Projektet Skriv Till

Transkript

1 Projektet Skriv Till Teaterkampanj december 2008

2 Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Catariina Salo Projektsekreterare Projektet Skriv Till Vasa mars 2009 Finns även att hämtas från

3 Svenska hörselförbundet rf:s projekt Skriv Till ordnade i december 2008 en teaterkampanj bestående av ett seminarium om textning av teater och två textade teaterföreställningar. Kampanjen ordnades i samarbete med Svenska teatern i Helsingfors och textningen av föreställningarna köptes som tjänst av Stockholms stadsteater. Teaterkampanjen ordnades för att uppmärksamma textning av teater som ett stöd för hörandet, och speciellt med tanke på att nå personalen på olika teatrar för att informera om vikten av dylik service inom teatern. I och med kampanjen vände vi oss också till personer med hörselskada för att informera om och visa tillgänglig teknik för textning av teater. Vi ville uppmärksamma teknik som gynnar möjligheterna att ta del av teaterföreställningar även om man inte hör bra. Seminariet Seminariet om textning av teater hölls på Svenska teaterns Mini-scen i Helsingfors den mellan klockan 13 och Seminariet öppnades av Svenska hörselförbundet rf:s verksamhetsledare Sonja Londen och Svenska teaterns produktionschef Göran Michelsson, därefter presenterade Catariina Salo i korthet projektet Skriv Till. Gunnel Cederberg från Korsholm berättade hur det ur en hörselskadads synvinkel känns att gå på teater med text och för första gången på flera år kunna känna sig delaktig under en teaterföreställning. Hon hade besökt Wasa Teaters textade uppsättning av Fältskärns berättelser Två stycken undersökningar presenterades också, den ena en pro gradu-avhandling som gjorts på Tammerfors Universitet: Teatteriesitysten tekstittäminen, kohdeyleisönä kuulovammaiset, skriven av Tanja Borg - den andra en enkätundersökning som gjorts av 3

4 Wasa Teater bland publiken under en textad föreställning av Fältskärns berättelser. Till seminariet hade även bjudits in Nordiska kolleger, Karen Olsen, Norsk skrivtolk och Jakob Tigerschiöld från Stockholms stadsteater. Karen Olsen höll en presentation om textad teater i Norge, om metoder som hon testat under olika teaterföreställningar. Som sista punkt under seminariet berättade Jakob Tigershiöld om den teknik som används på Stockholms stadsteater och Dramaten för textning av teater. Han berättade även att det på stadsteatern i Stockholm i år textats 12 olika uppsättningar med flera föreställningar vardera, allt som allt cirka 50 föreställningar. Jakob Tigershiöld har själv varit med och tagit fram tekniken som Stockholms stadsteater för tillfället använder. Textade teaterföreställningar I samband med teaterseminariet ordnades två stycken textade föreställningar av Kjell Westös pjäs Det hjärta man har. För pjäsens regi stod Maria Sid och i rollerna sågs Nicke Lignell, Emma Klingenberg, Markus Nykänen, Sara Paavolainen, Sinikka Sokka och Peik Stenberg. De textade föreställningarna uppfördes på Svenska teatern i Helsingfors den kl. 18:00 och kl. 19:00. Textningen förverkligades genom en köpt tjänst av Stockholms stadsteater. Textningen föverkligades så att en DVD-inspelning av föreställningen och ett manus i digital form sändes till Jakob Tigerschiöld i Stockholm. Han redigerade texten att passa den display var texten visades under föreställningen. Ett särskilt program användes sedan under föreställningen för att via en sändare skicka texterna till mottagare som publiken hade i handen. 4

5 Mottagarna var runda displayer där texten syntes i två rader på en grön botten. Under förställningen matade Jakob Tigerschiöld fram texten i den takt som händelserna förlöpte på scenen. Textningsdisplay som användes under de textade föreställningarna. Foto: Catariina Salo Publiken kunde på förhand beställa speciella textningsbiljetter via Svenska teaterns gruppbokning och mot dessa biljetter fick man en display vid dörren till salen. Eftersom det fanns flera displayer till hands än de bokade biljetterna delades de ut till alla som ville testa textningen. Alla som fick en display gavs även en enkät där de fick svara på frågor om hur de tyckte att textningen fungerat och om de hade nytta av den. 5

6 Bakgrundsinformation från enkätundersökningen Allt som allt svarade 40 personer på enkäten under de två kvällar då de textade föreställningarna ordnades. Könsfördelning 18 % 49 % Kvinnor Män x 33 % Av alla svarande var 49 % kvinnor och 33 % män, 18 % hade inte uppgett sitt kön. Åldersfördelning 25 % 15 % 20 % % Största delen av de svarande var mellan 50 och 69 år, den minsta åldersgruppen var under 30-åringar. 6

7 Hörsel 5 % 39 % 56 % Hörande Hörselskadad Vuxendöv 56 % av alla som svarade på enkäten var normalt hörande, 39 % hade en hörselskada och 5 % var vuxendöva. Jag kände att jag hade nytta av texten % 39 % Mycket En aning Inte alls 49 % Långt över hälften av dem som såg de textade föreställningarna tyckte sig har nytta av textningen, hela 88 %. Detta tyder på att många av dem som uppgett att de är normalt hörande också drog nytta av textningen. Att hörande anser sig ha nytta av textningen kan ha många olika orsaker; man har kanske ett annat modersmål än det som talas på scenen, man kanske inte räknar sig som hörselskadad men har börjat höra lite 7

8 sämre pga. normala omständigheter såsom ålder. Som finländare är vi också vana att på TV läsa text och detta kan vara en orsak till att vi lätt kan dra nytta av och använda textning. Om det skulle ordnas flera textade föreställningar skulle jag gå % 0 % 47 % 42 % Oftare Lika ofta Lika sällan Sluta 42 % av alla som svarat på enkäten skulle gå oftare på teater om det fanns möjlighet till textade föreställningar, ingen uppger att de skulle sluta gå för att texten skulle störa dem. 8

9 Resultat bland hörselskadade Hörsel 12 % hsk vxd 88 % Av alla som svarade på enkäten uppgav 18 stycken att de lider av en hörselskada eller vuxendövhet. Av dessa var 12 % vuxendöva och 88 % hörselskadade. Nytta av textningen 0 % 12 % 24 % 64 % mycket en aning inte alls x Av de hörselskadade uppgav 64 % att de haft mycket nytta av textningen, några uppgav också att de inte alls skulle ha kunnat följa med i vad som hände på scenen utan textningsapparaten. 24 % hade en aning nytta av 9

10 texten. Resultatet kan tyda på att hörselskadan hos dessa personer var så pass lindrig att de ändå kunde höra en stor del av vad som sades men använde texten som stöd när de missade något. Ingen bland hörselskadade uppgav att nyttan av textningen skulle ha varit obefintlig. 12 % hade valt att inte svara på frågan. Om det skulle textas mera skulle jag gå på teater 29 % 0 % 71 % oftare lika ofta lika sällan sluta Hela 71 % av de hörselskadade skulle gå oftare på teater om det fanns möjlighet till textade föreställningar. 10

11 Resultat bland hörande Nytta av textningen 21 % 0 % 21 % 58 % mycket en aning inte alls x 22 av de 40 som svarat på enkäten har uppgett att de är normalt hörande personer. Av dessa 22 personer har långt över hälften uppgett att de hade nytta av textningen, endast 21 % kände att de inte alls fick ut något av att föreställningarna var textade. Om det skulle textas mera skulle jag gå på teater % 0 % 20 % oftare lika ofta lika sällan sluta gå 60 % De hörande personerna som svarat på enkäten ställer sig ganska neutrala till textningen, man skulle besöka teatern i samma 11

12 utsträckning som tidigare. Dock uppger 20 % att de skulle gå oftare på teater om det skulle textas flera föreställningar. Uppmärksamhet i media De textade teaterföreställningarna och teaterseminariet väckte en hel del uppmärksamhet i media. Hufvudstadsbladet berättade om de textade föreställningarna den 1 december 2009 och LL-bladet skrev om textningen för hörselskadade efter föreställningarna. Rundradions finskspråkiga kulturnyheter intervjuade projektsekreterare Catariina Salo och Svenska teaterns produktionschef Göran Michelsson den 2 december, inslaget visades i nyheterna kl och på YLE1 den 3 december. Konklusion Teaterseminariet visade sig vara ett mycket uppskattat evenemang och de textade föreställningarna fick mycket uppmärksamhet. Genom enkätundersökningen kan också dras slutsatsen att väldigt många, hörande som hörselskadade, drog nytta av textningen och att ingen stördes av textningsapparaterna. Även personer med ett annat modersmål än svenska (och personer från Sverige) uppskattade textningen och kunde med hjälp av den bättre följa med vad som hände på scenen. Vi kan konstatera att textningen var till nytta och att många oftare skulle gå på teater om det erbjöds mera textade föreställningar. Detta framkom både bland svar av hörande och svar av hörselskadade. Textning har alltså en betydelse för teaterupplevelsen och Svenska hörselförbundet rf riktar ett stort tack till Svenska Teatern för gott samarbete. Det känns meningsfullt att jobba vidare för en mera tillgänglig kultur också med beaktande av hörselskadade. Teaterkampanjen var ett viktigt steg i detta arbete. 12

13 BILAGA 1 Seminarieprogram 13

14 BILAGA 2 Reklam för de textade föreställningarna 14

15 BILAGA 3 Enkäten 15

16 Kontaktuppgifter Projektet Skriv Till! Catariina Salo Projektsekreterare Svenska hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B HELSINGFORS kansli@horsel.fi 16