Rapport om jubileumsåret

Transkript

1 BORGÅ LANTDAG Rapport om jubileumsåret

2 Innehåll 1 Inledning Organisation... 2 Borgå lantdags festkommitté... 2 Det riksomfattande Märkesåret Byggande av ny park och konsttävling Fester och evenemang Borgå lantdags huvudfest 28 mars Borgåkalaset - två historiska stadsfester Barnen firade med dans Seminarier Borgånejdens musikinstitut svarade för konserterna Övriga evenemang under jubileumsåret Festgudstjänster i Borgå domkyrka Tredje sektorn som evenemangsarrangör Kommunikation och marknadsföring Jubileumsårets symbol och marknadsföringsmaterial Budget och bidrag till jubileumsårets projekt Sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Bidragsmottagare under jubileet Bilaga 2 Evenemangskalender Tapahtumakalenteri Bilaga 3 Borgå Kalasen den 28 mars och den 18 juli

3 1 Inledning År 2009 firades ett betydande riksomfattande märkesår i Borgå. Då hade det gått 200 år sedan ryske kejsaren Alexander I kallade samman de finländska ständerna till Borgå lantdag. Finska kriget ( ) pågick fortfarande då lantdagen öppnades i mars 1809 i Borgå. I fyra månader var lantdagsmännen samlade i Borgå. Lantdagens avslutning firades den 19 juli. Då höll Alexander I sitt berömda tal där han konstaterade att Finland upphöjts bland nationernas antal. Tvåhundra år efter händelserna har det varit intressant att bedöma lantdagens betydelse för utvecklingen i Finland i förhållande till det samhälle vi känner till idag. År 2009 firade man nationellt Märkesåret 1809, som administrerades och koordinerades av Statsrådets kansli. Märkesåret projektet koncentrerade sig på teman som Finska kriget, Borgå lantdag, Freden i Fredrikshamn och bildandet av en centralförvaltning. Den riksomfattande synvinkeln kompletterades av satsningar på de orter som deltog i projektet. Märkesåret firades på olika sätt runtom i landet. I de enskilda kommunerna kunde man fokusera lokalt snarare än på ett allmänt plan och i stället för stora linjer kunde man välja detaljerade och mer småskaliga synvinklar. Man kunde vara närmare vanligt folk, historier som berättats från mun till mun samt allt det vanliga och vardagliga som gör historia så intressant. I Borgå har man i stället för märkesår talat om jubileumsår. Med det ville man poängtera den positiva betydelse händelserna i Borga hade: Ceremonierna och händelserna som 200 år tidigare skedde i Borgå har varit värda att fira. I Borgå har den finskspråkiga termen varit valtiopäivät i stället för maapäivät. Denna etablerade benämning inom historieskrivningen användes även inom det riksomfattande Märkesåret projektet. Under jubileumsåret hittade vuxna och barn intressanta historiska frågeställningar, frågor, svar och fängslande gåtor. Under jubileumsåret omformades dessa till bilder, ord, pjäser och dans. Det har också handlat om stunder i museer och bibliotek, föreläsningssalar, lektioner och fester. Lantdagens jubileumsår berörde tusentals borgåbor såväl på gator i Gamla Stan som i fantasin på historieböckernas sidor. 1

4 2 Organisation Borgå lantdags festkommitté Borgå stad inledde förberedelserna inför jubileumsåret i början av år 2007 då man tillsatte Borgå lantdags festkommitté. Festkommittén tillsattes av stadsstyrelsen och som festkommitténs ordförande fungerade stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander. Som producent och sekreterare för festkommittén under perioden jobbade fil.mag. Sari Hilska. Till hennes uppgifter hörde att för stadens del svara för koordineringen, planeringen och förverkligandet av projekt och evenemang under jubileumsåret tillsammans med samarbetspartner. Festkommitténs medlemmar representerade Borgå stads förtroendevalda och tjänstemän, Borgå stift, Porvoon suomalainen seurakunta och Borgå svenska domkyrkoförsamling, Östra Nylands förbund och Borgå museum. Festkommitténs medlemmar Mikaela Nylander, ordförande Jaakko Jalonen, vice ordförande Matti Arvinen, teknik- och miljödirektör Gustav Björkstrand, Borgå stift Susann Hartman, kulturdirektör Marcus Henricson, stadsdirektör Merja Herranen, museidirektör Pia Högström, turismchef (vik. Annika Palmgren ), Pipsa Kyöstiö fr.o.m Harri Kari, förtroendevald Aino-Marja Kontio, kommunikationschef fr.o.m Åke Lindstedt, kyrkofullmäktig Outi Lumijärvi, förvaltningsdirektör Jaakko Mikkola, landskapsdirektör Liisa Pitkänen, kyrkofullmäktig Markku Välimäki, bildningsdirektör Festkommitténs medlemmar 2009 Mikaela Nylander, ordförande Kaj Bärlund, vice ordförande Maarit Ståhlberg, tf. teknik- och miljödirektör Gustav Björkstrand, Borgå stift Susann Hartman, kulturdirektör Marcus Henricson, stadsdirektör, Jukka-Pekka Ujula fr.o.m Merja Herranen, museidirektör Marja Järvinen, förtroendevald Aino-Marja Kontio, kommunikationschef Hilding Mattsson, tf. bildningsdirektör Åke Lindstedt, kyrkofullmäktig Outi Lumijärvi, förvaltningsdirektör Jaakko Mikkola, landskapsdirektör Pipsa Kyöstiö, turismchef Liisa Pitkänen, kyrkofullmäktig 2

5 Festkommitténs uppgifter och målsättningar Borgå lantdags festkommittés centrala uppgifter var att motivera och uppmuntra aktörer, se till att evenemangen var mångsidiga och att man i programutbudet beaktade olika målgrupper. Målet var också att främja samarbetet mellan olika aktörer samt att svara för jubileumsårets information och marknadsföring. Målsättningen med jubileumsåret var att erbjuda både borgåbor och resenärer information om historiska händelser och upplevelser i form av olika kulturella och andra evenemang. Kommuninvånare, föreningar, skolor och andra läroanstalter uppmuntrades att beakta märkesåret i sin egen verksamhet. Stödformer var bl.a. projektbidrag, marknadsföringssynlighet samt möjlighet att uppträda vid fester som staden arrangerade. Jubileumsårets utbud riktades till kommuninvånare och resenärer i alla åldrar. En speciell målgrupp var ändå barn och unga. Dem försökte man beakta både i planeringen av evenemang och i beviljandet av bidrag. Staden stödde föreningarnas projekt under jubileumsåret. T.ex. Borgå Fäktare uppträdde vid sommarkalaset och arrangerade ungdoms-fm i värjfäktning enligt jubileumsårets tema. 3

6 Det riksomfattande Märkesåret 1809 För de riksomfattande evenemangen under märkesåret svarade Märkesåret delegationen och dess kommitté, vilka tillsattes av statsrådets kansli. Som ordförande för delegationen fungerade statsminister Matti Vanhanen. Borgå stads representant i delegationen var stadsdirektör Marcus Henricson och i kommittén förvaltningsdirektör Outi Lumijärvi. Märkesårets tema var "Nationen växer fram". Med temat ville man betona tidsperiodens betydelse för Finlands senare nationella och statliga utveckling. Märkesårets huvudevenemang var Borgå lantdags 200-årsjubileumstillställning i Borgå domkyrka den 28 mars 2009 och statsrådets 200- årsjubileumstillställning i Åbo den 2 oktober I Fredrikshamn arrangerades en expertkonferens som behandlade Östersjöns framtid den augusti och ett symposium för historieforskare i samband med årsdagen från freden i Fredrikshamn den september. På hösten arrangerade ministerierna och de statliga verken också öppet hus -evenemang för medborgarna. Vid sidan av nationella evenemang ville Märkesåret projektet uppmuntra kommuner, sammanslutningar samt lokala aktörer till initiativrikedom under märkesåret. Stöd fanns bl.a. på Märkesåret webbplatsen ( i form av material om märkesårets historia samt en evenemangskalender med märkesårets evenemang. Huvudevenemanget i Borgå den 28 mars koordinerades i samarbete av Märkesåret projektet, Borgå stad och församlingarna i Borgå. Även presskonferenser och mediecentret som betjänade medierna arrangerades i samarbete med statsrådets informationsenhet. Också för övrigt förekom täta kontakter med det riksomfattande projektet. Märkesåret projektet deltog bl.a. i myntverkstaden under Borgåkalasen både på vintern och sommaren samt i huvudbiblioteket i slutet av året med den nationella vandringsutställningen "Finland genom tiderna". Republikens president Tarja Halonen, doktor Pentti Arajärvi, riksdagens talman Sauli Niinistö och statsminister Matti Vanhanen gladde sig åt Märkesårets jubileumsmynt. Jubileumsmyntets tre första numrerade exemplar överräcktes till statens högsta ledning i Domkapitlet Jubileumsmyntet planerades av bildhuggare Reijo Paavilainen och gavs ut av Rahapaja Oy. Bild STT Info. 4

7 3 Byggande av ny park och konsttävling Borgå stads teknik- och miljösektor samt bildningssektor hade flera projekt som helt eller delvis berörde jubileumsåret. Många projekt hade startat redan innan år 2009 som t.ex. grundrenoveringen av museibyggnaderna. Dessa lantdagsprojekt blev en del av stadsbilden i Borgå och glädjer på så sätt kommuninvånare och resenärer långt in i framtiden. På Västra åstranden, mittemot Runebergsesplanaden, byggdes under jubileumsåret en ny park, August Eklöfs park. Tack vare sitt centrala läge valdes parken även till plats för det offentliga konstverk som planerades till minne av Borgå lantdag. Parken och konstverket lämnar ett bestående minne i stadsbilden av Borgå lantdag år 1809 och märkesåret 2009 som firats till ära av lantdagen. Parken började byggas på hösten 2008 och ingivningen firades den 12 september Det ursprungliga namnet på parken var Engelparken. I slutet av augusti 2009 inlämnades ett medborgarinitiativ i vilket man föreslog att namnet ändras till August Eklöfs park. Ärendet behandlades i planläggnings- och byggnadsnämnden och namnet ändrades till August Eklöfs park i oktober Den öppna platsen i mitten av parken fick samtidigt namnet Lantdagsskvären. Där finns Kirsi Kaulanens och Ylva Holländers konstverk "Lantdagstriptyk". Invigningen av parken lockade cirka 300 borgåbor till platsen en vacker höstdag. 5

8 Engelparkens konsttävling I oktober 2008 fick konstnärer, skrivna i Borgå, en inbjudan av Borgå stad att delta i planeringstävlingen för ett konstverk som placeras i August Eklöfs park (då Engelparken). I tävlingen följdes Finlands Konstnärsförening rf:s tävlingsregler. Syftet med konsttävlingen var att till den nya parken skaffa ett konstverk som på ett värdefullt sätt symboliserar Borgå lantdags betydelse för Finlands utveckling mot självständighet och demokrati. Konstverket skulle också tilltala dagens stadsbor och resenärer som besöker Borgå. Fram till slutet av januari 2009 inlämnades 27 tävlingsbidrag. Prisnämnden utlyste Kirsi Kaulanens och Ylva Holländers konstverk "Lantdagstriptyk" till segrare. På andraplats placerade sig arbetsgruppen Petri Hytönen och Aarno Rankka samt på tredjeplats arbetsgruppen Anssi Pulkkinen och Iina-Karoliina Välilä. Dessutom beviljade prisnämnden ett hederspris till Jarmo Vellonen. Lantdagstriptyk De tre väggarna i Kirsi Kaulanens och Ylva Holländers verk Lantdagstriptyk representerar Finland, Sverige och Ryssland. Väggarna består av rik ornamentik och har skapats med laserskärning. Bildmotiven och symbolerna härstammar från folkkonsten och heraldiken. Konsttävlingens prisnämnd konstaterade följande om konstverket: Det dekorativa förverkligas på ett stiligt sätt. Det svarta järnet med utskurna figurer anknyter till visuell kultur på 1800-talet, bl.a. tidsålderns teknik, dekorationer av smidesjärn, skuggskärningar och ljusreflekterande magiska lyktor. Behandlingen av formen samt verkets inre och yttre talar till fantasin. Verket fungerar aktivt i förhållande till sin omgivning och ger betraktaren en möjlighet att träda in i verkets inflytelsesfär. Spetsstrukturen möjliggör en ljus- och skugglek kring verket och inbjuder en att stiga in i verket. Verket avspeglar det givna temat fräscht och tidlöst. Lantdagstriptyken avtäcktes i samband med invigningen av parken den 12 september Verket är gjort av svart brännmålat rostfritt stål och brons. Verket är cirka 3,5 meter högt och har en diameter på cirka 2,5 meter. Förverkligandet av konstverket stöddes av Borgå Energi Ab, Porvoon Osuuspankki, Renor Oy och Sparbanksstiftelsen i Borgå. Konstnärerna Ylva Holländer och Kirsi Kaulanen invid Lantdagstriptyken. Konstverkets bronsknopp väntade ännu på att bli installerad. Bild: Mikko Kaunisto. 6

9 Parkens växtlighet berättar om lantdagen Lantdagstriptykens form, material och färger har även inverkat på ytorna och möblerna i August Eklöfs park, bl.a. den svartgråa stenläggningen samt belysningsanordningarnas, skräpkorgarnas och bänkarnas material och färger. Parkens växtlighet tar fram det historiska lantdagstemat. Närmast gångbron har man planterat gamla finländska mångåriga blommor. Arter är bl.a. stormhatt, Mose brinnande buske, fjädernejlika, tigerlilja, lupin, klocklilja, blågull, rosenmalva, myskmalva och pingstlilja. Den vita färgen i Finlands flagga syns i parken under blomningstiden: alléer med prydnadsäppelträd och ädelsyren samt löknarcisser och klematis på stenmuren. Dessutom finns det rikligt med blommor i andra färger. Till sin form är parken helt symmetrisk och även växterna är placerade symmetriskt. Från Borgå å leds vatten till de två bäckarna i parken, vilka avger ett lugnande och porlande ljud. I parken har man även med breda gångar samt trygg och effektiv belysning beaktat en livlig gång- och cykeltrafik. Byggandet av parken är en fortsättning på iståndsättningen av åstranden i Borgå. Iståndsättningen startade på östra sidan av ån år År 2005 arrangerade Borgå stad en planeringstävling för att få fram idéer till parkområden på Västra åstranden. Det förslag som segrade i tävlingen gav staden en formidé till projektplanen för parken. Huvudentreprenören i parkbygget var VRJ Etelä- Suomi Oy och Borgå stads parkavdelning. Parken planerades av stadsträdgårdsmästare Mikko Kaunisto. Elplaneringen sköttes av Kari Janhunen och Mikael Hämäläinen från Borgå Energi. Stadens parkavdelning reser Lantdagstriptyken. Bild: Mikko Kaunisto. 7

10 Övriga projekt Fasadbelysning och flaggspaljé För två hundra år sedan piffade man i Borgå upp byggnader och offentliga rum inför de stora festligheterna och hedersgästerna. Stadsborna kunde glädja sig åt många av nyheterna även efter lantdagsevenemangen. T.ex. tändes de första gaslamporna för att lysa upp gatorna i centrum av Gamla Stan. Motsvarande bestående förbättringar gjordes nu till ära av jubileumsåret. T.ex. förverkligade Borgå stad tillsammans med Borgå Energi en bestående fasadbelysning av de historiska lantdagsbyggnaderna. Byggnader som lystes upp var Domkapitlet, Restaurang Gamla Lagmannen, Gamla Rådhuset samt fasaderna på kejsarens residens (s.k. Slottet) på Ågatan 12. Då kejsare Alexander I anlände till Borgå för att öppna lantdagen gick han igenom en äreport som byggts vid Prästgårdsbackens tull. Nu installerades en "välkomstport" för alla som kom till staden, dvs. en flaggspaljé på mittfilen på Västra Mannerheimleden. I spaljén ingick totalt 45 flaggor med lantdagssymbolen. Flaggorna vajade från motorvägens anslutning till Magnus Erikssons gata från januari fram till att jullamporna installerades. Spaljéns konstruktioner kan användas för motsvarande ändamål även senare. Flaggorna i flaggspaljén planerades av Paula Jääskeläinen, medan stadsträdgårdsmästare Mikko Kaunisto svarade för planeringen av installationen och placeringsplatserna för flaggspaljén. Fasadbelysningen planerades av Kari Janhunen från Borgå Energi. Flaggorna i flaggspaljén användes som dekorationer vid flera evenemang under jubileumsåret. Bild från Konstfabriken , Studio Lindell. 8

11 Grundrenovering av museibyggnader Grundrenoveringen av Gamla rådhuset och Holmska gården inleddes stegvis år Målet var att byggnaderna skulle stå klara under jubileumsåret. Holmska gården öppnades för allmänheten på sommaren Grundrenoveringen av Gamla Rådhuset blev klar just innan huvudevenemanget i mars Renoveringskostnaderna uppgick till cirka 2,5 miljoner euro. Undervisningsministeriet stödde grundrenoveringsprojektet med euro. 9

12 4 Fester och evenemang Den finländska historian och Borgå stads jubileumsår ihågkoms under flera fester och evenemang. Under jubileumsåret arrangerades bl.a. utställningar, föreläsningsserier, seminarier, projekt inom konstfostran, konserter, stadsfester och teaterföreställningar. Merparten av evenemangen ordnades i mars april och juli, men tillställningar och verksamhet i anknytning till jubileumsåret arrangerades under hela året. En del av evenemangen förverkligades redan år 2008 då man förberedde sig för jubileumsåret. Allt som allt ordnades cirka 60 evenemang för allmänheten. Dessutom arrangerades flera privata tillställningar. Evenemangskalendern publicerades på webbadressen En sammanfattning av kalendern finns bifogad till rapporten. Festkommittén för Borgå lantdag svarade för arrangemangen av följande tillställningar och fester: Tänk om? Historia kreativt för barn och unga, seminarium för lärare i samarbete med Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland. Borgå lantdag början på en ny tid? -historieseminarium i samarbete med Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland. Barnens lantdagsbal för tredjeklassister i samarbete med Haaga Helia. Borgå Big Bands lantdagsparty i samarbete med Borgånejdens musikinstitut. Borgåkalaset , stadsfest i Gamla Stan i Borgå i samarbete med Porvoon Teatteri, Borgånejdens musikinstitut, Borgå museum, Borgå turistguider samt föreningar och företagare. Festkonsert i Borgå domkyrka i samarbete med Borgånejdens musikinstitut. Kulturkvarter på Gamla Rådhustorget under fem lördagar i juli och augusti. Två föreställningar per dag. Borgåkalaset , stadsfest i Gamla Stan i Borgå och på åstranden i samarbete med Porvoon Teatteri, Borgånejdens musikinstitut, Borgå museum, Borgå turistguider samt föreningar och företagare. Invigning av August Eklöfs park och avtäckning av Lantdagstriptyken

13 Borgå lantdags huvudfest 28 mars 2009 Det riksomfattande Märkesåret projektet arrangerade Borgå lantdags 200-årsjubileumstillställningar i Borgå domkapitel och Borgå domkyrka. Märkesåret delegationen höll sitt festsammanträde i Borgå domkapitel lördagen den 28 mars 2009 klockan 11.30, dvs. vid samma tidpunkt och på samma plats där Alexander I 200 år tidigare öppnade Borgå lantdag. Tillställningen öppnades av ordföranden för Märkesåret delegationen, statsminister Matti Vanhanen. Vid tillställningen pratade också president Tarja Halonen, riksdagens talman Sauli Niinistö och akademiker Päiviö Tommila. I tillställningen deltog också riksdagens vice talmän, landets regering samt Märkesåret delegationen. I samband med märkesårets huvudevenemang uppfördes jubileumsdramat "Sång till Finland" i den fullsatta domkyrkan. I pjäsen beskrevs lantdagshändelserna och deras bakgrund med hjälp av teater och musik. Jubileumsdramat visades för allmänheten samma kväll på TV1. Från Domkyrkan flyttade sig de inbjudna gästerna till Borgå stads mottagning i Konstfabrikens Avanti!-sal. "Sång till Finland"-jubileumsdramat beställdes av Märkesåret delegationen och producerades av YLE Drama. Pjäsen skrevs och regisserades av Tiina Puumalainen utgående från Heikki Ylikangas manuskript. Tapani Parm svarade för tv-regin, Riku Niemi för musiken och Mikki Kunttu för ljusplaneringen. Programmet producerades av Anneli Pallas från YLE Drama. Bild: Studio Lindell Bilder: STT Info 11

14 Borgåkalaset - två historiska stadsfester Under Borgå lantdags jubileumsår 2009 arrangerade staden två stadsfester under namnet Borgåkalaset. Vinterkalaset arrangerades i samband med jubileumsårets huvudfestligheter lördagen den 28 mars och sommarkalaset den 18 juli då det förflutit 200 år sedan lantdagen avslutades. Kalasen ordnades i Gamla Stan i Borgå, i en äkta historisk miljö som bevarats nästan oförändrad sedan lantdagen. Som huvudsaklig evenemangsplats fungerade den scen som byggdes på Gamla Rådhustorget. Under vinterkalaset ordnades oavbrutet program och under sommarkalaset kl Olika programnummer arrangerades även på gator, gårdar, museer och butiker, kaféer och restauranger samt i Brandkårshuset. På sommaren ordnades evenemang även vid åstranden. Kalasprogrammet riktades till borgåbor och resenärer i alla åldrar. Syftet med programmet var att på olika sätt ge liv åt de historiska händelserna. På programmet fanns bl.a. olika musikframträdanden, dockteater, minipjäser, dramatiserade guidningar, cirkus, trollkarlar, folkdans och te- och kaffebjudningar i tidens anda. Evenemangen var avgiftsfria med undantag för tjänster som ordnades av privata aktörer, t.ex. utbudet i kaféer och restauranger. Under Borgåkalaset var det fritt inträde till lantdagsutställningen i Borgå museum. Man väntade sig att cirka 5000 personer skulle delta i vartdera kalaset. Uppskattningen överträffades med mer än det dubbla. Det var svårt att uppskatta den exakta publikmängden, eftersom evenemangsområdet var stort och -tiden lång. En antydan om mängden ger ändå exempelvis besöksantalet i Borgå museums utställningsbyggnad, vilken besöktes av cirka 8000 personer under vinterkalaset. Bild: Studio Lindell 12

15 Kalasen gav en positiv bild av staden Syftet med kalasen var att erbjuda borgåbor och också resenärer en möjlighet att delta i firandet av lantdagens jubileumsår. Evenemangen var avgiftsfria och i programplaneringen strävade man efter att personer i alla åldrar och personer med olika smak skulle hitta intressant program. Redan deltagandet i stadsfesten var i sig en upplevelse och räckte till åt många. Den fina allmänna stämningen kunde vara mer betydelsefull än det egentliga programutbudet. I enlighet med jubileumsårets målsättningar strävade man efter att främja stadsbornas samhörighet. Det lyckades man bra med. Både publikens direkta respons och responsen i medier var positiv och entusiastisk. De stora festerna upplevdes vara uppiggande stunder i en vardag som präglades av ekonomisk recession. Tack vare kalasen fick staden även mycket positiv synlighet i olika medier. Nyhetsförmedlingen i lokala och nationella dagstidningar, tv-nyheter, radio och på webbplatser var exceptionellt omfattande både på vintern och på sommaren. Sirkus Aikamoinen lockade en stor publik till sommarkalaset på Gamla Rådhustorget. Kalasarrangörer Kalasen erbjöd många yrkes- och amatörgrupper en synlig möjlighet att uppträda. Även för publiken var det en fördel att få se en stor del av jubileumsårets uppträdanden samlade. Kalasen gav en möjlighet att utveckla nya verksamhetssätt samt samarbetet mellan staden, föreningar och företag. I planeringsarbetsgruppen ingick representanter för Borgå Teater, Borgå Turistguider och Borgå Museum. Ur stadens organisation deltog kulturväsendet och Borgå Konstskola, turistbyrån samt Borgånejdens musikinstitut. 13

16 Till programarrangörerna hörde dessutom många kultur- och amatörgrupper och föreningar, som Köpmannaföreningen i Gamla Borgå rf, Invånarna i Gamla Borgå rf och Borgå FBK. Dessutom förekom samarbete över kommungränserna då man från Fredrikshamn och Lovisa, vilka bägge likaså firade Märkesåret 1809, bjöd in historieintresserade "Goda Inwånare" för att liva upp gatubilden i Borgå. I arrangemangen deltog totalt cirka 200 personer på vintern samt cirka 150 personer på sommaren. Borgåkalasen var omfattande projekt, vars planering och förverkligande förutsatte yrkeskunnig handledning och koordinering av programnummer. Produktionsgruppen bestod av jubileumsårets producent och teaterregissör Tuovi Putkonen från Borgå Teater som svarade för planeringen av programhelheten och fungerade som ansvarig regissör. Planeringen av musiken sköttes av Reijo Ruokonen och Päivi Honkaniemi från Borgånejdens musikinstitut, medan Christian Lindén och Taila Groth-Sulosalmi från Borgå Turistguider ansvarade för publikguidningar. Tea Itkonen handhade den grafiska planeringen av det gemensamma marknadsföringsmaterialet. Vinter- och sommarkalasens programblad finns bifogade. Barnen firade med dans Festkommittén för lantdagen bjöd in stadens alla cirka 600 tredjeklassister till Lantdagsbalen för barn. Barnen är födda år 1999 och firade sitt 10-årsjubileumsår. Balen arrangerades fredagen den 20 mars i Borgå idrottshall, dvs. en vecka innan huvudevenemangen. Borgå lantdag kommer man ofta ihåg p.g.a. lantdagsbalen, där landshövdingens dotter Ulla Möllersvärd väckte kejsare Alexander I:s uppmärksamhet. Till jubileumsårets program hörde många baler, varav Lantdagsbalen för barn lockade det största deltagarantalet. Inbjudan till lantdagsbalen besvarades av alla 16 finskspråkiga och 13 svenskspråkiga skolor som har tredjeklassister. Till balprogrammet hörde fem gamla danser, vilka övades i skolorna fr.o.m. slutet av januari. Folkdanslärare Erja Askolin handledde först lärarna under dansövningar. I skolorna hade lärarna stöd av en cd-skiva som folkmusikorkestern Lieto spelat in för lantdagsbalen samt skriftliga anvisningar. Under balen var det Lieto som svarade för musiken. 14

17 Danserna valdes så att de var av lämplig svårighetsgrad, alltså inte alltför svåra. Bland danserna fanns bekanta gamla danser som Cicapo, Pas d espagne och vals. Den östnyländska folkdanstraditionen representeras av en Angles från Lappträsk. Dessutom dansades en fartfylld Hamborg sextur. Målet var att danserna ska leva kvar i skolorna. Även andra än tredjeklassister kan använda de cd-skivor och dansanvisningar som delades ut i skolorna. Cd-skivor delades dessutom ut till alla daghem i Borgå. Studeranden vid Haaga-Helias utbildningsprogram inom hotell- och restaurangbranschen planerade en festmeny som innehöll både saltiga och söta godheter. Studerandena svarade också för de lyckade praktiska balarrangemangen och för dekoreringen av festplatsen. Balen var ett omfattande projekt i många skolor och daghem och omfattade bl.a. seder och bruk, historia och pyssel i form av bl.a. hederstecken och solfjädrar. Bilder: STT Info. Lantdagsbalen för barn fick en exceptionellt stor mediesynlighet. Balen uppmärksammades i huvudnyhetssändningarna på YLE och andra kanaler, i radion samt i lokala och riksomfattande dagstidningar. A-Zoom följde under en vecka med förberedelserna bland elever i Keskuskoulu, och publicerade ett reportage en dag innan huvudfesten Skolorna gav mycket positiv respons om lantdagsbalen. I synnerhet möjligheten för finsk- och svenskspråkiga barn att delta i ett gemensamt evenemang fick ett stort tack. Samma gällde dansundervisningen och balarrangemangen. I skolorna upplevde man att barnen från Borgå fick delta i ett unikt och värdefullt jubileumsevenemang samt att barnen själva kunde delta i förverkligandet av evenemanget. Flera lärare önskade att evenemanget skulle få en fortsättning på sätt eller annat. 15

18 Seminarier Tänk om? Historia kreativt för barn och unga Tillsammans med Hanaholmens kulturcentrum och Borgå konstskola arrangerade Borgå lantdags festkommitté ett tvåspråkigt seminarium i anknytning till lantdagens jubileumsår. Seminariet gick under namnet "Tänk om? Historia kreativt för barn och unga" och arrangerades den 18 april Seminariet var avsett för i synnerhet lärare i skolor och konstläroanstalter samt daghemspersonal. Den avgiftsfria tillställningen var ändå öppen för alla personer som var intresserade av Borgå lantdag och personer som förberedde sig på olika lantdagsprojekt. Cirka 150 personer deltog i seminariet. Vid seminariet presenterades nya och fördomsfria sätt att både under och efter jubileumsåret utnyttja historia i olika läroämnen och bland barn och unga i olika åldrar. Kreativitet, fantasi och upplevelser stod i centrum. Föreläsarna var experter i historia, drama, konst och museiverksamhet. Föredrag hölls av forskare Henrika Tandefelt, museidirektör Merja Herranen, författare Kirsti Manninen, konstnär Meiju Niskala, museilektor Anna Finnilä från Helsingfors stadsmuseum samt museipedagog Britt-Marie Borgström från Sverige. Det lokala perspektivet kom fram då lärare Minna Perokorpi-Sulin berättade om historieprojektet vid Huhtisen koulu. Borgå lantdag början på en ny tid? Dagen före jubileumsårets huvudevenemang arrangeras ett historieseminarium "Borgå lantdag början på en ny tid?". Under seminariet bekantade deltagarna sig med Borgå lantdags evenemang, deras bakgrund, följder och tolkning i ljuset av modern undersökning. Som värd fungerade specialrådgivare, historiker Henry Rask från Hanaholmen Kulturcentrum för Sverige och Finland. Föreläsningar hölls av historiker, vilka satt sig in i denna tidsålder i sin forskning. Till dem hörde fil.dr Henrika Tandefelt: "Fyra stånd och en kejsare storfurstendömet Finlands första politiska ceremonier", professor Nils Erik Villstrand: "Kejsaren och hans nya undersåtar hyllningsakten i Borgå domkyrka den 29 mars 1809", professor Lars Ericson Wolke från Försvarshögskolan i Stockholm: "Nationell katastrof eller pånyttfödelse? Märkesåret 1809 ur svensk synvinkel", fil. dr Kati Katajisto: "Från hembygd till fädernesland den nationella identitetens förändring under början av den autonoma tiden" och biskopen för Borgå stift Gustav Björkstrand: "Jacob Tengströms arbete för kyrklig autonomi ". Det avgiftsfria seminariet samlade en publik på cirka 150 personer. Borgå lantdags festkommitté arrangerade seminariet i samarbete med Hanaholmen Kulturcentrum för Sverige och Finland, Porvoon kansalaisopisto och Borgå medborgarinstitut. 16

19 Borgånejdens musikinstitut svarade för konserterna I jubileumsårets program ingick flera konserter som Borgånejdens musikinstitut arrangerade. För musikinstitutets flesta elever var den aktuella tidsperiodens musik en del av undervisningen. Utöver elevkonserter uppträdde musikinstitutets elever vid flera evenemang som staden eller privata aktörer arrangerade. Elever som spelar olika instrument och lärare deltog i olika sammansättningar i bl.a. vinter- och sommarkalaset samt fester och tillställningar som ordnades av Amisto, Porvoon Kulttuurinystävät, Borgå västra Rotarydistrikt och Borgå museum samt skolor och läroanstalter. Musikinstitutet arrangerade också en serie av fyra konserter tillsammans med Anja Kortejärvi i Gamla Stan i Borgå. Borgå lantdags festkommitté och Borgånejdens musikinstitut arrangerade tillsammans två konserter: Borgå Big Bands lantdagsparty den 27 mars samt en festkonsert i Borgå domkyrka den 29 mars. Dessutom uppträdde blåskvartetten Claros vid stadens jubileumsmottagning den 28 mars, sammansättningen Kultaiset vasket vid festgudstjänsten i domkyrkan den 29 mars samt folkmusikgruppen Lieto vid sommarens festgudstjänst den 19 juli. Festkommittén deltog i finansieringen av nämnda uppträdanden. Under Robert Löflunds ledning underhöll Borgå Big Band vid lantdagsparty i Konstfabriken. Som solister fungerade Geir Rönning, Tobias Andersin, Kirsi Ranto, Sointu Silo, Anna Wiksten samt Heidi och Pi Kiviharju. Evenemanget samlade en publik på cirka 400 personer. Bild: Studio Lindell 17

20 I domkyrkan arrangerades en festkonsert där kören Lantdagsmännen, som bestod av cirka hundra sångare från Runebergskören BSB och Porvoon Mieslaulajat, uppträdde under ledning av Eric-Olof Söderström. Dessutom uppträdde Lojo stadsorkester med violinist Linda Bärlund från Borgå som solist. Orkestern leddes av Juha Nikkola. På programmet stod musik av Rimski- Korsakov, Roman och Sibelius. Före konserten fick den fullsatta domkyrkan lyssna på professor Henrik Meinanders festtal. Lojo stadsorkester uppträdde med samma program även i Lojo. Konserten i Borgå lockade en publik på cirka 750 personer. Linda Bärlund uppträdde som Lojo stadsorkesters solist vid festkonserten i Borgå domkyrka Bilder: Studio Lindell. 18

21 Övriga evenemang under jubileumsåret Uppträdanden på festscenen på Gamla Rådhustorget Festkommittén fattade beslut om att bygga en festscen på Gamla Rådhustorget för jubileumsårets olika evenemang. Grupper som ville uppträda hade möjlighet att avgiftsfritt använda sig av scenen. Under sommarens lopp arrangerades olika musikuppträdanden, cirkusföreställningar, gatuteater och flera allsångsevenemang på scenen. Även Avanti! uppträdde på scenen med olika sammansättningar. Staden arrangerade program på scenen två gånger per dag under fem lördagar i juli (4, 11, 18 och 25.7) och augusti (1.8). Dessutom fungerade scenen som huvudplats för Borgåkalaset lördagen den 18 juli. Scenen planerades och byggdes av snickarna Perttu Hietanen och Esa Parkatti. Scenen fick positiv respons. Scenen togs isär i början av hösten och flyttades till stadens förråd för kommande bruk. Borgå museums lantdagsutställningar Borgå museums lantdagsutställningar öppnades för allmänheten den 25 mars 2009 i Gamla Kaplansgården, Holmska gården och Gamla Rådhuset. I samband med öppningen publicerade Borgå museiförening en ny publikation "Borgå lantdag 1809". Utställningen i Gamla Kaplansgården stängdes den 18 oktober, medan de övriga fortsatte hela året. En del av utställningen hålls fortfarande framme i Gamla Rådhuset. I samband med lantdagsutställningen i Gamla Rådhuset hade publiken möjlighet att bekanta sig med de mest betydelsefulla lantdagsrummen, dvs. adelsståndets riddarrum, borgarnas mötesrum och kärrförrådet i nedre våningen där man förvarar släden som kejsare Alexander I använde då han kom till Borgå lantdag. Utställningen i Gamla Kaplansgården berättade om lantdagens evenemang och personer, t.ex. om den unga Ulla Möllersvärd som kejsaren berättas varit förtjust i. Under utställningen visades dräkter, föremål och en miniatyrmodell av äreporten som byggdes för kejsaren. Museets lantdagsutställningar samlade mycket publik, cirka besökare. Hela årets besökarantal uppgick till rekordsiffran Efter jubileumsåret donerade YLE den kejsartron som användes i "Sång till Finland" -pjäsen till Borgå museum. Publikträngsel vid öppningen av Borgå museums landagsutställningar, där även Porvoon Teatteri uppträdde. Bild: Studio Lindell. 19

22 Festgudstjänster i Borgå domkyrka Jubileumsårets huvudevenemang för församlingarna i Borgå var gudstjänsterna i Borgå domkyrka den 29 mars och den 19 juli. För arrangemangen av den förstnämnda svarade Borgå stift och Borgå svenska domkyrkoförsamling samt för den andra Helsingfors stift i samarbete med finska församlingen i Borgå. Bägge gudstjänster var ekumeniska och tvåspråkiga festmässor. I mars televiserades gudstjänsten. Efter festmässan fungerade Borgå stift som värd för kyrkolunchen för inbjudna gäster i Villa Haiko. Under festgudstjänsten i mars predikade biskopen för Borgå stift Gustav Björkstrand. Bild: Studio Lindell. På sommaren predikade biskop Eero Huovinen vid festgudstjänsten den 19 juli. Efter gudstjänsten bjöd församlingen på kyrkkaffe för församlingsmedlemmarna på domkyrkans gård. Stadens hälsning framfördes av stadsfullmäktiges och festkommitténs ordförande Mikaela Nylander. Tal hölls av riksdagens talman Sauli Niinistö och för musiken stod folkmusikgruppen Lieto. I september gästades Borgå stift av Finlands och Sveriges ärkebiskopar. I samband med besöket arrangerades den 20 september en festgudstjänst i Borgå domkyrka samt ett svenskspråkigt seminarium i domkapitlet där man granskade vad händelserna år 1809 betytt för den lutheranska kyrkan i Finland och Sverige. Föredrag hölls av Sveriges ärkebiskop Anders Wejryd, professor Oloph Bexell, professor Ingvar Dahlbacka, fil. dr Björn Ryman och biskop Gustav Björkstrand. Seminarieföreläsningarna har sammanställts till en egen publikation. 20

23 Skolorna och daghemmen firade lantdagsår I Borgå finns cirka 6500 elever i grund- och gymnasieskolor samt cirka 2700 barn inom dagvården. Jubileumsåret märktes i alla skolor och daghem i Borgå. I början av året delade man ut affischer och klistermärken med lantdagsmotiv till alla skolklasser och daghem. Senare i mars delade man dessutom ut lantdagskartor för att barnen och unga bättre kunde bekanta sig med lantdagsplatserna och -personerna. Enligt Borgå museums statistik besökte cirka 6000 barn och unga museets utställningar. Många skol-, daghems- och elevgrupper bekantade sig dessutom med lantdagsplatserna i Gamla Stan. I skolor och daghem förverkligades egna projekt, baler och vårfester med lantdagen som tema. Slutresultatet omfattade noggrant förberedda fester och evenemang, vilka också barnens familjer fick ta del av. Många fester förevigades med kameror och videokameror. Borgå kulturskolas tema läsåret Borgå lantdag var också temat för Borgå kulturskolas läsår Aktörer inom kulturskolan är kulturväsendet, bibliotek samt morgon- och eftermiddagsverksamheten i Borgå stad, Borgå konstskola, Borgånejdens musikinstitut och Borgå museum. Den preliminära verksamhetsplaneringen kom igång redan på hösten Till arbetsmetoder valdes film och dockteater. Kulturskolans fadderklasser bekantade sig med temat under ledning av museilektor Hannele Tenhovuori samt under pigan Marias stadsrunda. Lärarna och eleverna handleddes även av konstskolans och musikinstitutets lärare samt bibliotekspersonalen. Utöver museer besökte klasserna sin egen närmiljö och sina byar och band på så sätt samman sin närmiljö till en större helhet. I slutet av verksamhetsåret arrangerades kulturskolans avslutning i Grand den 23 april och då presenterade skolklasserna det gångna läsårets verksamhet och arbetsresultat. Samtidigt hade kulturskolklassernas filmer och dockteater premiär. Borgå konstskolas lantdagsprojekt Borgå konstskola tog upp lantdagens jubileumsår i temavalen inom den grundläggande undervisningen. Elever i olika åldrar undersökte och framställde med olika grafiska tekniker lantdagshändelser och -personer. Dessutom förverkligade konstskolan olika separata projekt varav de största var Stigar i stad och på landsbygd -projektet och tintamaresker-projektet. Under det två år långa Stigar i stad och på landsbygd -projektet bekantade sig konstskolans elever i Borgå och Sibbo med omgivningen och historian i sin hemstad under guidade stadsrundor, skärgårdskryssningar, föreläsningar och besök till bl.a. museer. Utöver att observera nuläget funderade barnen i synnerhet på hur man bodde i staden för 200 år sedan. Erfarenheterna och arbetsresultaten sammanställdes i tidningen Polku Stigen som den 28 mars delades ut till alla hushåll i Borgå. Tidningen publicerades även i elektronisk form. Projektet fick understöd av Undervisningsministeriet. 21

24 Festkommittén beställde lantdagsfigurer av Borgå konstskola. Figurerna placerades i gatubilden. Under läsåret målade konstskolans elever lantdagsmän som deltog i Borgå lantdag, soldater och bönder som figurer med titthåll, s.k. tintamaresker dvs. målad bildvägg med ett hål för figurens ansikte. Tintamareskerna fanns sommaren 2009 framplacerade på olika håll i staden. Konstskolan gjorde upp en karta över figurerna. Kartan delades ut vid stadens turistbyrå. Merparten av tintamareskerna gladde stadsbor och resenärer i Gamla Stan. Figurerna blev populära fotograferingsplatser och tanken är att en del av figurerna placeras i gatubilden sommartid även framöver. De ungas projekt Utöver skolor utnyttjade även läroanstalter i Borgå lantdagstemat i sin undervisning och sina elevprojekt. T.ex. planerades och förverkligades fanfargruppens dräkter som ett elevarbete av elever på andra årskursen på beklädnadslinjen i Inveon. Totalt syddes 12 stycken dräkter för år gamla musikanter. Dräkterna kan användas under kommande uppträdanden och kan t.ex. lånas av skolor. Studeranden vid Inveon förverkligade också feststandaren till fanfarhornen samt huvor för att täcka in trafikmärken. Man använde huvorma i Gamla Stan under Borgåkalasen. Studeranden vid Inveon planerade och förverkligade fanfargruppens dräkter och hornstandaren. 22

25 Studeranden vid hotell- och restauranglinjen i Haaga Helia svarade för de praktiska arrangemangen kring lantdagsbalen för barn samt för dekoreringen, mattillredningen och serveringen. Studeranden inom olika branscher vid Porvoon ammattiopisto stod för arrangemangen kring lantdagsbalen i restaurang Iris. I projektet deltog totalt 180 elever inom turism-, hotell-, restaurangoch frisörsbranschen. Studeranden från Haaga-Helia dukade buffébordet vid lantdagsbalen för barn. Bild STT Info. Ungdomsväsendet i Borgå genomförde två projekt tillsammans med unga personer som besöker ungdomslokalerna: stoltuning och mosaikprojektet. De unga satte sig in i ämnet genom att bl.a. besöka Märkesåret huvudutställningen i Nationalmuseet. Det egna arbetet gav upphov till tre troner som gjordes av återvinningsmaterial samt mosaikarbeten med lantdagstema. Arbetena fanns till påseende i Kommungårdens fönster vid Krämaretorget och senare i ungdomslokalerna. Unga personer piffar upp en ny tron av återvinningsmaterial i samband med ungdomsväsendets lantdagsprojekt. 23

26 Tredje sektorn som evenemangsarrangör En av jubileumsårets viktigaste målsättningar var att uppmuntra och stöda kommuninvånarna att delta i förverkligandet av jubileumsårets program. Merparten av jubileumsårets program och utbud förverkligades av privata aktörer. Största delen av dem var öppna för alla intresserade. Föreningarna, läroanstalternas och den övriga tredje sektorns roll vid stadens evenemang var betydande. Jubileumsåret skapade kontakter mellan olika aktörer, vilket främjar kommande samarbetsprojekt. Många resenärer som kom till staden bekantade sig med lantdagstemat under guidningar som ordnades av Borgå turistguider. Turistguiderna förverkligade cirka 80 dramatiserade och temaguidningar. Under guidningarna bekantade man sig med temat t.ex. ur en mamsells, pigas eller köpmannasfrus synvinkel. Dessutom arrangerade turistguiderna dramatiserade guidningar för skolelever i Borgå. I dessa guidningar deltog totalt 67 klasser. Motsvarande dramatiserade guidningar för barn arrangerades även av Porvoon Teatteri, vars rundor med Lilla Elina var anpassat till lantdagstemat (685 deltagare) samt av Teatteri Soittorasia under ledning av Tant Monika (cirka 120 deltagare). Programutbudet var högklassigt och professionelt och det märktes att man satt sig in i lantdagens historia och betydelse. Olika tolkningar och synvinklar kom mångsidigt fram i utbudet som planerats för olika målgrupper. Programmet omfattade allt från barnfester och gatuteater till konståkningsuppvisningar. Flera olika föreläsningar ordnades. T.ex. Porvoon Kulttuurinystävät ry arrangerade expertföreläsningsserier både år 2007 och I bägge serier deltog över 300 personer. Borgå grupper uppträdde också på andra orters märkesårsevenemang. Bland annat Porvoon Teatteri deltog med sin kejsare i festen som arrangerades i Åbo Akademis hus den 18 april. I mars 2009 arrangerades flera lantdagsbaler som var öppna för alla och inför dem hade man grundligt satt sig in i tidsperiodens historia, seder och bruk samt mat- och klädkultur. Baler arrangerades av Porvoon Kulttuurinystävät ry, Borgå Västra Rotaryklubb och Porvoon ammattiopisto. Borgå maraton löptes i lantdagens tecken och dessutom vandrade man i Alexanders fotspår från Lovisa till Borgå. Evenemangskalendern med tiotals tillställningar ger en bild av det mångsidiga utbudet. En sammanfattning av kalendern finns bifogad till rapporten. Vid lantdagsbalen som arrangerades av Porvoon Kulttuurinystävät ry dramatiserades två hundra år gamla händelser. Som Ulla och kejsaren dansade Jenna Soikkeli och Elias Salonen. Bild: Studio Lindell. 24

27 5 Kommunikation och marknadsföring En utmaning angående firandet av Borgå lantdags jubileumsår för både evenemangsarrangörer, publiken och kommuninvånarna var att ämnet upplevdes vara rätt besvärligt och avlägset. För många var de tvåhundra år gamla statliga händelserna obekanta. Målet med jubileumsårets kommunikation var att informera om evenemang och erbjuda information om Borgå lantdags historiska evenemang. Jubileumsårets symbol och marknadsföringsmaterial Festkommitténs kommunikations- och marknadsföringsplan upprättades och förverkligades i samarbete med stadens kommunikationschef Aino-Marja Kontio. Lantdagens jubileumsår syntes i stadens turistmarknadsföring och hela stadsorganisationens kommunikation och dess olika verksamhetsställen. För att öka synligheten planerades en egen symbol för jubileumsåret. Vid sidan av den användes även symbolen för det riksomfattande Märkesåret projektet. Tillämpningar av symbolen för Borgå lantdags jubileumsår användes bl.a. i affischer, handprogram, flaggorna i flaggspaljén, banderoller samt i annan kommunikation och evenemangsmarknadsföring under jubileumsåret. Affischerna hängdes upp i stadens verksamhetsställen, skolklasser, daghem och delades även ut till privatföretagare och föreningar. Symbolen kunde användas av jubileumsårets alla evenemangsarrangörer. Företagarna hade en möjlighet att utnyttja symbolen i försäljningsprodukter om produkten uppfyllde de kriterier som ställdes på jubileumsårets produkter. Symbolen planerades av grafiker Paula Jääskeläinen från Borgå. Mannen på symbol föreställer adelsståndets talman, friherre Robert Wilhelm De Geer, som svarade för planeringen och förverkligandet av lantdagens ceremonier. Till dem hör också den famösa lantdagsbalen, som symbolens solfjäder hänvisar till. 25

28 Bildmotiven på jubileumsårets affisch berättar historien om Borgå lantdag. På solfjädern har man gestaltat bl.a. kejsaren som rider genom äreporten in i staden, ständernas representanter, en folkmassa som dansar kadrilj, lantdagsbyggnaderna i Borgå samt siluetterna av vapnen för de landskap som bildade storfurstendömet Finland. Andra marknadsföringsprodukter var små brevslutarklistermärken, papperskassar och kartor som berättar om lantdagshändelserna samt flaggor, banderoller och fönsterklistermärken som syntes i gatubilden. Klistermärken och kartor delades ut till bl.a. stadens alla daghem, grundskole- och gymnasieelever. Med kartans hjälp kunde man bekanta sig med lantdagshändelserna och -personerna endera i klassrummet eller under en promenad i Gamla Stan i Borgå. Kartor delades även ut vid stadens turistbyrå i två språkversioner, finska svenska samt engelska ryska. Flaggor, banderoller och fönsterklistermärken syntes på infarterna till Borgå och i Gamla Stan. Valtimohusets och Gamla Kaplansgårdens väggar dekorerades under jubileumsåret av banderoller, skisser av Paula Jääskeläinen. 26

29 Evenemangsmarknadsföring Festkommittén och olika aktörer arrangerade flera presskonferenser för medier. Information om evenemangen fanns på stadens egen webbplats och också i den riksomfattande Märkesåret kalendern på adressen Vinterkalasets tvåspråkiga program i tabloidformat publicerades som en bilaga till stadstidningen Vartti. Kalasprogrammet publicerades även i form av en broschyr som på förhand delades ut i bibliotek, Kulturhuset Grand och turistbyrån. Under kalasdagarna delades programblad ut vid olika evenemangsplatser. Till sommarkalaset gjordes en affisch som delades ut i staden redan några veckor innan evenemanget. På vintern publicerades avgiftsbelagda annonser i lokaltidningarna där man marknadsförde veckoslutets lantdagsevenemang: kalaset, Borgå Big Bands konsert och festkonserten i domkyrkan. Jubileumsårets webbsidor Lantdagens jubileumsår fick på våren 2008 egna webbsidor i anknytning till kulturväsendets webbplats. Länken till adressen fanns på förstasidan på stadens webbplats. På sidorna fanns aktuella ärenden, jubileumsårets evenemangskalender, utbud för skolor och daghem samt meddelanden. Dessutom fanns där länkar till andra webbplatser med anknytning till märkesåret. Även efter jubileumsåret erbjuder sidorna information om lantdagens historia, t.ex. hur Finska kriget märktes i Borgå, förberedelserna inför lantdagen samt om lantdagsbyggnaderna och -händelserna. På sidorna finns även berättelser om bl.a. lantdagsdansen, kejsartronen och äreporten. Kejsar Alexander I, lantmarskalk Robert Wilhelm De Geer, häradsdomare Petter Klockars, biskop Jacob Tengström och köpman Kristian Trapp. Teckningar Tea Itkonen. 27

30 Medierna främjade synligheten Den största synligheten för jubileumsåret och dess evenemang uppnåddes med en aktiv mediekommunikation. Staden presenterade jubileumsårets evenemang och projekt fr.o.m. våren 2008 i tiotals meddelanden och vid presskonferenser. Medierna bjöds även in att följa med evenemangen. I den riksomfattande mediekommunikationen bestämde man sig att satsa på några evenemang som var mer lockande för nationell media: lantdagsbalen för barn samt festveckoslutet i mars då man samtidigt arrangerade de statliga huvudevenemangen (för inbjudna gäster inklusive statens högsta ledning) samt stadsfesten Borgåkalaset. Mediekommunikationen i samband med huvudfesten i mars planerades i samarbete med kommunikationsenheten vid statsrådets kansli. På detta sätt ville man få så bra synlighet som möjligt för både statens evenemang för inbjudna gäster och Borgåkalaset. Till festveckoslutet hörde omfattande tjänster för media som förverkligades tillsammans och omfattade bland annat: Festveckoslutets presskonferens i Domkapitlet i Borgå den 27 mars. För journalister från Helsingfors arrangerades busstransport till presskonferensen. Efter presskonferensen hade journalisterna möjlighet att i domkyrkan följa med generalrepetitionen av "Sång till Finland" -föreställningen. Presskonferensen sändes även på statsrådets webbplats. Statsrådets och stadens gemensamma inbjudningar och meddelanden bl.a. via FNB och egen medieförmedling. Mediecenter för journalister vid Krämaregatan 28 mars. Vid mediecentret sköttes journalisternas ackreditering till tillställningar för inbjudna gäster, gavs rådgivning, ordnades arbetsutrymmen och trådlös nätförbindelse samt gavs journalisterna möjlighet att vila och äta. Cirka 40 journalister ackrediterade sig till evenemanget. På plats fanns bl.a. alla tv-nyhetsredaktioner, FNB och tidningar med stor upplaga. För journalister arrangerades ett separat parkeringsområde i närheten av mediecentret. Redaktionerna fick ta del av avgiftsfritt bildmaterial via STT Info Kuva och avgiftsbelagda bilder via Studio Lindell. Lantdagens jubileumsår syntes väl i lokalmedia, dagstidningar och i radion fr.o.m. år Medierna följde aktivt med evenemang som ordnades av staden och privata aktörer. Den synligaste nyhetsbevakningen skedde naturligtvis i mars och juli. Den nationella nyhetströskeln överskreds första gången i samband med lantdagsbalen för barn den 20 mars Balen beskrevs som startskottet för det efterföljande festveckoslutet bl.a. i YLE nationella huvudnyhetssändning, YLE:s kulturnyheter, svenskspråkiga tv-nyheterna, Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och många landskapstidningar. A-Zoom spelade under en vecka tid in hur elever från Keskuskoulu i Borgå förberedde sig för lantdagsbalen för barn. Reportaget visades på YLE TV2 den 27 mars Den nationella huvudfesten, Borgåkalaset och de övriga tillställningarna under veckoslutet den mars fick omfattande synlighet i de nationella tv-nyheternas huvudsändningar, dagstidningar, radio och webbmedia. T.ex. Helsingin Sanomat gjorde ett förhandsreportage på en hel sida om evenemangen i Borgå samt om Kalasen i efterskott. Följande stora medieuppmärksamhet i lokaloch nationell media fick ryske presidenten Medvedevs besök till Borgå den 21 april. Enligt den medieuppföljning som Märkesåret projektet gjorde publicerades nyheter om Borgå lantdags evenemang och fester i olika webbpublikationer i mars april cirka 80 gånger runtom i landet. I siffran ingår inte alla dagstidningar och tidskrifter, lokaltidningarna i Borgå och regionala radiosändningar, vilka samtidigt uppgick till cirka