INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN.

Transkript

1 Sida 1 av 5 INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Odysséteatern har tagit del av undersökningar som gjorts av till exempel Länsstyrelserna och socialstyrelsen (Lägesbeskrivning publicerad 2005) och Sveriges Radios enkät gjord Hedersvåld spritt över landet Hedersrelaterat våld är spritt över landet, visar en undersökning som Sveriges Radio (SR) gjort. Närmare 60 procent av landets socialtjänster har hjälpt personer som varit utsatta för hedersvåld eller hot om hedersvåld att gömma sig. 75 procent av landets socialtjänster svarade på SR:s enkät. Sju av tio uppgav att de hanterat fall med hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld drabbar oftast kvinnor och unga flickor. I familjer där det förekommer kan flickor kontrolleras hårt och få sitt sociala liv kringskuret. Det kan också handla om tvångsgifte. 2. Skolans arbete mot hedersrelaterat våld Skolpersonalen ska kunna reagera när flickor och pojkar utsätts för hedersrelaterat förtryck, men först måste man se och förstå vad som händer. Att skapa förutsättningar för att ta upp temat på olika sätt i undervisningen är då viktigt. Skolan bör också skapa möjligheter till elever utsatta för hedersförtryck att komma till tals. Att skaffa sig kunskap om de mekanismer son råder kring hedersvåld är nödvändigt. Bland skolans personal borde finnas en grundkunskap om hederskulturens komplexitet. Skolan måste förstå bakgrunden som kan vara en starkt patriarkal familjebindning, utanförskap, m.m. En viktig faktor är de kollektiva och kompromisslösa krav på flickors kyskhet. Skolan borde också uppmärksamma det dilemma som unga killar lever med, nämligen, att försöka leva upp till en mansroll där män förväntas ha makt och inflyttande över kvinnor och på samma gång försöka vara jämställda. Att hantera också egna känslor som kan göra det mycket svårt att leva upp till dessa förväntningar. Att dessutom sakna alternativa icke förtryckande, ej våldsamma modeller/förebilder för att hantera de känslor av maktlöshet och skam som väcks när de misslyckas med att utöva den makten. Det är också viktigt att det finns en nära samverkan med de sociala myndigheterna med en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Skolans ansvar är att uppmärksamma socialtjänsten på de elever som lever i en utsatt situation och med deras hjälp se till att barnet får ta del av sina rättigheter enligt barnkonventionen och svensk lagstiftning Att vilka olika möjligheter till hjälp och stöd från skola, socialtjänst och polis när det gäller till exempel skydd och boende borde vara känd för alla elever.

2 Sida 2 av 5 En viktig arena i det förebyggande arbetet som syftar till attitydförändring är skolan. Skolan har unika förutsättningar att bland ungdomarna väcka en dialog och driva en reflekterande/insiktsfrämjande process som leder till aktiva, nyanserade, självständiga ställningstaganden - och ett personligt ansvar - mot all form av våld och förtryck. En sådan dialog kan också öka insikten om ungdomarnas situation bland de vuxna som möter dem i skolan. Att arbeta med attitydförändring är dock en komplicerad, långvarig och känslig uppgift, särskilt när det handlar om att röra vid människors värdegrund. När det gäller frågan om hedersrelaterat våld kompliceras arbetet ytterligare av att fenomenet i sig är mycket komplext. Det är dessutom intrasslat med andra frågor såsom integration, gemenskap, utanförskap, identitet, nära relationer, livsåskådning, sexualitet, frigörelse/vuxenblivandet, lojalitet och makt. 3. Teater som metod: Astrid Schlytter, docent på socialhögskolan vid Sthlm:s Universitetet har på uppdrag av Allmänna Arvsfonden utvärderat Fryshusets verksamhet Elektra, som riktar sig särkilt till ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och till ungdomar i Sverige som lever i miljöer som bejakar och legitimerar hedersrelaterat förtryck. Inom ramen för Elektras verksamhet har bland annat satts upp två olika teaterpjäser, Elektras systrar och Elektras bröder, som avser att väcka debatt bland ungdomar. Föreställningarna har turnerat på ett antal skolor i länet och i landet. Det verkar generellt ha väckt positiva reaktioner. Det har dock kommit till Länsstyrelsens kännedom att det finns också röster från ungdomar med invandrarbakgrund som menar på att invandrade familjer framställs i pjäsen Elektras bröder förenklade och lite ytligt. Det har inte känts bra att höra sina klasskamrater skratta åt invandrarföräldrarnas beteende i pjäsen. Utifrån sin utvärdering av Elektras verksamhet framförde Astrid Schlytter 1 att teater verkar vara en verksam metod för att få igång en debatt om attityder bland ungdomar. Teater berör. 4. Projektet Den fjärde månaden och dess metod Odysséteater efter att ha läst dessa rapporter valde att bearbeta pjäsen med tanke på målgrupp och de mål som ställs för projektet. De kvalitéer vi menar är att pjäsen har är att den: Sätter ord och belyser det dilemma som unga killar lever med, nämligen, att försöka leva upp till en mansroll där män förväntas ha makt och inflyttande över kvinnor och på samma gång försöka vara jämställda. Att hantera också egna känslor som kan göra det mycket svårt att leva upp till dessa förväntningar. Att dessutom sakna alternativa icke förtryckande, ej våldsamma modeller/förebilder 1 Muntigt vid ett rundabordssamtal med Ingrations- och jämställdhetsminister Njamko Sabuni den 10 januari 2007

3 Sida 3 av 5 för att hantera de känslor av maktlöshet och skam som väcks när de misslyckas med att utöva den makten. Att allt detta leder till förödande konsekvenser för alla berörda belyses omsorgsfullt i pjäsen. pjäsen ger inte färdiga eller klichéartade svar och inte heller främjar att publiken faller i enkla/enkelspåriga svar eller att någon folkgrupp/religion pekas ut. pjäsen lyfter fram problematiken som ett djupt mänskligt och komplext problem på ett mångfacetterat och nyanserat sätt som gör att många kan känna igen sig och bli berörda, såväl de som har en bakgrund i andra världsdelar som de som har sin bakgrund i Skandinavien. På så viss minskas risken att väcka den vanliga polariserande, kulturiserade debatt som hittills lett oftast till låsta positioner och ökad segregation. Odysséteatern har nu genfört Pilotprojektet Den fjärde månaden och Alina Josef-08 - projektet. Den första ägde rum på en och samma teaterscen. Klasserna bjöds in till denna plats. Den andra, Alina Josef-08, var en turné i Stockholms län som skedde på olika platser av varierande kvalitet, det vill säga vi spelade på enkla gymnastiksalar till riktiga teatersalar på olika skolor. Utifrån dessa erfarenheter har Odysséteatern framtagit en metod för att bäst utnyttja pjäsen och dialogen efteråt Tillvägagångssätt: Ett faktablad skall skickas i god tid till beställaren (skolorna) där det framgår teaterns krav på spelplats och teknik (mycket enkla sådana). Ansvarig från Odysséteatern kontaktar både ansvarig beställare och också vaktmästaren/teknikern för att försäkra att allt var i sin ordning minst tre dagar innan föreställningen. Odysséteatern ser till att ansvarig beställare från skolan får en enkät som eleverna och vuxna skall fylla i efter föreställningen och dialogen. Detta kan ske direkt efter dialogen eller senare i klassrummet med hjälp av en lärare. Enkäten skall samlas av dialogledare eller ansvarig lärare för att sedan skickas till Odysséteatern. Dessa skall användas för att sammanställa slutredovisningen av projektet. Om skolorna vill kan de ta kopior av de ifyllda enkäterna för get bruk. Ett informationsblad (detta) avsett för skolpersonal skickas till ansvarig beställare. Ett programblad skall delas ut till samtliga som ser pjäsen. I bladet kommer att finnas kontaktuppgifter till andra instanser som eleverna kan vända sig till anonymt och kostnadsfritt om de vill prata vidare eller ställa frågor. Bladets utseende och form är viktig så att den kan tas emot av alla eleverna och utan att man sammankopplar mottagandet med dessa instanser. Därför kan ett vanligt programblad med information om teatern, skådespelarna, några ord från regissören eller/och författaren, vara bra. Visa pjäsen Den fjärde månaden Direkt efter varje föreställning ska en dialogledare inbjuda ungdomarna att dela med sig av sina spontana reaktioner och reflektioner. Dialogledarens uppgift är att

4 Sida 4 av 5 strukturera samtalet med ungdomarna och att se till att dialogen blir konstruktivt och hålls på en lämplig nivå. Dialogledaren skall alltid ta emot ungdomarna innan föreställningen börjar och ge en kort introduktion om vad som komma skall. Dialogledaren skall också i möjligaste mån vara med under varje föreställning för att fånga de reaktioner som uppstår under den. Dialogledaren skall också berätta mer om innehållet i infobladet och möjligheten till fortsatt kontakt. Skapa en möjlighet för ungdomarna att fortsätta dialogen med dialogledarna via e-post dit de kan skicka anonymt in synpunkter, frågor, m.m. De som vill skicka kan välja att trycka på en knapp som det står Anonym. Mottagaren av et kan då inte se avsändaren. Att tänka på: Angående antal: Efterföljande dialog fungerar som bäst med ca 80 elever åt gången. Om de blir flera är det bra att dela in i de i mindre grupper. Det är också viktigt att minst en lärare per klass är närvarande under både föreställning och dialogen. Är det flera vuxna som skall se föreställningen tillsammans med eleverna bör de vuxna sitta utspridda bland eleverna. I vissa skolor ingår projektet Den fjärde månaden som en del av deras egna projekt om jämställdhet. Skolorna har då förberett egna seminarier med sina elever som behandlar temat i pjäsen. Då är det möjligt att öka antalet elever per föreställning. Detta sker i samråd med Odysséteatern och skolan i frågan. Blandade grupper: Vår erfarenhet visar på att det är bra att blanda med tjejer och killar, eftersom de verkar vilja höra varandra. Däremot bör inte årskurs 9:or blandas med gymnasiet. De förstnämnda blir för blyga, de har respekt för de äldre och säger inte mycket. Innehållet och upplägget: Det fungerat mycket bra, frågorna har öppnat upp för diskussioner kring pjäsen, hedersnormer och jämställdhetsfrågor generellt. Vi har även uppmärksammat svenska ungdomar om jämställdhetsfrågor i allmänhet. Vi har sett tydlig skillnad på ungdomar från olika gymnasielinjer. Svenska killar som går linjer med bygg eller tekniskt inriktning har i dialogen tydligt visat att de har en mycket värdekonservativ kvinnosyn i jämförelse med killar som t ex går turism eller vill bli poliser. Ang utvärdering och synpunkter fr. lärare och elever: Odysséteater har tagit fram en enkät som publiken skall fylla i. Det är bra om skolan ser till att det finns pennor på plats. Enkäten skall fyllas i för att inhämta synpunkterna från ungdomarna

5 Sida 5 av 5 direkt som ett sista steg innan de går hem. Om det inte är möjligt skall skolpersonalen får detta i ansvar och se till an enkäten fylls i helst tre dagar efter föreställningen/dialogen. Allmänt: Odysséteatern måste också säga att upplevelsen och reaktionerna av både uppsättningen och dialogen känns starkare då eleverna får lämna sin skola och går in i en teaterscen. Både lärare och elever tycks koncentrera sig mer. Det infinner sig en annan sorts respekt för verket i teaterrummet. Vidare märks det utifrån dialogen att pjäsen berör mycket mer än bara hederslivet och ligger till bra grund för allmänna jämställdhetsdiskussioner. Ungdomarna ville verkligen fortsätta diskussionen men tiden var knapp. Bilagor till detta: 1. Ett faktablad om de kraven på beställaren angående scen, personal och teknisk utrustning. 2. En enkät som skall fyllas av de elever/vuxna som sett pjäsen 3. Ett programblad med info om var man kan vända sig till om man behöver stöd 4. Ett konceptblad för praktiskt genomförande. Bladet skickas i god tid till alla intressanta beställare. Har ni frågor kontakta oss på: alejnadro.vivanco@odysseteatern.se Tfn: Odysséteatern c/o A. Vivanco Fartygsgatan Stockholm Ansvarig projektledare Alejandro Vivanco Odysséteatern