Verksamhetsberättelse FoU Sjuhärad Välfärd. Borås

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011 FoU Sjuhärad Välfärd Borås

2 1. Inledning Organisation och resurser... 4 Styrgrupp, brukarråd och ägarforum... 4 Verksamhetsledning, ledningsgrupp, information och administration... 4 FoUS medarbetare... 5 Styrdokument... 5 Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga... 6 Samarbetspartners under Verksamheten Verksamheten i förhållande till styr och måltal Översikt över FoUS verksamhet Fyra exempel på verksamheter vid FoUS Resultat a. Produktion och prestationer b. Ekonomiskt resultat Slutord Bilaga

3 1. Inledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) bedriver FoU-arbete för behovsgrupperna; barn, unga och familjer i utsatta livssituationer, människor med missbruks-/beroendeproblematik, socioekonomiskt utsatta samt för människor med funktionhinder och för äldre. Inriktningen för FoUS är att arbeta med FoU-arbete i gränslandet eller kanske samverkanslandet mellan ägarnas ansvar inom främst socialtjänst, hälso- och sjukvård men även med inriktning mot det gemensamma ansvaret för folkhälsoarbete för nämnda grupper. Brukarperspektiv och brukarmedverkan ska känneteckna verksamheten. FoUS är en avtalsreglerad tillsvidareverksamhet; ägd av kommunerna i Sjuhärad (inklusive Vårgårda), Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås, förvaltad av Högskolan i Borås. FoUS har följande målsättning enligt verksamhetsprogrammet: FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för de människor inom dessa målgrupper som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa målgrupper kan vara viktiga samverkanspartners. Etniska aspekter, kulturförståelse och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en viktig kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för huvudmännen i deras uppdrag att säkerställa en god vård- och omsorgskvalitet gentemot medborgarna. Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna genom att: genomföra utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer stärka och utveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer förnya och utveckla arbetsmetoder och verksamhetsformer sprida erfarenheter och resultat från forskning och utveckling medverka till kunskapsbaserat arbetssätt Verksamhetsprogrammet utgör grunden för FoUS uppdrag. Verksamheten följs även upp två gånger per år i styrgruppen genom avstämning mot fyra s.k. styr- och måltal. Vi fortsätter med att redovisa förutsättningarna för verksamheten i form av uppdrag, organisation och resurser. Därefter ges en inblick i de nätverk och samarbeten i vilka arbetet bedrivits. Verksamheten redovisas därnäst, dels i en sammanfattande matris och dels i form av några mer utförliga exempel. Resultatet av verksamheten redovisas dels efter vilka prestationer som gjorts under året och dels genom verksamhetens ekonomiska resultat. Som brukligt är avslutas verksamhetsberättelsen med några värderande slutord, som åtminstone tangerar den viktigaste frågan; har FoUS s verksamhet gjort någon skillnad, d v s bidragit till att nå sina utåtriktade mål? Se även FoU Sjuhärad Välfärds webbplats, för mer information om verksamheten. En kortfattad presentation av verksamheten under året finns dessutom i broschyren Verksamhet

4 2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har också uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är, utöver Högskolan i Borås, kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt Västra Götalandsregionen. Styrgruppen, som utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda tre parterna samt med representanter från Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg som adjungerade, fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Styrgruppen har under 2011 sammanträtt vid fyra tillfällen. Ordförande i styrgruppen har under året varit socialchef Magnus Andersson, Marks kommun, och vice ordförande rektor Lena Nordholm, Högskolan i Borås. Lena Nordholm efterträddes efter sommaren av tillträdande rektor Björn Brorström. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet består av en representant för kommunerna respektive högskolan och två representanter från Västra Götalandsregionen. Till organisationen hör även brukarråd. Under 2011 har två råd varit verksamma; Inom äldre och funktionshinderområdena. FoUS brukarråd är referensgrupper till styrgruppen och har sammanträtt inför varje styrgruppssammanträde. Brukarråden bestod 2011 av representanter från ett flertal olika organisationer inom såväl äldre- som funktionshindersområdet. Under året har arbete pågått för att finna former för brukarråd omfattande även övriga behovsgrupper. Årets ägarforum hölls i november och samordnades med Närvårdssamverkans i Södra Älvsborg årliga möte för förtroendevalda. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, information och administration FoUS basorganisation består av verksamhetsledare, samordnare, vetenskapliga ledare, informatör/kommunikatör samt administratör. Informatören och administratören är tillsvidareanställda vid högskolan medan övriga är anknutna genom tidsbegränsade avtal eller uppdrag. Samordnarna har ansvar för planering, samordning och genomförande av den operativa verksamheten enligt en indelning utifrån FoUS mål-/behovsgrupper samt ansvarar för kontinuerliga kontakter med ägarna. Vidare ansvarar samordnarna, tillsammans med de vetenskapliga ledarna, för beredning av projektförslag och idéer. Verksamhetsledaren leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Samordnare och verksamhetsledare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder. Eva Höglund, samordnare med inriktning äldre. Lisbeth Mensas, samordnare med ansvar mot målgrupperna barn, unga och familjer i utsatta livssituationer samt missbruk/beroende och socioekonomisk utsatta. Lolo Lebedinski, samordnare med ansvar mot målgrupperna missbruk/beroende, ekonomiskt utsatta samt psykiska funktionshinder, började sitt uppdrag i september Per-Åke Karlsson, verksamhetsledare. 4

5 Vetenskapliga ledare Till verksamheten var under året tre vetenskapliga ledare knutna på deltid för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet på verksamheten. Kerstin Frändin för funktionshinder, rehabilitering av äldre. Göran Jutengren för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer. Per-Åke Karlsson för socialt arbete/social omsorg. Informatör Elisabeth Eliasson vikarierade för Marie Wikström under årets första månader. Marie Wikström gick i oktober vidare till annan anställning och efterträddes från årsskiftet 2011/12 av Anna Nilsson. Administratör Caroline Andersson. Verksamhetsledaren, samordnarna, administratör och informatör utgör FoUS ledningsgrupp. De vetenskapliga ledarna deltar en gång per månad i ledningsgruppens möten. FoUS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats framförallt från våra ägarpartners. Detta för att stärka kopplingen mellan FoUarbetet och praktisk verksamhet eller mellan vetenskap och praktik om man så vill. Vid årsskiftet 2010/2011 var 16 personer engagerade som medarbetare, de flesta på deltid. Omräknat motsvarar detta ca 8,5 årsarbetare. Vid utgången av år 2011 (december/januari) var totalt 19 personer knutna till FoUS (genom avtal med arbetsgivare, som anställda vid HB eller som konsulter) med en omfattning motsvarande ca 9,3 årsarbetare. Sålunda en ökning under året beroende på ökat antal FoU-uppdrag. Medarbetarna har bakgrunder som arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator/socionom, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschef, specialistsjuksköterskor inom olika områden, en mångfalds- och jämställdhetssamordnare/utvärderingskonsult, en kommunikationsutbildad, två doktorer i socialt arbete, varav en docent, en docent i sjukgymnastik, en doktor i vårdvetenskap, en doktor i psykologi, i företagsekonomi, i sociologi samt en engelsk gästprofessor med anhörigstöd och brukarmedverkan i FoU-arbete som specialitet. Således finns vid FoUS en bred yrkes- och ämneskompetens. Styrdokument FoUS verksamhet styrs övergripande av verksamhetsprogram och avtal mellan parterna, gällande tills vidare. Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag och kriterier för projekt vid ÄldreVäst Sjuhärad och Kriterier för ansökan och bedömning av FoU-stöd samt Kommunikationsstrategi för FoU Sjuhärad Välfärd Verksamhetsplanen, inkluderande styr- och måltal, vilka årligen revideras och uppdateras är givetvis ett viktigt styrdokument. Till styrdokument bör även räknas de, mer verksamhetsinterna, riktlinjerna för FoU-rapporter liksom den s k äldreväst-modellen för brukarmedverkan i FoU-arbetet. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS webbsida. 5

6 Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga I början av 2008 startade verksamheten i Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) som finansieras av Socialstyrelsen och som drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS är en. Centrats administration är förlagt till FoU-enheten Fokus i Kalmar. Dock arbetar centrats informatör och administratör i Borås, i det s k Espirahuset. Centrat projektledare Lennart Magnusson och forskningsledare Elisabeth Hanson har FoU-projekt knutna till FoUS. Eva Höglund ingår i centrats styrelse. NkA arbetar med lärande nätverk, kunskapssammanställningar, kunskapsspridning m m. En omfattande och riksomfattande verksamhet bedrivs. NkAs uppdrag har förlängt med ytterligare år. Under året genomfördes en omfattande extern utvärdering av centrat, som resulterade i en mycket positiv bedömning. NkA har också f o m årsskiftet fått ett vidgat uppdrag till nya målgrupper inom anhörigområdet, vilket är mycket glädjande. FoUS har ett stort ansvar som aktiv partner för att NkA även fortsättningsvis utvecklas för att motsvara förväntningarna. (För mer information hänvisas till NkAs webbsida: där även centrats verksamhetsberättelser finns att ta del av). Samarbetspartners under 2011 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartners medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetsparter/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner som: SDF Västra Hisingen, Uppsala, Kungsbacka. Vård- och omsorgssamverkansorganet Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, Sjuhärads kommunalförbund Avdelningen funktionshinder och delaktighet, Patientnämnden Borås (Västra Götalandsregionen) Vårdalinstitutet i Göteborg och Lund Handikappforskning i Väst FoU-enheter som: Region Halland FoU, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland, FoU Välfärd Örebro, FoU i Väst/GR, FOKUS i Kalmar län, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, FoU Södermanland, Primärvårdens FoUenhet i södra Älvsborg, FoU-enheten vid SÄS, Dalarnas Forskningsråd, Utvecklingsoch forskningsenheten vid Umeå socialtjänst, Södertörns FoU-enhet, Enheten för FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län, FoU-enheternas intresseförening FoU- Välfärd. Högskolor och universitet så som: Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Hälsohögskolan i Jönköping, Sheffield University i England, Mälardalens högskola, Karlstads universitet, Högskolan i Hedmark, Norge och Parenting Research Centre i Melbourne, Australien, Linköpings universitet, Örebro universitet. Frivillig- och intresseorganisationer verksamma i Sjuhäradsbygden såsom: strokeföreningar, demensföreningar, afasiförening, pensionärsföreningarna SPRF, PRO, SKPF, Föreningen Aktiva Seniorer, HSO, RSMH, Bräcke Diakoni, Rädda Barnen, FUB och Syn- och hörselskadades förening, SPF, Hjärt- och lungsjukas förening samt studieförbund som t ex Vuxenskolan. Yrkes- och professionsföreningar som: FSO (Föreningen social omsorg), Svenska utvärderingsföreningen, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. Länsstyrelsen i Västra Götaland Socialstyrelsen 6

7 3. Verksamheten 2011 De behovsinventeringar som genomförts under tidigare verksamhetssår har resulterat i olika aktiviteter FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. Uppföljning av inventeringsarbetet har påbörjats under året. Under året har konsultationsverksamhet bedrivits för personal hos ägarna som har önskemål om stöd i utvecklingsarbete, t ex genom råd hur man genomför enkätundersökningar, intervjuer, avgränsar frågeställningar m m. Nyckelpersoner här är de vetenskapliga ledarna. Vi har inbjudit till sådana konsultationstillfällen regelbundet. Efterfrågan på våra tjänster har dock inte varit så stor. Vi bedömer att behov finns och kommer att fortsätta samt intensifiera marknadsföringen. Under året har en omfattande satsning i projektform inletts för att göra arbetet inom socialtjänsten och angränsade delar av hälso- och sjukvården mer evidensbaserat. Satsningen är en följd av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. På delregional nivå är Sjuhärads kommunalförbund ansvarigt för projektet. Projektets uppdrag berör i hög grad FoUS uppdrag och samverkan kring olika aktiviteter (konferenser, seminarier, studier etc) sker och planeras ske framgent. Verksamheten i förhållande till styr och måltal 2011 Fyra styr- och måltal finns för FoUS. (För en redovisning av dess uppbyggnad se FoUS webbsida.) Här återges måltalen samt årets utfall gentemot dessa: Område FoU-projekt: Måltal: Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall projektledare (antal): Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan* Annan arbetsgivare** Område publikationer: Måltal: Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall förstaförfattare: Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare Område kompetensutvecklingsinsatser för personal Måltal: Andelen deltagare från PV+S ska inte underskrida 40 %. Andelen deltagare från K ska inte underskrida 40 %. Andelen PV och respektive S bör inte skilja mer än med en faktor 2. Utfall kompetensutvecklingsinsatser, personal Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare *t ex habiliteringen och kanslier ** arbetsgivare utanför regionen 7

8 Område mål-/behovsgrupper: Måltal: Att minst 2 verksamheter utvecklas gentemot varje målgrupp. Att under 2011 ska minst 30 % av verksamheten riktas gentemot de för FoUS nya målgrupperna. Utfall behovsgrupper: Behovsgrupp Antal aktiviteter (FoU-projekt samt komp.utv) Fysiska funktionshinder 10 Äldre 18 Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer 9 Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med 6 beroendeproblematik och psykiska funktionshinder Översikt över FoUS verksamhet 2011 Verksamheten vid FoUS kan grovs indelas i tre former för FoU-arbete; forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), kompetensutvecklingsinsatser och stödinsatser. Att ingående beskriva vad som hänt inom varje projekt, kompetensutvecklingsinsats och stödinsats under året blir alltför omfattande. I följande tabell redovisas därför mycket kortfattat vilka FoU-insatser som genomförts och/eller utvecklats under året. Översikten nedan illustrerar FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser: hur fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsinsatser sett ut under 2011 om tyngdpunkten legat på socialtjänst eller hälso- och sjukvård vilken behovsgrupp FoU-projektet respektive kompetensutvecklingsinsatsen inriktat sig på: F= Funktionshinder Ä= Äldre BUF= Barn, Unga och Familjer i utsatta livssituationer BeSo= Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik och psykiska funktionshinder vilken form av ägarskap projektet/aktiviteten har haft ursprung till och karaktär av insats Kategori 1: FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 2: Kompetensutvecklingsinsats som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 3: FoU-projekt eller Kompetensutvecklingsinsats som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare, eller som huserar i FoUS lokaler; dvs. FoUS har ett värdskap. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd. Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FoU-enheter och högskolor. Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoUprojektet/Kompetensutvecklingsinsats 8

9 När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller en kompetensutvecklingsinsats har vi, utifrån hur befintlig verksamhet för år 2011 sett ut, identifierat följande former: Egenfinansierade av FoUS Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär Värdskap/Delägarskap, där Värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet men går inte in med finansiering. I delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. FoU projekt Projekt Kat. Social / HSV (%) Egen finans Egen finans Betydelsen av Samtliga 5 - X utvärderingsverkstäder Den sista socialisationen Ä 1 75/25 X X Formkontroll för äldre Ä 1 50/50 X FoU-cirkel för enhetschefer Ä, F 1 75/25 X X Behovsgrupp FoU-projekt Samfinans Uppdrag Värdskap/ delägarskap Kompetensutv.insatser Sam- Uppdrag finans Värdskap/ delägarskap FoU-stöd/Bedömning av F 4 25/75 X betydande och bestående intellektuellt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder FoU-stöd/Diagnostik av Ä 4 -/100 X misstänkta urinvägsinfektioner på äldreboenden FoU-stöd/Ett gott åldrande Ä 4 50/50 X och värdet av en intervention för att stimulera till fysisk aktivitet... FoU-stöd/Kontakt över Ä 4 50/50 X gränser FoU-stöd/Protesförsörjning F 4 -/100 X för benamputerade FoU-stöd/ Teknologiberoende BUF 4 -/100 X X barns livsvillor FoU-stöd/Ungdomar som BUF 4 100/- X vänder ryggen till skolan Kartläggning av situationen BUF 5 -/100 X X för barn m föräldrar som är långvarigt sjuka LÄR-UT Ä 3 -/100 X X X (X) 9

10 Modeller för anhörigstöd Ä, F, 5 75/25 X BUF PYC BUF 5 50/50 X X X Samordnad vård- och Ä 1 25/75 X omsorgsplanering Social dokumentation Ä (F) 1 100/- X X Social omsorg, antologi om Samtliga 1 50/50 X X brukarrmedv TryggVe trygghetspaket Ä 3 25/75 X TryggVE utvärdering Ä 3 25/75 X Uppföljning av Lokala F, BeSo 1 50/50 X psykiatriråd Uppföljning BUF 1 100/- X X föräldrastödsutbildning Utvärdering KomBas F, BeSo 3 50/50 X X Utvärdering Samtliga 3 50/50 X Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Vita Villan BeSo 3 75/25 X Kompetensutveckling och stöd Aktivitet (antal) FoU-café (2) Workshop (1) Utvärd- Verkstad (1) Seminarium (6) Temadag (3) Konsultations-tillfälle (3) Behovsgrupp Kategori Social/HSV (%) Egen finans Sam finans Samtliga 2 50/50 X Uppdrag Ä, F 2 75/25 X X X BeSO, BUF 2 75/25 X Samtliga 2 50/50 X Ä, F, BUF 2 75/25 X Ä 2 25/75 X Kommentar: Jämfört med 2010 har kompetensutvecklingsinsatserna ökat från 12 till 16 och FoU-projekten har ökat i antal från 19 till

11 4. Fyra exempel på verksamheter vid FoUS För att ytterligare ge en beskrivning av bredden på verksamheter som bedrivs inom FoUS lyfts två FoU-projekt och två kompetensutvecklingsinsatser fram och beskrivs mer utförligt nedan. Det första exemplet är en beskrivning av FoU-projektet Formkontroll för äldre. Syftet med denna studie är att beskriva effekten av individuellt anpassade träningsråd och aktiviteter, utifrån sjukgymnastisk bedömning, på livskvalitet, aktivitetsmönster och, i ett senare skede, på konsumtion av hemtjänst och sjukvård hos lågaktiva personer som är 75 år eller äldre. Studien startade 2009 och inbjudna deltagare fördelades genom slumpning på träningsgrupp och kontrollgrupp. Projektet Formkontroll för äldre går mot avslut Den 27 april hölls seminarium om forskningsprojektet som studerat effekten av fysisk aktivitet på äldre dagar. Projektet som har fått namnet Formkontroll för äldre har pågått i två år och varit ett samarbete mellan FoU Sjuhärad Välfärd och Marks kommun. Syftet har varit att beskriva effekten av individuellt anpassade träningsråd och aktiviteter hos inaktiva personer som är äldre än 75 år. Vid seminariet gavs en presentation av hur projektet fortlöpt och på vilket sätt forskningen bedrivits. Kerstin Frändin, vetenskaplig ledare för projektet, presenterade bakgrunden till projektet och berättade bl. a. om det europeiska samarbete som pågår för att bygga upp nationella strukturer i syfte att främja fysisk aktivitet på äldre dagar, Ulrika Bjerke, sjukgymnast och projektmedarbetare vid FoU Sjuhärad Välfärd, berättade om den vetenskapliga studien och dess genomförande. Totalt 60 deltagare har delats in en kontrollgrupp och en träningsgrupp, där den sistnämnda under sex månader deltagit i träning, social samvaro och kulturella aktiviteter på Framnäs i Kinna. Resultatet av studien håller nu på att bearbetas och kommer att presenteras under hösten 2011 i form av en vetenskaplig artikel och en slutrapport. Slutligen berättade Kattarina Bertilsson, sjukgymnast vid Marks kommun och ansvarig för praktiskt genomförande, om hur träningen gått till. Träningen har skett både individuellt och i grupp under ledning av sjukgymnast under en period av 6 månader. I träningshallen fanns styrketräningsmaskiner av märket HUR speciellt framtagna för att passa äldre personer. Caféstunder har även arrangerats i samband med träningen. Gruppen har också haft besök av bibliotekarien vid Biblioteket i Kinna och vernissage av deltagarnas egna konstalster har beskådats. Efter att publiken fått både pausgympa och skönsång av deltagare i projektet, berättade Kattarina Bertilsson avslutningsvis att idén spridit sig och att flera exempel på mindre träningslokaler har börjat växa fram på landsbygden i Mark, bl. a. vid Öxabäcks och Björketorps frivilligcentraler. Vidare ska maskinerna som använts i projektet placeras på frivilligcentralen i Kinna till hösten, där träningen kommer att drivas i frivilligverksamhetens regi. Projektets förhoppning är att konceptet Formkontroll som helhet så småningom återuppstår som en permanent verksamhet i kommunen. Text: Marie Wikström (FoUS Nyhetsbrev nr 2, 2011) Det andra exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsatts i form av en temakväll på ämnet ungdomar och alkohol som arrangerades i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland. Målgruppen var föräldrar och personal inom offentlig sektor. 11

12 Fokus på ungdomar och alkohol Vilka risker innebär alkoholbruk för ungdomar? Går det att förebygga ungdomars alkoholbruk? Den 26 april arrangerade FoU Sjuhärad Välfärd i samverkan med Länsstyrelsen Västra Götaland en temakväll på ämnet ungdomar och alkohol. Ett femtiotal deltagare, i egenskap av att vara föräldrar eller personal inom offentlig sektor som möter ungdomar i sin yrkesutövning, kom för att lyssna på Nicolas Koutakis, som är forskare i psykologi vid Örebro universitet. Koutakis har medverkat i utvecklingen av Örebro preventionsprogram (ÖPP). ÖPP används av ett stort antal kommuner runt om i Sverige och syftar till att förebygga ungdomsdrickande genom att informera föräldrar om vad de kan göra för att skapa goda förutsättningar för sina barn. Nicolas Koutakis gav inledningsvis en bild av forskningsläget inom området och konstaterade att en alkoholdebut i tidiga tonåren nästan alltid sker i kombination med ett flertal andra problem. För att dessa ungdomar, som lyckligtvis är ganska få, skall undgå en långvarig problemkarriär krävs oftast alldeles särskilda åtgärder. Men när det gäller de allra flesta kan föräldrar göra mer än de vanligtvis tror för att skjuta upp sina tonåringars alkoholdebut. Nicolas egen forskning visar att risken för tidiga fyllor bland ungdomar i högstadieåldern minskar väsentligt om deras föräldrar är tydliga med sina åsikter och förväntningar när det gäller alkohol. Myten om att förbud snarare ökar spänningen och magin kring drickandet tycks med andra ord inte vara något annat än - en myt. Efter föreläsningen informerade Ulrika Ankargren från Länsstyrelsen om vilka förebyggande insatser Länsstyrelsen genomför inom området alkohol och langning. Ett pågående arbete är projektet TÄNK OM som handlar om kunskapsspridning till föräldrar om tonåringar och alkohol. Statens folkhälsoinstitut var initiativtagare till TÄNK OM under 2010 och TÄNK OM startades som ett projekt inom ramen för ett regeringsuppdrag som avslutades 31 december Statens folkhälsoinstitut samarbetade med Systembolaget, Polisen och IOGT-NTO på den nationella nivån och på den regionala nivån var länsstyrelserna en central kontaktpunkt för det lokala och regionala arbetet. Under 2011 kommer länsstyrelser, kommuner och organisationer fortsätta att arbeta vidare med TÄNK OM-information. Det övergripande målet för TÄNK OM är att minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att: Förstå riskerna med en tidig alkoholdebut. Inse vikten av tydlig gränssättning, normer och värderingar kring alkohol. Aktivt avstå från att köpa ut alkohol till ungdomar under 20 år. Text: Marie Wikström (FoUS Nyhetsbrev nr 2, 2011) Det tredje exemplet är en beskrivning av projekten KomBas - kompetensutveckling för baspersonal och Lokala psykatriråd. Projekten berör behovsgruppen funktionshindrade och syftet har varit att stötta de lokala psykiatriråden i deras arbete samt att försöka bidra till verksamhetsutveckling. Två utvärderings- och uppföljningsprojekt om funktionshindrade avslutade Projekten KomBas kompetensutveckling för baspersonal och Lokala psykatriråd har båda avslutats under senare delen av Projekten handlar om behovsgruppen funktionshindrade och har letts av Lolo Lebedinski. Uppföljning stödjer lokala psykiatriråd 12

13 Under åren bildades lokala psykiatriråd i Södra Älvsborg, för att skapa en gemensam syn och ökad samverkan kring personer med psykiska funktionshinder. Under 2011 har Lolo Lebedinski gjort en uppföljning av råden, på initiativ från FoU Sjuhärad Välfärds styrgrupp. Syftet har varit att stötta de lokala psykiatriråden i deras arbete samt att försöka bidra till verksamhetsutveckling. En uppföljning 2008 visade att det pågick mycket arbete i råden, men att det rådde osäkerhet om hur uppdraget skulle fungera. Till viss del visar den aktuella uppföljningen samma resultat, bland annat framgår att psykiatriråden fortfarande brottas med frågorna Vad, Hur och Varför, menar Lolo Lebedinski. Viss osäkerhet råder också omkring vilka organisationer som bör finnas med i råden. Två typer av organisationer saknas enligt undersökningen; offentliga aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen och brukarorganisationer. Brukares deltagande i de lokala psykiatriråden är överlag mycket låg. Övriga slutsater som presenteras i rapporten Uppföljning av de lokala Psykiatriråden i Sjuhärad/Södra Älvsborg 2011 är: I flera råd saknas fortfarande strukturer för hur arbetet i psykiatriråden ska bedrivas. Verksamhetsplaner och målbeskrivningar för arbetet saknas. Formaliseringsgraden är fortfarande låg, till exempel saknas samverkansavtal mellan de samverkande organisationerna. Psykiatriråden är inte särskilt kända utanför den egna kretsen ledamöterna pratar sällan om sitt arbete i psykiatriråden med arbetskamrater och kollegor och därmed får de inte heller några frågor från utomstående om vilket arbete som pågår personer utbildade i KomBas KomBas har varit ett samverkansprojekt mellan specialistpsykiatrin, primärvården och tio kommuner i södra Älvsborg och projektets mål var gemensam utbildning för baspersonal inom psykiatrin. Satsningen på långsiktig kompetensutveckling startade redan 2005 i projektet SamKom. KomBas-projektet har resulterat i att personer har fått kompetensutveckling av längre eller kortare slag, berättar Lolo Lebedinski. Elva olika utbildningsinsatser för baspersonal ingick i projektet och utbildningarnas längd har varierat från heldagar till högskolekurser om 22 högskolepoäng. Ytterligare ett resultat från projektet är att kompetensutvecklingen blir gemensam egendom, vilket leder till att brukarna bemöts, behandlas och omhändertas på ett liknande sätt, som är evidensbaserat, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Kompetensutvecklingen leder också till att de anställda får gemensamma verktyg, en gemensam tillhörighet och tydliga yrkesidentiteter, menar Lolo Lebedinski. Text: Pia Mattzon (FoUS Nyhetsbrev nr 3, 2011) Det fjärde exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsatts i form av ett FoUcafé om normaliseringens historia. FoU-café om normaliseringens historia Hur har konceptet Normalisering utvecklats under tid och hur kan man se på konceptet i dagens kontext? Dessa frågeställningar utgjorde huvudspåret vid FoU-caféet på temat normalisering den 10 maj. Föreläsare var Thomas Barow, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik vid Högskolan i Borås. Thomas berättade om sin forskning inom området och konstaterade att utformningen av hjälpinsatser för människor med intellektuella funktionsnedsättningar har i Sverige som i andra nordiska länder under senare decennier i hög mån präglats av normaliseringssträvanden. Detta tar sig uttryck i viljan att låta de utvecklingsstörda uppnå en tillvaro så nära den normala som 13

14 möjligt. Begreppet normalisering och integrering används nuförtiden alltmer sällan. Först under den senaste tiden har frågan ställts om det behövs en revitalisering av normaliseringsideologin, menar Barow. I sin forskning har Barow kunnat konstatera att tankar kring den pedagogiska betydelsen av normala livsvillkor har uppkommit långt innan normaliseringsprincipen formulerades. Särskilt poängterades i detta sammanhang externatskolornas (dvs. skolor där barnen som undervisades bodde hemma) stegvisa utveckling. Barow pekade på fem faser i utvecklingen med början vid sekelskiftet där Norrköping var första stad att upprätta externat och upprinnelsen på 60-talet när omsorgslagen fick sitt genombrott och principen skola för alla slog igenom. Vid den gemensamma diskussionen efter paus och fika var huvudfrågan i vilken utsträckning konceptet normalisering kan anspassas till dagens samhälle. Det konstaterades att det finns både inkluderande och exkluderande krafter i samhället när det gäller synen på funktionshindrade, där lagstiftningen i viss mån verkar positivt och inkluderande. Som exkluderande krafter betonades bl.a. individens ökade eget ansvar på en alltmer komplex arbetsmarknad som efterfrågar teoretisk och abstrakt kunskap i allt högre utsträckning. En annan vinkel som lyftes fram av deltagarna var hur bilden av funktionshindrade förmedlas i media och att det gradvis skett en utveckling i positiv riktning den senaste tiden. Avslutningsvis gav Thomas Barow en framåtblick inom området och konstaterade att normaliseringen kan ses som ett övergripande princip inom pedagogisk och social verksamhet. Däremot måste den konkreta utformningen anpassas till de aktuella förutsättningarna. Text: Marie Wikström (FoUS Nyhetsbrev nr 2, 2011) 5. Resultat Resultatet av verksamheten presenteras från två aspekter: Först den utåtriktade substantiella produktionen - prestationerna i form av skrifter, konferenser, seminarier m m d v s det out-put som våra ansträngningar medfört. Sedan presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten. a. Produktion och prestationer Slut-, arbets- och delrapporter: det har under året givits ut fyra rapporter inom FoUS (motsvarande uppgift 2010 var fem rapporter). Artiklar: Åtta artiklar har publicerats, accepterats eller sänts in för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2010 var åtta artiklar). Böcker och bokkapitel: Medarbetare vid FoUS har medverkat som författare till ett kapitel, som redaktör eller författare till totalt en rapport under året. Ämnet har behandlat brukarens roll i välfärden (motsvarande uppgift 2010 var en bok/ett bokkapitel). Presentationer på konferenser (utöver FoUS egna konferenser): Under året har olika FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser presenterats i form av seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid 9 tillfällen (motsvarande uppgift 2010 var 18 tillfällen). Nyhetsbrevet från FoUS: Nyhetsbrevet har getts ut vid tre tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca prenumeranter och i e-postformat till ca 700 e- prenumeranter (motsvarande uppgift 2010 var fyra nyhetsbrev upplaga ca tryckta ex till prenumeranter och ca 690 e-postprenumeranter) Besökare på webben: Enligt HB s informationsavdelning kan inte någon webbstatistik för FoUS webbplats redovisas för 2011 (inte heller 2010 kunde statistik redovisas). 14

15 Omnämnande i media: FoUS har omnämnts i lokal dagspress, radio, lokal- och nationell fackpress samt webben 17 gånger under året (motsvarande uppgift 2010 var siffran densamma). Workshops: En workshop, Att ansöka om utvecklingsmedel, genomfördes 2011 med 7 deltagare (2010 var antalet 57 deltagare) Utvärderingsverkstad: 2011 deltog 8 deltagare. (Totalt antal deltagare 2010 var 8) FoU-cirkel: 2011 deltog 5 deltagare i FoU-cirkel för enhetschefer (2010 var antalet deltagare 5) Seminarier: Under året har FoUS arrangerat, ensamt eller i samverkan med andra, sex seminarier med totalt 378 deltagare (motsvarande uppgift 2010 var fyra seminarier, 188 deltagare) FoU-caféer: FoUS har arrangerat två FoU-caféer kring ämnen om brukarmedverkan, och Normaliseringens historia ursprung och tidig utveckling i Sverige. Caféerna lockade totalt 49 deltagare. (2010 var antalet FoU-caféer två och 59 deltagare) Temadagar: Tre temadagar inom områdena äldre samt barn och unga har hållits med totalt 167 deltagare. Dock gjordes ingen registrering av temadagen om kognitiva hjälpmedel men besökare var både personal och brukare. (Motsvarande uppgift 2010 var två temadagar med totalt 212 deltagare). Större konferenser: Den 1 december var FoUS medarrangör, där kommunalförbundet arrangerade en konferensdag om evidensbaserad praktik riktad till kommunala chefer och MAS:ar. På konferensen deltog 153 personer. (2010 var FoUS med som delarrangör på en större konferens med totalt 305 deltagare). Totalt har kompetensutvecklingsaktiviteterna under 2011 lockat 1035 personer. (Motsvarande uppgift för 2010 var 1313 personer). Till detta kan nämnas att FoUS medarbetare deltagit i ett antal, av andra arrangerade, utbildningar och då presenterat resultat från FoUS olika projekt. b. Ekonomiskt resultat FoUS hade en positiv ingående balans från 2010 i storleksordningen 1,8 miljoner kronor. Under året har medel för flera externfinansierade projekt tillkommit. Detta betyder att vid utgången av 2011 föreligger en utgående balans om ca 5,3 miljoner kronor. Dock är drygt 4,3 miljoner av dessa destinerade till olika externfinansierade projekt. Inför året budgeterades att minska den utgående balansen till ca 0,5 miljoner. I realiteten sänktes den till 1 miljon, vilket är en utveckling åt rätt håll Resultaträkning org.enhet 200 FoU Sjuhärad Belopp Not INTÄKTER Anslag Avgifter Bidrag Summa intäkter KOSTNADER Summa personalkostnader Summa lokalkostnader Övriga kostnader

16 Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Utgående balans Balansräkning org.enhet 200 FoU Sjuhärad Belopp Upplupna bidragsintäkter Fordringar TILLGÅNGAR Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl. resultaträkningen Myndighetskapital Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Periodavgränsningsposter KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Intäkter enligt projektets bokföring Intäkter enligt avtal för FoUs: Bollebygds kommun 107 Borås Stad Herrljunga kommun 121 Marks kommun 438 Svenljunga kommun 136 Tranemo kommun 153 Ulricehamns kommun 293 Hälso- & sjukvårdsnämnd 300 Västra Götalandsregionen Högskolan i Borås Vårgårda kommun 142 Den som slår Utvärdering TryggVe 350 Sista socialisationen 270 PYC Övrigt 34 Periodiseringskonton Högskolan i Borås Totalt

17 Not 2 Myndighetskapital och periodavgränsningsposter FoUS Gemensamt Den som slår, den som blir slagen och barnet som bevittnar PYC Utvecklingsprojekt Sista socialisationen -100 Utvärd TryggVE -232 Totalt

18 6. Slutord En omfattande verksamhet har bedrivits i form av FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. Nya projektinitiativ har beretts under året och några nya projekt har kunnat startas, liksom några avslutats, medan ytterligare projekt ligger i startgroparna inför Liksom tidigare år har många personer varit engagerade i och tagit del av verksamheten; seminariedeltagare, medarbetare, brukare och brukarrepresentanter, förtroendevalda med flera. FoUS är en väl etablerad FoU-enhet som ingår i och samarbetar i ett omfattande nätverk; främst lokalt och regionalt men även nationellt och internationellt. En omfattande såväl muntlig som skriftlig rapportering kan redovisas från olika FoU-projekt. Balansen i verksamheten varit god mellan FoU-insatser för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst inom målgrupps-/behovsområdena. Inom hälso- och sjukvård finns dock fortfarande en övervikt mot kommunal sådan, bedömt utifrån styr- och måltalen. Framförallt finns svårigheter att engagera medarbetare från primärvården i olika aktiviteter. Vi menar att avvägningen mellan FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser är rimlig. Liksom tidigare har ambitionen under året varit att den kunskapsproduktion och de tjänster som utvecklas i de olika projekten i allt större omfattning ska ligga till grund för de kompetensutvecklingsinsatser FoUS tar initiativ till. Vad gäller medarbetarnas hemvist, d v s från vilken ägarpart de kommer, råder tillfredställande balans. En obalans råder dock fortfarande mellan deltagande i kompetensutvecklingsinsatser mellan de olika ägarna, där kommunernas deltagare är betydligt mer välrepresenterade än övriga. Svårigheter finns för att nå fram med information och inbjudningar till olika aktiviteter inom SÄS och primärvården. För att åtminstone i någon mån komma till rätta med det är strävan att arbeta med längre planeringshorisonter framledes. Riktad information om verksamheten genomförs också, främst av samordnarna. Även efter 2011 finns ett ekonomiskt överskott som ska användas till den kommande verksamheten. Det ekonomiska överskottet från året är dock till största delen att hänföra till externfinansierade projekt som ska bedrivas även under kommande år. Har då FoUS s verksamhet gjort någon skillnad under 2011? Denna fråga bör besvaras utifrån om verksamheten bidragit till att nå målsättningarna, vilka i frågeform är: Har man: genomfört utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer? Ja, i de flesta FoU-projekt finns ett samarbete med flera av dessa parter liksom i kompetensutvecklingsinsatserna. Här kan noteras att ett ytterligare brukarråd funnit arbetsformer under året. stärkt och utvecklat samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer? Här blir svaret detsamma. Vi kan t ex peka på Vård- och omsorgsplaneringsprojektet vad gäller samverkan, liksom PYC-projektet som involverar många intressenter, inom både kommuner, socialtjänst och hälso- och sjukvård, m fl. Utvärderingsuppdragen för FoUS handlar just om samverkan mellan olika organisationer och huvudmän inom vård- och omsorgsområdet. 18

19 förnyat och utvecklat arbetsmetoder och verksamhetsformer? Även här blir svarat ja. Inte minst det pedagogiska arbetet med LÄR-UT (som f ö fick hedersomnämnande från det s k Guld-pillret ) bör framhållas här in liksom insatser inom området social dokumentation. spridit erfarenheter och resultat från forskning och utveckling? Även här; svar ja. Välbesökta seminarier och engagerande FoU-caféer kan framhållas här, liksom den skriftliga produktionen i form av rapporter, artiklar, kortversioner, nyhetsbrev och webbsida. medverkat till ett kunskapsbaserat arbetssätt? Sammantaget har det som redovisats ovan bidragit till detta. Kompetensutveckling, t ex genom medverkan i utvärderingsverkstad respektive FoU-cirkel, kan lyftas fram som exempel här. Kraven på ett kunskapsbaserat, ofta kallat evidensbaserat, arbete kommer att skärpas under kommande år och blir en allt viktigare uppgift för FoUS att bidra till, vilket även framgår av verksamhetsplanen för Här bör särskilt nämnas samarbetet med Sjuhärads kommunalförbund inom ramen för satsningen Långsiktiga strukturer för stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande delar av hälsooch sjukvården. Former för samarbete och rollfördelning måste dock ytterligare utvecklas under kommande år. En samlad bedömning blir att verksamheten under året bidragit till att uppfylla FoUS huvudmål: att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna. Det förtjänar dock åter att påpekas att FoU-arbetet för att bidra med kunskapsutveckling i samverkanslandet är långsiktig samtidigt som det kräver samverkan mellan flera kompetenser och dessutom huvudmännens engagemang. 19

20 Bilaga 1 Slut-, arbets- och delrapporter: Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter - erfarenheter från några svenska FoUenheter och högskolor. Beijer, Elisabeth mfl. KomBas-projektet Kompetensutveckling för baspersonal. Slutrapport från utvärderingen av projektet. Lebedinski, Lolo (2011) Uppföljning av de lokala Psykiatriråden i Sjuhärad/Södra Älvsborg. Lebedinski, Lolo (2011) Tvärprofessionell samverkan för patienters/brukares delaktighet i vård- och omsorgsplanering Bångsbo, A. & Lidén, E Artiklar: Practice Concepts and Policy Analysis, Elizabeth Hanson mfl The Protective Role of Supportive Friends against Bullying Perpetration and Victimization Kendrik, K., Jutengren, G., & Stattin, H. (2011). Widening clinical and scientific perspectives on fracture prevention in osteoporosis: resilience factors and subgroups Hjalmarsson, H., Jutengren, G., & Möller, M (2011) Investigation of the reliability and validity of clinical, Rydwik E, Bergland A, Forsén L, Frändin K. Investigation of the reliability and validity of clinical Walking speed measurements in elderly people: a systematic review. Accepted for publication in Physiother Theor Pract. Rydwik E, Bergland A, Forsén L, Frändin K Functional level, physical activity and wellbeing in nursing home residents in three Nordic countries. Aging Clin Exp Res Grönstedt H, Hellström K, Bergland A, Helbostad JL, Puggaard L, Andresen M, Granbo R, Frändin K. Psychometric properties of Timed Up and Go and Get Up and Go in elderly people: a systematic review. Phys Occup Ther Geriatr Rydwik E, Bergland A, Forsén L, Frändin K. Cross-cultural adaptation reliability and validity of the Persian version of the modified Falls Efficacy Scale. Disabil Rehabil 2011 [Epub ahead of print] Mosallanezhad Z, Salavati M, Hellström K, Sotoudeh GR, Nilsson Wikmar L, Frändin K. 20

21 Samarbetet kring EBP brister, Socionomen Per-Åke Karlsson mfl. Böcker och bokkapitel: Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete Lars Rönnmark, redaktör. 21