Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Transkript

1 Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre år: 28 % år: 39 % år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt att hörapparater blir liggande för att personalen inte vet hur man byter batteri eller sköter hörapparater. Hur sjuk en människa än är behöver han/hon ha så goda möjligheter för kommunikation som möjligt. Kan inte hörapparat användas fungerar det nästan alltid med samtalsförstärkare och hörlurar. Bra stöd till äldre hörselskadade är en fråga om livskvalitet och respekt för varje människas rätt till fungerande kommunikation. Konsekvenser av en hörselnedsättning och samtidigt brister i hörmiljön är att det blir svårt att kommunicera med omgivningen, att larm/övriga signaler inte uppfattas, att man förlorar möjligheten att ta del av vardagsnära händelser. Det leder till isolering, utanförskap och slutligen till en försämrad hälsa. Isolering har negativ inverkan på demenssjukdomar och kan bland annat medföra depression. Hörselskadades förening i Mellerud har, efter en kartläggning av hörmiljön på kommunens olika former av äldreboenden, sammanställt ett antal förslag till åtgärder för att förbättra hörmiljön. Vi uppmanar kommunen att ta del av förslagen och påbörja arbetet med att åstadkomma ett bättre stöd till äldre hörselskadade. Bl. a. kan en hörselinstruktörstjänst betraktas som en investering i minskade ohälsokostnader och de äldre får en ökad delaktighet och därmed en högre livskvalitet. December 2014 Hörselskadades förening i Mellerud 1

2 KARTLÄGGNING AV HÖRMILJÖN I MELLERUDS KOMMUNS OLIKA FORMER AV ÄLDREBOENDE Sammanfattning Enkäten utfördes under december månad 2014 på 16 enheter med totalt 488 brukare. Enkäten besvarades av enhetscheferna och i flera fall enhetscheferna och hörselombuden tillsamman, utom för hemvården där samordnarna och hörselombuden svarade. Boende: Typ av boende: Antal boende: Berg Boende 13 pers Bergs äldreboende Korttidsenhet pers Fagerlidshemmet Särskilt boende 40 pers Skållerudshemmet Särskilt boende 33 pers Fagerlids gruppboende Särskilt boende demens pers Kroppefjälllshemmet Gruppboende demens 20 pers Karolinen Gruppbostad 6 pers Linnégatan Servicebostad 6 pers Långgatan Servicebostad 10 pers Magasinsgatan Gruppbostad 6 pers PD Lundgrensgatan Gruppbostad 5 pers Rostocksgatan Gruppbostad 5 pers Hemvården Centrum norra Ordinärt boende 85 pers Hemvården Centrum södra Ordinärt boende 75 pers Hemvården Kroppefjäll Ordinärt boende 82 pers Hemvården Skållerud Ordinärt boende 55 pers Resultatet visar att det finns stora brister avseende tekniska hjälpmedel (förstärkning, hörslingor, akustik). Vi rekommenderar kommunen att genomföra nedanstående åtgärder. En utförligare beskrivning finns i sammanställningen under respektive rubrik. Förtydligande av begrepp finns sist i rapporten. o Fungerande hörslingor ska finnas i gemensamma samlingslokaler o Hörslinga till TV bör finnas i allmänna samlingsrum o Samtalsförstärkare bör finnas på alla äldreboenden o Personalen ska ha kompetens att kontrollera att hörhjälpmedel fungerar o Undertexter på TV bör användas när svenska TV-program visas o Allmänna rum bör ha akustikplattor eller motsvarande ljuddämpande lösning o Förstärkt ringsignal eller optisk signal bör finnas till alla lägenheter o Allmän telefon bör ha hörförstärkning o Optiskt eller taktilt brandlarm ökar säkerheten o Hörselombud bör finnas på alla boenden o Tillgång till hörselinstruktör bör finnas 2

3 Teknisk utrustning Bakgrund: En hörslinga överför ljudet från en mikrofon direkt till hörapparaten när den är inställd på s.k. T-läge. Därigenom förbättras ljudkvaliteten avsevärt och störande bakgrundsljud reduceras. Följden blir att den hörselskadade i mycket högre grad kan vara delaktig vid information och aktiviteter som sker i samlingsrum. Det ger i sin tur en ökad trygghet och högre livskvalitet. TV är ett viktigt forum ur informationssynpunkt (nyheter m m) men även socialt. Ofta uppkommer diskussioner till följd av TV-program som flera tittar på samtidigt. Det är viktigt att upprätthålla förmågan att lyssna, se och ta till sig information och upplevelser via TV. Därigenom tränar man och behåller många viktiga fysiska och sociala funktioner. Resultat: Hörslinga finns endast på ett särskilt boende, men det finns ingen utrustning eller ansvarig för att kontrollera att hörslingan fungerar. Teleslinga till allmän TV saknas på alla boenden. På några ställen har man för vana att sätta på text-tv när TV:n i dagrummet sätts på, men på flertalet boenden sätter man inte på undertexten. Åtgärd: I de olika boendenas samlingsrum ska det finnas fungerande hörslinga. Det är viktigt att personalen har kunskap om hur en hörslinga sätts på och att man alltid gör det vid sammankomster i samlingsrummet. Hörslinga till TV bör installeras/monteras så att flera hörselskadade kan lyssna samtidigt. Ett gott råd är att man automatiskt sätter på text-tv sid. 199 när TV:n i dagrummet sätts på. Ljudmiljön Bakgrund: I allmänna utrymmen, som samlingssal och matsal, är ljudnivån ofta hög. Slammer med porslin och ljud från skrapande möbler är exempel på ljud som förstärks i hörapparaten. Det finns många bra och enkla lösningar för att dämpa ljudnivån i den typen av utrymmen. En bra ljudmiljö har en positiv inverkan på hörmiljön för både personal och boende. Resultat: 50 % upplever att ljudmiljön i dagrum och matsalar inte är bra, medan ljudmiljön i den egna lägenheten/bostaden är bra. Åtgärd: Akustikplattor eller motsvarande lösning för att dämpa ljudmiljön bör finnas i allmänna utrymmen. Akustikplattorna ska monteras av akustikproffs för att ha full effekt. 3

4 Dörrklocka Bakgrund: En ringsignal eller dörrknackning är svår att uppfatta för en hörselskadad. Varje boende har rätt att veta när någon är på väg in i rummet. Resultat: Flertalet har ringklocka till sin lägenhet. Ingen har visuell signal. Åtgärd: En förstärkt ringsignal eller optisk signal bör installeras för att öka tryggheten för hörselskadade. Telefon Bakgrund: Det är mycket svårt för en hörselskadad att uppfatta tal i telefon om det saknas förstärkning. Kontakt med anhöriga och vänner är en viktig del av livet och bör underlättas så långt det är möjligt. Resultat: Flertalet av de allmänna telefonerna saknar telefonlurförstärkare. Åtgärd: Om allmän telefon finns bör den vara utrustad med hörförstärkning så att den även kan användas av hörselskadade. Brandlarm Bakgrund: Att uppfatta brandlarm ökar givetvis säkerheten för de vårdtagare som kan förflytta sig själva. Hörselskadade behöver ett kompletterande optiskt larm. Ännu större säkerhet, framför allt nattetid, får man om det finns ett taktilt larm. Resultat: De allra flesta har akustiskt brandlarm (siren), medan visuella (blixtrande) och taktila (vibrerande) brandlarm saknas hos de flesta. Åtgärd: För samtliga boende som kan förflytta sig själva bör larmsituationen ses över för att öka säkerheten så långt det är möjligt. Hörselombud Bakgrund: Ett hörselombud har till uppgift att: - motivera hörselskadade att använda sina hörselhjälpmedel - träna och motivera äldre hörselskadade att använda sina hjälpmedel i det dagliga livet - vara en resurs för övrig personal i äldreboendet och arbetslag inom hemtjänsten - hjälpa till med enklare fel och service på främst hörapparater, men även hörseltekniska hjälpmedel Resultat: Varje boendeenhet och hemvårdsteam har vardera ett hörselombud, förutom inom LSS där det saknas helt. 4

5 Åtgärd: För att införa bättre kompetens avseende hörselskadades behov och hörseltekniska hjälpmedel anser vi att det ska finnas minst ett, helst två eller flera hörselombud i varje boendeform. Hörselinstruktör/syn- och hörselinstruktör Bakgrund: Utöver hörselombud bör det finnas tillgång till hörselinstruktör i kommunen, som bl a ansvarar för övergripande information till hörselombud, övrig personal och till anhöriga. Syn- och hörselinstruktören ger råd och träning i att hantera vardagssituationer genom att: - arbeta med förebyggande insatser för ökad trygghet, säkerhet och minskad olycksrisk i hemmet. Det kan vara att kartlägga faror, se över ljudmiljö och belysning, öka kontraster mellan färger för att kunna urskilja föremål med mera. - Informera anhöriga om hur kommunikationen med hörselskadade underlättas. - träna användande och skötsel av syn- och hörselhjälpmedel. Med fungerande hjälpmedel minskar riskerna för social isolering, depression, demens och annan ohälsa. - förmedla kontakter med ögonläkare, hörcentral, ögonläkare och syncentral. - Uppmuntra och motivera till aktivt deltagande i samhällslivet. Personer med syn- och/eller hörselnedsättning vinner: - Förhöjd självsäkerhet och kontroll över vardagen. - Trygghet och säkerhet. - Ökad livskvalitet. - Större chans att utöva demokratiska och medborgarrättsliga åtaganden. Kommuner vinner: - Friskare och självständigare invånare. - Ekonomiska fördelar genom minskade olycksfallsrisker i hemmet och att behovet av särskilt boende fördröjs. Insatserna kan även leda till minskat omvårdnadsbehov. - Mer aktiva medborgare som kan vara delaktiga och bidra till positiv samhällsutveckling. Resultat: Det saknas hörselinstruktör i kommunen. Nästan all personal tycker det är svårt att kommunicera med hörselskadade och vill få information om hur man kommunicerar på bästa sätt. Alla som svarade på enkäten tyckte att det skulle vara bra eller oerhört bra med en syn- och hörselinstruktör i kommunen. Åtgärd: Hörselinstruktör ska finnas i rehabiliteringsteamet med uppgift att informera, utbilda och ge råd till personalen, samt bistå och träna personer med hörselnedsättning samt motivera dem till ett aktivt deltagande i samhällslivet. 5

6 TSS-/skrivtolk Bakgrund: Vid en stark hörselnedsättning kan hörseltekniska hjälpmedel vara otillräcklig. Viktig information kan då förmedlas av skrivtolk alternativt TSS- tolk om den hörselskadade behärskar det. Tolkar för dessa syften kan beställas kostnadsfritt via landstingets tolkcentral. Det kan även användas vid t ex läkarbesök, begravning, födelsedagskalas o s v. Resultat: Inom LSS finns personal på alla boendena som kan TSS (tecken som stöd). För övrigt finns i stort sett ingen som kan TSS. De flesta känner till möjligheten att beställa kostnadsfri tolk. Åtgärd: Informationen om att beställa tolk via landstinget bör finnas lätt tillgänglig på t ex kommunens hemsida eller intranät. Hörapparater och kommunikation Bakgrund: Hörhjälpmedel är nödvändigt för hörselskadade för att kunna kommunicera. Det största hotet för äldre hörselskadade, som inte får den hjälp de behöver, är att de löper stor risk att bli isolerade och kommunikationsundernärda, vilket i sin tur kan leda till depression och risk för demens. Resultat: 26 % av brukarna har hörapparat, ca 75 personer använder hörapparater regelbundet och ca 50 personer har apparater som inte används. Personalen upplever att betydligt fler är i behov av hörselhjälpmedel. På 50 % av boendena har personalen fått information om hur man sköter en hörapparat. Kommunikationen försvåras av att en stor del inte använder sina hjälpmedel regelbundet och att många hörselskadade inte har tillgång till hörhjälpmedel alls. På hälften av de olika boendeformerna har personal dock inte all personal - fått information om hur man kommunicerar med hörselskadade. Åtgärd: Personalen behöver få mer information/utbildning om hur hörapparater och hjälpmedel ska skötas, samt hur man på bästa sätt kommunicerar med hörselskadade personer. Förklaring till olika begrepp: 1. Hörslinga/Teleslinga är ett ljudöverföringssystem som finns i olika modeller beroende på behov. En modell kan installeras i ett rum, t ex samlingssal eller TV-rum och användas av flera personer samtidigt. Det är oftast en fast monterad kabel som är placerad längs golvet eller taket. Ljudet överförs via en mikrofon/tv/radio till hörapparaten när den är inställd på T-läge. Inställningar på hörapparat: M=Mikrofon, T=Teleslinga, MT=Mikrofon och Teleslinga samtidigt. Om symboler saknas på hörapparaten finns information om inställning i respektive hörapparatbeskrivning. 2. Samtalsförstärkare kan användas av både hörapparatbärare och icke hörapparatbärare för att förstärka ljudet som överförs direkt till hörapparaten (T-läge) eller till hörlurar. Den kan användas både vid enskilda samtal och i samvaro med mindre grupper. 6