BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

Transkript

1 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval av regionala kulturinstitutioner, fria teatergrupper, samt arrangerande musikföreningar med egen scen, som fått bidrag av Kulturrådet under 2008, totalt 147 mottagare. Enkäten skickats inte till länsbiblioteken eftersom de inte bedriver någon egen publik verksamhet. Kulturrådets kunskap om utvecklingen på biblioteksområdet baseras främst på redovisningar och analyser som inkommit från genomförda projekt med syfte att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning, samt från övrig statistikinhämtning. Totalt har 103 besvarade enkäter kommit in vilket innebär att svarsfrekvensen är 70 procent. Enkäterna har besvarats av regionala kulturchefer, producenter samt lokaleller verksamhetsansvarig vid respektive institution eller förening. I analysen har resultatet ställts i relation till de tidigare utvärderingarna som gjorts och Kulturrådets kunskap och erfarenheter av insatser för ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning. Sammanställning och analys lägeskartläggningen I publikundersökningar som görs och den statistik som tas fram som rör deltagande i kulturlivet på olika sätt, ställs av integritetsskäl inga frågor om funktionsnedsättningar. Det är därmed inte möjligt att mäta i vilken omfattning personer med funktionsnedsättning har tillgång till kulturlivet. I Kulturrådets rapport Nya Kulturvanor 2008 redovisas dock kulturvanorna hos personer med rörelsehinder. Underlaget i rapporten utgörs av specialbearbetningar som Kulturrådet beställt av SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). Olika förutsättningar för konstområdena Förutom att tillgängliggöra litteratur och tidskrifter och andra medier arbetar biblioteken traditionellt sett med informations- och medborgarservice som på ett naturligt och självklart sätt återkommande ställer höga krav på tillgänglig information, lokaler och verksamhet. De statliga myndigheterna Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Centrum för lättläst (CLL) arbetar löpande med utveckling av tillgängliggörande av litteratur, tidskrifter och nyheter utifrån sina respektive uppdrag. Dessa myndigheter utgör ett viktigt stöd för biblioteken i deras arbete för ökad tillgänglighet.

2 2(5) Någon motsvarighet till liknande stödstruktur, där flera statliga myndigheter samverkar och stödjer tillgänglighetsarbetet finns inte inom de andra kulturområdena. Generellt kan sägas att museer och scenkonstinstitutioner har haft ett helt annat utgångsläge. För många scenkonstinstitutioner och fria grupper har de initiativ Kulturrådet tagit för ökad tillgänglighet varit starten för ett strategiskt förändringsarbete. Kulturrådet kan konstatera att det, mellan de olika kulturområdena, finns tydliga skillnader i hur långt man har kommit i arbetet. En förklaring till det kan vara att Kulturrådet initialt riktade sig till biblioteken och museerna för att först fr.o.m mer fokusera på scenkonsten vad gällde särskilt stöd och bidrag. Handlingsplaner En av tre institutioner uppger att de inte har någon handlingsplan för ökad tillgänglighet. Det är vanligare att just dessa institutioner inte heller har genomfört fysiska anpassningar i lokalerna. Således finns en tendens att just inrättandet av en handlingsplan gör att arbetet med ökad tillgänglighet påbörjas och genomförs. En positiv effekt av regleringar och måldokument, förutom att förbättringar kommer till stånd, är att tillgänglighetsarbetet blir mer konkret och ofta leder till värderingsförändringar för personal i alla befattningar. Flera respondenter vittnar dock om att handlingsplaner kan riskera ett bli hyllvärmare och att de t.o.m kan hämma utvecklingsarbetet för ökad tillgänglighet. Det blir viktigare med själva uppföljningsmetoden än innehållet i planen och kvalitén på insatserna/åtgärderna. I dialogen med länsbiblioteken har det framkommit önskemål om en uppföljning av Kulturrådets satsningen på handlingsplaner och arkitektinventeringar som samtliga länsbibliotek genomförde mellan Fysisk tillgänglighet Enligt SCB:s ULF-undersökning 2005 hade drygt 4 procent (ca personer) av Sveriges befolkning i åldrarna år ett svårt rörelsehinder som på olika sätt kräver assistans ( På frågan, i Kulturrådets aktuella enkät, om en rullstolsburen besökare på egen hand kan använda de publika delarna av lokalerna så som entré, toalett och salong, på samma sätt som en icke rullstolsburen besökare, utan särskild assistans, svarar hälften av respondenterna ja. En fjärdedel uppger att lokalerna delvis är anpassade på detta sätt. Det innebär att minst hälften av de tillfrågade institutionerna inte är tillräckligt tillgängliga för rullstolsburna personer utan att dessa skall särbehandlas. Enligt ULF:en hade 1,2 procent (ca personer) av

3 3(5) Sveriges befolkning i åldrarna år nedsatt syn. I Kulturrådets aktuella enkät uppger en tredjedel av respondenterna att de har någon form av taktileller kontrastmarkering i de publika delarna av lokalen. Generellt kan sägas att begreppet ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning ofta kopplas till lokalfrågorna. Drygt en av fem institutioner uppger att det inte är tillåtet med ombyggnad i den aktuella byggnaden, det kan vara hyresvärden som motsätter sig detta eller så är byggnaderna på olika sätt kulturminnesmärkta. I de fall där scenkonstinstitutioner har tillgång till en egen scen utgör byggnaden tydliga begränsningar för tillgängligheten. För grupper som turnerar eller inte har tillgång till en egen fast scen finns små möjligheter att påverka utformningen av scenerna. Teleslingor m.m I Sverige har ungefär 14 procent av befolkningen i åldern år någon form av hörselnedsättning. Antalet hörapparatbärare i Sverige uppgår till ca personer (Hörselskadades Riksförbund, hrf 2008). Av Kulturrådets aktuella enkät framgår att inte fler än hälften av institutionerna har en fungerande teleslinga eller motsvarande i de publika delarna av lokalerna. Endast en tiondel av institutionerna uppger att de tagit fram rutiner för hur personalen kan besvara förfrågningar via bild- eller texttelefoni. Textning, syn- och teckentolkning En tredjedel av de tillfrågade respondenterna planerar under 2009 att genomföra arrangemang, föreställning eller visningar där man kommer att erbjuda textning, syntolkning eller teckentolkning. Tillgängliga hemsidor Resultatet av enkätundersökningen visar att drygt en tredjedel av de tillfrågade kulturaktörerna på något sätt anpassat sin hemsida för att bli mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Majoriteten av de som gjort anpassningar uppger dock att dessa inte är gjorda utifrån en strategisk helhetssyn utan snarare är att betraktas som särlösningar på kort sikt.

4 4(5) Utbildningar Det är vanligt att delar av personalen vid institutionerna fått utbildning om tillgänglighet eller bemötande av personer med funktionsnedsättningar. Totalt sett uppger två tredjedelar av de svarande institutionerna att sådana utbildningar har genomförts. Prioritet i ledning och organisation En av tio institutioner uppger att de i mycket hög utsträckning prioriterar arbetet med ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inom sin organisation. Ytterligare en tredjedel av institutionerna uppger att de prioriterat detta arbete i ganska hög utsträckning. Således prioriterar ungefär hälften av institutionerna inte arbetet med tillgänglighet i någon hög utsträckning. En tredjedel av institutionerna uppger att de avsatt särskilda medel i sin budget under 2008 för konkreta åtgärder gällande ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Dessa institutioner hade i medeltal avsatt kronor för detta arbete. Under 2008 hade länsmuseerna, jämfört med övriga kulturaktörer, avsatt en hög andel av budgeten för detta arbete. Sex av tio institutioner uppger att de har uppgifter om konkreta åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning specificerad i sin verksamhetsplanering. Det är framför allt länsmuseer och länsteatrar som uppger att de har detta. På frågan om respondenterna kunde uppskatta hur många av de planerade åtgärderna som man hittills hunnit genomföra svarar två tredjedelar av institutionerna att man genomfört ca 40 procent av de planerade åtgärderna. Det är särskilt värt att notera att fem procent av institutionerna uppger att de hunnit genomföra allt vad de planerat att göra. De vanligaste anledningarna till att institutionerna inte genomfört det som de planerar att göra är i första hand, fyra av tio institutioner uppger detta, resursbrister både avseende budget och personal. En tredjedel av institutionerna uppger också att de har ett utbildningsbehov, de saknar kunskaper om vad som behöver göras. En av sex institutioner svarar att frågan om tillgänglighet helt enkelt inte prioriteras av ledningen eller huvudmannen. Det är värt att notera att sex institutioner svarar att de inte har några hinder de är redan fullt tillgängliga.

5 Ansvar och legitimitet Hälften av institutionerna uppger att det finns en särskild person i deras organisation som är ansvarig för att handlingsplanen följs. Endast en av tio institutioner som inte har någon handlingsplan har ändå utsett en ansvarig person. På teatrarna är det vanligen en producent eller teaterchef som ansvarar för att handlingsplanen följs och på museerna en intendent eller avdelningschef. Många gånger är personen/funktionen som har det övergripande operativa ansvaret för tillgänglighetsarbetet direkt kopplad till det institutionens publika arbete. Detta kan vara en av anledningarna till varför man så ofta talar endast om den fysiska tillgängligheten och glömmer bort att tillgängligheten även inrymmer verksamhetens alla delar samt hur den interna och externa informationen utformas. Många respondenter upplever att de inte har tillräckligt tydliga mål och uppdrag från sina respektive huvudmän, eller politisk nivå. Man efterfrågar riktlinjer och handlingsplaner som stödjer och legitimerar arbetet och de resurser som tas i anspråk. 5(5)