Teaterföreställning med BRA HÖRBARHET!

Transkript

1 Teaterföreställning med BRA HÖRBARHET!

2 Teater i tiden Teaterbesökare upplever föreställningar via sina olika sinnen. Man ser, hör och känner. Brister i förmedlingen, till exempel i ljudet, bidrar till missnöje. I dag poängteras ett samhälle för alla där också teaterkulturen förväntas vara mera tillgänglig. Den ska beakta en mångskiftande publik och utveckla en verksamhet som välkomnar mångfald. Inom ramen för Svenska hörselförbundets projekt SKRIV TILLgänglig kultur har en sammanställning gjorts angående förbättrad hörbarhet på teatern. För att kunna höra bra och ta del av en teaterföreställning är det viktigt med stödjande funktioner. Det finns kostnadsfria metoder för att förbättra hörbarheten, främst beträffande hur skådespelet sätts upp och hur dialogerna framförs. Utvecklingen inom tekniken skapar också nya och bättre möjligheter att göra teaterföreställningar med bättre hörbarhet. Med små medel kan akustiken förbättras. Ni kan bli en av föregångarna till god hörbarhet under teaterföreställningar, samtidigt som ni berikar er kulturverksamhet och öppnar möjligheter för en mera mångskiftande publik att ta del av teaterverksamheten. 15 % av den vuxna befolkningen anses ha en hörselskada av något slag. Antalet finlandssvenska hörselskadade är med andra ord över personer. Att inte höra allt som sägs på en teater bidrar med att många slutar gå på teater. Enligt en utredning av Svenska hörselförbundet rf (AntiDepp 2009) upplever över 60 % av svenskspråkiga hörselskadade utanförskap och begränsningar på grund av sitt funktionshinder. Projektet SKRIV TILLgänglig kultur var ett Leader-projekt som förverkligades i samarbete med Svenska Österbottens Ungdomsförbund SÖU och finansierades av Aktion Österbotten. Projektet stöddes av Stiftelsen 7:nde mars fonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Harry Schaumans Stiftelse och Svenska kulturfonden. Bilden på pärmen: Pörtomrevyn 2011, Klöver Knäckt. Fotot taget av Kati Norrgrann.

3 Du som skådespelare hörs bättre när: Skådespelare ljuset faller på ditt ansikte då du talar du inte har något framför munnen du inte har skägg eller annat som helt eller delvis täcker munnen du vänder dig mot publiken du talar långsamt du talar tydligt en person talar åt gången tal och bakgrundsljud skiljs åt När teaterbesökaren inte hör vad som sägs iakttar hon/han läpprörelserna för att stöda hörandet. Läppavläsningen är inte möjlig om skådespelaren har till exempel en hand eller tidning framför munnen. Då hörs talet sämre. Om ljuset kommer bakifrån så att ansiktet hamnar i skugga är det också svårt att avläsa läpprörelserna. ANSÖKAN Normal samtalston hörs bättre än skrik. Kom ihåg mimiken! Den stöder publiken i att höra och se vad som händer.

4 Olika sätt att förbättra hörbarheten Undvik ljudillustrationer Bakgrundsljud så som musik och olika förstärkningar gör det svårare att höra tal. Det samma gäller då ljudliga aktiviteter pågår på scenen samtidigt som skådespelarna talar. Placering av högtalare Fördela ljudet jämt i salen genom att placera ut högtalarna runt om i salen. Om högtalarna är placerade endast framme i salen blir ljudnivån stark för dem som sitter längst fram och svag för dem som sitter längre bak i salen. Låna ut manus Erbjud teaterbesökaren möjligheten att låna hem manuset. Teaterbesökare som har läst manuset och känner till händelserna i pjäsen hör replikerna bättre. Synopsis-metod Gör ett sammandrag av händelserna för varje akt, en text som beskriver händelserna mera ingående än en ingress. Teaterbesökaren får då en bättre bild av föreställningen. Även sångtexter kan delas ut på förhand. Sångerna har ofta ett för sammanhanget viktigt budskap som hjälper teaterbesökaren att hänga med i handlingen (speciellt i musikaler). Positiv attityd Attityden är i nyckelställning när tjänsterna förbättras. Många hinder kan övervinnas genom positiva attityder. Medvetenheten hos planerare, finansiärer och aktörer, samt sådana attityder som beaktar olika användargrupper ökar tillgängligheten. Inred med textiler Använd textiler. Ljuddämpande material på väggar och golv, till exempel mattor, gardiner och annan textilbeklädnad, ger kortare efterklangstid (ekoeffekt). Textiler dämpar hårda ljud och minskar därför efterklangstiden. Dukar på bord i serveringsrum dämpar ljudet av kärl och bestick. Bra belysning Det är lättare att uppfatta vad som sägs och läppavläsa om belysningen är bra och ansiktet syns tydligt. Dämpa bakgrundsljud Ljudisolering kan utestänga eller dämpa ljud utifrån och från angränsande lokaler. Effektiv ljuddämpning kan också handla om så enkla saker som att stänga ett fönster eller en dörr.

5 Störande buller kan oftast dämpas. Maskiner och annan bullrande utrustning kan placeras i särskilda rum eller ställas bakom dämpande skärmar. Buller från ventilationer, maskiner och annan teknisk utrusning försvårar hörandet, underhåll därför maskinerna och ljudisolera dem. Planera och organisera verksamhet så att störande ljudnivåer inte uppstår. Försök att använda lokalen för endast en grupp åt gången och undvik att arrangera evenemang i närliggande rum. Installationer och saneringar Lokaler fria från buller, med god akustik och utan störande ekoeffekter främjar hörbarheten. Lång efterklangstid gör det svårare att uppfatta tal. Bakgrundsljud är ett av de största problemen för personer med nedsatt hörsel. Sådana ljud gör att det blir betydligt svårare att uppfatta tal. Det finns en rad åtgärder som kan skapa goda förutsättningar för en bättre ljudmiljö. Ju tidigare åtgärderna sätts in, desto bättre. Planera för tillgänglighet innan lokaler byggs eller byggs om. ANSÖKAN Bra ljudmiljö är bra för alla, inte minst för personer med nedsatt hörsel. Anlita en akustikkonsult. Sätt upp ljudabsorbenter (akustikplattor), de förkortar efterklangstid (ekoeffekt). Vid köp av inredningsmaterial Fasta installationer, till exempel ventilationsanläggningar och annan teknisk utrustning ska vara bullerdämpade. Vid nyanskaffningar, kolla maskinernas decibelnivå. Ljuddämpande golvmaterial ger bättre ljudmiljö. Textiler och ljudmedveten möblering kan förbättra akustiken. Vid köp av nya möbler, fråga efter olika ljuddämpande möbler, samt ljuddämpande väggdekorer och ljudskärmar. Renovering och nybygge Täta fönster Använd ljudisolerade dörrar Tekniks utrustning Teknik, så som teleslingan eller motsvarande (till exempel IR-system/FManläggning), som överför tal till hörappraten är viktig för hörapparatanvändare. Audiosystemet (mikrofonerna) kan kopplas till en teleslinga. En teleslinga består av en ledning (även kallad magnetantenn) som monteras längs väggarna i en lokal. När en specialförstärkares högtalarutgång ansluts till slingan genererar denna elektormagnetiska svängningar som hörapparaten trådlöst kan fånga upp. Ljudet förstärks då i hörapparaten. Principen bygger på induktiv koppling. Det finns också portabla teleslingor som kan

6 sättas ut för en kväll, eller system där hörapparatanvändaren har en slinga runt halsen och skådespelaren har mikrofonen/ sändaren (fungerar vid monologpjäser). Högtalarsystem Högtalarsystem kan vara ett bra stöd för personer med nedsatt hörsel som inte använder hörapparater. Systemet ska ha god ljudkvalitet och förstärkning. Talaren ska tala i mikrofon. Kom också ihåg de övriga salarna i din lokal Visuell teknik: Textdisplay/nummerdisplay till exempel vid biljettkassan och café/buffé placeras så att summan är synlig för den som ska betala. Brandoch utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm ska inte bara höras, utan också synas (ljussignaler) och/eller kännas (vibrationer). Teaterlokalers akustik bör också vara bra till exempel i foajén där man samtalar om det man upplevt och i trakteringssalen. Salar där teaterbesökarna vistas före och efter föreställningen samt under pausen ska ha bra belysning. Då hör samtalsparterna varandra bättre. Tydliga affischer och visuella informationsskyltar i salarna skapar gynnsammare förutsättningar för alla teaterbesökare. Gör reklam om tillgängligheten på din teater! Textad föreställning Teaterföreställningar kan med fördel även textas. Förutom hörselskadade och döva personer gynnar textningen också och personer med endast en liten hörselnedsättning och dem som ser teater på ett annat språk än sitt modersmål. Därtill är textningen också bra för tydlighetens skull, ibland försvinner orden på utomhusföreställningar och då är textningen ett bra stöd för alla. Saker att beakta då textning av föreställning planeras Vilken typ av föreställning Finns det el på platsen Tillräckligt långa skarvsladdar för placering av textutrustningen Hur ska texten visas för publiken? Finns det plats för en skärm (ovanför, vid sidan om) eller ska texten visas i en tv. Var kunde den placeras? Kan texten eventuellt visas integrerad på scenen, från en datorkanon? Om föreställningen är mobil, hur kan textaren och skärmen placeras så att de följer med?

7 Förberedelse av textningen Den som textar håller regelbunden kontakt med till exempel regissören för att uppdatera eventuella ändringar i texten. Manuset skrivs på förhand in på en dator Den som textar övar 1-2 gånger genom att se en föreställning och ser samtidigt till att rätta replikerna rullar fram på skärmen. Textningen Texten skrivs på svenska (på pjäsens språk) Det tar längre tid att läsa text skriven på dialekt. Om föreställningen går på dialekt så utgår man från svenskan och gör endast små ändringar i texten, till exempel så att ändelser faller bort. På detta sätt förblir läsligheten bra och dialekten syns. Tydliga kontraster för synligheten (färgval beror på belysningen). Bäst fungerar följande färgsättningar: Orange text på svart bakgrund Vit text på svart bakgrund Svart text på vit bakgrund Vit text på blå bakgrund Föreställningen Texten rullas fram i realtid under föreställningens gång Det optimala är två till tre textrader åt gången ANSÖKAN Textaren Planera teatertextningens förverkligande tillsammans med den som ska texta föreställningen. Bered möjlighet för textaren att se pjäsen gratis under förberedelserna. Textningen kan skötas av teaternas egen personal, av en utomstående lämplig person eller av en skrivtolk. Skrivtolken är en utbildad person som kan beställas från FPA:s förmedlingscentraler för tolkningstjänst, se Klicka på Funktionshindrad, Tolknings-tjänster för handikapade, Så beställer du en tolk, förmedlingscentraler. Vid behov av mera information: Svenska hörselförbundet rf e-post kansli@horsel.fi tfn

8 Utarbetad inom ramen för projektet SKRIV TILLgänglig kultur. Svenska hörselförbundet rf Svenska Österbottens Ungdomsförbund Broschyren är tryckt med stöd av: Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Layout: Harriet Snellman 2011 Teaterföreställning med BRA HÖRBARHET!