Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd

Transkript

1 Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd Inledning I detta dokument beskrivs hur förslag till projekt ska beredas inom FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och mot vilka kriterier de ska prövas. Följande dokument har utgjort underlag: - Verksamhetsprogram och avtal för FoUS fastlägger verksamhetens mål och inriktning. - Fastlagda styr- och måltal för FoUS. - Den brukarmedverkansmodell som utvecklades inom FoUS föregångare ÄldreVäst Sjuhärad och som framhåller brukarnas medverkan i FoU-arbetets hela process. - Nyckel till poängsättning vid bedömning av FoU-projekt inom Västra Götalandsregionen FoUS inriktning och verksamhet Karaktäristiskt för FoUS är att ha ett verksamhetsnära perspektiv, att involvera brukare samt att bidra till att FoUS partners olika vård- och omsorgsverksamheter för aktuella mål- /behovsgrupper blir av god kvalitet. Verksamheten ska handla om gränssnitten mellan de olika huvudmännen och verksamheterna: mellan kommunerna regionen - högskolan, mellan omsorg vård rehabilitering, mellan utbildning utveckling forskning, för att antyda några gränssnitt. FoUS ska bidra med kunskapsutveckling och kunskapsspridning. FoUS eftersträvar en öppen och inbjudande attityd till idéer och förslag om projekt från olika initiativtagare. Den verksamhet som bedrivs vid FoUS kan grovt indelas i: - FoU-projekt. Dessa är ofta mer omfattande och långsiktiga med mer eller mindre framträdande forskningsinslag. Hit räknas även utvärderingsuppdrag Finansieras inom FoUS budget samt med externa medel. - Kompetensutvecklingsinsatser. Riktade till personal och (andra) brukare. Det handlar här om kunskapsspridning, t ex via seminarier, temadagar och kompetenshöjning, t ex via kurser, utvärderingsverkstäder, FoU-cirklar. Finansieras oftast inom FoUS budget. - Stöd åt verksamheter, personal eller brukare/medlemmar i brukarorganisationer genom t ex FoU-stöd med handledning, konsultationer Inom främst FoU-projekten sker en kunskapsuppbyggnad som sedan sprids på olika sätt t ex via rapporter, artiklar, seminarier. En strävan är nära samband mellan FoU-projekten och kompetensutvecklingsinsatserna, t ex på så sätt att resultat från FoU-projekten används i olika utbildningar och seminarier. 1

2 Projektförslag 1 uppkommer på olika sätt inom FoUS verksamhet: - Personal kan vända sig till FoUS med olika idéer till FoU-projekt eller kompetensutvecklingsinsatser. - Företrädare för brukarorganisationer hör av sig om viktiga problemställningar. - Förfrågan om FoUS kan åta sig utvärderingsuppdrag. - FoUS åläggs ibland utvärderingsuppdrag - FoUS s personal fångar upp idéer och förslag till projekt vid besök hos olika partners. - Förslag kan framkomma internt i arbetet med pågående projekt från olika projektmedarbetare, t ex uppslag till nya projekt. - Initiativ från kommunerna, regionen eller från staten kan föranleda projektförslag. - Styrgruppen tar eller nås av initiativ ute i respektive ledamots verksamhet. - Utlysning av möjligheter att söka FoU-stöd En fråga är vilka kriterier som ska ligga till grund för om förslag ska prioriteras och ges stöd eller avslås eventuellt hänvisas till andra. Dessutom ska ett beredningsförfarande finnas som bidrar till att utveckla projektförslag så att de kan prövas mot dessa kriterier. Beredning av projektförslag samt beslut Samordnarna och de vetenskapliga ledarna har till uppgift att bistå med att utveckla och bereda förslagen så att de kan prövas mot kriterierna. Beredningsprocessen resulterar i ett utlåtande med rekommendation huruvida projektet ska stödjas och i så fall i vilken form. Viktigt i beredningsprocessen är att bedöma om förslaget är relevant för FoUS verksamhet. Härvidlag ska bland annat en bedömning göras hur projektförslaget skulle påverka utfallet av styr- och måltal. (De aktuella styr- och måltalen bifogas, bilaga 1.) I beredningen ska också övervägas om förslaget kanske faller inom parternas eget ansvar för att utveckla verksamheterna. Även Brukarrådens synpunkter ska efterhöras. Beträffande projekt upp till kr, och som ryms inom årsbudget, fattar verksamhetsledaren beslut. För mer omfattande projekt, samt för projekt av principiell karaktär, fattar styrgruppen beslut. Kriterier för projekt och avvägningar Verksamheten vid FoUS handlar om kunskaps- och kompetensutveckling. Kunskapsutveckling kan, mycket övergripande, indelas i: mänskligheten lär. Det vill säga produktion av ny kunskap, inom t ex via forskning om vad som är god omvårdnad vid demens. individen lär. Individer, såväl personal som (andra) brukare, tillägnar sig kunskap och kompetens, t ex via kurser och seminarier, genom att medverka i FoU-projekt, temadagar. verksamheten lär. Metoder, kompetens och kunskaper omsätts till det vardagliga arbetet för FoUS mål-/behovsgrupper. Samtliga dessa bör vägas in vid bedömning av projekt vid FoUS. Avvägningen dem emellan bör givetvis varieras beroende på om projektet avser FoU-projekt eller kompetensutveckling. 1 Projekt används här grovt sett i bemärkelsen en aktivitet med en bestämd början och slut, någon/några personer arbetar med det, en målgrupp finns och oftast en fastställd ekonomisk ram. Syftet med projekt är att ge erfarenheter/kunskaper som kan användas även utanför projektet efter projektet. 2

3 För FoU-projekt är främst följande kriterier viktiga: - om projektet bidrar till ny kunskap som inte tidigare utvecklats. - om denna kunskap kan omsättas i praktiskt handlande. Projekt som enbart syftar till ny kunskap (ibland benämnt grundforskning) kan således sägas främst höra hemma inom högskolors/universitets verksamhet. Projekt som enbart handlar om att individer lär torde inte heller vara av FoU-karaktär. För kompetensutvecklingsinsatser är främst följande kriterier viktiga: - om projektet bidrar till individers lärande inom relevanta områden. - om projektet bidrar till att verksamheter och/eller arbetsmetoder utvecklas. - om projektet bidrar till ökad medvetenhet om och/eller förståelse för olika aktörer inom aktuella verksamheter. Sett från FoUS uppkommer här även frågan vem som ska arrangera kompetensutvecklingsinsatser: Ska kommunerna och/eller VGR kanske hellre arrangera? Eller är det lämpligare med högskola eller annan utbildningsanordnare som arrangör? En tumregel är här om FoUS utvecklat området eller har kompetens, t ex utifrån genomfört FoUprojekt, eller har särskilt uppdrag inom området så bör FoUS vara en lämplig arrangör. En ytterligare avvägning är mellan FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. En utgångspunkt är att FoUS verksamhet bör innehålla båda delarna. Det torde dock vara så att om FoUS långsiktigt ska bidra till att utveckla verksamheterna torde betoningen vara på FoUprojekt, d v s att dessa har större del av budgeten. Det bör också beaktas hur förslaget kommit till FoUS. Några exempel: Beträffande utvärderingsuppdrag bör de vanligen utformas i dialog med uppdragsgivaren och på så sätt skräddarsys. Realismen i föreslagen design och uppdragsformuleringen blir då inför beslut oftast viktigare än redovisning av aktuellt kunskapsläge. Beträffande ansökningar om FoU-stöd har särskilda kriterier utvecklats och fastställts av FoUS styrgrupp (november 2010). Dessa biläggs bilaga 2. Närmare om kriterier för bedömning av FoU-projekt. Två övergripande kriterier är således om projektet bidrar till ny kunskap och om denna kunskap kan omsättas i praktiskt handlande, här i första hand inom huvudmännens verksamheter. Kriterierna kan operationaliseras och viktas i olika utsträckning. Några utgångspunkter är: Såväl vetenskapliga kriterier som verksamhetskriterier ska beaktas och vägas in. Vad gäller verksamhetskriterier bör gränssnittskriterier beaktas; d v s om flera verksamheter, helst flera huvudmän (region kommun - högskola), åtminstone flera inom respektive huvudman, bör sådana projekt prioriteras. En bedömning ska här även göras hur projektet skulle påverka utfallet av styr- och måltalen. Ytterligare om vetenskapliga kriterier: För bedömning av nya projekt är följande kriterier viktiga. - Bakgrund med en beskrivning av kunskapsläget ska finnas med referenser. 3

4 - Syfte och frågeställningar ska vara tydligt beskrivna och frågorna forskningsbara. - Om projektet kan tänkas tillföra ny kunskap, d v s om det finns originalitet eller är om projektet enbart innebär en upprepning. - Om metod och genomförande är klart och tydligt beskrivna. - Om etiska överväganden gjorts och i förekommande fall ska framställan till etisk nämnd finnas. - Om projektgruppen har kompetens att genomföra projektet. - Om kostnader och resursförbrukning är rimligt uppskattade. - Om ekonomiska medel sökts eller erhållits från annat håll. - Om möjlighet finns till kompletterande externa finansiärer bör detta övervägas. - Om personal och brukare involveras i projektets planering, genomförande och nyttiggörande/rapportering. - Om projektet anknyter till bygger vidare på kunskapsutveckling som skett inom FoUS. Detta har att göra med såväl kompetens för genomförandet som styrker möjligheterna till kunskapande. - Om plan för kunskapsspridning finns. Ytterligare om verksamhetskriterier: - Om personalgrupper och brukare involveras i projektet, t ex som idégivare, medarbetare, kontaktpersoner. - Om flera personalgrupper och brukargrupper omfattas - Om det finns en tydlig projektägare inom FoUS. - Om förankringen i aktuell(a) verksamhet(er). Finns där engagemang för projektet? Finns där möjlighet att genomföra/medverka i projektet? - Kommer projektets resultat att kunna nyttiggöras. - Om projektet innebär samarbete/samverkan mellan olika partners; region kommuner högskola. - Om plan för kunskapsspridning till verksamheten finns. En checklista finns utarbetad för att underlätta denna bedömning (se bilaga 3) På såväl de vetenskapliga kriterierna som verksamhetskriterierna ska ja-svar finnas på flertalet punkter för att projektet ska komma ifråga. Vid konkurrens mellan flera projekt ges normalt företräde för projekt med flest antal ja-svar. Om man ska vikta kriterierna, t ex att något ska vara överordnat eller viktigare, tas ställning till vid behov. Under projektens gång kan det bli aktuellt att bedöma om fortsatt stöd ska utgå från FoUS. Kriterier som då blir aktuella är: - Om projektarbetet har kunnat bedrivas enligt planerna. - Om planerad rapportering återföring (muntligt, skriftligt eller på annat sätt) skett till verksamheterna 3. - Om medelförbrukningen följer budget. Om så ej sker ska bärande skäl finnas. Önskvärt är vidare att en bedömning sker enligt liknande kriterier vid avslutningen av projekt. På så sätt fås ett underlag för utvärdering av FoUS genomförda FoU-projekt. 3 Se här även FoUS s kommunikationsstrategi. 4

5 Närmare om kriterier för bedömning av kompetensutvecklingsinsatser. Viktiga kriterier här är att pröva: - Om insatsen kan tänkas bidra till kunskaps-/kompetensutveckling liksom ökad medvetenhet och förståelse för andra aktörers betydelse hos medarbetare och/eller brukare inom FoUS område. - Om insatsen anknyter till något av FoUS prioriterade områden - Om FoUS har egen kompetens alt nära tillgång till kompetens för att genomföra insatsen - Om ingen annan (t ex kommuner, region, högskolan) är lämpligare arrangör. - Om samarbete kan ske med andra arrangörer, vilket ofta eftersträvansvärt, t ex uppdragsutbildningar i samarbete med högskola. - Om insatsen är gränsöverskridande mellan olika partners bör detta prioriteras. Avstämning ska ske mot styr- och måltal. - Om dokumenterade erfarenheter finns av insatsen finns; håller den god standard? Även här bör ja-svar finnas på de flesta kriterierna och en liknande handläggning tillämpas. Samordnarna spelar här en central roll i bedömningen. Samtidigt är det, som tidigare betonats, viktigt med ett nära samband mellan FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. Fastställt av Styrgruppen för FoUS Bilagor: 1. Styr- och måltal för FoU Sjuhärad Välfärd 2. Kriterier för bedömning av ansökan om FoU-stöd 3. Checklista för bedömning av projektförslag utifrån FoUS kriterier 5

6 Styr- och måltal för FoU Sjuhärad Välfärd (Bilaga 1) K = kommun(er) PV = primärvård S = sekundärvård/länssjukvård/säs HB = Högskolan i Borås FoU kompetens = kompetens för forsknings- och utvecklingsarbete Område Kommentar Styrtal Måltal FoU-projekt Vetenskaplig kompetens i FoUS verksamhet garanteras genom att vetenskapliga ledare knyts till projekten. Ibland knyts annan disputerad person till projekten, som ledare eller som medarbetare, oftast från HB. Det är viktigt att eftersträva att projektledare kommer från K, PV eller S för att arbeta i det gränssnitt som FoUS skall verka i. Det är viktigt att FoU kompetens utvecklas ute i verksamheterna och ett viktigt stöd för detta är om man hämtar projektledaren och/eller projektmedarbetare från det ställe där man vill utveckla kompetensen. Andel projektledare som har sin ursprungsanställning från K, PV, S eller HB. Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste 3 åren). Publikationer från FoUS Det är viktigt att projekt som leder till publikationer, vare sig de är externt vetenskapligt granskade eller ej, ger en höjd FoU kompetens ute i de samverkande parterna i FoUS (K, PV, S, HB). Främst är det viktigt i FoUS att främja sådan kompetens inom K, PV och S. Andel förstaförfattare som har sin ursprungsanställning från K, PV, S samt HB. Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste 3 åren). Kompetensutvecklingsinsatser - för personal I verksamhetsprogrammet för FoUS skrivs som principer: Aktiviteter ska i möjligaste mån vara kostnadsfria Kurser som arrangeras ska i princip vara kostnadsfria och platser fördelas proportionellt mot storleken på respektive partners bidrag. Främst riktas kompetensutvecklingsinsatserna vad gäller personal till K, PV och S. En strävan är att fördelningen av deltagare är jämn mellan PV och S. (anm: Detta styr- och måltal avser enbart personal och andel beräknas på denna grund.) Andel personal från K, PV, S som deltar i kompetensutvecklingsinsatserna Andelen deltagare från PV + S ska inte underskrida 40 % Andelen deltagare från K ska inte underskrida 40 % Andelen PV respektive S bör inte skilja mer än med en faktor 2. 6

7 Målgrupper Till de tidigare målgrupperna inom ÄVS Äldre och funktionshindrade har nu lagts i FoUS s uppdrag att bedriva FoU arbete även för människor med beroendeproblematik, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer samt socioekonomiskt utsatta grupper inom det gränssnitt som FoUS ska verka inom Att FoUS utvecklar verksamhet (FoU projekt/kompetensutvecklingsinsatser) riktad för samtliga målgrupper Att minst 2 verksamheter utvecklas gentemot varje målgrupp Att inom ett år minst 30 % av verksamheten ska riktas gentemot de nya målgrupperna. 7

8 Kriterier för bedömning av ansökan om FoU Stöd (Bilaga 2) Leder projektet 1 till ny kunskap som inte tidigare utvecklats inom det aktuella området? Kan denna kunskap omsättas i praktiskt handlande inom verksamheten och komma den aktuella målgruppen tillgodo? Finns en beskrivning av aktuellt kunskapsläge inom det område ansökan avser, med referenser? Finns syfte och frågeställningar formulerade? Är metod och genomförande tydligt beskrivna? Är etiska överväganden gjorda (etisk ansökan i relevanta fall)? Har projektgruppen kompetens att genomföra projektet? Är kostnader och resursförbrukning, inklusive tidsåtgång, rimligt skattade? Involveras brukare och berörd personal i projektets planering, genomförande och nyttiggörande/rapportering? Innebär projektet samarbete/samverkan mellan olika partners; region kommuner högskola? Finns planer/idéer för hur resultatet ska spridas? 1 Projekt avser här vad som ska genomföras utifrån ansökningarna. Detta innebär inte att ansökan måste ha karaktären av projekt. 8

9 Checklista för bedömning av projektförslag utifrån FoUS kriterier (Bilaga 3) Projektförslag och kontaktperson: Bedömningen gjord av: Datum: Leder projektet till ny kunskap som inte tidigare utvecklats? Ja/Nej Kan kunskapen omsättas i praktiskt handlande inom huvudmännens verksamheter? Berörs flera verksamheter inom olika huvudmannaskap? Finns en beskrivning av aktuellt kunskapsläge, med referenser? Finns syfte och frågeställningar med tydligt formulerade och forskningsbara frågor? Innebär projektet originalitet (ej upprepning av vad som tidigare är gjort) Är metod och genomförande tydligt beskrivna? Är etiska överväganden gjorda (etisk ansökan i relevanta fall)? Har projektgruppen kompetens att genomföra projektet Är kostnader och resursförbrukning rimligt skattade? Finns möjlighet till externa finansiärer? Involveras brukare och personal i projektets planering, genomförande och nyttiggörande/rapportering? Knyter projektet an till tidigare kunskapsutveckling som skett inom ÄVS/FoUS? Omfattas flera personalgrupper och brukargrupper? Finns det en tydlig projektägare inom FoUS? Om förankring i aktuell(a) verksamhet(er)? Finns där engagemang för projektet? Finns där möjlighet att genomföra/medverka i projektet? Innebär projektet samarbete/samverkan mellan olika partners; region kommuner högskola? Bidrar projektet till att utfallet av styr- och måltal påverkas i önskvärd riktning? 9

10 Finns kommunikationsplan? 10