Verksamhetsberättelse FoU Sjuhärad Välfärd. Borås

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 FoU Sjuhärad Välfärd Borås

2 1. Inledning Organisation och resurser... 4 Styrgrupp, brukarråd och ägarforum... 4 Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration... 5 FoUS medarbetare... 6 Styrdokument... 6 Samarbetsparter under Verksamheten Verksamheten i förhållande till styr- och måltal Översikt över FoUS verksamhet FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser i projekt Kompetensutveckling och stöd Fem exempel på verksamheter vid FoUS Resultat Produktion och prestationer: Ekonomiskt resultat Slutord... 18

3 SAMMANFATTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE FoU Sjuhärad 2015 Året inleddes med att FoUS hade ett tidsbegränsat Verksamhetsprogram och avtal under Kommunerna i Sjuhärad uttryckte behov av ett mer kommunalt inriktat FoU. Arbete har inletts mellan Sjuhäradskommunerna och Högskolan om ett nytt flerårigt avtal och verksamhetsprogram. I samband med detta har Västra Götaland valt att inte bidra med anslag till FoUS från 2016 utan bidrar istället med medel till CVS (Centrum för Välfärdsstudier). Under året har ett femtontal kompetensinsatser och seminarier genomförts med totalt drygt 530 deltagare. Varav fyra är samarrangemang med andra organisationer. Exempel på innehåll i seminarier: Evidensbaserad praktik, en serie om implementering i tre delar, utvärderingar i äldreomsorgen och ett om hjärnans förmåga efter hjärnskada. Under våren avslutade Per-Åke Karlsson och Angela Bångsbo en utvärderingsverkstad och en ny inleddes under hösten. Under våren avslutades två fleråriga projekt "Den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar" och "Utvärdering av projektet Hela skolan - Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete" med slutrapporter, forskningsartiklar och flera seminarier (nationellt och internationellt). I båda har Göran Jutengren varit forskningsledare och Eva Medin respektive Lana Kamal forskningsassistenter. Under året fortsatte arbetet med ett FoU-projekt i samarbete med Liselotte Jonasson och Angela Bångsbo kring urininkontinensproblematik och dess hantering vid tre äldreboenden i Sjuhärad. Ett seminarium skedde under 2015 och två planeras under En folder har framtagits och en rapport publiceras Flerårig följeforskning med utvärdering har inletts av ett socialt investeringsprojekt "Tidiga insatser för ökad skolnärvaro" för VGR med Göran Jutengren och Margareta Lundberg Rodin och ett för Borås stad: "Hela Väster" med Goran Puaca och Margareta Carlén. På uppdrag av SKL har Per-Åke Karlsson (med kollega) under året utvärderat EBP inom funktionsområdet. Under året beviljade FoUS medel till tre FoU-stödsprojekt. För fortsatt arbete med PYC (Parenting Young Children) har ett konsortium bildats där FoUS och tre FoU-miljöer i Linköping, Göteborg och Uppsala ingår. Årets nettobudgetresultat för FoUS innebär ett ackumulerat överskott från två år med kr. Detta är mycket välbehövligt eftersom tidigare årlig intäkt på 2,2 mkr från VGR utgår 1. Inledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom välfärdsområdet; ägt av de åtta kommunerna i Sjuhärad, Västra Götalandsregionen (VGR) och Högskolan i Borås, förlagt vid Högskolan i Borås. Genom gränsöverskridande forsknings- och utvecklingsarbete genereras kunskap som ska komma ägarparterna till del genom FoU-projekt och olika kompetensinsatser. Att mötas och samverka över organisationsoch huvudmannaskapsgränserna kan ge ett stort mervärde för kommunalt och regionalt anställd personal eftersom de arbetar med samma behovsgrupper. FoUS arbete ska ske utifrån ett brukarperspektiv där forskning och utveckling sker i nära samverkan med brukare/patienter. 3

4 Under föregående år reviderades FoUS verksamhetsprogram och avtal och följande mål gäller under FoUS övergripande mål är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan ägarparterna och ökad vård- och omsorgskvalitet för medborgarna och behovsgrupperna genom att: genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med verksamheter som är offentligt finansierade av kommuner och VGR stärka och vidareutveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare/patienter och intresseorganisationer förnya och vidareutveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning sprida kunskap och erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojekt och medverka till att de implementeras i ägarparternas verksamheter aktivt samarbeta med övriga organisationer som har likartade uppdrag FoU-arbete bedrivs för behovsgrupperna äldre, funktionshinder, människor med missbruksoch beroendeproblematik, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer samt socioekonomiskt utsatta grupper. Vidare betonades det att det ska finnas ett väl dokumenterat forsknings- och utvecklingsarbete inom anhörigstödsområdet. Utifrån folkhälsopolitikens målområden har FoUS till uppgift att främja ett eller flera målområden i samverkan med VGR och via lokalt folkhälsoarbete i kommunerna genom olika insatser och arbetsformer. Våren 2015 sammanställdes inkomna synpunkter utifrån ägarparternas behov. Vikten av aktiv omvärldsbevakning med tanke på förändrade behov och nya angelägna målgrupper betonades av ägarparternas representanter. Likaså prioriterades arbete med uppföljning och implementering av ny kunskap i verksamheterna och en seminarieserie i tre delar inleddes under hösten Under året utlystes FoU-stöd för verksamhetsutveckling och projekt. Sex ansökningar inkom och tre beviljades stöd på sammanlagt 300 tkr. Under året avslutades två fleråriga FoUprojekt med seminarier Hela skolan och Våld i nära relationer. Ett nytt projekt kring hantering av urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden genomfördes och resultatet presenterades vid ett seminarium, som åtföljs av ett i respektive kommun under våren Under hösten startade återigen utbildning kring utvärderingsverkstäder. PYCprojektet övergick till att ett skandinaviskt konsortium bildades av FoUS och tre andra FoUenheter. 2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är Högskolan i Borås, Västra Götalandsregionen och kommunerna: Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Styrgruppen utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda tre parterna högskola, kommuner och region fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Representanter från Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg är adjungerade. Styrgruppen sammanträdde under 2015 vid fyra tillfällen. 1 Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad Välfärd

5 Ordförande i styrgruppen var Dag Forsström, chef för Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad. Vice ordförande var rektor Björn Brorström, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet (AU) består av en representant för kommunerna respektive, en från Västra Götalandsregionen samt en från Högskolan i Borås. Ett Ägarforum hölls i mars då FoUS framtida roll och inriktning diskuterades. Till organisationen hör även brukarråd. Under 2015 har ett råd varit verksamt inom funktionshinderområdet i samarbete med Försäkringskassan. Rådet är under utveckling och arbetsformer diskuteras med representant för Försäkringskassan. Avsikten är att samarbeta med ett gemensamt brukarråd. Två sammanträden har hållits under året i samarbete med Försäkringskassan. Brukarrådet bestod 2015 av representanter från HSO, Handikappades Samarbetsorganisation, samt Reumatikerförbundet. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration FoUS basorganisation består av verksamhetschef, samordnare, vetenskapliga ledare, kommunikatör samt administratör, samtliga på deltid mellan 20 och 80 % av heltid. Kommunikatören och administratören är tillsvidareanställda vid högskolan, medan övriga är anknutna genom tidsbegränsade avtal eller uppdrag. Verksamhetschefen, samordnare, vetenskapliga ledare, administratör och kommunikatör utgör FoUS ledningsgrupp. Verksamhetschefen leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Samordnarna planerar, samordnar och genomför olika kompetensinsatser för sina respektive mål-/behovsgrupper via internt och externt samarbete. Vidare samplanerar samordnare och vetenskapliga ledare idéer och projektförslag. Vetenskapliga ledare är knutna till verksamheten för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet i rapporter samt forsknings- och utvecklingsprojekt. Kommunikatören ansvarar för FoUS interna och externa kommunikation och administratören för den gemensamma administrationen. Verksamhetchef Margareta Lundberg Rodin Samordnare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder och äldre. Lina Lundborg, samordnare med ansvar för behovsområdena barn, unga och familjer i utsatta livssituationer t.o.m Margareta Lundberg Rodin samordnar ansvar för behovsområdena missbruk/beroende och ekonomiskt utsatta. Vetenskapliga ledare Göran Jutengren, för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer, Per-Åke Karlsson, för socialt arbete/social omsorg, Kommunikatör Anna Nilsson, t.o.m , Pia Mattzon fr.o.m Administratör Magdalena Hjers 5

6 FoUS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats från ägarparterna och universitet/högskolor. Under 2015 var totalt 14 medarbetare involverade i FoUS arbete varav sju på deltid i verksamheten och sju anlitades till olika projekt, vilket totalt motsvarar 4,9 årsarbetare. Av dessa var tre män. Medarbetarna har varierande kompetens och yrkes- och utbildningsbakgrund, som arbetsterapeut, socionom, docent i socialt arbete, doktorand i vårdvetenskap, fil. lic. i organisation och ledarskap inom offentlig förvaltning, fil. doktor och professor i psykologi, kandidatexamen i utbildningsstudier och antropologi, masterexamen samt socialsekreterare. Styrdokument FoUS styr- och måltal har varit oförändrade sedan starten 2009, däremot har antalet medarbetare reducerats de två senaste åren. Konsekvenserna av detta är synliga i årets resultat fick FoUS ett nytt ettårigt Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad. Under året fortsatte diskussioner kring ett nytt verksamhetsprogram och avtal för och synpunkter inhämtades och sammanställdes under våren. Kommuner framförde behov av ett eget FoU och fråga ställdes vid årsslutet till Västra Götalandsregionen. Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd och Kriterier för bedömning av ansökan om FoU Stöd samt Kommunikationsstrategistyrdokument för FoU Sjuhärad Välfärds kommunikationsaktiviteter samt årlig Verksamhetsplan. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS webbsida, 2 Samarbetsparter under 2015 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartner medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetspartner/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner: Ett stort antal kommuner i Västra Götaland inom ramen för PYC-konsortiet. Högskolor och universitet: Göteborgs universitet med olika berörda institutioner som Institutionen för socialt arbete, Psykologiska institutionen och Sahlgrenska akademin neurovetenskap och rehabilitering. Högskolan i Hedmark i Norge. Myndigheter: Länsstyrelsen i Västra Götaland, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, samt Brottsoffermyndigheten. FoU-enheter: FoU-enheternas intresseförening FoU Välfärd, Vårdsamverkan Fyrbodal, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland, FoU i Väst/GR, Enheten för FoUstöd Regionförbundet Uppsala län, FoU i Sörmland, PUFF-enheten i Norrköping och FoU-centrum Linköping. FoU- och forskarnätverk: Nätverket för utvärderingsverkstäder, Nätverket om brukarmedverkan i forskning inom äldreområdet och Västsvenskt FoU-nätverk, samt FoU Välfärd nätverk funktionshinder. 2 Samtliga styrdokument är tillgängliga via 6

7 Samverkansorganisationer samt yrkes- och professionsföreningar: Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation), Sjuhärads samordningsförbund och Svenska utvärderingsföreningen. Frivilliga och intresseorganisationer: Föreningen Hjärnkraft, Funktionshinderforskning i Väst (HafV), Afasiföreningen, Bräcke Diakoni, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), FAM-huset (Frälsningsarmén), Syn- och hörselskadades förening, Astma-/allergiföreningen, Personskadeförbundet (RTP), Handikappföreningarnas samarbetsorganisation (HSO), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Enheten för rättighetsfrågor, samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA): Basfinansieringen är från Socialstyrelsen och drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS har en styrelseledamot. Centrets administration är förlagd till Regionförbundet Kalmar län. NkA arbetar med lärande nätverk, kunskapssammanställningar och kunskapsspridning. 3. Verksamheten 2015 Under året genomfördes en hel del kompetensinsatser ofta i samarbete med andra organisationer som ett under våren om Evidensbaserat praktik. En temadag om Mäns våld mot kvinnor är ett ytterligare, liksom seminarium om Hjärnans enastående förmåga. Under hösten hölls seminarium Hur används utvärderingar i äldreomsorgen? Implementeringens utmaningar inom hälso-och sjukvård och kommuner och ett FoU-café om Inkontinens hos äldre utifrån resultat från ett projekt vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden i Sjuhärad. Lektor Lise-Lotte Jonasson, Högskolan i Borås hade anlitats och en referensgrupp med medarbetare från berörda kommuner och FoUS ingick i arbetet. Arbetet i PYC:s (Parenting Young Children) skandinaviska konsortium med fyra FoUmiljöer, fortsatte och avtal tecknades mellan parterna. Intresset för utbildningar med metodstöd är stort i Sverige och samarbete har även inletts med Norge. Ett PYC-seminarium hölls under hösten i Borås. De fleråriga projekten Hela skolan och Våld i nära relationer avslutades under året med seminarier. Under året har Per-Åke Karlsson haft utvärderingsuppdrag av SKL rörande funktionshinder. En utvärderingsverkstad avslutades i maj och en ny startade under hösten. Två sociala investeringsprojekt har anlitat FoUS som följeforskare och utvärderare. Ett av Borås Stad som är en fortsättning på Hela Väster och ett via VGR-medel om att öka skolnärvaron för yngre barn. Under året utlystes FoU-stöd. Sex ansökningar inkom och tre beviljades stöd. De kom från Närhälsan Vårgårda Vårdcentral, Tranemo kommun och Svenljunga vårdcentral. FoUS styrgrupp beslutade att tre genomförda FoU-aktiviteter ska följas upp under 2016: Sista socialisationen - om anpassning och lärande på äldreboenden, Lär ut - bättre läkemedelshantering för äldre samt en Utvärderingsverkstad. Verksamheten i förhållande till styr- och måltal 2015 Fyra styr- och måltal finns för FoUS. (För en redovisning av deras uppbyggnad se FoUS webbsida/styrdokument/verksamhetsplan. FoUS personalstyrka har de senaste två åren varit 7

8 reducerad vilket påverkat måluppfyllelsen var resultaten bättre på grund av att rapporter och annat färdigställts från föregående år. Här återges måltalen samt årets utfall: Område FoU-projekt/projektledare: Måltal: Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall projektledare (antal): Ägarkommun Primärvård SÄS HB/FoUS VGR annan 3 Annan arbetsgivare 4 Totalt Kommentar: Under året genomfördes sju projekt och målet när det gäller antalet projektledare från vardera part uppnåddes inte för SÄS del. De två föregående åren 2013 och 2014 var projekten och därmed antalet projektledare betydligt fler; 22 respektive 17. Det senaste året har det å andra sidan varit fler utvärderingar. Område publikationer/förstaförfattare: Måltal: Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall förstaförfattare: Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare Totalt Kommentar: Antalet förstaförfattare 2015 är ovanligt lågt jämfört med tidigare år och målen uppfylls därför inte. Fyra av projekten har inte avslutats och slutrapporterats. Ett projekt slutrapporterades via artiklar och seminarium. Område kompetensutvecklingsinsatser Måltal: Andelen deltagare från PV+S ska inte underskrida 40 %. Andelen deltagare från kommuner ska inte underskrida 40 %. Andelen från PV och respektive SÄS bör inte skilja mer än med en faktor 2. Utfall kompetensutvecklingsinsatser, personal (inkl politiker: 47st- ingår i totalsumman) Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare Totalt Kommentar: Målet för PV/SÄS har inte heller uppnåtts i år och orsakerna har diskuterats i styrgruppen. Däremot har som tidigare år deltagandet från kommunerna uppfyllts. Område mål-/behovsgrupper: Måltal: Att minst två aktiviteter riktas till varje målgrupp. Ett nytt mål från 2014 var att minst 30 % av aktiviteterna ska riktas till FoUS nyare målgrupper (alla utom äldre och personer med funktionshinder). Utfall behovsgrupper: Behovsgrupp Antal aktiviteter (FoU-projekt med komputv) Funktionshinder 3 Äldre 3(1 inställd) Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer (BUF) 3 Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik (BeSO) 0 Behovsgruppsövergripande 6 Totalt 15 Kommentar: Antalet kompetensinsatser var totalt 15 för olika behovsgrupper vilket är färre 2015 jämfört med 2014 (23), vilket beror på att personalstyrkan framförallt antalet samordnare varit få. Målet uppfylldes väl när det gällde att minst 2 ska gälla alla behovsgrupper utom för BeSO. Om de behovsövergripande insatserna inräknas är måluppfyllelsen högre. Likaså uppfylls målet väl att minst 30 % av aktiviteterna ska gälla de senare tillkomna målgrupperna förutom BeSo. 3 T.ex. habiliteringen och kanslier. 4 Arbetsgivare utanför regionen och andra intressenter. 8

9 Översikt över FoUS verksamhet 2015 Verksamheten vid FoUS kan indelas i tre former för FoU-arbete; forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), kompetensutvecklingsinsatser och stödinsatser. I följande översikt redovisas kortfattat vilka FoU-insatser som genomförts och/eller utvecklats under året. Översikten nedan illustrerar FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser: Vilka behovsgrupper FoU-projektet respektive kompetensutvecklingsinsatsen inriktat sig på: F= Funktionshinder (uppdelning mellan fysiska och psykiska funktionshinder togs bort 2014) Ä= Äldre BUF= Barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer BeSo= Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik. Ursprung till och karaktär av insats redovisas i form av kategorier: Kategori 1: FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé. Kategori 2: Kompetensutvecklingsinsats som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé. Kategori 3: FoU-projekt eller kompetensutvecklingsinsats som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare eller finansiär (t.ex. forskningsråd, statlig myndighet), eller som använder FoUS lokaler; dvs. FoUS har ett värdskap. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd. Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FoU-enheter och högskolor. Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoU-projektet/kompetensutvecklingsinsats. Vilken finansiering FoU-projektet/ kompetensutvecklingsinsatsen har haft. Fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsinsatser i projekt under När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller en kompetensutvecklingsinsats har vi identifierat följande former: Egenfinansierade av FoUS. Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare. Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär. Värdskap/Delägarskap, där värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet, men går inte in med finansiering. I delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. 9

10 FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser i projekt FoU-projekt, FoU-stöd och utvärderingar Kat. Social / HSV (%) Egen finans Våld i nära relationer - den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar En behandlingsmetod för kvinnor i livsfasen klimakteriet: en randomiserad kontrollerad studie.(fou-stöd) PYC, Parenting Young Children Hela skolan - Skol- och socialtjänst-baserat integrationsarbete Inkontinensproblem hos äldre på särskilt boende Utvärdering av EBP inom F 3 75/25 X funktionshinderområdet Tidiga insatser för ökad BUF 3 75/25 X skolnärvaro (utvärdering) Hela Väster (utvärdering) BUF 3 100/0 X BUF 3 75/25 X X Ä 4 0/100 X X Behovsgrupp FoU-projekt Samfinans Uppdrag Värdskap/ delägarskap Kompetensutv.insatser i projekt Egen Sam- Uppdraskap/ Värd- finans finans delägarskap BUF 5 50/50 X X X BUF 3 100/0 X X Ä 1 25/75 X X X Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet (FoU-stöd) F 4 100/0 X Kompetensutveckling och stöd Aktivitet (antal) FoU-café (1) Workshop (0) Utvärderingsverkstad (3) varav 1 projekt-och utvärderingsverkstad Seminarium (11) Temadag (1) Konferenser/mässor () Behovsgrupp Kategori Social/HSV (%) Egen finans Sam Finans Uppdrag Äldre 2 - X Samtliga 2 och 3 75/25 100/0 Samtliga förutom BeSO 2 50/50 X X BUF 3 X - X X Kommentar: Det senaste året har alla olika aktivitetstyperna genomförts förutom workshop och en egenarrangerad konferens. En betydande andel är egenfinansierade och samtidigt är cirka hälften samarrangemang. 10

11 4. Fem exempel på verksamheter vid FoUS För att ytterligare ge en beskrivning av bredden på verksamheter som bedrivs inom FoUS redovisas här två kompetensutvecklingsinsatser och tre FoU-projekt. Det första exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsats i form av ett seminarium om hjärnans förmåga. Från webbplatsen Livslång rehabilitering är möjlig efter hjärnskada Vid FoU Sjuhärad Välfärds båda seminarier Hjärnans enastående förmåga som hölls på SÄS, berättade senior professor Christian Blomstrand att långsiktig rehabilitering vid hjärnskada är viktigare än vad som tidigare varit känt. Så länge det inte finns annan sjukdom som hindrar är livslång rehabilitering möjlig, säger han. Seminarierna som handlar om hjärnans förmåga till förändring, så kallad plasticitet, var ett samarrangemang mellan FoU Sjuhärad Välfärd, föreningen Hjärnkraft i Borås och Handikappforskning i Väst. Det första vände sig till rehabiliteringspersonal inom hälso- och sjukvården och det andra till personer som själva drabbats av hjärnskada och deras närstående. Totalt kom omkring 130 personer för att lyssna till Christian Blomstrand, som är senior professor vid Sahlgrenska Akademin och Strokecentrum Väst vid Göteborgs universitet. Föreläste gjorde även Charlotte Blomgren, doktorand och leg. arbetsterapeut samt undersköterskan Eva Händén, båda vid rehabiliteringskliniken, SÄS. Christian Blomstrand betonade vikten av att vara fysiskt och mentalt aktiv. För att medverka till och stärka hjärnans plasticitet behövs muskulärt arbete, kognitiv miljö och en positiv miljö, säger han. Musik, dans och kultur även i andra former är exempel på aktiviteter som kombinerar såväl fysisk som mental aktivitet. Charlotte Blomgren och Eva Händén presenterade rehabiliteringsklinikens roll i vårdkedjan, som bland annat handlar om tidig stimulering, minnesträning och sång och musik. Föreläsarna fick många frågor och diskussion följde kring hur rehabilitering kan bedrivas i ett senare skede, det vill säga efter tid på sjukhus. Slutsatsen blev att hjärnan är ett dynamiskt organ, där stöd i form av rehabilitering på sjukhuset är viktig och dessutom ger redskap till individen att fortsätta sin träning i hemmiljön långsiktigt. Vid seminariet presenterade Veronica Karlsson verksamheten i Hjärnkraft inom Borås/Sjuhärad. Hon var initiativtagare till föreläsningarna om hjärnans plasticitet, genom att hon ansökte om och beviljades bidrag från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Text: Pia Mattzon och Angela Bångsbo Det andra exemplet är en nyhet om en kompetensutvecklingsinsats i form av ett seminarium utifrån FoU-projektet Våld i nära relationer den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar. Från nyhetsbrev 2:2015, juni: Unik behandling vid relationsvåld Forskning visar att både förövare och offer vill ha stöd Utväg Södra Älvsborg har utvecklat en unik behandlingsmetod kring våld i nära relationer och den har nu utvärderats av forskare vid FoU Sjuhärad Välfärd. Det är få interventioner som är utformade som denna, att hela familjen deltar, säger Jennifer Strand, forskare och lektor. I de fall både män och kvinnor deltar i behandling kring våld sker det oftast utifrån tanken att offer och förövare behöver olika stöd, förklarar Jennifer Strand. Men så är det alltså inte med Utvägs modell. Det är ännu mer ovanligt att man riktar sig mot mäns föräldraskap som Utväg gör. Oftast utgår man från föreställningar om att män som utövar relationellt våld sällan är vårdnadshavare för sina barn. Vilket är felaktigt, åtminstone i Sverige, säger hon. Det som också är unikt med Utvägs metod, förklarar hon, är att man inte enbart fokuserar på våldet, utan ser det som en del av relationen. Det är även ovanligt att man arbetar på samma sätt oavsett om det rör sig om offer eller förövare. 11

12 Just det tror jag är viktigt, det bidrar till att båda föräldrarna får samma synsätt och mål när de möter utmanande situationer på hemmaplan. Det finns dessutom en rent praktisk aspekt på Utvägs upplägg som är till fördel, menar Jennifer Strand: Att barnen går i parallella grupper vid samma tillfällen som föräldrarna går i sina, då mammor och pappor går var för sig. Därmed är barnvaktsfrågan löst på ett smidigt sätt. Enkla frågor om problem Professor Inga Tidefors, som är leg. psykolog och psykoterapeut, har fungerat som handledare för Utväg när behandlingsmetoden utvecklats, och har även varit vetenskaplig ledare för forskningsprojektet. Fokus i projektet är föräldrarnas egen upplevelse av behandlingen, som de beskrivit genom att fylla i självskattningsformulär före och efter sitt deltagande. Jennifer Strand har försökt undersöka vilka problem föräldrarna har och vad de vill ha hjälp med. Enkla och grundläggande frågor som ofta glöms bort både i forskning och vid stödinsatser, konstaterar hon. Det kanske mest förvånande resultatet var att mammor och pappor uttryckte liknande svårigheter och behov i sitt föräldraskap, säger hon. Även om männen stod för det fysiska våldet berättade både mammor och pappor om bristande tålamod och svårigheter att kontrollera känslomässig aggressivitet. Ett annat resultat visar att båda föräldragrupperna uttryckte osäkerhet kring vad som orsakar barns beteende och hur det ska bemötas. Särskilt mammorna ville ha bättre kunskap om barns normala utveckling, berättar Jennifer Strand. Föräldrarna uttryckte också behov av att dela sina erfarenheter med andra i liknande situationer. Konstaterade förändringar Lana Kamal efterträdde Ulla Kristiansson som forskningsassistent och Lanas uppgift har varit att analysera intervjuer med föräldrar som varit med i fokusgrupper under behandlingstiden. 26 deltagare intervjuades, varav 10 män och 16 kvinnor. Resultatet visar att det skett en förändring. Vi kan inte säga förbättring, eftersom vi inte haft någon kontrollgrupp att jämföra med, förklarar Lana Kamal. Föräldrarna berättar att kommunikationen har förändrats, både med barnen och mellan föräldrarna. De känner också att de har blivit bättre föräldrar och att barnen känner sig mer trygga att berätta om problem än de gjorde innan behandlingen. Mammorna berättar också att de har lärt sig att även psykisk misshandel och kontrollerande räknas som en typ av våld. Båda föräldragrupperna, och särskilt mammorna, tycker också att de fått bättre självförtroende och självkänsla genom behandlingen. Papporna i sin tur känner att de inte tappar kontrollen över sig själva lika lätt som tidigare. Motiverade föräldrar Forskarna konstaterar därmed att Utvägs behandlingsmetod ger effekt. Inga Tidefors sammanfattar: Utvärderingen visar att föräldrar som lever i den här typen av relationer är motiverade och att de förstår sitt hjälpbehov. Ett annat viktigt resultat är att de uttrycker att de också behöver stöd i framtiden. Inga Tidefors anser också att det är viktigt att föräldrarna erbjuds möjlighet till återkonsultation när man gör den här typen av interventioner, om de hamnar i kris eller känner att de återfaller i gamla mönster. Fotnot: Läs mer om Utväg på FoUS:s webbplats, under rubriken Ny behandlingsmetod vid våld i nära relationer: Text: Pia Mattzon Det tredje exemplet är en nyhet om en kompetensutvecklingsinsats i form av ett seminarium utifrån FoU-projektet Hela skolan skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete. Från webbplatsen Hur kan integration i skolan åstadkommas? Vad är integration, egentligen? Och hur gick det med integrationen i Hela Skolan-projektet, som utvärderats av FoU Sjuhärad Välfärd? Detta diskuterades vid seminariet den 23 september, som lockade såväl tjänstemän och politiker som engagerade föräldrar. Mycket av det integrationsarbete som pågår runtom i landet handlar om att förändra attityder och beteenden. Men forskaren Ylva Svensson från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet lyfter hellre fram meningsfull kontakt mellan grupper som det väsentliga. Både hennes egen skolforskning och andra studier visar att många svenskar har en välvillig inställning till personer med utländsk bakgrund men att väldigt få umgås med nyanlända. Kontakt skapar vänskap mellan grupper, det visar forskningen. Det är också viktigt att få vara delaktig, inte minst för tonåringar, säger hon. 12

13 Med andra ord handlar integration inte bara om de nyanlända. Verklig integration uppnås först, menar Ylva Svensson, när majoritetsgruppen (invånare på en plats) och minoritetsgruppen (inflyttade) vill ta del av varandras kulturer och ha kontakt med varandra. Hitta en modell för integration Hela Skolan-projektet genomfördes på Byttorpskolan i Borås Stad, med målet att förbättra integrationen sedan en stor grupp barn med invandrarbakgrund flyttats dit från den nedlagda Norrbyskolan. Projektet var ett samarbete mellan flera kommunala förvaltningar och FoU Sjuhärad Välfärd, som också utvärderade det. Medel kom från Folkhälsomyndigheten. Avsikten med hela projektet var att prova sig fram för att hitta en modell för integration, berättar Göran Jutengren, vetenskaplig ledare vid FoU Sjuhärad Välfärd, som medverkat både i utveckling och utvärdering av projektet. Tillsammans med forskningsassistent Eva Medin presenterade han utvärderingens kvantitativa och kvalitativa studier, som baserades dels på enkätundersökningar med elever och dels på intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal. Konkreta tips till skolpersonal Inom projektet provades framför allt två olika insatser: Gruppverksamhet med värdegrundstema till eleverna och nätverksarbete med föräldrar. Och det visade sig i utvärderingen att det var det sistnämnda som kan bidra till ökad integration framför allt mellan föräldrar, både med och utan invandrarbakgrund. Nätverksmöten kan också bidra till att öka föräldrarnas engagemang i skolan, visar utvärderingen. En framgångsrik metod som användes i projektet för att få föräldrarna att komma till mötena var en personlig kontakt med var och en i förväg, berättade projektledaren Carina Häll. Utvärderingen av projektet har också utmynnat i en rad handfasta tips till skolpersonal, som presenterades av Eva Medin. Dessa handlar både om hur personalen kan samarbeta med föräldrar och bemöta barnen. Till exempel kan de hjälpa barnen att se varandras likheter istället för olikheter, baserade på förmågor, som att teckna eller gemensamma intressen, som rymden, säger Eva Medin. Föräldrar som engagerat sig i situationen på Byttorpskolan fanns på plats vid seminariet och ställde frågor till forskarna. Där fanns också tjänstemän och politiker, bland andra Lennart Andreasson (V). Som en av dem som tog beslut om Norrbyskolans nedläggning, tog han tillfället i akt att ge några förklaringar till det. Text: Pia Mattzon Mer information: Länk till broschyr/kortversion av utvärderingen. Länk till utvärderingsrapporten. Det fjärde exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsats i form av en seminarieserie i tre delar om implementeringens utmaningar. Från nyhetsbrev 3:2015, december: Implementeringens svåra konst i tre steg FoU Sjuhärad Välfärd bjuder in till seminarieserie om implementering under hösten och vintern , efter önskemål från region och kommuner. Tre seminarier ingår i serien Implementeringens utmaningar. Det första i oktober vände sig till alla intresserade och gav en bakgrund till aktuell implementeringsforskning genom Siw Carlfjord och Per Nilsen från Linköpings universitet. Del två i december hade fokus på kommunal verksamhet genom forskaren Carina Abrahamsson Löfström. I februari 2016 ges det tredje seminariet, med fokus på hälso- och sjukvård. Artikel på sidan 2-3: Medvetna strategier ger bättre implementering Organisationer kan göra en hel del för att öka möjligheten att lyckas när de vill införa nya arbetssätt och metoder. Siw Carlfjord var en av två forskare från Linköpings universitet som gav en introduktion till implementeringens svåra konst vid seminariet den 12 oktober på FoU Sjuhärad Välfärd. Det krävs mycket mer än ett ledningsbeslut för att medarbetare i praktiken ska införliva ett nytt sätt att arbeta. Vid sidan om utbildningar, workshops och dialoger med personalen finns andra strategier. Exempelvis ska man inte underskatta det sociala inflytandet på en arbetsplats. Inom en organisation är det vanligt med informella ledare eller förebilder, så kallade opinion leaders. Att få med personer som andra ser upp till kan vara väldigt betydelsefullt, säger Siw Carlfjord, medicine doktor och biträdande lektor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Studier visar att det underlättar om de informella ledarna ges en aktiv roll i för- ändringsarbetet. 13

14 Skräddarsydd strategi Ett angreppssätt som används mer och mer är så kallad tailored implementation, alltså skräddarsydd implementering. Det handlar om att upptäcka hinder och möjliggörare inom den egna organisationen och sedan välja strategi utifrån det. Siw Carlfjord konstaterar att eftersom implementering handlar så mycket om lokala förutsättningar finns det inga patentlösningar som alltid fungerar. Samtidigt är det just det som gör det här forskningsområdet så spännande. Anpassad checklista Vid seminariet gav Siw Carlfjord och hennes kollega Per Nilsen, professor i samhällsmedicin med inriktning på implementering vid Linköpings universitet, exempel på processmodeller som kan vara till hjälp vid implementering av nya arbetssätt. En processmodell är en form av checklista och är ofta det som företrädare för verksamheterna efterfrågar. Dock är det viktigt att anpassa den efter situationen man är i, säger Siw Carlfjord. De viktigaste faserna i processen är de som ligger före själva implementeringen och handlar om planering, rekrytering och förankring. Ett bra arbete i de tidiga faserna leder ibland till insikten att organisationen inte är redo för den planerade förändringen. Då kan det vara bättre att avvakta med implementeringen tills förhållandena har ändrats, säger Siw Carlfjord. Forskningen om implementering har hittills resulterat i ett stort antal ramverk och modeller. Idag handlar forskningen mer om problem och hinder än om faktorer som möjliggör att lyckas, men vi går mot ett större fokus på möjliggörare. Siw Carlfjord betonar att även den kunskap som forskningen om implementering har genererat, behöver implementeras. Vi behöver ta vara på och lära av de erfarenheter som finns. Det finns till exempel öppna databaser där intresserade kan läsa om effekter av olika strategier för implementering av nya arbetssätt. Stor efterfrågan Vid seminariet gavs exempel på kunskapssammanställningar som produceras av EPOC, en granskningsgrupp inom Cochrane Collaboration, och finns tillgängliga via Cochrane Library. Sammanställningarna inleds med en sammanfattning så att läsaren får en överblick. Angela Bångsbo, samordnare vid FoU Sjuhärad Välfärd, berättar att seminarieserien som nu pågår är ett sätt att möta en allt större efterfrågan från socialtjänst och hälso- och sjukvård om hur man kan implementera nya metoder. Vi vill gärna bidra till en generell utveckling inom implementeringsområdet, inte minst genom att det som framkommer i forskningsrapporter och annat arbete kan förankras i verksamheterna, säger hon. Del 2 i FoU Sjuhärad Välfärds seminarieserie Implementeringens utmaningar genomfördes 1 december 2015 med fokus på kommunal verksamhet (se artikel intill) och del 3 ges den 9 februari 2016 med fokus på hälso- och sjukvård. Text: Anna Vörös (frilans) Fotnot: Läs mer om implementering och seminarieserien på FoUS:s webbplats: under rubriken Vilka är utmaningarna med implementering? EPOC:s sammanställningar nås via: Det femte exemplet är en nyhet om en kompetensutvecklingsinsats i form av ett seminarium utifrån FoU-projektet Inkontinensprojektet. Från nyhetsbrev 3:2015, december: Projekt ökar kunskapen om äldres inkontinens En studie kring urininkontinens har genomförts vid vård- och omsorgsboenden i tre Sjuhäradskommuner under ledning av FoU Sjuhärad Välfärd. Utifrån resultaten presenteras förbättringsförslag och diskussionsfrågor för yrkesverksamma inom området. Urininkontinens påverkar vårdtagares livskvalitet och välbefinnande. Men problematiken är inte bara en fråga för varje drabbad individ, utan frågeställningarna berör också förbrukning av hjälpmedel, liksom kostnader och miljöfrågor kring dessa. Mer hållbar sophantering är ett konkret exempel. Totalt uppskattas kostnaderna för att hantera den funktionsrubbning som inkontinens innebär till 3 5 miljarder kronor om året i Sverige. Bland äldre på vård- och omsorgsboenden är urininkontinens mycket vanligt, och enligt tidigare studier kan det vara så många som procent. Men det är sällan som problemen utreds och behandlas. Belyser anställdas uppfattningar Vid ett vård- och omsorgsboende för äldre i Ulricehamn gjordes därför en kartläggning för att belysa problematiken. Därefter erbjöds kompetensutveckling till personalen. För att komma vidare och få hjälp att strukturera ett projekt tog personalen sedan kontakt med FoU Sjuhärad Välfärd. 14

15 I nästa skede involverades även Tranemo och Bollebygds kommuner, och det mynnade ut i ett gemensamt projekt kallat Inkontinensprojektet. Syftet med studien inom projektet var att belysa vilka uppfattningar anställda vid vård- och omsorgsboenden har när det gäller förekomst av utredningar, åtgärder och rutiner kring urininkontinens, liksom användning av inkontinensskydd och hjälpmedel. Studien presenterades vid ett seminarium på FoU Sjuhärad Välfärd den 1 oktober. Föreläsare var rapportförfattaren Lise-Lotte Jonasson, universitetslektor vid Högskolan i Borås, Elvy Johansson, distriktsköterska i Ulricehamns kommun, Helle Wijk, docent vid Göteborgs universitet och Annelie Nilsson, fysioterapeut i Bollebygds kommun. Uppföljande seminarier som vänder sig direkt till omvårdnadspersonal genomförs under 2016 i de kommuner som deltog i studien: Bollebygd, Ulricehamn och Tranemo. Text: Pia Mattzon Broschyr/kortversion av rapport: Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta För nedladdning eller beställning: Rapporten blir klar i början av Resultat 2015 Resultatet av verksamheten presenteras utifrån två aspekter: Först presenteras de utåtriktade aktiviteterna mer ingående och därefter presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten Produktion och prestationer: Slut-, arbets- och delrapporter samt broschyrer/kortversioner: Under året har en rapport publicerats inom FoUS rapportserie (motsvarande uppgift 2014 var fyra rapporter). Medin, E & Jutengren, G. (2015). Utvärdering av projektet Hela Skolan Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete. Slutrapport. Utvärdering av projektet Hela Skolan - kortversion Inkontinensprojektet - kortversion Avhandlingar och artiklar: Tre artiklar har publicerats, accepterats eller sänts in för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2014 var fem artiklar, varav två ingick i avhandlingar). Strand, J., Jutengren, G., Kamal, L., & Tidefors, I. (2015). Parenting Difficulties and Needs Described by Victims and Perpetrators of Intimate Partner Violence. Journal of Child Custody, 12, Kamal, L, Jutengren, G., Strand, J. & Tidefors, I. (In Press). Experiences of taking part in an attachment-based intervention for families with intimate partner violence, Manuscript submitted for publication. Medin, E. & Jutengren, G. (2015). Cross-ethnic Friendship and Prosocial Behavior s Potential Significance to Elementary Children s Academic Self- Concept. Manuscript submitted for publication. Konferenser och mässor: Under året har FoU-projekt presenterats genom seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid fem tillfällen (motsvarande uppgift 2014 var 13 tillfällen): Projektet Våld i nära relationer presenterades vid den internationella konferensen European Conference on Domestic Violence 6 9 September 2015 i Belfast; med 15

16 titlarna Experiences of taking part in an attachment-based intervention for families with intimate partner violence och Parenting difficulties and needs described by victims and perpetrators of intimate partner violence. Projektet Hela skolan har presenterats vid tre tillfällen på konferenser i Stockholm, Umeå och Trollhättan. Under 2015 arrangerade FoUS inga egna konferenser eller mässor. Vid Mimers forskarkonferens 3-4 november 2015 presenterade Margareta Lundberg Rodin ett paper om meningen med sociala investeringar. Nyhetsbrev från FoUS: Nyhetsbrevet har publicerats vid tre tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca 875 prenumeranter och i e-postformat till ca e-prenumeranter (motsvarande uppgift 2014 var tre nyhetsbrev upplaga ca 900 tryckta ex till prenumeranter och ca till e-postprenumeranter) Besökare på webben: FoUS webbplats har haft unika besök under 2015, tillsammans har det genererat sidvisningar på webbplatsen. (Motsvarande siffror för år 2014 var unika besök och sidvisningar). Omnämnande i media: FoUS har omnämnts i lokal dagspress, Borås Tidning, en gång under året samt medverkat vid intervju i direktsändning i P4 Radio Sjuhärad vid ett tillfälle. FoUS har inte omnämnts i nationell fackpress under året. (Under 2014 omnämndes FoUS totalt tolv gånger i lokal dagspress samt nationell fackpress). Utvärderingsverkstad: I utvärderingsverkstaden 2015 deltog 10 deltagare med 7 projekt. Under 2015 gav Borås Stad FoUS i uppdrag att genomföra en projekt- och utvärderingsverkstad där deltog 11 deltagare. FoU-cirklar: 2015 anordnades ingen FoU-cirkel. (2014 var det totala antalet deltagare vid FoU-cirklar sju personer) Seminarier: Under året har FoUS arrangerat, ensamt eller i samverkan, elva seminarier med totalt 523 deltagare. Sju seminarier var i egen regi varav ett blev inställt och fyra i samarrangemang med Funktionshinderforskning i Väst (HafV), Hjärnkraft och Akademin för vård arbetsliv och välfärd. (Motsvarande uppgift 2014 var totalt åtta seminarier varav fyra i samverkan med totalt 640 deltagare.) Under 2015 deltog 91 personer med annan arbetsgivare än FoUS ägarparter jämfört med 2014 då siffran var 217. FoU-caféer: FoUS arrangerade ett FoU-café under (2014 arrangerades inget FoU-café.) Temadagar: 1 temadag har arrangerats under 2015 i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. (Under 2014 hölls inga temadagar). Totalt har kompetensutvecklingsaktiviteterna under 2015 besökts av 523 deltagare. Motsvarande uppgift för 2014 var 652 personer. 16

17 Ekonomiskt resultat Avgifter ägarparter Externfinansierade projekt Periodiserade externfinansierade projekt Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Kostnader för personal anställd på HB OH Kostnader för personal med avtal till FoUS Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader Årets kapitalförändring Ingående balans fritt myndighetskapital Utgående balans fritt myndighetskapital Not 1 Årets intäkter Bollebygds kommun Borås Stad Herrljunga Kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Vårgårda kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Västra Götalandsregionen Högskolan Borås Totalt Övriga externa intäkter PYC Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete Unga med aktivitetsersättning och psykisk ohälsa Hela Väster - för minskat normbrytande beteende i skolan Följd forskning utvärdering SKL Borås Stad

18 Övrigt Not 2 Myndighetskapital, skulder och periodiseringar Tillgångar Kundfordringar Förutbetalda bidrag Summa kortfristiga fordringar Summa tillgångar Skulder Oförbrukade bidrag Leverantörsskulder Summa kortfristiga skulder Balanserat resultat Årets kapitalförändring Summa myndighetskapital Summa skulder Slutord Under 2014 togs underskottet in från 2013 och reduceringar av antalet anställda medförde att FoUS när 2015 inleddes hade ett överskott på kronor. Konsekvensen av halverad personalstyrka under två år är mer synlig under 2015 än den var 2014 när det gäller uppfyllande av FoUS styr- och måltal. Antalet första författare av publikationer är färre jämfört med föregående år. Fyra artiklar publicerades och konferenspapers presenterades vid sex tillfällen samt två projektfoldrar framställdes. Antalet kompetensinsatser var färre:15 (jämfört med 24 under 2014) vilket i hög grad beror på få (tidvis en) samordnare. I likhet med föregående år uppfyller kommunerna antalet deltagare procentuellt, medan primärvård/säs inte gör det. En stor andel insatser är självfinansierade, andra är samarrangemang och flera forskningsprojekt och utvärderingar är externfinansierade. Målen uppfylldes när det gällde fördelning av aktiviteter till alla behovsgrupper (utom för BeSO). Ett nytt projekt kring urinkontinens i vård- och äldreomsorgen startade och två uppdrag att följeforska och utvärdera sociala investeringar inleddes samt en utvärdering för SKL om EBP för funktionshindrade. Kostnader för personal (med olika avtal) var en miljon kronor lägre och lokalkostnaden 147 tkr lägre på grund av färre arbetsrum. Övriga driftskostnader ökade med 154 tkr och består främst av extrakostnad för kommunikatör (ordinarie arbetar hälften 40% av 80) och kostnader för PYC-konsortiet. FoUS intäkter minskade med 936 tkr jämfört med Intäktsminskningen består av 438 tkr mindre anslag från ägarparterna och resterande är lägre omfattning av externa projektmedel. Årets nettobudgetresultat resulterar i ett överskott på 862 tkr, vilket ackumulerat med delar av föregående års överskott innebär en ingående balans med 18

19 en kapitalförändring på tkr. Detta överskott är välbehövligt eftersom Västra Götalandsregionens anslag på 2,2 mkr uteblir från 2016 och det kräver omfattande tid av anställda för att kunna ansöka om externa medel i motsvarande omfattning. Under våren 2016 är dessutom antalet inplanerade kompetensinsatser oförändrad vilket innebär en kostnad som motsvarar tidigare intäktsnivå. Arbetet med verksamhetsplan och avtal fortsatte även under 2015 och utmynnade i att kommunerna framförde önskemål om ett mer renodlat kommunalt FoUS och ett tidsbegränsat övergångsavtal för 2016 utarbetades. 19