Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Transkript

1 Hörselskadades distrikt I Uppsala län Kungsgatan Uppsala tel: fax: Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder år: en av fyra år: en av tre år: varannan Källa: HRFs årsrapport 2008 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt att hörapparater blir liggande för att personalen inte vet hur man byter batteri eller sköter hörapparater. Men hur sjuk en människa än är behöver han/hon ha så goda möjligheter för kommunikation som möjligt. Kan inte hörapparat användas fungerar det nästan alltid med samtalsförstärkare och hörlurar. En undersökning som HRF låtit göra (Handu/HRF 2005) visar att det råder stor brist på grundläggande tillgänglighet i de flesta äldreboenden. Bra stöd till äldre hörselskadade är en fråga om livskvalitet och respekt för varje människas rätt till fungerande kommunikation. Konsekvenser av en hörselnedsättning och samtidigt brister i hörmiljön är att det blir svårt att kommunicera med omgivningen, att larm/övriga signaler inte uppfattas, att man förlorar möjligheten att ta del av vardagsnära händelser. Det leder till isolering, utanförskap och slutligen till en försämrad hälsa. Isolering har negativ inverkan på demenssjukdomar och kan bland annat medföra depression. Hörselskadades distrikt i Uppsala län har, efter en kartläggning av hörmiljön på äldreboenden i Uppsala län, sammanställt ett antal förslag till åtgärder för att förbättra hörmiljön. Vi uppmanar varje kommun att ta del av förslagen och påbörja arbetet med att åstadkomma ett bättre stöd till äldre hörselskadade. Det är en investering i minskade ohälsokostnader och de äldre får en ökad delaktighet och livskvalitet. Lena Hård, projektansvarig, Hörselskadades distrikt i Uppsala län, lena.hard@hrf-uppsala.se, tel: Rose-Marie Westerholm, ordförande i Hörselskadades distrikt i Uppsala län, rose-marie@westerholms.se, tel: Uppsala

2 Sida 1 av 7 Kartläggning av hörmiljön på äldreboenden i Uppsala län Sammanfattning En enkät har under våren 2012 skickats till totalt 53 vård- och omsorgsboenden, både kommunala och privata utförare, inom Uppsala län. 24 av dessa besvarade enkäten enligt följande fördelning: Antal enkäter Antal svar Andel svar (%) Uppsala Enköping Älvkarleby Östhammar Tierp Heby Totalt Av de 24 svaren (45 %) kommer 14 från utförare inom kommunal verksamhet, 8 från privata utförare och 2 saknar uppgift. Dessa två redovisas i sammanställningen som en kommunal och en privat utförare. En del utförare har inte svarat på alla frågor och några av frågorna ingick inte i den enkät som delades ut i Tierp och Heby. Totalt antal svar varierar därför i sammanställningen. Resultatet visar att det finns stora brister avseende tekniska hjälpmedel (förstärkning, hörslingor, akustik). Personalens förmåga att upptäcka hörselnedsättning och lösa problem med hörapparater verkar god och det förenklar troligtvis deras möjlighet att bistå med service även i andra sammanhang, t ex samtalsförstärkning. Men en förutsättning för att det ska fungera med hörseltekniska hjälpmedel är att kompetens om dessa finns hos minst en person på varje äldreboende. Den personen ska dessutom ha möjlighet att få stöd och utbildning av den/de hörselinstruktörer som ska finnas inom varje kommun. Vi rekommenderar varje kommun/utförare att genomföra nedanstående åtgärder. En utförligare beskrivning finns i sammanställningen under respektive fråga. Förtydligande av begrepp finns sist i rapporten. Hörslingor ska kontrolleras regelbundet Hörslinga till TV bör finnas i allmänna samlingsrum Samtalsförstärkare bör finnas på alla äldreboenden Personalen ska ha kompetens att kontrollera att hörhjälpmedel fungerar Undertexter på TV bör användas när svenska TV-program visas Allmänna rum bör ha akustikplattor eller motsvarande ljuddämpande lösning Förstärkt ringsignal eller optisk signal bör finnas Allmän telefon bör ha hörförstärkning Optiskt eller taktilt brandlarm ökar säkerheten Hörselombud bör finnas på varje äldreboende Informationen måste förbättras avseende t ex hörselinstruktörer, audionommottagningar, tolk och texttelefon

3 Sida 2 av 7 Resultat Vård- och omsorgsboende ersätts i texten nedan med äldreboende. De frågor som är markerad med (*) ingick inte i den enkät som delades ut i Tierp och Heby. Fråga 1: Finns hörslinga i allmänna samlingsrum? Bakgrund: En hörslinga överför ljudet från en mikrofon direkt till hörapparaten när den är inställd på s k T-läge. Därigenom förbättras ljudkvaliteten avsevärt och störande bakgrundsljud reduceras. Följden blir att den hörselskadade i mycket högre grad kan vara delaktig vid information och aktiviteter som sker i samlingsrum. Det ger i sin tur en ökad trygghet och högre livskvalitet. Resultat: 15 av 24 svarar att hörslinga finns. Enligt tidigare undersökningar på äldreboenden, som HRF genomförde i Uppsala kommun 2007, konstaterades att 17 av 29 äldreboenden hade hörslingor men bara 5 av dessa fungerade. Förhoppningsvis finns nu ett större antal fungerande hörslingor. Åtgärd: Vi förutsätter att respektive kommun har rutiner för att kontrollera att hörslingorna fungerar. Det är också viktigt att personalen har kunskap om hur en hörslinga sätts på och att man alltid gör det vid sammankomster i samlingsrummet. Fråga 2. Finns hörslinga till TV i allmänna samlingsrum? Bakgrund: TV är ett viktigt forum ur informationssynpunkt (nyheter m m) men även socialt. Ofta uppkommer diskussioner till följd av TV-program som flera tittar på samtidigt. Det är viktigt att upprätthålla förmågan att lyssna, se och ta till sig information och upplevelser via TV. Därigenom tränar man och behåller många viktiga fysiska och sociala funktioner. Resultat: För 11 av 23 äldreboenden saknas hörslinga till TV. Åtgärd: Hörslinga till TV bör installeras/monteras så att flera hörselskadade kan lyssna samtidigt. Samma sak gäller radio. Fråga 3. Finns samtalsförstärkare att tillgå vid enskilda samtal?* Bakgrund: Samtalsförstärkare är ett viktigt hjälpmedel för hörselskadade, både vid enskilda samtal och i mindre grupper. Liksom för andra hörseltekniska hjälpmedel överförs ljudet direkt till hörapparaten. Samtalsförstärkaren kan även användas till icke hörapparatbärare eller om t ex hörapparaten är trasig om det finns hörlurar till förstärkaren. Resultat: 8 av 16* äldreboenden har tillgång till samtalsförstärkare.

4 Sida 3 av 7 Åtgärd: Samtalsförstärkare, som är ett enkelt och billigt hjälpmedel, bör finnas på alla äldreboenden för att garantera att viktig information alltid kan förmedlas. Fråga 4. Förekommer det att hörselskadade använder egna hörselhjälpmedel, t ex samtalsförstärkare eller hörslinga, i olika situationer? Bakgrund: Om den hörselskadade har tillgång till egna hörselhjälpmedel är det självklart att dessa ska användas så mycket som möjligt. Men det finns många modeller och fabrikat vilket medför att kunskap om dessa måste uppräthållas. Resultat: 12 av 17*, uppger att egna hörselhjälpmedel används. Åtgärd: Det måste finnas kompetens på äldreboendet både för att kontrollera att hjälpmedlen fungerar, och för att åtgärda enklare fel. Kompetensen kan upprätthållas med stöd av hörselinstruktör. Fråga 5. Används text-tv-textning på allmän TV? Bakgrund: HRF har drivit frågan om undertexter till svenska TV-program hårt och vi kan nu se ett bra resultat av det arbetet. De flesta program på SVT och även andra kanaler textas. Resultat: 10 av 24 använder inte text-tv trots att det är ett mycket enkelt sätt att öka tillgängligheten till information och till upplevelser. Åtgärd: Funktionen att visa undertexter bör alltid användas när svenska TV-program visas. Även personer med liten eller ingen hörselnedsättning har nytta av att undertexter visas. Fråga 6. Finns akustikplattor i taken i allmänna utrymmen t ex samlingsrum och matsal? Bakgrund: I allmänna utrymmen, som samlingssal och matsal, är ljudnivån ofta hög. Slammer med porslin och ljud från skrapande möbler är exempel på ljud som förstärks i hörapparaten. Det finns många bra och enkla lösningar för att dämpa ljudnivån i den typen av utrymmen. En bra ljudmiljö har en positiv inverkan på hörmiljön för både personal och vårdtagare. Resultat: 9 av 23 anger att akustikplattor saknas i allmänna utrymmen. Åtgärd: Akustikplattor eller motsvarande lösning för att dämpa ljudmiljön bör finnas i allmänna utrymmen. Akustikplattorna ska monteras av akustikproffs för att ha full effekt.

5 Sida 4 av 7 Fråga 7. Finns förstärkt ringsignal eller optisk signal (blinkande lampor) för dörrklockor till boendes rum/lägenheter? Bakgrund: En ringsignal eller dörrknackning är svår att uppfatta för en hörselskadad. Varje vårdtagare har rätt att veta när någon är på väg in i rummet. Resultat: Det är bara 3 äldreboenden som anger att de har förstärkt eller optisk signal. Ytterligare ett äldreboende anger att ringsignalen är kopplad till ett larm som går till personalens sökare. Åtgärd: En förstärkt ringsignal eller optisk signal bör installeras för att öka tryggheten för hörselskadade. 8. Finns tillgång till hörförstärkare på allmän telefon? Bakgrund: Det är mycket svårt för en hörselskadad att uppfatta tal i telefon om det saknas förstärkning. Kontakt med anhöriga och vänner är en viktig del av livet och bör underlättas så långt det är möjligt. Resultat: Bara 2 av 22 äldreboenden har hörförstärkning på allmän telefon. Åtgärd: Om allmän telefon finns bör den vara utrustad med hörförstärkning så att den även kan användas av hörselskadade. Fråga 9. Finns, för de boende (rum/lägenhet) fungerande brandlarm? Är brandlarmet av typ optiskt brandlarm:* Bakgrund: Att uppfatta brandlarm ökar givetvis säkerheten för de vårdtagare som kan förflytta sig själva. Hörselskadade behöver ett kompletterande optiskt larm. Ännu större säkerhet, framför allt nattetid, får man om det finns ett taktilt (vibrerande) larm. Resultat: 2 av 24 äldreboenden har svarat på frågan om brandlarm finns. Endast 3* äldreboenden anger att man har optiskt (visuellt) larm. Ingen har taktilt larm. Åtgärd: För samtliga boende som kan förflytta sig själva bör larmsituationen ses över för att öka säkerheten så långt det är möjligt.

6 Sida 5 av 7 Fråga 10. Finns hörselombud i den dagliga verksamheten (på äldreboendet)? Bakgrund: Ett hörselombud, eller motsvarande, har följande uppgifter: Motivera äldre hörselskadade till att leva ett så normalt och aktivt liv som möjligt på samma villkor som andra. Hänvisa den äldre hörselskadade till var man erhåller hörapparat, rehabilitering, hörteknik utöver hörapparat. Hjälpa den äldre hörselskadade i kontakten med landstingets hörselvård och tolkservice. Träna och motivera äldre hörselskadade att använda sina hjälpmedel i det dagliga livet. Vara en resurs för övrig personal i äldreboendet och arbetslag inom hemtjänsten. Informera anhöriga om hur kommunikationen med hörselskadade underlättas. Hjälpa till med enklare fel och service på främst hörapparater, men även hörseltekniska hjälpmedel. Resultat: 13 av 23 äldreboenden saknar hörselombud. Vi vet från tidigare undersökningar, att personal som haft en roll som hörselombud ofta tvingats utföra det arbetet på tid som blir över från ordinarie arbetsuppgifter, vilket i praktiken medfört att man mycket sällan kunnat utföra arbetet på ett tillfredsställande sätt. Åtgärd: För att införa bättre kompetens avseende hörselskadades behov och hörseltekniska hjälpmedel anser vi att det ska finnas minst ett hörselombud på varje äldreboende. Hörcentralen genomför årligen en utbildningsdag för hörselombud. Fråga 11. Känner personalen till att det finns hörselinstruktör i kommunen? Bakgrund: Utöver hörselombud bör det finnas minst en hörselinstruktör i varje kommun, som bl a ansvarar för övergripande information till personal m fl samt utbildning/stöd till hörselombud. Resultat: Hörselinstruktörer finns idag i Uppsala, Enköping och Tierp. 3 av äldreboendena, vara 2 privata, i Uppsala har svarat på frågan om de känner till om det finns hörselinstruktör i kommunen*. Åtgärd: Informationen om hörselinstruktörer och deras funktion måste spridas till alla äldreboenden så att både hörselskadade och personal kan utnyttja deras kompetens på bästa sätt.

7 Sida 6 av 7 Fråga 12. Händer det att personalen misstänker hörselnedsättning hos de boende? Bakgrund: En konsekvens av en hörselnedsättning är att man förlorar möjligheten att ta del av vardagsnära händelser. Det leder till isolering, utanförskap och slutligen till en försämrad hälsa. Isolering har negativ inverkan på demenssjukdomar och kan bland annat medföra depression. Det är därför viktigt att personalen har kompetens att upptäcka/misstänka en hörselnedsättning och vidta rätt åtgärder. Resultat: Alla utom en har svarat på frågan och beskrivit vilka åtgärder man vidtar. De flesta meddelar sjuksköterska och/eller läkare och några kontaktar hörselinstruktören. Åtgärd: Vi vill här påpeka att det från nov 2011 är de av landstinget godkända audionommottagningarna som ansvarar för den primära hörselvården. Den informationen måste spridas till all personal. Får personalen info om varje ny boendes ev hörselproblem? (frågan är ställd endast Tierp+Heby) Resultat: Samtliga 7 svarade på frågan. Fråga 13. Kan någon i personalen byta batteri och slang på hörapparat? Bakgrund: En förutsättning för att hörselskadade ska kunna kommunicera med sin omgivning är att de hörseltekniska hjälpmedlen fungerar. Personalen måste upptäcka om t ex en hörapparat inte fungerar och snabbt rätta till felet. Resultat: Alla utom ett äldreboende har personal som kan byta batteri och slang. Åtgärd: Resultatet är positivt men det finns trots det risk för fel. Om slangbytet inte är riktigt utfört blir konsekvensen obehag för den hörselskadade. Därför att hörselombuden viktiga i sin roll att instruera ny personal så att de får en korrekt upplärning. Fråga 14. Har skriv-, TSS(Tecken Som Stöd)- eller TS(Teckenspråks) -tolk beställts vid allmänna eller privata möten?* Bakgrund: Vid en stark hörselnedsättning kan hörseltekniska hjälpmedel vara otillräcklig. Viktig information kan då förmedlas av skrivtolk alternativt TSS- eller TS-tolk om den hörselskadade behärskar det. Tolkar för dessa syften kan beställas kostnadsfritt via landstingets tolkcentral. Det kan även användas vid t ex begravning, födelsekalas o s v. Resultat: Bara 4 av 17* äldreboenden har använt sig av möjligheten till tolk.

8 Sida 7 av 7 Åtgärd: Det är tyvärr alltför få som känner till möjligheten att beställa tolk via landstinget tolkcentral. Informationen om det bör finnas lätt tillgänglig på t ex kommunens hemsida eller intranät. Fråga 15. Har någon boende texttelefon?* Bakgrund: Texttelefon kan ersätta en vanlig telefon om den hörselskadade inte kan uppfatta tal i telefon. Det innebär att talet från den som ringer upp förmedlas i text på en display som mottagaren kan läsa. Den hörselskadade kan sedan svara på vanligt sätt i telefonen. Resultat: Texttelefon används inte på de äldreboenden som besvarat enkäten*. Åtgärd: Personalen bör känna till att texttelefon finns och kan vara användbar för den hörselskadade. Förklaring till olika begrepp: 1. Hörslinga/Teleslinga är ett ljudöverföringssystem som finns i olika modeller beroende på behov. En modell kan installeras i ett rum, t ex samlingssal eller TV-rum och användas av flera personer samtidigt. Det är oftast en fast monterad kabel som är placerad längs golvet eller taket. Ljudet överförs via en mikrofon/tv/radio till hörapparaten när den är inställd på T-läge. Inställningar på hörapparat: M=Mikrofon, T=Teleslinga, MT=Mikrofon och Teleslinga samtidigt. Om symboler saknas på hörapparaten finns information om inställning i respektive hörapparatbeskrivning. 2. Samtalsförstärkare kan användas av både hörapparatbärare och icke hörapparatbärare för att förstärka ljudet som överförs direkt till hörapparaten (T-läge) eller till hörlurar. Den kan användas både vid enskilda samtal och i samvaro med mindre grupper. 3. HRF anser att varje äldreboende eller arbetslag inom hemtjänsten ska ha ett hörselombud vars uppgift är att ge råd och stöd till personer med hörselnedsättning. Hörselombudet ska utses bland de anställda uppdraget ska ingå i tjänsten. Ombudet ska få sin utbildning genom landstingets hörselvård och kommunens hörselinstruktör. Arbetsuppgifter: Motivera äldre hörselskadade till att leva ett så normalt och aktivt liv som möjligt på samma villkor som andra. Hänvisa den äldre hörselskadade till var man erhåller hörapparat, rehabilitering, hörteknik utöver hörapparat. Hjälpa den äldre hörselskadade i kontakten med landstingets hörselvård och tolkservice. Träna och motivera äldre hörselskadade att använda sina hjälpmedel i det dagliga livet. Vara en resurs för övrig personal i äldreboendet och arbetslag inom hemtjänsten. Informera anhöriga om hur kommunikationen med hörselskadade underlättas. Hjälpa till med enklare fel och service på främst hörapparater, men även hörseltekniska hjälpmedel. 4. Uppsala kommun har två syn- och hörselinstruktörer anställda. Syn- och hörselinstruktörer ger råd och stöd till personer med syn och hörselnedsättning (både inom eget boende och äldreboenden). Syftet är att personerna ska klara den dagliga livsföringen på ett så bra sätt som möjligt. 5. FÖC = Telias Förmedlingstjänst via för hörselskadade och för hörande som vill tala med en hörselskadad via FÖC med skriven text till den hörselskadade.