Verksamhetsberättelse FoU Sjuhärad Välfärd. Borås

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 FoU Sjuhärad Välfärd Borås

2 1. Inledning Organisation och resurser... 4 Styrgrupp, brukarråd och ägarforum... 4 Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration... 4 FoUS medarbetare... 5 Styrdokument... 5 Samarbetsparter under Verksamheten Verksamheten i förhållande till styr- och måltal Översikt över FoUS verksamhet FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser i projekt Kompetensutveckling och stöd Fem exempel på verksamheter vid FoUS Resultat Produktion och prestationer: Ekonomiskt resultat Slutord... 17

3 1. Inledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) bedriver FoU-arbete inom behovsområdena äldre, funktionshinder, människor med missbruks- och beroendeproblematik, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer samt socioekonomiskt utsatta grupper. Inriktningen för FoUS är att arbeta med FoU-arbete i gränslandet eller samverkanslandet mellan ägarnas ansvar inom främst socialtjänst, hälso- och sjukvård, men även med inriktning mot det gemensamma ansvaret för folkhälsoarbete för nämnda grupper/behovsområden. Brukarperspektiv och brukarmedverkan ska känneteckna verksamheten. FoUS har följande målsättning enligt Verksamhetsprogrammet 1 : FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för de människor inom dessa målgrupper som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa målgrupper kan vara viktiga samverkanspartner. Etniska aspekter, kulturförståelse och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en viktig kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för huvudmännen i deras uppdrag att säkerställa en god vård- och omsorgskvalitet gentemot medborgarna. Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna, genom att: genomföra utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer, stärka och utveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer, förnya och utveckla arbetsmetoder och verksamhetsformer, sprida erfarenheter och resultat från forskning och utveckling samt medverka till ett kunskapsbaserat arbetssätt. Verksamhetsberättelsen inleds med förutsättningarna för verksamheten i form av organisation, styrdokument och resurser. Därefter ges en inblick i de nätverk och samarbeten i vilka arbetet bedrivits. Verksamheten redovisas därnäst i en sammanfattande matris och genom fem mer utförliga exempel. Resultatet av verksamheten redovisas dels efter vilka prestationer som har gjorts under året och dels genom verksamhetens ekonomiska resultat. Verksamhetsberättelsen avslutas med en nulägesbeskrivning av förutsättningarna och framtida utmaningar. 1 Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med 2009 Dnr , tillgänglig via 3

4 2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är Högskolan i Borås, Västra Götalandsregionen och kommunerna: Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, i och Vårgårda. Under året diskuterade styrgruppen revidering av FoUS verksamhetsprogram och avtal från Styrgruppen utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda tre parterna högskola, kommuner och region fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Representanter från Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg är adjungerade. Styrgruppen har under 2014 sammanträtt vid fyra tillfällen. Ordförande i styrgruppen de första fyra månaderna var stadsdelschef Malin Aronsson, Borås Stad, som ersattes av Dag Forsström, chef för Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad. Vice ordförande var rektor Björn Brorström, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet (AU) består av en representant för kommunerna respektive högskolan och två representanter från Västra Götalandsregionen. I slutet av året tillsatte styrgruppen en arbetsgrupp för att förbereda frågor till Ägarforum våren Förutom arbetsutskottets ledamöter ingick Ing-Marie Larsson, Svenljunga kommun och Gunilla Bothén, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Till organisationen hör även brukarråd. Under 2014 har två råd varit verksamma; Inom äldreoch funktionshinderområdena. Former och samarbete har diskuterats under året med Försäkringskassan, Samordningsförbundet och Närvårdssamverkan för att utveckla brukarråden. FoUS två brukarråd har sammanträtt två gånger per år, varav ett i samarbete med Försäkringskassan. Brukarråden bestod 2014 av representanter från ett flertal olika organisationer inom såväl äldre- som funktionshinderområdet. Ett Ägarforum hölls i november då FoUS framtida roll och inriktning diskuterades. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration FoUS basorganisation består av verksamhetschef, samordnare, vetenskapliga ledare, kommunikatör samt administratör, samtliga på deltid mellan 20 och 80 % av heltid. Kommunikatören och administratören är tillsvidareanställda vid högskolan, medan övriga är anknutna genom tidsbegränsade avtal eller uppdrag. Verksamhetschefen, samordnarna, administratör och kommunikatör utgör FoUS ledningsgrupp. Verksamhetschefen leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Samordnarna planerar, samordnar och genomför olika kompetensinsatser för sina respektive mål-/behovsgrupper via internt och externt samarbete. Vidare samplanerar samordnare och vetenskapliga ledare idéer och projektförslag. Vetenskapliga ledare är knutna till verksamheten för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet i rapporter samt forsknings- och utvecklingsprojekt. Kommunikatören ansvarar för FoUS interna och externa kommunikation och administratören för den gemensamma administrationen. Verksamhetchef Anders Ingelgård t.o.m , Margareta Lundberg Rodin från

5 Samordnare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder och äldre. Lisbeth Mensas, samordnare med ansvar för behovsområdena barn, unga och familjer i utsatta livssituationer t.o.m Margareta Lundberg Rodin samordnar ansvar för behovsområdena missbruk/beroende och ekonomiskt utsatta. Vetenskapliga ledare Kerstin Frändin, för funktionshinder och rehabilitering av äldre t.o.m Göran Jutengren, för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer, Per-Åke Karlsson, för socialt arbete/social omsorg, Kommunikatör Anna Nilsson, Administratör Magdalena Hjers, FoUS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats från ägarparterna och universitet/högskolor. Vid årsskiftet 2013/2014 var 18 medarbetare involverade i FoUS arbete, vilket motsvarar cirka 11 årsarbetare. Vid utgången av år 2014 (december/januari) var totalt 10 personer knutna till FoUS (genom avtal med arbetsgivare, som anställda vid HB eller som konsulter) med en omfattning motsvarande 5,3 årsarbetare. Av dessa 10 medarbetare var 2 män. Under året utlystes tjänst som samordnare för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer. Nio personer sökte och fyra intervjuades, men ingen anställning skedde. Istället inleddes ett nytt head-hunting-förfarande via ägarparterna för att hitta en lämplig person. Under större delen av året har FoUS därmed enbart haft en samordnare och har framför allt saknat en för behovsområdet barn, unga och familjer i utsatta livssituationer. Att antalet årsarbetare halverades under året beror främst på att det ekonomiska underskottet från 2013 skulle inhämtas, men alltså även att FoUS inte snabbt lyckades rekrytera en ny samordnare efter Lisbeth Mensas. En ytterligare orsak är att vi valt att inte rekrytera någon ny forskningsledare förrän vi kommit fram till vilka områden som ska prioriteras. Medarbetarna har varierande kompetens och yrkes- och utbildningsbakgrund, som arbetsterapeut, socionom, doktor i socialt arbete, docent i socialt arbete, universitetslektor, doktorand i vårdvetenskap, fil. lic. i organisation och ledarskap inom offentlig förvaltning, fil. doktorer i psykologi, legitimerad psykoterapeut, professor i psykologi, kandidatexamen i utbildningsstudier och antropologi, masterexamen samt socialsekreterare. Styrdokument FoUS verksamhet styrs övergripande av Verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med 2009 mellan parterna. Revideringar av detta har diskuterats och nytt förslag har framtagits under året, där parternas jurister har deltagit. Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd och Kriterier för 5

6 bedömning av ansökan om FoU Stöd samt Kommunikationsstrategi-styrdokument för FoU Sjuhärad Välfärds kommunikationsaktiviteter samt årlig Verksamhetsplan. Till styrdokument bör även räknas verksamhetsinterna riktlinjer för FoU-rapporter, liksom den s.k. Äldrevästmodellen för brukarmedverkan i FoU-arbetet. Formerna för brukarråden ses över i samarbete med våra samarbetsorganisationer, som nämnts tidigare. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS webbsida, 2 Samarbetsparter under 2014 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartner medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetspartner/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner: Härryda, Öckerö, Tjörn, Trollhättan, Lerum, SDF Västra Hisingen, Uppsala, Kungsbacka, Skövde, Grästorp och Mariestad. Högskolor och universitet: Göteborgs universitet med olika berörda institutioner som Institutionen för socialt arbete, Psykologiska institutionen och Sahlgrenska akademin neurovetenskap och rehabilitering. Dessutom Hälsohögskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Högskolan i Hedmark i Norge, och Parenting Research Centre i Melbourne, Australien. Myndigheter: Länsstyrelsen i Västra Götaland, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Tullverket. FoU-enheter: FoU-enheternas intresseförening FoU Välfärd, Vårdsamverkan Fyrbodal, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland, FoU Välfärd Örebro, FoU i Väst/GR, Södertörns FoU-enhet, Enheten för FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län, FoU Skåne, FoU Västernorrland, PUFF-enheten i Norrköping och FoU-centrum Linköping. FoU- och forskarnätverk: Nätverket för utvärderingsverkstäder, Nätverket om brukarmedverkan i forskning inom äldreområdet och Västsvenskt FoU-nätverk. Samverkansorganisationer samt yrkes- och professionsföreningar: Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation), Sjuhärads samordningsförbund och Svenska utvärderingsföreningen. Frivilliga och intresseorganisationer: Handikappforskning i Väst (HafV), Afasiföreningen, Bräcke Diakoni, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), FAM-huset (Frälsningsarmén), Syn- och hörselskadades förening, Astma-/allergiföreningen, Personskadeförbundet (RTP), Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Enheten för rättighetsfrågor, Studieförbundet Vuxenskolan samt Sveriges kommuner och landsting (SKL): Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA): Basfinansieringen kommer från Socialstyrelsen och drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS är en. Centrats administration är förlagd till Regionförbundet Kalmar län. NkA arbetar med lärande nätverk, kunskapssammanställningar och kunskapsspridning. 2 Samtliga styrdokument är tillgängliga via 6

7 3. Verksamheten 2014 Under året har diskussionerna i arbetsutskott och styrgrupp framför allt handlat om nytt avtal och verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd. I diskussionerna ingick synpunkter från den externa utvärderingen och från tidigare styrgruppsmöten. Ett nytt förslag till avtal och verksamhetsprogram presenterades vid Ägarforum i november. Vid mötet beslutades det att frågor angående FoUS framtid skulle sändas till ägarna. Beslut fattades om att sända ut förslag till nytt avtal och verksamhetsprogram till huvudmännen för beslut och undertecknande. Året inleddes med en ny ordförande; Malin Aronsson, som efter tre månader efterträddes av Dag Forsström, båda Borås Stad. Verksamhetschef Anders Ingelgård ersattes i januari av t.f. Margareta Lundberg Rodin. Antalet medarbetare och även tjänstgöringsgrader minskades för att budgetunderskottet från 2013 skulle kunna inhämtas. Detta fick även konsekvenser när det gällde antalet genomförda aktiviteter under året, framför allt var antalet kompetensutvecklingsinsatser färre under hösten. Flera av FoUS rapporter färdigställdes och presenterades vid seminarier som: Sista socialisationen Berättelser om livskraft på äldreboendet, Utvärderingen av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och Det måste få ta tid. Metoder och arbetssätt vid Äldrepsykiatriska teamet, Södra Älvsborgs sjukhus. Även en del andra kompetensinsatser har genomförts, som: Samverkan ur ett ledningsperspektiv, Förvärvad hjärnskada, samt ett seminarium om vad det innebär att ha ett intellektuellt funktionshinder och vara mamma. Flera av FoUS forskare medverkade i Age Well-gerontologikonferensen i Göteborg och FoUS hade tillsammans med Akademin för vård, arbetsliv och välfärd en monter vid Äldremässan i Älvsjö. Samordnare Angela Bångsbo höll en presentation om samverkan för sköra äldre vid SÄS, Södra Älvsborgs sjukhus, forsknings- och kvalitetsdagar i oktober. En ny utvärderingsverkstad startade i maj med deltagare från flera Sjuhäradskommuner och från Västra Götalandsregionen. Under året sammanfattade t.f. verksamhetschef FoUS verksamhet under de fem första åren och även en kort sammanfattning av FoU-enheter i landet. Avtalet med PYC (Parenting Young Children) i Australien förlängdes med nio månader under året. Ett konsortium med fyra FoU-enheter bildades, som slöt avtal med PRC (Parenting Research Center) i Melbourne, Australien för att få använda den svenska versionen av PYCmodellen från Vidareutvecklingen av projektet fortsatte tillsammans med våra tre FoUsamarbetspartner i Sverige och intresset för utbildningarna med metodstöd är stort. Likaså fortsatte projekt som Hela skolan och Våld i nära relationer under året. Ett flertal nya projektidéer kom in och diskuterades med förslagsställarna. Några av dem vidarebearbetades under året, som: Urininkontinens vid äldreboenden, Unga med psykiska funktionshinder och en pilotstudie om informationssökningstjänst. Andra projektidéer, om till exempel familjecentraler, ambulansvård och stroke, barn med fetma och terapihund, utvecklades inte vidare som projekt. I slutet av året fick Per-Åke Karlsson ett uppdrag av SKL angående utvärdering av funktionshinderprojekt under Verksamheten i förhållande till styr- och måltal 2014 Fyra styr- och måltal finns för FoUS. (För en redovisning av deras uppbyggnad se FoUS webbsida/styrdokument/verksamhetsplan.) Här återges måltalen samt årets utfall: 7

8 Område FoU-projekt/projektledare: Måltal: Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall projektledare (antal): Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan 3 Annan arbetsgivare 4 Totalt Kommentar: Målet när det gäller antalet projektledare från vardera part uppnåddes inte under 2014, utan var 8,3 för alla utom HB, som var 58 %. De två föregående åren 2013 och 2014 var projekten och därmed antalet projektledare betydligt fler; 22 respektive 17. Sett ur ett treårsperspektiv har målet med antalet projektledare per samverkande part uppfyllts, eftersom 22 resp. 23 % var projektledare från kommuner, samt 22 resp. 17 % från primärvård/säs. Område publikationer/förstaförfattare: Måltal: Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall förstaförfattare: Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare Totalt Kommentar: Målet 2014 uppfylldes väl för SÄS med 26 % och HB med 22 %, men inte riktigt för ägarkommuner och primärvård, med vardera 11 % förstaförfattare. Antalet publikationer 2012 var 5 och 2013 var de 12. Sett över tre år hade Primärvård/SÄS fler förstaförfattare 2014 och HB färre jämfört med 2013, då antalet externa förstaförfattare var fler. Område kompetensutvecklingsinsatser Måltal: Andelen deltagare från PV+S ska inte underskrida 40 %. Andelen deltagare från kommuner ska inte underskrida 40 %. Andelen från PV och respektive SÄS bör inte skilja mer än med en faktor 2. Utfall kompetensutvecklingsinsatser, personal Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare Totalt Kommentar: Målet för PV+SÄS deltagare har inte heller i år uppnåtts (uppgick till 11 %) och orsaker liksom insatser behöver diskuteras ingående. Ägarkommunernas deltagande motsvarar 47 % och HB:s enbart 2 %. Intresset från VGR utöver Sjuhärad var 6 % och 33 % kom från andra arbetsgivare inkl. brukare och allmänhet. Deltagandet vid kompetensinsatser var betydligt fler 2012 (totalt 1 203) jämfört med 992 under 2013 och 650 år Jämfört med 2012 och 2013 har de ökat något vid HB men minskat för de andra parterna. Område mål-/behovsgrupper: Måltal: Att minst 2 verksamheter utvecklas gentemot varje målgrupp. Att under 2014 ska minst 30 % av aktiviteterna riktas gentemot FoUS nya målgrupper. Utfall behovsgrupper: Behovsgrupp Antal aktiviteter (FoU-projekt med komputv) Funktionshinder 1 Äldre 5 Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer (BUF) 5 Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik (BeSO) 5 Behovsgruppsövergripande 7 Totalt 23 Kommentar: Antalet kompetensinsatser för olika behovsgrupper är fler 2014 än 2013, då de var 14 till antalet, men betydligt färre jämfört med 2013 då de var 75. Målet uppfylldes att minst 2 ska gälla alla behovsgrupper om de behovsövergripande insatserna inräknas. Likaså uppfylls målet väl (med 43 %) att minst 30 % av aktiviteterna ska gälla de senare tillkomna målgrupperna. BUF, BeSo hade vardera 21 %. Räknas delar av de 3 T.ex. habiliteringen och kanslier. 4 Arbetsgivare utanför regionen och andra intressenter. 8

9 behovsövergripande in är måluppfyllelsen ännu högre. Tid satsades under 2014 framför allt på nya utvecklingsprojekt i enlighet med den externa utvärderingen och styrgruppens intentioner. Översikt över FoUS verksamhet 2014 Verksamheten vid FoUS kan indelas i tre former för FoU-arbete; forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), kompetensutvecklingsinsatser och stödinsatser. Att ingående beskriva vad som hänt inom varje projekt, kompetensutvecklingsinsats och stödinsats under året blir alltför omfattande. I följande översikt redovisas kortfattat vilka FoUinsatser som genomförts och/eller utvecklats under året. Översikten nedan illustrerar FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser: Vilka behovsgrupper FoU-projektet respektive kompetensutvecklingsinsatsen inriktat sig på: F= Funktionshinder (uppdelning mellan fysiska och psykiska funktionshinder togs bort 2014) Ä= Äldre BUF= Barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer BeSo= Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik. Ursprung till och karaktär av insats redovisas i form av kategorier: Kategori 1: FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé. Kategori 2: Kompetensutvecklingsinsats som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé. Kategori 3: FoU-projekt eller kompetensutvecklingsinsats som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare eller finansiär (t.ex. forskningsråd, statlig myndighet), eller som använder FoUS lokaler; dvs. FoUS har ett värdskap. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd. Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FoU-enheter och högskolor. Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoU-projektet/kompetensutvecklingsinsats. Vilken finansiering FoU-projektet/ kompetensutvecklingsinsatsen har haft. Fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsinsatser i projekt under När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller en kompetensutvecklingsinsats har vi identifierat följande former: Egenfinansierade av FoUS. Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare. Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär. Värdskap/Delägarskap, där värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet, men går inte in med finansiering. I delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. 9

10 FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser i projekt Projekt Kat. Social / HSV (%) Egen finans Den sista socialisationen Ä 1 75/25 X X Behovsgrupp FoU-projekt Samfinans Uppdrag Värdskap/ delägarskap Kompetensutv.insatser i projekt Egen Sam- Uppdraskap/ Värd- finans finans delägarskap Den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar BUF 3 75/25 X Dorsalskenans inverkan på F 4 0/100 X muskelaktiviteten och muskelstyrkan i dorsalflexorer vid stroke. En behandlingsmetod för kvinnor i livsfasen klimakteriet: en randomiserad kontrollerad studie. Ä 4 0/100 X FoU-cirkel om arbete BeSo 3 75/25 X mot cannabis PYC, Parenting Young Children BUF 5 50/50 X X X Utvärdering av projektpedagogik vid föräldramöten BUF 1 100/- X Utvärdering av TryggVE Ä 3 25/75 X Utvärdering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Utvärdering av Äldrepsykiatriska teamet, Södra Älvsborgs Sjukhus Äldre kan, med vilja kraft mod! Fysisk träning för sköra, lågaktiva äldre människor. Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete Unga med psykisk ohälsa (*FoUS och extern part) Inkontinensproblem och äldre personer boende på särskilt boende Samtliga 3 50/50 X Ä, BeSo 3 0/100 X Ä 4 50/50 X BUF 3 100/0 X BESO 3 50/50* X Ä 1 25/75 X 10

11 Kompetensutveckling och stöd Aktivitet (antal) FoU-café (0) Workshop (0) Utvärderingsverkstad (1) Seminarium (8) Behovsgrupp Kategori Social/HSV (%) Egen finans Sam Finans Uppdrag Samtliga 2 75/25 X Samtliga 2 50/50 X X Temadag (0) Konferenser/mässor (0) Kommentar: Under 2014 var de egenarrangerade aktiviteterna begränsade till seminarier och utvärderingsverkstäder jämfört med 2012 och Fem exempel på verksamheter vid FoUS För att ytterligare ge en beskrivning av bredden på verksamheter som bedrivs inom FoUS beskrivs två FoU-projekt, en utvärdering och två kompetensutvecklingsinsatser. Det första exemplet är en nyhet om FoU-projektet Parenting Young Children (PYC): Avtal klart för att få använda PYC i Sverige Ett avtal har tecknats med PRC i Australien angående det framtida PYC-arbetet i Sverige. Parenting Young Children(PYC) är ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar med syfte att stärka och utveckla förmågan till samspel med och omvårdnad av barn. Ett konsortium bestående av de fyra FoU-enheter som samarbetar i PYCprojektet har tecknat ett avtal med PRC (Parenting Research Centre) i Melbourne, Australien, om rättigheter att använda den svenska versionen av PYC-modellen från och med nästa år, Avtalet är betydelsefullt för att kunna fortsätta arbetet med den framgångsrika modellen. Uppstarten av svenska PYC blir att erbjuda en grundutbildning den 3 till 5 mars Text: Anna Nilsson (FoUS Nyhetsbrev nr 3, 2014.) Det andra exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsatts i form av ett seminarium om intellektuella funktionshinder. Intellektuellt funktionshinder och mamma vad innebär det? Intellektuellt funktionshinder betraktas ofta som ett hinder för ett välfungerande föräldraskap, men få studier har gjorts på området. I början av oktober bjöd FoU Sjuhärad Välfärd in till ett seminarium där Mari Fransson, leg. psykolog samt fil.dr i psykologi, och Tommie Forslund, psykolog och doktorand i utvecklingspsykologi, berättade om en ny svensk studie på området. Föräldrar med intellektuellt funktionshinder förväntas vara otillräckligt lyhörda gentemot sina barns behov, vilket antas öka risken för otrygg anknytning hos barnen. Men behöver det vara så? 11

12 Och beror en sådan eventuell koppling på det intellektuella funktionshindret i sig, eller på den höga grad av vanvård, övergrepp och andra trauman som dessa föräldrar ofta själva utsatts för? Det frågade sig Mari Fransson, leg. psykolog samt fil.dr i psykologi och Tommie Forslund, psykolog och doktorand i utvecklingspsykologi, vid seminariet Intellektuellt funktionshinder och mamma vad innebär det?. Båda är verksamma vid Uppsala universitet och de har tillsammans med kollegor, under ledning av docent Pehr Granqvist, undersökt dessa frågeställningar i ett forskningssamarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet och SUF Kunskapscenter. En unik studie som tar hänsyn till kontext och externa variabler. Det unika med den studie som presenterades är att forskarna har jämfört resultat hos en grupp mammor med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn med en grupp där föräldrarna saknar funktionsnedsättning där hänsyn också tagits till andra skillnader mellan grupperna än de som utgör fokus för studien. Jämförelsegruppen har exempelvis matchats med huvudgruppen med avseende på ålder, ekonomi, antalet barn och barnens ålder. Totalt har ett femtiotal mammor och deras barn ingått i studien. Det som studerats har dels varit anknytning och trygghet hos barnen samt mammornas lyhördhet. Genom intervjuer med mammorna har de också undersökt vilken betydelse mammornas erfarenhet av övergrepp, vanvård och trauma har i sammanhanget. Vi kan se signifikanta skillnader mellan grupperna. Alla de intellektuellt funktionshindrade mammorna utom en hade varit med om övergrepp, vanvård och framförallt sexuella och fysiska trauman i sina liv. Jämförelsegruppen hade betydligt färre sådana erfarenheter, berättar Mari Fransson. Tommie Forslund understryker att en betydande del av barnen i deras studie faktiskt visat sig ha en trygg anknytning till sin mamma, trots den höga förekomsten av trauma i föräldrarnas liv. Resultatet visar hur viktigt det är att inte förutsätta att intellektuella funktionsnedsättningar medför en oförmåga i föräldraskapet. Stereotypa förutfattade meningar medför annars en risk att föräldrar diskrimineras, menar han: Vi tycker att det är viktigt att förhålla sig till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar som till andra föräldrar och att bedöma deras förmågor individuellt, avslutar Tommie Forslund. Text: Anna Nilsson (Utdrag ur nyhet på FoUS:s webbplats, publicerad ) Det tredje exemplet är en nyhet om en kompetensutvecklingsinsats i form av en utvärderingsverkstad. I årets utvärderingsverkstad deltar alla ägargrupper med projekt En ny utvärderingsverkstad startade i maj. Västra Götalandsregionen, Högskolan i Borås och flera kommuner i Sjuhärad deltar. Sju projekt omfattande totalt tolv personer är med i gruppen. Projekten handlar om, i frågeform; hur kan man följa upp generellt föräldrastöd, hur kan psykosocialt omhändertagande av smärtpatienter förbättras, bidrar strukturerade sätt att lägga upp föräldramöten till ökad delaktighet och dialog, hur kan man kvalitetsutveckla verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskestudenter, hur viktigt är det med kontinuitet i avlösning och stöd för anhörigvårdare, vad medför arbetsledarutbildning för chefer inom äldreomsorgen samt hur kan rollen som ombudsman inom handikappsorganisation utvecklas. Det är extra roligt att representanter från alla ägargrupper deltar den här gången, säger Per- Åke Karlsson. Verkstaden kommer att pågå till och med våren 2015 och arbetet i gruppen leds av samordnare Angela Bångsbo och Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare, vid FoU Sjuhärad Välfärd. Text: Anna Nilsson (FoUS Nyhetsbrev nr 3, 2014.) Det fjärde exemplet är en nyhet om projektet Sista Socialisationen som avslutades under året. 12

13 Berättelser i äldreomsorgen Genom de äldres berättelser kan vårdpersonal få kunskap om vad personen behöver och vill. En unik personkunskap som kan ligga till grund för en personcentrerad äldreomsorg, säger Lars Rönnmark forskare vid FoU Sjuhärad Välfärd och lektor vid Göteborgs Universitet. Flytten till äldreboendet ställer den gamla personen inför uppgiften att lära sig att leva i en ny livsmiljö, där vardagskunskaper och identitet ställs inför svåra prövningar. Sista socialisationen är namnet på ett FoU-arbete som bedrevs vid fem äldreboende i Borås och Svenljunga under åren i samarbete mellan kommunerna och FoU Sjuhärad. Arbetet genomfördes av femton medforskande undersköterskor i två FoU-cirklar. Syftet var att synliggöra de gamlas liv och tillvaro, genom livsberättelser, och att därigenom bidra till att forma ett omsorgsarbete som bekräftar personens identitet. Varje medforskare lärde känna en vårdtagare, och tillsammans skrev de en livsberättelse, en flyttberättelse och en berättelse om tillvaron på äldreboendet. Det visade sig att livsberättelsen bildade en bakgrund mot vilken upplevelser av flytt och tillvaro fick mening. Berättelserna ger den äldre personen ett sammanhang, en röst att säga vem personen är, vad personen kan och vill, säger Lars Rönnmark och fortsätter: Den gamla personen blir bekräftad och känner sig hörd och medforskaren får, genom genuin personkännedom, en god vägledning i omsorgsarbetet. Där i ligger styrkan med det här arbetssättet. Text: Anna Nilsson (FoUS Nyhetsbrev nr 1, 2014) Det femte exemplet är en sammanfattning av Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. En slutrapport 2014 av Margareta Carlén, Mikael Löfström och Christer Theandersson. Planer på närvårdssamverkan kring vård och omsorg i Södra Älvsborg började utvecklas 2007 för att försöka hantera gränsdragningsproblematiken mellan olika huvudmän med operativa verksamheter. En struktur skapades för att främja och stödja samverkan mellan kommuner och regionen med målet att medborgarna ska uppleva insatserna som en helhet utan gränser och med effektivt utnyttjande av gemensamma resurser. En ledningsstruktur skapades med ett politiskt samrådsorgan och ett närvårdskansli inrättades våren 2011 för att underlätta implementeringen på lokal nivå och på övergripande nivå i delregionen Södra Älvsborg. Behov fanns av att öka integrationen mellan beslutsfattande, genomförande och kunskapsutveckling i verksamheterna, likaså att förbättra tjänsternas kvalitet och effektivitet och kunna hantera dess komplexitet och diversifiering. Utvärderingen består av resultat från tre delstudier som redovisas och sammanfattas i en avslutande diskussion. Studiens empiriska material omfattar 53 intervjuer med utvalda chefer i nedre och övre ledningsstukturen och medarbetare i fyra kommuner och i regionen, 17 observationer, enkäter inklusive två webbenkäter. Interorganisatorisk samverkan handlar om att förhålla sig till professions- och verksamhetsrelaterade gränser. Utvärderingen visar att det mer specifikt handlar om att förhålla sig till gränser mellan kommunernas och regionernas ansvar, men också till gränser mellan olika regionverksamheter och att det förekommer variationer till hur gränserna uppfattas i den operativa verksamheten. Gränser utan och med samverkan på formell respektive operativ nivå och överskridande av gränser genom samverkan har konstaterats. Vikten av att veta var gränserna går och att de är tydliga betonas liksom vikten av att ha förståelse för huvudmännens olika uppdrag och arbetsområden. Ett tydliggörande av gränser är samtidigt en förutsättning för överskridandet av gränser för att t.ex. kunna översätta en gemensam formell policy eller konstruera ett gemensamt informellt förhållningssätt till brukare och patienter. Uppfattningarna varierade angående nödvändigheten av diskussioner om gränsdragningar från att det egentligen inte behövs samverkan om gränserna är tillräckligt tydliga, till att diskussioner är nödvändiga för en god omsorg och vård eller att diskussioner ofta mynnar ut i att aktörer försöker bolla över ansvaret till andra. Gränsdiskussioner kan även försvåra upprättandet av gränser genom samverkan p.g.a. olika lagar och förordningar, organisationskulturer eller bristande kommunikation. Risker föreligger exempelvis för revirtänkande när gränser konstrueras på egen hand och ansvaret skjuts över på andra aktörer utan att patienten sätts i fokus. 13

14 Utvärderingens resultat visar exempel på tillfällen när samverkan utmanas, som vid in- och utskrivning av patienter, framför allt för de med otydlig diagnos som missbrukare med psykisk ohälsa inom slutenvården. Ytterligare exempel på gränsdragningsproblematiken i ledningsorganisationen mellan ordinarie verksamhet och organisationen Närvårdssamverkan uppstår då olika aktörer förtydligar och konstruerar gränser sinsemellan och sätter gränser för insatser t.ex. öppettider vid långhelger. Olika kunskapstraditioner, kompetenser, befogenheter, prestige och auktoritet uppfattas ge asymmetriska relationer där kommuner uppfattar sig vara i underläge, eftersom läkare definierar när tillstånd för patienter är akuta eller när patienter är medicinskt färdigbehandlade eller när habitualtillstånd råder. Kommunernas boendestödjare och habiliteringsassistenter uppfattar att de har allra svårast att hävda sin kunskap gentemot den medicinska professionen. Personal i operativ verksamhet efterfrågar mer möten mellan kommun och region för att dels lära känna varandra och öka förståelsen och för att få möjlighet att diskutera patienters/brukares vård och omsorg mer ingående och långsiktigt. Generella rutiner kan uppfattas som hinder för målgrupper med funktionshinder och psykiska ohälsa eftersom deras specifika behov behöver kunna bedömas individuellt. Idealet att överskrida gränser beskrivs som en oavbruten vårdkedja, men som är svår att uppnå eftersom den hindras av organisatoriska strukturer och ekonomiska villkor med kostnadsansvar och besparingar. Text: Margareta Lundberg Rodin 5. Resultat 2014 Resultatet av verksamheten presenteras utifrån två aspekter: Först presenteras de utåtriktade aktiviteterna mer ingående och därefter presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten Produktion och prestationer: Slut-, arbets- och delrapporter: Under året har fyra rapporter publicerats inom FoUS rapportserie (motsvarande uppgift 2013 var nio rapporter). Carlén, M., Löfström, M. & Theandersson, C. (2014). Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Slutrapport. Mensas, L. (2014). Parenting Young Children PYC. Rapport från tre års utvecklings- och implementeringsarbete. Rönnmark, L. (2014). Sista socialisationen. Berättelser om livskraft på äldreboendet. Höglund, E., Frändin, K., Hörder, H. & Karlsson, P-Å. (2014). Utvärdering av TryggVE ett projekt för anpassade insatser till de mest sjuka äldre. Avhandlingar och artiklar: Fem artiklar har publicerats (varav två ingår i avhandlingar), accepterats eller sänts in för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2013 var en artikel). Alexandersson, K, Hyvönen, U, Karlsson, P-Å, Larsson, A-M. (2014): Supporting user involvement in child welfare work: a way of implementing evidence-based practice. Evidence & Policy, vol 10, no 4, p Bångsbo, A., Dunér, A., Lidén, E. (2014): Patient participation in discharge planning conference. Int J Integr Care 2014; Oct Dec; URN:NBN:NL:UI: Hörder, H. (2014): Successful ageing with a focus on fitness and physical activity: Population-based studies of 75-year-olds. Diss., Sahlgrenska Academy. University of Gothenburg. 14

15 Sundvall, P-D. (2014): Diagnostic aspects of urinary tract infections among elderly residents of nursing homes. Institute of Medicine. Diss., Sahlgrenska Academy. University of Gothenburg. Sundvall, P-D, Elm M, Gunnarsson, RK, Mölstad, S, Rodhe, N, Jonsson, L, Ulleryd, P. (2014): Antimicrobial resistance in urinary pathogens among Swedish nursing home residents remains low: a cross-sectional study comparing antimicrobial resistance from 2003 to BMC Geriatrics, 2014 Mar 13. Presentationer på konferenser (utöver FoUS egna konferenser): Under året har olika FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser presenterats i form av seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid 13 tillfällen (motsvarande uppgift 2013 var nio tillfällen och någon kan ha missats 2013). Nyhetsbrev från FoUS: Nyhetsbrevet har publicerats vid tre tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca 900 prenumeranter och i e-postformat till ca e-prenumeranter (motsvarande uppgift 2013 var tre nyhetsbrev upplaga ca tryckta ex till prenumeranter och ca 900 till e-postprenumeranter) Besökare på webben: FoUS webbplats har haft unika besök under 2014, tillsammans har det genererat sidvisningar på webbplatsen. (Motsvarande siffror för år 2013 var unika besök och sidvisningar). Omnämnande i media: FoUS har omnämnts i lokal dagspress, lokal- och nationell fackpress 12 gånger under året (motsvarande uppgift 2013 var tre gånger under året). Utvärderingsverkstad: I utvärderingsverkstaden 2014 deltog 12 deltagare med åtta projekt. (Totalt antal deltagare 2013 var 5.) FoU-cirklar: 2014 deltog sju deltagare i en FoU-cirkel om cannabis. (2013 var det totala antalet deltagare vid FoU-cirklar sju personer) Seminarier: Under året har FoUS arrangerat, ensamt eller i samverkan, åtta seminarier med totalt 640 deltagare. Fyra seminarium var i egen regi och fyra i samarrangemang med Handikappforskning i Väst (HafV), Länsstyrelsen Västra Götaland, Borås Stad, Västra Götalandsregionen, Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. (Motsvarande uppgift 2013 var totalt sju seminarier med 406 deltagare.) FoU-caféer: FoUS har inte arrangerat något FoU-café under (2013 var antalet FoU-caféer ett, med totalt nio deltagare) Temadagar: Inga temadagar har arrangerats under (Motsvarande uppgift 2013 var fem temadagar med totalt 582 deltagare). Konferenser och mässor: Under året hölls inga egna konferenser eller mässor. FoUS deltog däremot med två presentationer och två postrar vid den nordiska gerontologikonferensen, Age Well Challenges for individuals and society. Kongressen pågick maj vid Svenska Mässan i Göteborg. FoUS deltog även som utställare tillsammans med Högskolan i Borås vid Äldreomsorgsdagarna, en konferens för personal inom äldreomsorgen, den november vid Älvsjömässan i Stockholm, samt vid SÄS forsknings- och kvalitetsdagar Totalt har kompetensutvecklingsaktiviteterna under 2014 lockat 652 personer. Motsvarande uppgift för 2013 var 992 personer och 2012 var den 1203 personer. 15

16 Ekonomiskt resultat FoUS hade 2014 Avgifter ägarparter Externfinansierade projekt Periodiserade externfinansierade projekt Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Kostnader för personal anställd på HB OH Kostnader för personer med avtal till FoUS Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 Summa verksamhetens kostnader Årets kapitalförändring Ingående balans (fritt myndighetskapital) Utgående balans (fritt myndighetskapital) Not 1 Årets intäkter Intäkter ägarparter Bollebygds kommun Borås Stad Herrljunga kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Vårgårda kommun Hälso- & sjukvårdsnämnden Sjuhärad Västra Götalandsregionen Högskolan i Borås ( ) Totalt Övriga externa intäkter Skol- och socialtjänstbaserat integrationsarbete PYC Övrigt Totalt

17 Totala intäkter Not 2 Myndighetskapital, skulder och periodavgränsningsposter Kundfordringar KORTFRISTIGA FORDRINGAR TILLGÅNGAR Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen MYNDIGHETSKAPITAL Oförbrukade bidrag PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER KAPITAL OCH SKULDER Slutord Under 2014 togs underskottet från 2013 på kronor in med råge. Delvis beror detta på konsekvenser av underskottet, som att antalet årsarbetare halverats. En av anledningarna var mer oönskad; att den nye samordnaren inte kunde tillträda förrän Uppfyllelsen av styr- och måltal har genomförts till vissa delar, medan det inom andra områden kvarstår arbete avseende orsaker och lämpliga åtgärder och insatser. Minskad personalstyrka har lett till att antalet kompetensinsatser har minskat från 13 till 10, dvs. med 23 % från 2013 till Likaså har antalet forskningsprojekt minskat med 33 %, från 21 till 14 jämfört med föregående år. Detta hör samman med att flera större projekt avslutades och att antalet nya projekt hittills inte ökat i motsvarande omfattning. Flera nya projektidéer har diskuterats, varav några nya projekt har inletts. Diskussioner pågår också kring FoU-projekt som kan inledas under I slutet av året förbereddes utlysning av FoU-stöd som sker våren Flera uppdrag som rör utvärderingar pågår och aktiviteter som till exempel en planeringsverkstad planeras. Per-Åke Karlsson har tillsammans med Bengt Eriksson fått i uppdrag av SKL att utvärdera projekt om funktionshinder under Det totala budgetresultatet 2014 innebär att FoUS:s balans inför 2015 inbegriper ett överskott på kr. Detta innebär mycket goda möjligheter att vidareutveckla FoUS framtida verksamheter med olika kompetensutvecklingsinsatser, nya forskning- och utvecklingsprojekt utifrån ägarnas behov samt det nya avtalet och verksamhetsprogrammets mål och intentioner. 17