Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010 FoU Sjuhärad Välfärd Borås

2 1. Inledning Denna verksamhetsberättelse är den andra från FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS). ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) omvandlades från årsskiftet 2008/2009 till FoUS och fick ett vidgat uppdrag. Förutom de tidigare mål-/behovsgrupperna äldre och funktionshinder för FoU-arbete har tillkommit; barn, unga och familjer i utsatta livssituationer, människor med missbruks- /beroendeproblematik samt socioekonomiskt utsatta. Inriktningen för FoUS är att arbeta med FoU-arbete i gränslandet eller kanske samverkanslandet mellan ägarnas ansvar inom främst socialtjänst, hälso- och sjukvård men även med inriktning mot det gemensamma ansvaret för folkhälsoarbete för nämnda grupper. Nu liksom tidigare ska brukarperspektiv och brukarmedverkan vara kännetecken. FoUS är en avtalsreglerad tillsvidareverksamhet, förvaltad av Högskolan i Borås. FoUS har följande målsättning enligt verksamhetsprogrammet: FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för de människor inom dessa målgrupper som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa målgrupper kan vara viktiga samverkanspartners. Etniska aspekter, kulturförståelse och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en viktig kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för huvudmännen i deras uppdrag att säkerställa en god vård- och omsorgskvalitet gentemot medborgarna. Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna genom att: genomföra utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer, stärka och utveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer, förnya och utveckla arbetsmetoder och verksamhetsformer, sprida erfarenheter och resultat från forskning och utveckling, medverka till kunskapsbaserat arbetssätt. Målsättningen tillsammans med verksamhetsprogrammet utgör grunden för FoUS uppdrag. Verksamheten följs även upp två gånger per år i styrgruppen genom avstämning mot fyra s k styr- och måltal. Inledningsvis kan också konstateras att nästan allt som togs upp i verksamhetsplanen för 2010 genomfördes, eller i varje fall påbörjades. I några fall har aktiviteten kommit igång senare och finns med på verksamhetsplanen för Endast ett projekt som varit under beredning under året har inte blivit av: Effekter av träning för strokedrabbade på (judo)matta. * * * Vi fortsätter med att redovisa förutsättningarna för verksamheten i form av uppdrag, organisation och resurser. Därefter ges en inblick i de nätverk samarbeten i vilka arbetet bedrivits. Verksamheten redovisas därnäst, dels i en sammanfattande matris och dels i form av några mer utförliga exempel. Resultatet av verksamheten redovisas dels efter vilka prestationer som gjorts under året och dels genom verksamhetens ekonomiska resultat. Som brukligt är avslutas verksamhetsberättelsen med några värderande slutord, som åtminstone 2

3 tangerar den viktigaste frågan; har FoUS s verksamhet gjort någon skillnad, d v s bidragit till att nå sina utåtriktade mål? Välkommen att ta del av verksamhetsberättelsen för 2010! Se även FoU Sjuhärad Välfärds webbplats, för mer information om verksamheten. En kortfattad presentation av verksamheten under året finns dessutom i broschyren Verksamhet

4 2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har också uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är, utöver Högskolan i Borås, kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda samt Västra Götalandsregionen. Styrgruppen, som utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda tre parterna samt med Sjuhärads kommunalförbund och ReKo Sjuhärad (Region och Kommuner i vårdsamverkan i Sjuhärad) som adjungerade, fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Styrgruppen har under 2010 sammanträtt vid fyra tillfällen. Ordförande i styrgruppen har under året varit kommunchef Svante Stomberg, Borås Stad och vice ordförande rektor Lena Nordholm, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet består av en representant för kommunerna respektive högskolan och två representanter från Västra Götalandsregionen. FoUS brukarråd är en referensgrupp till styrgruppen och har under året sammanträtt inför varje styrgruppssammanträde. Under 2010 gjordes en sammanslagning av planeringsgruppen för temadagar och brukarrådet, som nu utgör det nya brukarrådet inom äldreområdet. Brukarrådet bestod 2010 av representanter från ett flertal olika organisationer inom såväl äldre- som funktionshindersområdet. Under året intensifierades arbetet med att tillskapa brukarråd med inriktning mot de andra mål-/behovsgrupperna. Ett brukarråd inom funktionshinderområdet kunde bildas i slutet av året. Något Ägarforum hölls inte under året, p g a att alltför få anmälde sig till utlyst forum. Form för och innehåll för Ägarforum kommer att diskuteras under våren Verksamhetsledning, ledningsgrupp, information och administration FoUS basorganisation består av verksamhetsledare, samordnare, vetenskapliga ledare, informatör samt administratör. För att säkra kontinuiteten inom information och administration har båda dessa anställningar omvandlats till tillsvidareanställningar vid Högskolan i Borås med placering vid FoUS. Samordnarna har ansvar för planering, samordning och genomförande av den operativa verksamheten enligt en indelning utifrån FoUS mål-/behovsgrupper samt ansvarar för kontinuerliga kontakter med ägarna. Vidare ansvarar samordnarna, tillsammans med de vetenskapliga ledarna, för beredning av projektförslag och idéer. Verksamhetsledaren leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Samordnare och verksamhetsledare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder och Västra Götalandsregionens representant. Eva Höglund, samordnare med inriktning äldre och Sjuhärads kommuners representant Lisbeth Bengtsson, samordnare med ansvar mot målgrupperna barn, unga och familjer i utsatta livssituationer samt missbruk/beroende och socioekonomisk utsatta. 4

5 Per-Åke Karlsson, verksamhetsledare och Högskolan i Borås representant Vetenskapliga ledare Till verksamheten var under året fyra vetenskapliga ledare knutna på deltid för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet på verksamheten; Elisabeth Hanson för vårdvetenskap/omvårdnad, Kerstin Frändin för funktionshinder, rehabilitering av äldre, Per-Åke Karlsson för socialt arbete/social omsorg och, fr o m augusti, Göran Jutengren för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer. Informatör Marie Wikström, föräldraledig fr.o.m med Elisabeth Eliason som vikare under återstoden av året. Administratör Caroline Andersson. Ovannämnda personer utgör också FoUS ledningsgrupp. Samtliga arbetar deltid med uppdragen. FoUS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats framförallt från våra ägarpartners. Detta för att stärka kopplingen mellan FoUarbetet och praktisk verksamhet eller mellan vetenskap och praktik om man så vill. Vid årsskiftet 2009/2010 var 18 personer engagerade som medarbetare. Omräknat motsvarar detta ca 8,75 årsarbetare, vilket var en ökning jämfört med ett år tidigare. Vid utgången av år 2010 (december) var totalt 16 personer knutna till FoUS (genom avtal med arbetsgivare, som anställda vid HB eller som konsulter) med en omfattning motsvarande ca 8,5 årsarbetare. Då antalet medarbetare vid årets utgång var färre innebär detta att den genomsnittliga arbetstiden för FoUS ökat något. Medarbetarna har bakgrunder som arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschef, specialistsjuksköterskor inom olika områden, en mångfaldsoch jämställdhetssamordnare/utvärderingskonsult, en kommunikationsutbildad, två doktorer i socialt arbete, varav en docent, och en docent i sjukgymnastik, två doktorer i vårdvetenskap, en doktor i psykologi samt en engelsk gästprofessor med anhörigstöd och brukarmedverkan i FoU-arbetet som specialitet. Således finns vid FoUS en bred yrkes- och ämneskompetens. Givetvis präglas sammansättningen fortfarande något av den tidigare inriktningen på äldre och funktionshinder. Styrdokument FoUS verksamhet styrs övergripande av verksamhetsprogram och avtal mellan parterna, gällande tills vidare. Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag och kriterier för projekt vid ÄldreVäst Sjuhärad samt Kommunikationsstrategi för FoU Sjuhärad Välfärd. Beträffande styrdokumentet för beredning av förslag om projekt har en uppdatering påbörjats under året. Som ett led i detta har Kriterier för ansökan och bedömning av FoU-stöd formulerats och fastställts av styrgruppen inför året utlysning av FoU-stöd. 5

6 Verksamhetsplanen, inkluderande styr- och måltal, vilka årligen revideras och uppdateras är givetvis ett viktigt styrdokument. Till styrdokument bör även räknas de, mer verksamhetsinterna, riktlinjerna för FoU-rapporter liksom den s k äldreväst-modellen för brukarmedverkan i FoU-arbetet. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS webbsida. Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga I början av 2008 startade verksamheten i Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (NKA) som finansieras av Socialstyrelsen och som drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS är en. Centrats administration är förlagt till FoU-enheten Fokus i Kalmar. Dock arbetar centrats informatör och sköts viss administration utifrån FoUS lokaler f r o m sommaren 2010 i ACTION s lokaler i det s k Espirahuset. Centrat projektledare Lennart Magnusson och forskningsledare Elisabeth Hanson har på deltid under året även varit knutna till FoUS. Eva Höglund ingår i centrats styrelse. NKA har efter intensiva inledande år för att finna bra verksamhetsformer kommit igång med nätverk, kunskapssammanställningar, kunskapsspridning m m. En omfattande och riksomfattande verksamhet bedrivs. NKAs uppdrag har förlängt med ytterligare år. FoUS har ett stort ansvar som aktiv partner för att NKA även fortsättningsvis utvecklas väl för att motsvara förväntningarna. (För mer information hänvisas till NKAs webbsida: där även centrats verksamhetsberättelser finns att ta del av.) Samarbetspartners under 2010 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartners medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetsparter/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner som: Jönköping, Göteborg, Varberg, Härnösand samt Malmö (stadsdelen Limhamn-Bunkeflo), Vårdsamverkansorganet ReKo Sjuhärad, KoLa, Sjuhärads kommunalförbund Avdelningen funktionshinder och delaktighet, Patientnämnden Borås (Västra Götalandsregionen) Vårdalinstitutet i Göteborg och Lund Handikappforskning i Väst FoU-enheter som: Region Halland FoU, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland. FoU Välfärd Örebro län, FoU i Väst/GR, FOKUS i Kalmar län, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, FoU Södermanland, Primärvårdens FoUenhet i södra Älvsborg, FoU-enheten vid SÄS, Dalarnas Forskningsråd, Utvecklingsoch forskningsenheten vid Umeå socialtjänst, Södertörns FoU-enhet, Enheten för FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län, FoU-enheternas intresseförening FoU- Välfärd. Högskolor och universitet som: Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Hälsohögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Sheffield University i England, Mälardalens högskola, Karlstads Universitet, Högskolan i Hedmark, Norge och Parenting Research Centre i Melbourne, Australien. Frivillig- och intresseorganisationer verksamma i Sjuhäradsbygden såsom: strokeföreningar, demensföreningar, afasiförening, pensionärsföreningarna SPRF, 6

7 PRO, SKPF, Föreningen Aktiva Seniorer, HSO, RSMH, Bräcke Diakoni, Rädda Barnen, FUB och Syn- och hörselskadades förening. Yrkes- och professionsföreningar som: FSO (Föreningen social omsorg), Svenska utvärderingsföreningen, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland Socialstyrelsen; Regionala tillsynsenheten, Äldreenheten, handikappenheten. Kompetenscentrum för anhörigstöd till äldre samt Svenskt demenscentrum har särskilda medel för sina uppdrag via Socialstyrelsen. 7

8 3. Verksamheten 2010 I viss mån har verksamheten även under 2010 påverkats av organisatoriskt arbete med anledning av namnbytet och det vidgade uppdraget, t ex vidareutveckling av den nya webbsidan, att hitta bättre former för aktivitetsförteckning samt arbete med fortsatt information om det nya. Ett viktigt inslag även under 2010 har varit att inventera vilka FoU-behov som finns inom vårt geografiska område beträffande våra mål-/behovsgrupper och hur FoUS kan bidra. Under året har sådana inventeringar gjorts beträffande funktionshinder och äldre. Därmed har inventeringar genomförts beträffande samtliga grupper. Under året har konsultationsverksamheten utvidgats gentemot personal hos ägarna som har önskemål om stöd i utvecklingsarbete, t ex genom råd hur man genomför enkätundersökningar, intervjuer, avgränsar frågeställningar m m. Nyckelpersoner här är de vetenskapliga ledarna. Vi har inbjudit till sådana konsultationstillfällen regelbundet. Verksamheten i förhållande till styr och måltal 2010 Fyra styr- och måltal finns för FoUS. (För en redovisning av dess uppbyggnad se FoUS webbsida.) Här återges måltalen samt årets utfall gentemot dessa: Område FoU-projekt: Måltal: Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall projektledare: Kommun Primärvård SÄS VGR annan HB Annan 3 (27,3%) - 2 (18,1%) - 3 (27,3%) 3 (27,3%) Område publikationer: Måltal: Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Utfall förstaförfattare: Kommun Primärvård SÄS VGR annan HB Annan 3 (43 %) - 3 (43 %) - 1 (14 %) - Område kompetensutvecklingsinsatser för personal 1 Måltal: Andelen deltagare från PV+S ska inte underskrida 40 %. Andelen deltagare från K ska inte underskrida 40 %. Andelen PV och respektive S bör inte skilja mer än med en faktor 2. Utfall kompetensutvecklingsinsatser, personal Kommun Primärvård SÄS VGR annan 2 HB 364 (77 %) 24 (5 %) 40 (8,5 %) 31 (6,5 %) 13 (3 %) 1 K = kommun, S = SÄS, PV = primärvård 2 VGR annan är t ex deltagare från habiliteringen och olika kanslier 8

9 Område mål-/behovsgrupper: Måltal: Att minst 2 verksamheter utvecklas gentemot varje målgrupp. Att under 2011 ska minst 30 % av verksamheten riktas gentemot de för FoUS nya målgrupperna. Utfall behovsgrupper: Antal aktiviteter: Funktionshinder 7 (24 %) Äldre 11 (38 %) Barn och unga 4 (14 %) Familjer i utsatta livssituationer 3 (10 %) Socioekonomiskt utsatta grupper 2 (7 %) Människor med beroendeproblematik 2 (7 %) Översikt över FoUS verksamhet 2010 Verksamheten vid FoUS kan grovs indelas i tre former för FoU-arbete; forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), kompetensutvecklingsinsatser och stödinsatser. Att ingående beskriva vad som hänt inom varje projekt, kompetensutvecklingsinsats och stödinsats under året blir alltför omfattande. I följande tabell redovisas därför mycket kortfattat vilka FoU-insatser som genomförts och/eller utvecklats under året. Tabellen illustrerar: hur fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsinsatser sett ut under 2010 om tyngdpunkten legat på socialtjänst eller hälso- och sjukvård vilken behovsgrupp FoU-projektet respektive kompetensutvecklingsinsatsen inriktat sig på vilken form av ägarskap projektet/aktiviteten har haft ursprung till och karaktär av insats (kategoriseringen) Förklaringar Behovsgrupper: Ä= Äldre, F= Funktionshinder, BeSo= Beroende och socioekonomiskt utsatta, BUF= Barn, Unga, Familj Kategori 1 :FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 2: Kompetensutvecklingsinsats som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 3: FoU-projekt eller Kompetensutvecklingsinsats som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare, eller som huserar i FoUS lokaler; dvs. FoUS har ett värdskap. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd. Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FoU-enheter och högskolor. Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoU-projektet/Kompetensutvecklingsinsats När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller en kompetensutvecklingsinsats har vi, utifrån hur befintlig verksamhet för år 2010 sett ut, identifierat följande former: Egenfinansierade av FoUS Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär Värdskap/Delägarskap, där Värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet men går inte in med finansiering. I Delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. 9

10 Projekt Kat. Social / HSV (%) Egen finans. Egen finans. COAT Ä 1 75/25 X (X) Behovsgrupp. FoU-projekt Samfinans. Uppdrag Värdskap/ delägarskap Kompetensutv.insatser Sam- Uppdrag finans. Värdskap/ delägarskap Formkontroll för Ä 1 50/50 X X äldre Forskning om utvärderingsverkstäder Samtliga 5 - X FoU-cirkel för enhetschefer ÄF 1 75/25 X X Kontakt över gränser Ä 4 50/50 X Kultur i äldreomsorgen Ä 4 50/50 X LÄR-UT Ä 3 /100 X X X (X) NkA Ä 3 75/25 (X) X X Protesförsörjning för F 4 -/100 X benamputerade Samordnad vård- Ä 1 25/75 X och omsorgsplanering Social dokumentation Ä (F) 1 100/- X X Antologi om brukarmedv utifrån doktorandkurs Ä, F, BeSO 1 50/50 X X Teknologiberoende BUF 4 -/100 X X barns livsvillor Uppföljning av Lokala psykiatriråd F 1 50/50 X Utvärdering KomBas F 3 50/50 X Young Support F 3 50/50 X PYC BUF 5 50/50 X X X X TryggVE Ä 3 25/75 X Kundval Ä,F 1 100/- X Kartläggning av situationen för barn m föräldrar som är långvarigt sjuka Modeller för anhörigstöd BUF 5 -/100 X X Ä, F, BUF 5 X X 10

11 Aktivitet FoU-caféer 2 st Workshops 3 st Utvärdverkstad Seminarier 4st Temadagar 2 st Behovsgrupp Social/ HSV (%) Egen finans Kategori Samfinans Upp drag Värd skap/ delägar skap Egen finans Samtliga 2 X Sam finans Ä, F 2 X X X BeSO 2 75/25 X Ä,F 2 X Samtliga 2 X Upp drag Värd skap/ delägar skap Kommentar: Jämfört med 2009 har kompetensutvecklingsinsatserna varit något färre medan FoU-projekten däremot har ökat i antal. Minskningen av antalet kompetensutvecklingsinsatser beror på omständigheter såsom problem att kunna boka vidtalad föreläsare under året, för t ex temadagar. 11

12 Fyra exempel på verksamheter vid FoUS För att ytterligare ge en beskrivning av bredden på verksamheter som bedrivs inom FoUS lyfts här fram två FoU-projekt och två kompetensutvecklingsinsatser som beskrivs mer utförligt: Det första exemplet är en beskrivning av FoU-projektet Parenting Young Children som syftar till att ta pröva en metod för att stötta människor med kognitva eller andra svårigheter i deras roll som föräldrar. Metoden är australiensisk och kommer från Parenting Research Centre. Projektet bedrivs i samverkan med universitet och andra FoU-enheter. Projektet har inriktning mot Barn och unga och familjer i utsatta situationer och det finns ett 50/50- förhållande mellan socialtjänst/hälso- och sjukvård. FoUS står för viss initial finansiering och anslag har sökts från annan finansiär. Nytt projekt som stöttar föräldrar med särskilda behov - PYC, Parenting Young Children Parenting Young Children (PYC) är ett föräldrautbildningsprogram som vänder sig till föräldrar som har stora svårigheter att klara av sitt föräldraskap. Det kan handla om människor med sociala och/ eller psykiska och kognitiva problem som behöver stöd i sin roll som förälder. Stödet kan handla om olika typer av vardagssituationer där det för de flesta föräldrar finns en självklarhet i hur man agerar medan det för en person med funktionsnedsättning eller sjukdom inte fungerar på samma sätt. Det kan handla om hur man relaterar till sitt barn i vardagen; att man frågar om hur skoldagen varit eller om hur barnet mår. Det handlar också om att man får lära sig att se till att göra sitt hem säkert att inte lämna balkongdörrar öppna eller att inte lämna sitt spädbarn i badbaljan medan man hämtar en handduk. FoU Sjuhärad tillsammans med bland annat Göteborgs universitet driver projektet vars syfte är att utbilda personal inom till exempel socialtjänst, mödra- och barnhälsovård samt habilitering i föräldraprogrammet. PYC härstammar från Parenting Research Center i Australien och upprinnelsen till att det kommit till Sverige var när Mikaela Starke, fil dr i socialt arbete vid Göteborgs universitet, kom i samspråk med Lisbeth Bengtsson, samordnare på FoU Sjuhärad Välfärd. Lisbeth hade genomfört en så kallad behovsinventering för behovsgrupperna barn och unga samt familjer i utsatta situationer, och kartläggningen visade tydligt att just den här formen av stöd saknas för föräldrar i Sverige. Mikaela, som tidigare varit i Australien, berättade om PYC och bollen kom i rullning. Den vetenskapliga grunden i PYC bygger bland annat på den kanadensiske professorn Maurice Feldmans och australiensiska doktor Robyn Mildons 12

13 arbeten. Parenting Research Center delar kostnadsfritt med sig av programmet till Sverige. - Det finns inga kommersiella intressen inblandade, förklarar Lisbeth. Det enda kravet som Parenting Research Center ställer, är att ett vetenskapligt samarbete mellan Sverige och Australien upprätthålls. Projektet är nationellt, vilket innebär att det finns ett nätverk med säte i Uppsala, ett annat i Göteborg och det tredje i Sjuhäradsområdet. Lena Palm Samuelsdotter är nätverksledare för Uppsala, Pernilla Nylénför Göteborg och Lisbeth Bengtsson för Sjuhäradsområdet. Dessutom deltar Bräcke Diakoni, FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) och Rädda Barnen. Under hösten har en introduktionsutbildning hållits för samtliga deltagare. Nästa steg är att programmet under ett år ska testas inom respektive nätverks område man behöver se över innehållet i själva programmet och kontrollera så att översättningarna stämmer och framför allt testa programmet i en svensk kontext. När projektet kommit längre, räknar projektledarna med att involvera hela VG-regionen, som till exempel Skaraborg och Fyrbodal. Men innan dess är det viktigt att allt material blir ordentligt genomarbetat, därför har man valt att inte ha för många personer inblandade i nätverken. Det är idag cirka 90 personer som är engagerade.. - Det är väldigt roligt att jobba med PYC, säger Lisbeth Bengtsson. De flesta vi träffar tycker att det låter som ett både spännande och välbehövligt projekt. Text: Elisabeth Eliason, informatör FoUS. (FoUS Nyhetsbrev nr 4, 2010) Det andra exemplet är en beskrivning av FoU-stödprojektet Möten över gränser Trädgårdsrummet som en möjlig mötesplats. Detta är ett av projekten från den första omgången som sökte och erhöll FoU-stöd från FOUS. Projektet finansierades av FoUS och syftade till att främja gränsöverbryggande möten mellan brukare, personal och anhöriga genom att skapa en väl planerad trädgård vid äldreboendet Almäng i Fotskäl. Projektet har inriktning mot äldreområdet och det bedöms vara ett 50/50 % -förhållande mellan socialtjänst/hälso- och sjukvård. Den första FoU-stödrapporten utgiven Ett av förra omgångens FoU-stödprojekt handlar om en anpassad trädgård på Almängs äldreboende i Fotskäl. Nu har rapporten kommit och finns att ladda ned från vår webbsida. Projektledarna Eva Svegelius och Lotten Borgvall har nu färdigställt rapporten Möten över gränser Trädgårdsrummet som en möjlig mötesplats. Detta är ett av fyra projekt som fick FoU-stöd förra omgången. Syfte med detta projekt är att 13

14 främja gränsöverbryggande möten för brukare, patienter och personal genom att skapa en trädgård. -Det är alltså inte trädgården i sig som är målet, den är bara ett medel, säger Eva Svegelius. Målet är att möjliggöra möten mellan människor. Att möten ska kunna ske mer naturligt och spontant. Arbetet med projektet startade våren 2009 och när man sedan upptäckte att det samma tid fanns pengar att söka från FoU Sjuhärad Välfärd, lämnade de in en ansökan och fick ett anslag beviljat. Detta gjorde att de bägge projektledarna kunde arbeta mer koncentrerat med projektet och under sommaren 2010 fanns en ombyggd och till stora delar nyskapad trädgård. -Det har varit roligt att arbeta med detta och vi har fått bra stöd från FoU Sjuhärad, fortsätter Eva. Vår handledare Liz Hanson har varit så positiv och stöttande. Text: Elisabeth Eliason, informatör FoU Sjuhärad Välfärd (referat på webbplatsen, ) Det tredje exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsats i form av ett FoUcafé på temat barns utsatthet och mötet med professionella. Målgrupp var personer inom skolan, socialtjänsten och vården. Arrangemang, planering och finansiering stod FoUS för. FoU-caféet hade inriktning mot behovsgruppen barn och unga och fördelningen kan anses vara 25/75 % mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård: FoU-café om hjärnskakningar hos barn I november besökte medicine doktor Elisabeth Elgmark Andersson FoU Sjuhärad Välfärd för att berätta om sin forskning om barn och hjärnskakning. Elisabeth har genomfört en studie där hon undersökt hur vanligt det är med hjärnskakning hos barn, när och hur de sker och vilka konsekvenser de kan ge upphov till. Varje år vårdas personer i Sverige för hjärnskakning och 42 % av dessa är barn. I den ordinarie sjukvården sker ingen uppföljning av hjärnskakningar, inte ens bland barn som drabbats. Vad är då en hjärnskakning? Kriteriet för en lättare hjärnskakning är att man ska ha haft minst en av följande symtom: kort medvetslöshet (mindre än 30 minuter), minnesförlust (mindre än 24 timmar), förvirring eller neurologiskt bortfall (att man till exempel tappat känseln i någon kroppsdel). Efter en hjärnskakning kan man drabbas av trötthet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, irritabilitet, nedsatt minne och oro. Det är konsekvenserna av detta som kan bli allvarliga för ett barn. De kan på längre sikt drabbas av svårigheter till exekutiva funktioner, dvs svårigheter med att läsa, räkna och planera och de kan få nedsatt förmåga att delta i aktiviteter och i sociala situationer eller drabbas av beteendestörningar och allmänt nedsatt välbefinnande. Elisabeth har även tittat på när, var och hur barn drabbas. Hon fann att de flesta hjärnskakningar inträffar i mars och en teori om anledningen kan vara att det är den tiden på året som den första cykel- eller inlinesturen sker. De allra flesta olyckorna sker utomhus (53 %) och på skola eller fritidsverksamhet. Tidpunkten på dagen är 14

15 oftast mellan klockan samt mellan Lek, fall och idrott är de vanligaste orsakerna. Barn är aktiva varelser och därför är de mer utsatta för risker. Samtidigt menar Elisabeth, är det viktigt med balansgången. Hon poängterar att hon inte vill skrämma föräldrar. - Barn behöver vara aktiva för att utvecklas, säger hon. Slutsatserna från studien är att barn behöver vila och mellanmål efter skolan. Det är viktigt att ett barn som drabbats av ett slag mot huvudet vilar sig och tar det lugnare upp emot en hel vecka efteråt. Barnet kan gärna delta i skolan och i aktiviteter, men ta det lite lugnare på idrottslektioner eller vid andra fysiska aktiviteter. Man kan gärna även begränsa tv-tittande och datorspelande en aning. Annat som är viktigt är att föräldrar får mer information om symtom och konsekvenser vid en hjärnskakning. Preventiva åtgärder kan ökas, till exempel genom att bygga säkrare skolgårdar och lekplatser. I samband med lagen om hjälmtvång för barn under 15 år, som kom 2005, har studier visat att antalet hjärnskakningar minskat drastiskt. På kan du ta del av Elisabeth Elgmark Anderssons presentation. Välj Kompetensutveckling/Dokumentation i menyn till vänster på sidan. Text: Elisabeth Eliason, informatör FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS Nyhetsbrev nr 4, 2010) Det fjärde exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsats, temadagen Säker vård? Hur påverkar det mig som patient/mig som arbetar i vården?. Temadagen hölls med anledning av den nya patientsäkerhetslag som trädde i kraft den 1 januari 2011 och var ett samarrangemang med Socialstyrelsen, Patientnämnden Borås och VG-regionen. FOUS stod för planering och arrangemang i samverkan med Patientnämnden och temadagen finansierades av FoUS. Temadagen hade inriktning mot samtliga behovsgrupper fördelningen mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård var givetvis 100 % sjukvård: FoU Sjuhärad Välfärd anordnade en temadag om patientsäkerhet FoU Sjuhärad Välfärd och Patientnämnden Borås anordnade tidigare i höst en temadag om patientsäkerhet där föreläsare från Socialstyrelsen, Patientnämnden och VG-regionen berättade om vad den nya patientsäkerhetslagen kommer innebära. Temadagen samlade nästan 200 personer där patienter och anhöriga deltog på förmiddagen och anställda inom hälso- och sjukvården under eftermiddagen. Inbjudna föreläsare var Carina Forsberg enhetschef från Socialstyrelsen, Claes- Håkan Björklund, regionchefläkare VG-region samt Birgit Andersson, ordförande och Tommy Nordqvist, utredare från Patientnämnden Borås. 15

16 Carina Forsberg inledde temadagen med att presentera resultat från den senaste vårdskademätningen som omfattar samtliga sjukhus i Sverige. Med vårdskada menas varje lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd, och som är undvikbar. Av alla patienter som vårdas på svenska sjukhus drabbas 12,3 % av vårdskador, av dessa är 8,6 % skador som kunde ha undvikits. Varje vårdskada medför i snitt sex extra vårddygn för patienten och i 3 % av fallen bidrar vårdskadan till dödsfall. Claes-Håkan Björklund, redogjorde för hur man i VG-region arbetar med patientsäkerhetsfrågor. VG-regionen har satt upp mätbara mål för att minska vårdskador och förbättra säkerheten för patienter. Övergripande så handlar dessa om att vårdskador ska minskas och långsiktigt minimeras. Detta innebär, för att bara nämna några exempel, att patientsäkerhetsutbildningar och seminarier ska genomföras, att man ska ta fram förslag på hur patienter kan involveras i arbetet, att ett regiongemensamt IT-stöd för avvikelsehantering samt ett nationellt IT-stöd för uppföljning av vårdrelaterade infektioner ska införas. Slutligen fick åhörarna ta del av Patientnämndens verksamhet och vad den nya patientsäkerhetslagen kommer att innebära för dem. I Västra Götaland finns fyra patientnämnder; Borås, Uddevalla, Mariestad och Göteborg. Patientnämndens uppgift är att hjälpa patienter med information, främja kontakter och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet samt rapportera avvikelser till vårdgivare och vårdenheter, som är av betydelse för patienter. Den nya patientsäkerhetslagen innebär för Patientnämnden bland annat att vårdgivare från och med årsskiftet är skyldiga att informera dem om vårdskada. Den innebär vidare att Patientnämnden kommer få ett utvidgat informationsansvar och samverkan med Socialstyrelsen kommer att utökas. Syftet är att Patientnämnden ska vara med och bidra till en hög patientsäkerhet. Text: Elisabeth Eliason, informatör FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS Nyhetsbrev nr 4, 2010) 16

17 4. Resultat Resultatet av verksamheten presenteras från två aspekter: Först den utåtriktade substantiella produktionen - prestationerna i form av skrifter, konferenser, seminarier m m d v s det out-put som våra ansträngningar medfört. Sedan presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten. a. Produktion och prestationer Slut-, arbets- och delrapporter: det har under året givits ut fem rapporter inom FoUS (motsvarande uppgift 2009 var sex rapporter). Artiklar: Åtta artiklar har publicerats, accepterats eller sänts in för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2009 var också åtta artiklar). Böcker och bokkapitel: Medarbetare vid FoUS har medverkat som författare till ett kapitel, som redaktör eller författare till totalt en bok under året. Ämnena har behandlat missbruk och beroende (motsvarande uppgift 2009 var en bok/ett bokkapitel). 3 Presentationer på konferenser (utöver FoUS egna konferenser): Under året har olika FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser presenterats i form av seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid 18 tillfällen (motsvarande uppgift 2009 var 14 tillfällen). Nyhetsbrevet från FoUS: Nyhetsbrevet har getts ut vid fyra tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca prenumeranter och i e-postformat till ca 690 e- prenumeranter (motsvarande uppgift 2009 var fyra nyhetsbrev upplaga ca tryckta ex till prenumeranter och 330 e-postprenumeranter) Besökare på webben: Enligt HB s informationsavdelning kan inte någon webbstatistik för FoUS webbplats för 2010 redovisas. (uppgiften för 2009 var unika besökare för hela året). Omnämnande i media: FoUS har omnämnts i lokal dagspress, radio, lokal- och nationell fackpress samt webben 17 gånger under året (motsvarande uppgift 2009 var ett 20-tal omnämnanden). Utbildning LÄR-UT: 32 deltagare, Samordnad vård- och omsorgsplanering: 32 deltagare, PYC: 41 deltagare Workshops: Workshop: informationssökning, 13 deltagare. Workshop: behovsinventering för funktionshindrade, 29 deltagare. Workshop: behovsinventering för äldre, 15 deltagare. Totalt 57 deltagare. (2009 var antalet 54 deltagare) Utvärderingsverkstad: 8 deltagare. (Totalt antal deltagare 2009, 6 st) FoU-cirkel: 5 deltagare (2009 var antalet deltagare 6) Seminarier: Under året har FoUS arrangerat, ensamt eller i samverkan med andra, 4 seminarier med totalt 188 deltagare (motsvarande uppgift 2009 var 3 seminarier, 103 deltagare) FoU-caféer: FoUS har arrangerat två FoU-caféer kring ämnen om hjärnskakningar hos barn samt om Case Management. Caféerna lockade totalt 59 deltagare. (2009 var antalet FoU-caféer 4 och 214 deltagare) 3 Se bilaga 1 för vilka publikationer som är gjorda

18 Temadagar: Två temadagar inom områdena äldre samt patientsäkerhet har hållits med totalt 212 deltagare. (Motsvarande uppgift 2009 var fyra temadagar med totalt 540 deltagare). Större konferenser: FoUS var 2010 med som delarrangör på en större konferens med totalt 305 deltagare. (Under 2009 arrangerades fem större konferenser av FoUS i samarbete med olika parter och hade totalt ca 1000 deltagare). Totalt har kompetensutvecklingsaktiviteterna under 2010 lockat 866 personer. (Motsvarande uppgift för 2009 var 2018 personer). Kan nämnas att FoUS medarbetare deltagit i ett antal, av andra arrangerade, utbildningar och då presenterat resultat från FoUS olika projekt. b. Ekonomiskt resultat FoUS hade en positiv ingående balans från 2009 i storleksordningen 2,3 miljoner kronor. Under året har kostnaderna varit något större än intäkterna. Detta betyder att vid utgången av 2010 föreligger en utgående balans om ca 1,8 miljoner kronor. Liksom tidigare kan konstateras att för vissa av de beslut om projekt som fattades under 2010 kommer kostnader först under Utrymme finns dock för satsningar under 2011, vilket också tas upp i verksamhetsplanen för detta år Resultaträkning org.enhet 200 FoU Sjuhärad Belopp Not INTÄKTER Anslag Avgifter Bidrag Summa intäkter KOSTNADER Summa personalkostnader Summa lokalkostnader Övriga kostnader Finansiella kostnader 254 Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Utgående balans Balansräkning org.enhet 200 FoU Sjuhärad Belopp Kundfordringar Fordringar TILLGÅNGAR

19 Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl. resultaträkningen Myndighetskapital Oförbrukade bidrag 0 Övriga förutbetalda intäkter Periodavgränsningsposter KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Intäkter enligt projektets bokföring Intäkter enligt avtal för FoUS: Bollebygds kommun Borås Stad Herrljunga kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Hälso- & sjukvårdsnämnden Sjuh Västra Götalandsregionen Högskolan i Borås Vårgårda kommun (ny medlem) KomBas Socialstyrelsen Övrigt Periodiseringskonton Högskolan i Borås Totalt

20 5. Slutord Även detta andra år för den utvidgade FoU-verksamheten under det nya namnet FoU Sjuhärad Välfärd har varit intensivt och präglats av det nya uppdraget. Ytterligare inventeringar av FoU-behov har gjorts för att lägga en solid grund för framtida FoU-insatser. En omfattande verksamhet kan redovisas i form av FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. Nya projektinitiativ har beretts under året och några nya projekt har kunnat startas, liksom några avslutats. Liksom tidigare år har många varit engagerade i och tagit del av verksamheten; seminariedeltagare, medarbetare, brukare och brukarrepresentanter, förtroendevalda med flera grupper. FoUS är en väl etablerad FoU-enhet som ingår i och samarbetar i ett omfattande nätverk; främst lokalt och regionalt men även nationellt och internationellt. En omfattande såväl muntlig som skriftlig rapportering kan redovisas från olika FoU-projekt. Balansen i verksamheten varit god mellan FoU-insatser för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst inom målgrupps-/behovsområdena. Inom hälso- och sjukvård finns dock fortfarande en övervikt mot kommunal sådan, bedömt utifrån styr- och måltalen. Framförallt finns svårigheter att engagera primärvården och medarbetare där i olika aktiviteter. Vi menar att avvägningen mellan FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser är rimlig. Liksom tidigare har ambitionen under året varit att den kunskapsproduktion och de tjänster som utvecklas i de olika projekten i allt större omfattning ska ligga till grund för de kompetensutvecklingsinsatser FoUS tar initiativ till. Vad gäller medarbetarnas hemvist, d v s från vilken ägarpart de kommer, råder tillfredställande balans. En obalans råder dock fortfarande mellan deltagande i kompetensutvecklingsinsatser mellan de olika ägarna, där kommunernas deltagare är betydligt mer välrepresenterade än övriga. Vi uppfattar att ökad aktivitet från övriga ägare, dels i styrgrupp och dels i projektarbeten från främst VGR men även från HB, ger goda förutsättningar för att påverka denna obalans. Även efter 2010 finns ett ekonomiskt överskott som ska användas under den kommande verksamheten. I pipe-line för 2011 ligger en hel del planer på FoU-insatser (FoU-projekt, kompetensutvecklingsinsatser och stödinsatser till medarbetare hos ägarna) vilka redovisas i verksamhetsplanen och som kräver ekonomiska och personella resurser för att förverkligas. Har då FoUS s verksamhet gjort någon skillnad under 2010? Denna svåra fråga bör besvaras utifrån om verksamheten bidragit till att nå målsättningarna, vilka i frågeform är: Har man: genomfört utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer? Ja, i de flesta FoU-projekt finns ett samarbete med flera av dessa parter liksom i kompetensutvecklingsinsatserna. stärkt och utvecklat samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer? Här blir svaret detsamma. Vi kan t ex peka på COAT-projektet vad gäller anhörigstöd, Vård- och omsorgsplaneringsprojektet vad gäller samverkan, liksom det påbörjade PYC-projektet som involverar många intressenter. Utvärderingsuppdragen för FoUS handlar just om samverkan mellan olika organisationer och huvudmän inom vård- och omsorgsområdet. Att ett nytt brukarråd inom funktionshinder kunnat bildas är ytterligare ett exempel. 20

21 förnyat och utvecklat arbetsmetoder och verksamhetsformer? Även här blir svarat ja. Inte minst det pedagogiska arbetet med LÄR-UT bör framhållas här in liksom insatser inom området social dokumentation. spridit erfarenheter och resultat från forskning och utveckling? Även här; svar ja. Välbesökta seminarier och engagerande FoU-caféer kan framhållas här, liksom den skriftliga produktionen i form av rapporter, artiklar, kortversioner, nyhetsbrev och webbsida. medverkat till ett kunskapsbaserat arbetssätt? Sammantaget har det som redovisats ovan bidragit till detta. Kompetensutveckling, t ex genom medverkan i utvärderingsverkstad respektive FoU-cirkel, kan lyftas fram som exempel här. Kraven på ett kunskapsbaserat, ofta kallat evidensbaserat, arbete kommer att skärpas under kommande år och blir en allt viktigare uppgift för FoUS att bidra till, vilket även framgår av verksamhetsplanen för En samlad bedömning blir att verksamheten under året bidragit till att uppfylla FoUS huvudmål: att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna. Det förtjänar dock åter att påpekas att FoU-arbetet för att bidra med kunskapsutveckling i samverkanslandet är såväl långsiktigt samtidigt som det kräver samverkan mellan flera kompetenser och dessutom huvudmännens engagemang. 21

22 Bilaga 1 Slut-, arbets- och delrapporter: Artiklar: LOV i Sjuhärad. En förstudie om kundval - jämförelser med Göteborgsregionen, Sara Esbjörnson Rapport från behovsinventering av målgrupperna beroende/missbruk och socioekonomiskt utsatta grupper, Ingegerd Karlsson LÄR UT - bättre läkemedelshantering för äldre, Marie Elm Möten över gränser - Trädgårdsrummet som en möjlig mötesplats, Lotten Borgvall och Eva Svegelius Kommunikativa processer och upplevelser av delaktighet i vård- och omsorgsplaneringsmöten, Angela Bångsbo och Eva Lidén Professional views on patient education in osteoporosis; Archives of Osteoporosis, Angela Bångsbo och Anita Björklund Cross-cultural validity and reliability of the Persian version of the Falls Efficacy Scale, Mosallanezhad Z, Salavati M, Hellström K, Nilsson Wikmar L, Frändin K. Functional level, physical activity and wellbeing in nursing home residents in three Nordic countries, Grönstedt H, Hellström K, Bergland A, Helbostad JL, Puggaard L, Andresen M, Granbo R, Frändin K. Effects of physical training in frail elderly people regarding habitual physical activity level and activities of daily living. Accepted for publication in Arch Gerontol Geriatric, Rydwik E, Frändin K, Akner G. Evaluating the feasibility and intercorrelation of measurements on the functioning of residents living in Scandinavian nursing homes. Accepted for publication i Physical and occupational Therapy in Geriatric, Bergland A, Narum I, Grönstedt H, Hellström K, Helbostad JL, Puggaard L, Andresen M, Granbo R, Frändin K. Long-term effects of home rehabilitation after hip fracture - 1-year follow-up of functioning, balance confidence, and health-related quality of life in elderly people. Disabil Rehabil 2010; 32(1): 18-32, Zidén L, Kreuter M, Frändin K. Effects of physical training on aerobic capacity in frail elderly people (75+ years). Influence of lung capacity, cardiovascular disease and medical drug treatment: a randomized controlled pilot trial. Aging Clin Exp Res 2010; 22: 85-94, Rydwik E, Gustafsson T, Frändin K, Akner G. PASEO- ett EU-projekt med fokus på fysisk aktivitet för inaktiva äldemänniskor, Frändin K. Böcker och bokkapitel: Riskbruk Missbruk Beroende - insatser, forskning & fortbildning i Västra Götaland" En rapport från Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor - nätverk i Västra Götaland, 2010, Kapitlet "FoU Sjuhärad Välfärd - ökat fokus på missbruk" s : Per-Åke Karlsson, Ingegerd Karlsson och Lolo Lebedinski 22