,25 = 24,3 l/s 10-årsregn: q = 0,145 (ha_red) x 228 l/s, ha_red x 1,25 = 41,3 l/s 100-årsregn: q = 0,145 (ha_red) x 489 l/s, ha_red x 1,25 = 88,6 l/s Avser: Parkering samt infartsväg Förklaring: Sammanställning av dagvattengenererande ytor kan ses i bilaga 2 och 3. Nedan redovisas q, dimensionerande flöde. 2-årsregn: q = 0,05 (ha_red) x 134 l/s, ha_red x 1,25 = 8,4 l/s 10-årsregn: q = 0,05 (ha_red) x 228 l/s, ha_red x 1,25 = 14,2 l/s 100-årsregn: q = 0,05 (ha_red) x 489 l/s, ha_red x 1,25 = 30,6 l/s Kommentar: Då en del av dagvvatten från skogs-/ängsmark och ej hårdgjorda ytor sannolikt infiltreras är flödena troligen för höga.