Verksamhetsberättelse FoU Sjuhärad Välfärd. Borås

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 FoU Sjuhärad Välfärd Borås

2 SAMMANFATTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE FoU Sjuhärad Välfärd 2016 Under året framtogs ett nytt verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) med kommunal inriktning utifrån sociala frågor och välfärdsutmaningar, för perioden Beslut fattades i FoUS:s styrgupp Förslag till nytt avtal för perioden översändes till ägarparterna för undertecknande. Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund rekommenderade kommunerna att underteckna avtalet. Beslutsprocessen pågick under hösten och ägarparternas undertecknande av avtalet pågick fram till Under hösten 2016 genomfördes en rundresa till alla ägarpartskommuner för att ta reda på respektive kommuns syn på utmaningar, behov av kompetensutveckling och andra FoU-insatser. Även vid Högskolan i Borås genomfördes en diskussion kring FoUS:s nya inriktning, i relation till högskolans arbete med forskning och utbildning. Underlaget sammanställdes i en rapport och resultatet diskuterades gemensamt den 1 december och vid styrgruppens sista sammanträde den 16 december, för att komma fram till framtida prioriteringar. Utifrån detta har planer för olika FoU-insatser inletts inför Under hösten 2016 har även FoUS:s webbplats uppdaterats utifrån de nya förutsättningarna och likaså FoUS:s nyhetsbrev, som har digitaliserats. Under året genomfördes 17 olika arrangemang för kompetensutveckling med totalt 917 besökare en ökning jämfört med föregående år. Seminarier och andra arrangemang har bland annat anordnats utifrån resultat i Inkontinensprojektet och kring områdena preparatkännedom, barns fetma och övervikt samt stärkt skydd för barn och unga. Flertalet arrangemang har skett i samarbete med andra organisationer. Den sista delen i seminarieserien om implementering genomfördes och ett dialogmöte hölls om nyanlända och flyktingars situation. Under våren avslutade Per-Åke Karlsson och Angela Bångsbo en utvärderingsverkstad i förtid och arbete inleddes med att förändra upplägget av denna typ av FoU-insats. Under året gjordes en uppföljning av tre tidigare FoU-insatser: Lär ut, Sista socialisationen och Utvärderingsverkstad för att analysera såväl framgångsfaktorer och svårigheter. Arbetet fortsatte med följeforskning/utvärdering av två sociala investeringsprojekt: Tidiga insatser för ökad skolnärvaro, för VGR med Göran Jutengren och Margareta Lundberg Rodin och ett för Borås Stad: Hela Väster med Goran Puaca och Margareta Carlén. På uppdrag av SKL har Per-Åke Karlsson (med kollega) utvärderat EBP inom funktionshinderområdet. Arbetet har fortsatt inom konsortiet kring i PYC (Parenting Young Children), där FoUS och tre FoU-miljöer i Linköping, Göteborg och Uppsala ingår. Årets nettobudgetresultat för FoUS är 658 tkr och ingående balans 2017 är tkr, ackumulerat med tidigare års överskott. Intäkterna från ägarparterna var 2,9 mkr mindre jämfört med föregående år.

3 1. Inledning Organisation och resurser... 5 Styrgrupp och arbetsutskott... 5 Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration... 5 Medarbetare... 6 Styrdokument... 6 Samarbetspartner under Verksamheten Verksamheten i förhållande till styr- och måltal Översikt över FoUS:s verksamhet FoU-projekt, FoU-stöd och utvärderingar Kompetensutveckling Fem exempel på verksamheter vid FoUS Resultat Produktion och prestationer: Ekonomiskt resultat Slutord... 21

4 1. Inledning Från och med 2016 är FoU Sjuhärad Välfärds ägarparter Sjuhäradskommunerna Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn inklusive Vårgårda kommun samt Högskolan i Borås. När FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) ändrade inriktning till att vara en mer kommunalt fokuserad FoU-enhet lämnade Västra Götalandsregionen FoU-samarbetet. FoUS:s verksamhetsprogram och avtal omarbetades i och med den nya kommunala inriktningen. FoUS:s övergripande mål är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till att utveckla ägarparternas arbete med sociala frågor och olika utmaningar inom välfärdsområdet. FoU Sjuhärad Välfärds verksamhet ska ha kommuninvånarna i Sjuhäradsbygden som utgångspunkt för att bedriva utveckling, forskning och kompetensutveckling. FoUS:s arbete ska även fortsatt ske utifrån ett brukarperspektiv, där forskning och utveckling sker i nära samverkan med brukare/patienter. Hållbar utveckling, folkhälsa, integration och genus är andra viktiga aspekter för FoUS:s verksamhet. FoU-arbetet ska bedrivas i nära samarbete med ägarparterna, andra samarbetspartner med likartade uppdrag samt andra FoU-enheter. Vidare ska FoUS förnya och vidareutveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning, sprida kunskap och erfarenheter från forsknings- och utvecklingsprojekt och medverka till att de implementeras i ägarparternas verksamheter. Under hösten 2016 genomfördes en rundresa till alla ägarpartskommuner för att ta reda på respektive kommuns syn på utmaningar, behov av kompetensutveckling och andra FoUinsatser. Även vid Högskolan i Borås genomfördes en diskussion kring FoUS:s nya inriktning, i relation till högskolans arbete med forskning och utbildning. Underlaget sammanställdes i en rapport och resultatet diskuterades gemensamt den 1 december och vid styrgruppens sista sammanträde den 16 december, för att komma fram till framtida prioriteringar. Utifrån detta har planer för olika FoU-insatser inletts inför Under hösten 2016 har även FoUS:s webbplats uppdaterats utifrån de nya förutsättningarna och likaså FoUS:s nyhetsbrev, som har digitaliserats. 4

5 2. Organisation och resurser Styrgrupp och arbetsutskott FoU Sjuhärad Välfärd förvaltas av Högskolan i Borås och finns i högskolans lokaler. Ägare är Högskolan i Borås och kommunerna: Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Styrgruppen utgörs av tjänstemannarepresentanter från ovan nämnda ägarparter och fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Representanter från Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg är adjungerade. Styrgruppen sammanträdde vid sex tillfällen under Ordförande i styrgruppen var Dag Forsström, chef för Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad. Vice ordförande var rektor Björn Brorström, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott (AU) bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet består av två representanter från kommunerna samt en från Högskolan i Borås. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, kommunikation och administration FoUS:s basorganisation består av verksamhetschef, samordnare, vetenskapliga ledare, kommunikatör samt administratör, samtliga på deltid mellan 20 och 80 procent av heltid. Kommunikatörs- och administratörstjänsterna är tillsvidareanställningar vid högskolan, medan övriga är anknutna genom tidsbegränsade avtal eller uppdrag. Verksamhetschefen, samordnare, vetenskapliga ledare, administratör och kommunikatör utgör FoUS:s ledningsgrupp. Verksamhetschefen leder arbetet och har ekonomi- och personalansvar. Samordnarna planerar och genomför olika arrangemang för kompetensutveckling samt stödinsatser för sina respektive mål-/behovsgrupper via internt och externt samarbete. Vidare samplanerar samordnare och vetenskapliga ledare idéer och projektförslag. Vetenskapliga ledare är knutna till verksamheten för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet i rapporter samt forsknings- och utvecklingsprojekt. Kommunikatören ansvarar för FoUS:s interna och externa kommunikation och administratören för den gemensamma administrationen. Verksamhetchef Margareta Lundberg Rodin Samordnare Angela Bångsbo, samordnare med inriktning funktionshinder och äldre. Louise Hellgren, samordnare med inriktning barn, unga och familjer i utsatta livssituationer fr.o.m Margareta Lundberg Rodin samordnar ansvar för behovsområdena missbruk/beroende och ekonomiskt utsatta. Vetenskapliga ledare Göran Jutengren, för barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer. Per-Åke Karlsson, för socialt arbete/social omsorg. 5

6 Kommunikatör Pia Mattzon Administratör Magdalena Hjers, t.o.m , Malin Petersson fr.o.m Medarbetare För de FoU-insatser och -projekt som genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS:s organisationsmodell, rekryterats från ägarparterna och universitet/högskolor. Under 2016 var totalt tolv medarbetare involverade i FoUS:s arbete, varav åtta på deltid i verksamheten och fyra anlitades till olika projekt, vilket totalt motsvarar 3,5 årsarbetare. Av dessa var tre män. Medarbetarna har varierande kompetens och yrkes- och utbildningsbakgrund, som: arbetsterapeut, socionom, förskollärare, ungdomsbehandlare i socialtjänsten, master kriminologi, kandidatexamen i journalistik, docent i socialt arbete, doktorand i vårdvetenskap, fil. lic. i organisation och ledarskap inom offentlig förvaltning, fil. doktor och professor i psykologi. Dessutom har projektarbetare anlitats med olika kompetenser. Styrdokument FoU Sjuhärad Välfärd har både ett nytt verksamhetsprogram och nytt avtal för perioden Ytterligare styrdokument är Beredning av förslag till och kriterier för projekt vid FoU Sjuhärad Välfärd och Kriterier för bedömning av ansökan om FoU-stöd samt Kommunikationsstrategi styrdokument för FoU Sjuhärad Välfärds kommunikationsaktiviteter samt årlig Verksamhetsplan. Styrdokument återfinns på FoUS webbsida, 1 och reviderade dokument tillkommer allt eftersom de blir klara. FoUS:s styr- och måltal har varit oförändrade sedan starten 2009 och även 2016 har redovisning skett utifrån dessa, men från 2017 kommer de att förändras utifrån den nya verksamhetsinriktningen. Samarbetspartner under 2016 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartner medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetspartner/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner Ett stort antal kommuner i Västra Götaland inom ramen för PYC-konsortiet. Högskolor och universitet Göteborgs universitet med olika berörda institutioner och enheter som Institutionen för socialt arbete, Psykologiska institutionen, Sahlgrenska akademin neurovetenskap och rehabilitering samt AgeGap Centrum för åldrande och hälsa. Dessutom Högskolan i Hedmark i Norge. Myndigheter Länsstyrelsen i Västra Götaland, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Brottsoffermyndigheten samt Kriminalvården. 1 Styrdokument är tillgängliga via 6

7 FoU-enheter FoU-enheternas intresseförening FoU Välfärd, Vårdsamverkan Fyrbodal, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland, FoU i Väst/GR, Enheten för FoUstöd Regionförbundet Uppsala län, FoU i Sörmland, PUFF-enheten i Norrköping och FoU-centrum Linköping. FoU- och forskarnätverk Nätverket för utvärderingsverkstäder, Nätverket om brukarmedverkan i forskning inom äldreområdet och Västsvenskt FoU-nätverk, samt FoU Välfärd nätverk funktionshinder. Nätverk för kommunikatörer vid FoU-miljöer. Samverkansorganisationer samt yrkes- och professionsföreningar Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation), Sjuhärads samordningsförbund och Svenska utvärderingsföreningen. Frivillig- och intresseorganisationer Funktionshinderforskning i Väst (HafV), Bräcke Diakoni, FAM-huset (Frälsningsarmén), Handikappföreningarnas samarbetsorganisation (HSO), Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt Länsnykterhetsförbundet. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NkA) Drivs i partnerskap mellan flera intressenter, varav FoUS är en och bidrar med en styrelseledamot. 7

8 3. Verksamheten 2016 Under året genomfördes 17 olika arrangemang för kompetensutveckling med totalt 917 besökare en ökning jämfört med föregående år. Seminarier och andra arrangemang har bland annat anordnats utifrån resultat i Inkontinensprojektet, och kring områdena preparatkännedom, barns fetma och övervikt samt stärkt skydd för barn och unga. Flertalet arrangemang har skett i samarbete med andra organisationer. Den sista delen i seminarieserien om implementering genomfördes under året och ett dialogmöte hölls om nyanlända flyktingars situation. Under våren avslutade Per-Åke Karlsson och Angela Bångsbo Utvärderingsverkstaden i förtid och arbete inleddes med att förändra upplägget. Under året gjordes en uppföljning och rapport av tre tidigare genomförda FoU-insatser: Sista socialisationen, om livsberättelser på äldreboenden, Lär ut, bättre läkemedelshantering för äldre, samt Utvärderingsverkstad. Syftet var att analysera såväl framgångsfaktorer och svårigheter. Därutöver fortsatte arbetet med följeforskning/utvärdering av två sociala investeringsprojekt: Tidiga insatser för ökad skolnärvaro för Västra Götalandsregionen med Göran Jutengren och Margareta Lundberg Rodin och för Borås stad: Hela Väster med Goran Puaca och Margareta Carlén. På uppdrag av SKL, Sveriges kommuner och landsting, har Per-Åke Karlsson (med kollega) utvärderat EBP, evidensbaseras praktik, inom funktionshinderområdet. Av tre beviljade FoU-stöd 2015 redovisades ett från Tranemo kommun, som handlade om funktionsnedsatta på arbetsmarknaden och en slutrapport är på gång. Arbetet i PYC:s (Parenting Young Children) skandinaviska konsortium med fyra FoU-miljöer, fortsatte och nytt avtal tecknades mellan parterna under året. Intresset för utbildningar med metodstöd inom PYC är stort i Sverige och samarbetet med aktörer i Norge har fortsatt. Verksamheten i förhållande till styr- och måltal 2016 Fyra styr- och måltal finns för FoU Sjuhärad Välfärd. FoUS har ändrat inriktning under året till att främst omfatta kommunernas välfärdsområden från och med hösten Måltalen har däremot inte förändrats för detta år. Här återges måltalen samt årets utfall: Område FoU-projekt/projektledare (även uppdrag/utvärderingar): Måltal: Andelen projektledare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Nedan redovisas projektledare enbart för Utfall projektledare (antal): Ägarkommun Primärvård SÄS HB/FoUS VGR annan 2 Annan arbetsgivare 3 Totalt Kommentar: Under året pågick eller inleddes fem projekt, varav tre är uppdrag/följeforskning/utvärdering av sociala investeringar, ett rör inkontinens och ett är ett internt FoU-projekt/uppföljning av tre FoUS-insatser. Område publikationer/förstaförfattare/medförfattare: Måltal: Andelen förstaförfattare från var och en av de samverkande parterna ska vara minst 15 % över tid (senaste tre åren). Nedan redovisas enbart resultat under Utfall förstaförfattare: Ägarkommun Primärvård SÄS HB/FoUS VGR annan Annan arbetsgivare Totalt T.ex. habiliteringen och kanslier. 3 Arbetsgivare utanför regionen och andra intressenter. 8

9 Kommentar: Antalet förstaförfattare inklusive medförfattare 2016 är totalt 6. Antalet publikationer är betydligt högre jämfört med föregående år. Område kompetensutveckling Måltal: Andelen deltagare från PV+S ska inte underskrida 40 %. Andelen deltagare från kommuner ska inte underskrida 40 %. Andelen från PV och respektive SÄS bör inte skilja mer än med en faktor 2. Utfall kompetensutveckling, personal (inkl politiker: 24 st.- ingår i totalsumman) Ägarkommun Primärvård SÄS HB VGR annan Annan arbetsgivare Totalt Kommentar: Deltagandet är högt från kommunerna, vilket delvis beror på att arrangemang under hösten primärt hade kommunalt fokus. Målet med 40 % för regionen gäller enbart våren och det kan konstateras att det inte har uppnåtts, däremot kan konstateras att deltagandet från andra är relativt stort, 17 %. Totalt har deltagandet ökat med 42 % jämfört med Område mål-/behovsgrupper: Måltal: Att minst två arrangemang riktas till varje målgrupp. Ett nytt mål från 2014 var att minst 30 % av aktiviteterna ska riktas till FoUS:s nyare målgrupper (alla utom äldre och personer med funktionshinder). Utfall behovsgrupper: Behovsgrupp 9 Antal arrangemang (FoU-projekt med komp.utv.) Funktionshinder 2 Äldre 6 Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer (BUF) 5 Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik (BeSO) 2 Behovsgruppsövergripande 2 Totalt 17 Kommentar: Antalet arrangemang för kompetensutveckling var totalt 17 för olika behovsgrupper, vilket är fler jämfört med 2015 (15). Målet uppfylldes väl när det gällde minst två behovsgrupper. Om de behovsövergripande insatserna inräknas är måluppfyllelsen högre. Likaså uppfylls målet väl, med 53 %, att minst 30 % av aktiviteterna ska gälla de senare tillkomna målgrupperna. Översikt över FoUS:s verksamhet 2016 Verksamheten vid FoUS kan indelas i dessa former av FoU-arbete; forsknings- och utvecklingsinsatser inklusive FoU-projekt, arrangemang för kompetensutveckling och stödinsatser. I följande översikt redovisas kortfattat vilka insatser som genomförts och/eller utvecklats under året. Vilka behovsgrupper FoU-projektet respektive arrangemanget för kompetensutveckling inriktat sig på: F= Funktionshinder (uppdelning mellan fysiska och psykiska funktionshinder togs bort 2014) Ä= Äldre BUF= Barn och unga samt familjer i utsatta livssituationer BeSo= Socioekonomiskt utsatta grupper, människor med beroendeproblematik. Ursprung till och karaktär av insats redovisas i form av kategorier: Kategori 1: FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé. Kategori 2: Arrangemang för kompetensutveckling som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé. Kategori 3: FoU-projekt eller arrangemang för kompetensutveckling som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare eller finansiär (t.ex. forskningsråd, statlig myndighet), eller som använder FoUS:s lokaler; dvs. FoUS har ett värdskap. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd. Kategori 5: Samverkansprojekt mellan FoU-enheter och/eller högskolor. Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoU-projektet/kompetensutvecklingsarrangemanget. Vilken finansiering FoU-projektet/ kompetensutvecklingsarrangemanget har haft. Fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsarrangemang i projekt under 2015.

10 När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller ett arrangemang för kompetensutveckling har vi identifierat följande former: Egenfinansierade av FoUS. Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare. Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär. Värdskap/Delägarskap, där värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet, men inte går in med finansiering. I delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. FoU-projekt, FoU-stöd och utvärderingar FoU-projekt, FoUstöd och utvärderingar Tidiga insatser för ökad skolnärvaro (utvärdering) Hela Väster (utvärdering) PYC, Parenting Young Children (FoU-projekt) Inkontinensproblem hos äldre på särskilt boende (FoU-projekt) Social dokumentation Metodbok för sociala investeringar Uppföljning av tre FoU-insatser Arbetsmarknadsinri ktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet (FoUstöd) Rekommendera en vårdcentral utifrån ett patientperspektiv (FoU-stöd) Kat. Social / HSV (%) Egen finans FoU-projekt BUF 3 75/25 X BUF 3 100/0 X Värdskap/ delägar -skap Kompetensutvecklingsarrangemang i projekt Egen finans BUF 5 50/50 X (konsortium) Ä 1 25/75 X X X Ä, F 1 100/0 X Samtlig a 3 100/0 X Ä, samtliga 1 75/25 X F 4 100/0 X X Samtlig a 4 25/75 X Samfinans Upp - drag Behovsgrupp Samfinans Uppdrag Värdskap/ delägarskap 10

11 Kompetensutveckling Arrangemang (antal) Behovsgrupp Kategori Social/HSV (%) Egen finans FoU-café/dialogmöte (1) BUF 2 100/0 X Samfinans Uppdrag Workshop (6) Utvärderingsverkstad varav 1 projekt- och utvärderingsverkstad (Avslutades i förtid) Seminarium (7) Temadag (1) Konferens (2) Samtliga 2 och 3 75/25 X Samtliga 2 och 3 75/25 100/0 Samtliga 2 och 3 75/25 X X BUF 3 25/75 X BeSO 3 50/50 X X X Kommentar: Det senaste året har alla olika arrangemangsstyperna genomförts, men FoU-café har benämnts dialogmöte och har använts för att diskutera flyktingsituationen. En betydande andel av arrangemangen är egenfinansierade och samtidigt är merparten olika typer av samarrangemang. 11

12 4. Fem exempel på verksamheter vid FoUS För att ge en beskrivning av bredden på verksamheten som bedrivs inom FoU Sjuhärad Välfärd redovisas här först exempel på ett samarrangemang för kompetensutveckling i form av två temadagar om övervikt och fetma hos barn och unga. Därnäst följer en artikel om Inkontinensprojektet, vars resultat fortsätter att spridas till studenter vid Högskolan i Borås och till personal i ägarpartskommunerna. Vi redovisar därefter ett nationellt utvärderingsuppdrag från SKL som Per-Åke Karlsson, vetenskaplig ledare vid FoUS, haft tillsammans med professor Bengt G Eriksson. Utvärderingen handlar om evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Vi visar också exempel på ytterligare ett arrangemang för kompetensutveckling, ett dialogmöte som vände sig till socialtjänstens chefer och utvecklare, kring personalens utbildningsbehov gällande nyanlända barn och unga. Till sist redovisas också hur enheten förändrat sitt arbete med artiklar och nyheter, i en beskrivning av det nya digitala nyhetsbrevet som framöver kommer att ersätta den tryckta pappersversionen. Från webbplatsen : Angelägen kunskap om övervikt och fetma hos barn Ökade satsningar på barn och unga med övervikt och fetma är efterfrågade, likaså kompetensutveckling för politiker och yrkesverksamma som möter barnen i sitt dagliga arbete januari arrangerades därför en fortbildningsdag på temat, med fokus på aktuell forskning och förebyggande arbete. Någon liknande utbildningsinsats enligt det här konceptet har inte getts i Borås med omnejd tidigare, berättar Anna-Stina Görander, sjuksköterska vid barn- och ungdomsmedicinska öppenvårdsmottagningen i Borås, som är med i arrangörsgruppen. Det är Västra Götalandsregionen, Sjuhäradskommunerna och FoU Sjuhärad Välfärd som står bakom arrangemanget. Den första temadagen av två gavs vid två tillfällen för att möta den stora efterfrågan. Uppföljningen sker den 18 maj på Högskolan i Borås, då med fokus på konkreta metoder och samverkan mellan de aktörer som möter barn och unga med övervikt och fetma. Men vid det här tillfället lyftes alltså det förebyggande arbetet fram, som till exempel FaR - fysisk aktivitet på recept, och hur det används för barn och unga. Regionutvecklare från VG-regionens folkhälsokommitté berättade om pågående folkhälsoarbete och dagens moderator, Laslo Erdes, som är blivande barnhälsovårdsöverläkare i Södra Älvsborg, berättade också om dagsläget för barns hälsa i området. Aktuell forskning, både kring bakomliggande orsaker, påverkansfaktorer och råd för att förebygga och motverka övervikt/fetma hos barn, presenterades av Jovanna Dahlgren, professor och enhetschef för Centrum för pediatrisk tillväxtforskning i Göteborg, och Staffan Mårild, docent och överläkare vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus. Lägre risk för ammade barn Jovanna Dahlgren talade bland annat om hur amning, tarmbakterier och fettsyror påverkar riskerna att utveckla övervikt och fetma. Amning är bra, men sammansättningen i bröstmjölken skiljer sig enormt från kvinna till kvinna beroende på vad hon äter. Hon menar att det är viktigt att inte ge ammande mammor dåligt samvete, men att det ändå är ett faktum att risken för fetma minskar hos barnet när mamman äter rätt. Bröstmjölken i sig påverkar också barnets tarmflora på ett sätt som är positivt för barnets vikt, medan välling i allt för stor mängd kan lägga grunden för framtida viktproblem, enligt Jovanna Dahlgren. Förebygga tidigt ger bäst effekt Staffan Mårild talade om förebyggande insatser mot fetma hos barn och att dessa ger som bäst effekt om de sker före två års ålder. Åtgärder som riktas mot alla småbarnsföräldrar har dessutom fördelen att inte bli utpekande. Han är inte heller främmande för en svensk sockerskatt, för att minska förekomsten av fetma och diabetes hos barn och unga. Han talade också om vilken effekt tv och reklam har för barnens hälsa, vikt och brist på fysisk aktivitet. Men maten är den avgörande faktorn, även för att förebygga fetma. Det går inte bara att jobba kring fysisk aktivitet, en ändring av kosten måste till också. Vi äter helt enkelt för mycket, fel mat och vid fel tillfälle, säger han. 12

13 Forskaren Maria Magnusson, dietist och sjuksköterska, pratade om samtalsmetodik och vikten av ett normmedvetet förhållningssätt samt interkulturell kompetens. Det handlar bland annat om att ha "ett distanserat förhållningssätt till egna fördomar, antaganden och värderingar". Hennes avhandling handlar om att förebygga barnfetma med hänsyn till socioekonomiska villkor. Fetma är en klass-sjukdom som drabbar hårdare bland dem med lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger hon, ett konstaterande som för övrigt även de andra forskarna som föreläste under dagen var inne på. Komplex problematik Obesitasteamen vid de fem barn- och ungdomsmedicinska öppenvårdmottagningarna i Sjuhärad presenterade sig också under dagen. Bland åhörarna fanns yrkesverksamma från vård- och familjecentraler, barnhälsovård, elevhälsa, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, med flera. Några politiker fanns också bland åhörarna. Men vi skulle önska att fler var här idag och kunde höra vad forskarna säger, menar Julia Backlund, dietist och en av arrangörerna. Hon och arrangörskollegan Anna-Stina Görander framhåller vilken komplex problematik det är kring barn och ungas övervikt och fetma. Det krävs resurser till det här, det är ett tungt arbete och rymmer en komplexitet som alla inte riktigt förstår i alla lägen, säger Anna-Stina. Text: Pia Mattzon Temadagen skildrades också i FoU Sjuhärad Välfärds nyhetsbrev nr 1:2016 och den uppföljande temadagen på webbplatsen : Handfasta metoder kring barn med övervikt Från webbplatsen : Inkontinensforskning sprids till personal och studenter Inkontinensprojektet som pågått på FoU Sjuhärad Välfärd sedan 2014 har satt fingret på en komplex problematik. Nu sprids resultaten från pilotprojektet till yrkesverksamma i Sjuhäradskommunerna och till studenter inom flera utbildningar vid Högskolan i Borås. Förhoppningar finns också om fortsatta forskningsstudier. Det finns ett stort behov av metoder, både rent konkreta i omvårdnadsarbetet, men också på organisatorisk nivå, säger lektor Lise-Lotte Jonasson. Urininkontinens bland äldre på vård- och omsorgsboenden är vanligt förekommande men eftersom problemet sällan utreds är det många som inte får rätt behandling. För vårdtagaren kan det innebära ett personligt lidande och ur ett större perspektiv får den stora användningen av inkontinensskydd både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. I oktober 2015 presenterades FoU-rapporten om Inkontinensprojektet, som skrivits av Lise-Lotte Jonasson, universitetslektor vid Högskolan i Borås. Den förespråkar ett personcentrerat arbetssätt som utgår från den äldres behov och önskningar, och leder till högre livskvalitet och välbefinnande. Det finns studier som visar att boendena vinner på att utreda de äldres behov och anpassa hjälpmedlen efter vad varje person behöver. Om var och en av de äldre får gå på toaletten och (eller) får hjälpmedel som stämmer bra med deras egna behov, minskar läckagen. Med mindre läckage på sängkläder och kläder minimeras behoven av byten, och det i sin tur sparar personalresurser. Så det här är faktiskt en riktig vinna-vinna-situation, säger Lise-Lotte Jonasson. Att de äldre får gå på toaletten utifrån sina egna vanor är en annan viktig fråga, påpekar hon, och utifrån hur ofta varje person behöver gå dit. För så är det inte på en del boenden i dag. Arbetsredskap till yrkesverksamma I projektrapporten presenterades handfasta arbetsredskap för yrkesverksamma på vård- och omsorgsboenden, genom en rad förslag till både diskussionsfrågor och förbättringsområden. Dessa har Lise-Lotte Jonasson presenterat vid seminarier och workshops i de tre kommuner som deltog i pilotstudien; Bollebygd, Tranemo och Ulricehamn, och under hösten 2016 ges ett liknande upplägg i andra Sjuhäradskommuner. Med som föreläsare finns också distriktssköterskan Elvy Johansson som tog initiativ till satsningen som utvecklades till själva Inkontinensprojektet samt Annelie Nilsson, som är fysioterapeut och beskriver inkontinensproblematik ur ett sådant yrkesperspektiv. Annelie Nilsson och Lise-Lotte Jonasson kommer också att föreläsa för studenter på Högskolan i Borås, med rapporten om Inkontinensprojektet som kurslitteratur. Det gäller bland annat en kurs i familjehälsovård och förskrivning av hjälpmedel inom distriktssköterskeutbildningen, en uppdragsutbildning för Borås Stad i förskrivningsrätt för sjuksköterskor samt kursen Den äldre människan som patient (inkl förskrivningsrätt) i utbildningsprogrammet Specialistsjuksköterska Vård av äldre. 13

14 Inkontinensprojektets referensgrupp undersöker också möjligheterna att söka forskningsmedel för ett implementeringsprojekt som utgår från pilotprojektets resultat och de förbättringsområden som identifierades. Det finns ett stort intresse ute i kommunerna att jobba vidare med det här, berättar Lise-Lotte Jonasson. Många har sett i och med projektet att det finns saker att göra. Alla känner igen sig i problematiken och ser den komplexitet som vi har skrivit om i rapporten. Vår förhoppning är att arbeta fram metoder som sedan kan användas ute i kommunerna, säger hon. Text: Pia Mattzon Fotnot: Läs mer om inkontinensprojektet här. Från webbplatsen : FoUS-lektor i nationellt utvärderingsuppdrag Per-Åke Karlsson, lektor och vetenskaplig ledare vid FoU Sjuhärad Välfärd, har under våren avslutat ett uppdrag från SKL att tillsammans med professor Bengt G Eriksson utvärdera en nationell satsning kring evidensbaserad praktik. Satsningen har skett inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Det här var ett uppdrag att utvärdera som var tänkt att pågå en längre tid tre år men den nya regeringen ändrade förutsättningarna, och det blev ett års uppdrag istället, berättar Per-Åke Karlsson. I början var det tänkt att vi skulle göra en extern måluppfyllelseanalys kring huruvida satsningen nått uppsatta mål samt en mer närgående följeforskning av några särskilt intressanta aktiviteter inom satsningen. Men när det bara blev ett år blev det istället en måluppfyllelseanalys och enbart viss följeforskning. Satsningen på att stödja utvecklingen inom evidensbaserad praktik (EBP) har bedrivits i projektform via SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, under perioden utifrån en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Syftet med utvärderingen har, utöver att bedöma och utvärdera i vilken mån satsningens mål har uppfyllts, också varit att beskriva och värdera hur arbetet bedrivits för att nå målen genom en nationell samordningsfunktion vid SKL. En särskild nationell samordnare har arbetat tillsammans med regionala utvecklingsledare som har varit knutna till regionala stödstrukturer som byggts upp i samtliga regioner/län. Som Per-Åke Karlsson och Bengt G Eriksson, verksam vid Högskolen i Hedmark, Norge, beskriver i sin rapport har arbetet med att utveckla EBP när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättning ingått som en del i den omfattande satsning som startade 2010, för att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Utifrån en kartläggning av kommunernas behov inom funktionshinderområdet (SKL 2012), inriktades satsningen på tre områden: Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga, förstärkt brukarmedverkan samt utveckling av systematisk uppföljning. Tanken med den nationella satsningen var att lägga en grund för evidensbaserad praktik inom det här området med stöd av nationella samordnaren och utvecklingsledare i länen, säger Per-Åke Karlsson. Han berättar att regionerna drog igång en mängd olika aktiviteter, bland annat utbildningar och informationsspridning. Man lanserade också vissa metoder, varav Delaktighetmodellen var den som var mest frekvent och framgångsrik, då man utbildade vägledare. Sedan blev det ett något abrupt avslut för många, i och med att regeringen beskar stödet avsevärt. Men en del av utvecklingsledarna runtom i landet fortsätter med sitt arbete, men då med regionala medel, berättar Per-Åke. Lyssnar mer på brukaren Genom en nationell enkät som besvarades av cirka 230 av landets kommuner undersöktes i vilken mån satsningens målsättning hade uppnåtts, utifrån ett kommunalt perspektiv. Det som var mest framträdande var aktiviteter kring förstärkt brukarmedverkan, säger Per-Åke Karlsson. Det var betydligt mindre när det gäller systematisk uppföljning och ökad delaktigheter för barn och unga med funktionsnedsättning. Det man alltså svarat i enkäten är att det område där det hänt mest är att man lyssnar mer på brukaren. Minst hade hänt när det gäller att ta till sig forskningskunskap vilket inte är så konstigt, eftersom det är en relativt lågutbildad personalgrupp som inte har någon vana av att leta efter forskningsresultat och sådant. De jobbar snarare efter erfarenhet och lokala traditioner, säger Per-Åke. Han refererar till de tre kunskapskällor inom evidensbaserad praktik som ska vägas in i allt beslutsfattande och handlande; professionell erfarenhet och expertis, brukarens önskemål, behov och kunskaper samt vetenskaplig kunskap/forskning. Sammantaget tycker vi att det här projektet har jobbat bra med nationell samordnare, utvecklingsledare som dragit igång många aktiviteter och skapat nätverk. Däremot ifrågasätter vi i vilken mån man rört sig i riktning mot en evidensbaserad praktik ute i verksamheterna, åtminstone om man definierar det som att integrera de tre kunskapskällorna ovan. 14

15 En naturlig förklaring till att det inte skett i avsedd utsträckning är att satsningen blev avbruten i förtid, menar Per-Åke Karlsson och Bengt G Eriksson. Men vi sätter också vissa frågetecken kring om det här är rätt tänkt, för den här sortens verksamhet. De menar att det kan vara generellt svårt att arbeta med EBP inom socialtjänsten, men att det är extra svårt inom funktionshinderverksamhet. Inom medicinen finns föregångaren till EBP, men då handlar det ju framför allt om reparativa verksamheter: blindtarmen opereras, till exempel, och sedan är man återställd. Det är en avgränsad insats för att hitta rätt metoder och det kan vara tekniskt komplicerat, men det är inte särskilt komplext. Inom den medicinska vården är det slutna system, insatserna är ofta avgränsade i tid. Men inom funktionshinderverksamheter är det oftast frågan ett om livslångt stöd, där det möjligtvis handlar om habilitering, men inte rehabilitering: många gånger handlar det om att fungera så bra som möjligt i vardagen, säger Per-Åke Karlsson. Mer reflektion kring EBP i stödjande arbete Bland de rekommendationer han och Bengt G Eriksson ger i utvärderingsrapporten finns uppmaningen att reflektera över och utveckla tankarna kring hur EBP kan användas inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Det krävs fler överväganden än man hittills har gjort, menar författarna. Det evidensbaserade praktik-tänkandet är svårt när det gäller stödjande arbete, specifikt vad gäller stöd från vetenskaplig forskning för det finns inte många effektstudier, av naturliga skäl. Hur ska man studera effekterna av en 15-årig vistelse på ett boende? Vad ska man jämföra med? Det här är en annan typ av verksamhet som inte så automatiskt kan trängas in i evidensbaseringsfållan, konstaterar Per-Åke Karlsson. Text: Pia Mattzon Fotnot: Rapporten heter Utvärdering av nationell satsning på utveckling av EBP - evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Verksamhetsområde funktionshinder. Rapporten finns att läsa och ladda ner i pdf-format här. Från webbplatsen : Stort utbildningsbehov i arbetet med nyanlända Nyanlända barn och unga är från hösten 2016 en prioriterad grupp för FoU Sjuhärad Välfärd. I efterdyningarna av den stora flyktinginvandringen arrangerades därför ett dialogmöte för chefer och utvecklare inom socialtjänsten. Den här verksamheten är ju i praktiken nästan ny åtminstone i den här omfattningen och det finns många anställda som inte har tillräckligt med kunskaper, säger Dag Forsström, ordförande i FoU Sjuhärad Välfärds styrgrupp och chef för arbetslivsförvaltningen i Borås Stad. Det stora antalet nyanlända i landet har inneburit stora påfrestningar på socialtjänsten, så även i Borås och Sjuhäradsbygden. Men att antalet ankommande minskat på senare tid har gett utrymme för summering och reflektion kring behoven av kompetensutveckling, möjligheter till samverkan och annat som kan komma de nyanlända till nytta. Vi behöver fylla på med kunskap, forskning och andras erfarenheter kring hela det här sättet att ta emot människor, säger Dag Forsström. Vi måste göra det på ett bra sätt, så att de får en chans att komma in i samhället, och för att motverka att vi får stora grupper med utanförskap. Han berättar att personalen på arbetslivsförvaltningen möter mellan 500 och nya boråsare varje år. Det är en utmaning att se till att de får en dräglig tillvaro, snabbt kommer in i undervisning i svenska och sedan snabbt ut i arbetslivet. Dialogmötet riktade sig till företrädare för FoU Sjuhärad Välfärds ägarparter, det vill säga Högskolan i Borås och de åtta kommunerna i och omkring Borås. Särskilt inbjudna var nyckelpersoner inom socialtjänsten, till exempel verksamhetsutvecklare och verksamhets- och enhetschefer, men även forskare och lärarutbildare från högskolan fanns på plats. När mötet inleddes tog Dag Forsström tillfället i akt att berätta mer om verksamheten vid FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs. Som ägarparter bidrar varje kommun med 13 kronor/invånare till enhetens verksamhet. Det är viktigt att ni vet om att enheten finns och att ni själva ute i kommunerna hjälper till och kommer med input så att den kan jobba med rätt saker, påpekade han. Vid mötet fick företrädare för var och en av kommunerna presentera den aktuella flyktingsituationen och därefter delades de omkring 40 deltagarna in i fyra grupper, för mer ingående diskussioner om dagens tema: Behov och möjligheter kring nyanlända. 15

16 Kritiska punkter och behov I grupperna identifierades en rad problemområden, eller kritiska punkter, kring de nyanlända. Bland annat att ungdomar på sin 18-årsdag flyttas från hem för vård och boende för unga till asylboenden, vilket försämrar integrationen och även kan innebära att ungdomar får avbryta sin påbörjade gymnasieutbildning. Debatten kring åldersbedömning i media och sociala medier och att ensamkommande utmålas som brottsbenägna är andra exempel, liksom kommande nya nationella regler kring ersättning och självförsörjandekrav. Bostadsbristen för utflyttande nyanlända unga är ett stort problem som flera grupper lyfte och segregerade skolor ett annat. De behov som lyftes fram gällde till exempel insatser och aktiviteter för barn som kommer med sin familj och alltså inte är ensamkommande, bättre samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola och sjukvård för barn som får stanna i landet är ett annat. Flera grupper efterlyste också arenor, gärna via FoU Sjuhärad Välfärd, där kommunföreträdare kan träffas och hitta nya vägar för arbetet med nyanlända och för att träna sig att se möjligheter och resurser. Det rådde enighet vid mötet om att det finns stora behov av kompetensutveckling och utbildning i arbetet med de nyanlända och deras situation. Det gäller till exempel: Handledning till personal som arbetar med unga som fasas ut i samhället Verktyg i processen när barn fått avslag och ska lämna landet Verktyg för att jobba med kvarboende när några ska avvisas Kunskap om och verktyg för förberedelser kring avvisningar och vad som sker i mottagande land Värdegrundsfrågor: allmän information och konkretiserat kring målgruppen, till exempel jämställdhet, hedersrelaterat våld. Förhållningssätt och bemötande kring utåtagerande beteende, personer med psykiatriska diagnoser, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och trauman. Interkulturell kompetens. Goda exempel Det fanns också plats för goda exempel på dialogmötet. Vårgårda kommun är en av de minsta bland FoUS:s ägarparter och mindre kommuner möter särskilda utmaningar i flyktingmottagandet. Men som Ronny Nordström, enhetschef för HVB-hem i kommunen berättar, finns det också fördelar med det småskaliga. Vi jobbar mycket i samverkan med civilsamhället, alltså polis, socialtjänst och skola. Killarna på boendet är ute i civilsamhället på kvällarna. Föreningslivet och särskilt Vuxenskolan har tagit stort ansvar. Vi har satt ihop en hel pärm med aktiviteter de kan välja på. Vid dialogmötet föreläste även Ulla-Britt Caping Salas från GR, Göteborgsregionens kommunalförbund om GR:s arbete kring nyanlända, och särskilt ESF-projektet Nya GRannar. Projektet, som fått närmare 13 miljoner i stöd från ESF (Europeiska socialfonden), handlar om kompetensutveckling för personal i tio av GR:s 13 kommuner. Omkring 100 personer från socialtjänst, skola och boenden i dessa kommuner går utbildningen. Vad händer nu? Dokumentationen från dialogmötet ska sammanställas och presenteras på en gemensam workshop för ägarparterna den 2 december. Sedan får vi se vad som är möjligt att gå vidare med, kanske i samverkan med kommunalförbundet till exempel när det gäller utbildning, säger FoUS:s samordnare Louise Hellgren. Eventuellt kommer vi att sätta ihop en arbetsgrupp med representanter från kommunerna för att tillsammans utforma utvecklingsprojekt. Som ansvarig för dialogmötet presenterade hon också aktuell forskning kring nyanlända och även vad andra FoU-enheter runtom i landet arbetar med i frågan. Styrgruppens ordförande Dag Forsström tycker också att det är angeläget att ytterligare forskning kring de nyanländas situation kommer igång så snart som möjligt. Vi är ju bara i början av det här, det kommer säkert att pågå i många år. Människorna kommer i alla fall att finnas kvar i många år, och då vill det till att de får så god hjälp som möjligt, säger han. Text: Pia Mattzon Från webbplatsen : Nyhetsbrev 3:2016 både tryckt och digitalt I december 2016 är det premiär för FoU Sjuhärad Välfärds digitala nyhetsbrev, I FoUKUS. Parallellt skickas den tryckta pappersversionen ut för sista gången. Förändringen tar avstamp i hänsyn till miljö och resurser och arbetet med att utforma en mer tillgänglig webbplats. Den här satsningen ligger i tiden. Genom att inte publicera nyhetsbrevet på papper sparar vi både miljö- och personalresurser, säger Margareta Lundberg Rodin, tf. verksamhetschef, och poängterar att det knyter an till 16

17 högskolans handlingsplaner för hållbar utveckling. Där konstateras att pappersförbrukningen ska minska med tio procent under 2016, genom ökad digitalisering och styrning av utskrifter. Dessutom är det digitala nyhetsbrevet bättre anpassat till vår webbplats, som blivit ännu mer tillgänglighetsanpassad för personer med olika funktionsnedsättningar, berättar Margareta Lundberg Rodin. Det mesta av innehållet i det digitala nyhetsbrevet är kortare inledningar med länkar till längre texter på FoU Sjuhärad Välfärds webbplats. Här kommer vi som tidigare att publicera artiklar och texter om aktuella aktiviteter och mer långvariga FoU-insatser. Utöver miljö- och tillgänglighetsaspekterna ser vi flera fördelar med ett digitalt nyhetsbrev, till exempel: Uppdaterad information. I och med att texterna i nyhetsbrevet länkar till webbplatsen kan information korrigeras och läggas till snabbare. Fler och nyare nyheter. Ett digitalt nyhetsbrev är betydligt billigare att producera och distribuera. För FoUS:s räkning innebär det att vi har möjlighet att göra fler än de tryckta nyhetsbrev vi hittills publicerat per år. Större möjlighet till dialog. Genom länkarna i nyhetsbreven dirigeras ni som läsare direkt in på FoUS:s webbplats, där det finns aktuell information om pågående FoU-arbete och planerade aktiviteter samt vem som är ansvarig för vad. Där finns också kontaktuppgifter till alla medarbetare, med e- postadresser och telefonnummer. Statistik kan leda till bättre urval. Genom att se vilka artiklar på webbplatsen som fått flest besök via nyhetsbrevens länkar, kan vi få en bild av vilket innehåll som är mest intressant för er läsare. Snabb överblick. Även den som inte har tid eller möjlighet att klicka sig vidare till mer läsning av respektive artikel i nyhetsbrevet får en överblick över vad som är aktuellt på FoUS. Den första utgåvan av det digitala nyhetsbrevet mejlas till dem som tidigare anmält att de vill ha nyhetsbrevet via e-post (i pdf-format). Teckna prenumeration Prenumeranter som fram till nu har fått pappersversionen av nyhetsbrevet kan anmäla sig som mottagare av det digitala nyhetsbrevet via webbplatsen eller genom att ta kontakt med någon medarbetare vid FoU Sjuhärad Välfärd. (Se faktaruta.) Fakta//Så anmäler du dig till det digitala nyhetsbrevet Gå till sidan Publicerat/nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter i formuläret och klicka på knappen Skicka. Du blir automatiskt ansluten till vår sändlista och får en bekräftelse till den e-postadress du har angivit i formuläret. Du kan också ringa till FoU Sjuhärad Välfärds administratör på telefonnummer eller skicka e-post till fous@hb.se Har du frågor eller synpunkter på nyhetsbrevet? Kontakta kommunikatör Pia Mattzon eller tf. verksamhetschef Margareta Lundberg Rodin. Text: Pia Mattzon Fotnot: Tidigare versioner av FoU Sjuhärad Välfärds tryckta nyhetsbrev finns sparade och publicerade som pdffiler på sidan Publicerat/ Nyhetsbrev. 17

18 5. Resultat 2016 Resultatet av verksamheten presenteras utifrån två aspekter: Först presenteras utåtriktade aktiviteter mer ingående och därefter presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten Produktion och prestationer: Slut-, arbets- och delrapporter samt broschyrer/kortversioner: Under året har två rapporter publicerats inom FoUS:s rapportserie (motsvarande uppgift 2015 var tre rapporter, varav två är kortfattade foldrar). Eriksson, B., Karlsson, P-Å. (2016). Utvärdering av nationell satsning på utveckling av EBP: Verksamhetsområde funktionshinder. Jonasson, L.L. (2016). Inkontinensprojektet: Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta. Avhandlingar och artiklar: Två artiklar har accepterats eller publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2015 var tre artiklar). Jonasson, L.L., Josefsson, K. (2016). Staffs experiences of the management of older adults with urinary incontinence. Healthy Aging Research 5 (16) Kamal, L., Strand, J., Jutengren, G., & Tidefors, I. (in press). Perceptions and Experiences of an Attachment-based Intervention for Parents Troubled by Intimate Partner Violence. Clinical Social Work Journal. Böcker och bokkapitel: Medarbetare vid FoUS har medverkat som författare till en reviderad upplaga. (2015 medverkade ingen författare). Eriksson, B., Karlsson, P-Å. (2016). Att utvärdera välfärdsarbete. 2. uppl., Malmö: Gleerups Utbildning AB. Konferenser och mässor: Under året har FoU-projekt presenterats genom seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid ett tillfälle (motsvarande uppgift 2015 var 5 tillfällen): Margareta Lundberg Rodin presenterade ett paper Hälsonavet Noltorp i Alingsås vid Mimers forskarkonferens 8-9 november, Malmö högskola. Nyhetsbrev från FoUS: Det tryckta nyhetsbrevet har publicerats vid tre tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca 850 prenumeranter och i e-postformat till ca e-prenumeranter (motsvarande uppgift 2015 var tre nyhetsbrev upplaga ca 875 tryckta ex till prenumeranter och ca till e-postprenumeranter). Besökare på webben: FoUS:s webbplats har haft unika besök under 2016, tillsammans har det genererat sidvisningar på webbplatsen. Noteras bör att webbplatsen har gjorts om under senare halvan av året, dvs. hösten (Motsvarande siffror för besöksstatistik år 2015 var unika besök och sidvisningar. År 2014 var det unika besök och sidvisningar, ungefär samma antal som under 2016). 18

19 Omnämnande i media: FoUS har inte omnämnts i lokal dagspress under 2016 och inte heller i nationell fackpress under året. (Under 2015 omnämndes FoUS en gång i lokal dagspress, Borås Tidning, samt en gång i P4 Radio Sjuhärad). Utvärderingsverkstad: Denna avslutades i förtid under 2016 på grund av att deltagarna inte hade möjligheter att fullfölja uppgifterna till olika kurstillfällen. FoU-cirkel: Anordnades varken 2015 eller Planer fanns tillsammans med kommunerna när det gällde barns delaktighet, men de ansåg att det var svårt att genomföra av tidsskäl. Seminarium: Under året har FoUS arrangerat, på egen hand eller i samverkan, sju seminarier med totalt 242 deltagare. Tre seminarier om inkontinens genomfördes i tre kommuner, två i samarrangemang med Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås och Funktionshinderforskning i Väst (HafV), samt två avsåg FoUstöd, ett till Tranemo kommun och ett till Primärvården Södra Älvsborg arrangerades totalt tio seminarier, varav fyra skedde i samverkan. Under 2016 deltog något fler personer med annan arbetsgivare än FoUS ägarparter jämfört med Workshop: Under året har FoUS arrangerat sex workshoppar med totalt 228 deltagare, samtliga var samarrangemang med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, för ägarpartskommuner och med VGR (2015 arrangerades ingen workshop). Dialogmöte: Under året har FoUS arrangerat ett dialogmöte i egen regi med totalt 24 deltagare (benämndes tidigare FoU-café). (2015 arrangerades ett FoU-café.) Konferens: Under året arrangerade FoUS två konferenser med totalt 260 deltagare. Detta i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland, Kriminalvården samt Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. (2015 arrangerades ingen konferens). Temadag: Under 2016 har FoUS arrangerat en temadag i samarbete med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Sjuhärad. (Under 2015 arrangerades en temadag). Totalt var antalet arrangemang för kompetensutveckling 17 under 2016 och de besöktes av 917 deltagare. Motsvarande uppgift för 2015 var 15 med 523 deltagare, vilket innebär en mindre ökning med 13 % när det gäller antalet och en större 75 % när det gäller antalet deltagare. 19