Samrådsredogörelse, ansökan om nätkoncession för befintlig 45 kv kraftledning mellan Aareavaara och finska gränsen, Pajala kommun.

Transkript

1 Bilaga A Samrådsredogörelse, ansökan om nätkoncession för befintlig 45 kv kraftledning mellan Aareavaara och finska gränsen, Pajala kommun. Inledning Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) kommer ansöka om koncession (tillstånd) för en befintlig 45 kv kraftledning (PL761) mellan Aareavaara och Finska gränsen i Pajala kommun Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Vattenfall kompletterar härmed samrådsunderlaget daterat med en samrådsredogörelse från genomförda samråd med Länsstyrelsen i Norrbotten, Pajala kommun (stadsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen), sakägare i form av berörda samebyar, fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare samt en utvidgad samrådskrets. Samrådsredogörelsen behandlar befintlig 45 kv kraftledning mellan Aareavaara och finska gränsen i Pajala kommun. Av redogörelsen framgår hur samråden har genomförts samt de åsikter och förslag som inkommit och hur Vattenfall ställer sig till dessa. Samråd Samrådsprocessen gällande den aktuella kraftledningen inleddes i juni Skriftligt samrådgenomfördes under oktober-november 2016, se inbjudningsbrev, bilaga 1. Ett samrådsunderlag (bilaga 2) som beskrev den aktuella ledningen och dess sträckning, planförhållanden, förutsättningar, förekommande markanvändning och intressen längs sträckan samt ledningens förutsedda miljöpåverkan bilades inbjudningsbrevet. Samrådet kungjordes i Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrbottens Kuriren den torsdagen den 13 oktober och i Haparandabladet den 18 oktober (bilaga 3). Annonserna innehöll information om den aktuella ledningen, information om var samrådsunderlag kunde erhållas och var synpunkter kunde lämnas. Sista svarsdag var 4 november De svar och yttranden som inkommit i samrådet sammanfattas i denna PM och utgör tillsammans med övriga samrådshandlingar det underlag som ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan för den aktuella ledningen. Efter att samrådsunderlaget inlämnats till länsstyrelsen som underlag för beslut om betydande miljöpåverkan upptäcktes att ytterligare yttranden inkommit till Sweco. Dessa skickades i efterhand till länsstyrelsen och länsstyrelsen har därmed tagit hänsyn till dessa i beslutet. De till länsstyrelsens i efterhand inskickade yttrandena har sammanfattats i och bilagts till denna samrådsredogörelse. I länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan som inkom till Sweco den 18 januari 2017 framkom att de synpunkter som inlämnats i samband med samrådet ska ersättas med de

2 synpunkter som framgår av beslutet, se bilaga B. Redogörelsen nedan inkluderar samtliga synpunkter som länsstyrelsen inkommit inklusive de som framgår av beslutet. Inkomna synpunkter Nedan sammanfattas de skriftliga synpunkter/svar som inkommit i samband med samrådet. Samtliga inkomna yttranden redovisas i bilaga 4. Bemötande av synpunkterna anges med kursiv. Länsstyrelsen Länsstyrelsens synpunkter i samband med samrådet Länsstyrelsen förordar ur natur, miljö-, kultursynpunkt och utifrån befintlig kunskapsunderlag alternativ 2, d.v.s. befintlig ledning. Länsstyrelsen bedömer att följande bör finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen: - Fördjupad redogörelse för skogliga värden som större mängder av äldre träd och lövinslag. - Redovisning för förekomsten av skyddsvärda arter, dvs. arter som omfattas av bilaga1 och 2 i artskyddsförordningen, rödlistad arter och arter med långvarig stark minskande populationstrend, redogörelse för vilka åtgärder som planeras för att minimera påverkan på skyddsvärda arter. - Redogörelse för skyddsåtgärder för att minska risken för kollisioner och elströmsdöd för fåglar, uppgifter om nya enskilda vägar kommer att byggas eller om befintliga vägar kommer att byggas om/förstärkas i samband med ledningsdragningen. - Redogörelse för hur schaktning för stolpfundament och stolparnas förankring ska genomföras. - Redogörelse för hur arbetena ska bedrivas när man korsar vattendrag, våtmarker och annan känslig mark. - Redogörelse för hur risken för erosion och grumling av vattendrag ska minimeras under arbeten. - Redogörelse för hur körskador ska undvikas och vilka åtgärder som planeras om sådana ändamål skulle uppstå. - Behov av särskilda provningar enligt miljöbalken eller annan lagstiftning t ex anmälan eller tillstånd enligt 11 kap MB tillstånd enligt 7 kap. 28 MB eller dispens från artskyddsförordningen. - Redovisning av villkorsområden för kultur och fornlämningar. - Redovisning av vilken påverkan de olika alternativen får på kända fornlämningar och deras villkorsområden. Huuki är klass II område i inventeringen över värdefulla odlingslandskap, vilket bör tas upp och påverkan på värdena bedömas. De nya sträckningsalternativen, d.v.s., 1,3 och 4 kommer alla att kräva arkeologiska utredningar eftersom området är arkeologiskt känsliga med flera mycket gamla boplatser av stenålders karaktär registrerade. För alternativ 3 och 4 berör ledningen kulturhistoriska lämningar vattenfall bör överväga anpassning av korridoren så att den ligger utanför lämningarna och dess villkorsområden. Länsstyrelsens synpunkter i samband med beslut om betydande miljöpåverkan - Skyddsåtgärder för att minimera risken för utsläpp av skadliga ämnen till mark och vatten, 2(8)

3 - Redogörelse för hur körskador ska undvikas och vilka åtgärder som planeras om sådana ändå skulle uppstå, - Bedömning av påverkan på fågellivet och om vilken hänsyn/skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minska eventuell påverkan - För kulturmiljön ska följande finnas med i MKB:n: Fortsatt koncession i befintlig ledningsgata bedöms påverka kända kulturmiljövärden minst. Endast en husgrund ligger i kanten av dagens ledningsgata. Villkorsområdet för denna ska redovisas i kommande MKB. Vattenfall: Vattenfall uppfattar att länsstyrelsen i sitt yttrande betonar ett antal frågor som länsstyrelsen bedömer vara särskilt viktiga att beskriva i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Vattenfall kommer att beakta länsstyrelsens synpunkter vid upprättande och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Vattenfall understryker att ansökan avser befintlig ledning i befintlig ledningsgata undantaget tre stycken nya kabelstolpar i anslutning till ny transformatorstation i Aareavaara. Luftfartsverket Luftfartsverket (LFV) Har som sakägare av CNS- utrustning inget att erinra mot nätkoncession för linje avseende kraftledning med nominell systemspänning 45 kv mellan Pajala och Aareavaara, Pajala kommun. Dock förbehåller LFV sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS (Communcation Navigation Surveillance) utrustning förändras eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Vattenfall: Vattenfall noterar detta. Trafikverket Ledningen berör väg 880 samt riksintressekorridoren för järnvägen mellan Kaunisvaara- Huuki. Trafikverket framhåller att om den befintliga sträckningen omlokaliseras till ett av de andra alternativen än befintlig ledning bör alternativen väljas så att riksintressekorridoren berörs i minsta möjliga mån. Trafikverket påminner och upplyser om att placering av stolpar, stag och ledningar ska följa vägverkets publikation 2005:14. För korsande ledningar av väg krävs tillstånd. Nya transformatorstationer bör placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg. För dessa krävs bygglov eller länsstyrelsens beslut enligt 45 väglagen. För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket. Vattenfall: Vattenfall noterar detta och förtydligar att ansökan avser befintlig ledning i befintlig ledningsgata (alternativ 2) undantaget tre stycken nya kabelstolpar i anslutning till ny transformatorstation i Aareavaara. Pajala kommun Pajala kommun förordar alternativ 2, befintlig ledning. Alternativ 2 medför att ingen ny mark behöver tas i anspråk. Det finns för kommunen inga kända konflikter med nuvarande ledningsdragning. Alternativ 1 och alternativ 3 kommer nära gamla boplatser vilket ses som olämpligt. Dessa alternativ är placerade närmare Muonio älv som är riksintresse naturvård samt riksintresse friluftsliv. Att Alternativ 2, befintlig ledning ligger inom område för riksintresse framtida järnväg bedöms inte som något problem. Detta då järnväg till Finland ej längre är aktuell samt att verksamheterna ej anses behöva stå i konflikt varandra. 3(8)

4 Vattenfall: Vattenfall noterar detta och förtydligar att ansökan avser befintlig ledning i befintlig ledningsgata (alternativ 2) undantaget tre stycken nya kabelstolpar i anslutning till ny transformatorstation i Aareavaara. Följande intressenter har svarat men har inte någonting att erinra: Försvarsmakten Skanova Svenska kraftnät Elsäkerhetsverket Följande intressenter har avstått från att yttra sig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Inbjudan till samråd Samrådsunderlag Samrådsannons Inkomna yttranden Miljökonsekvensbeskrivningens disposition 4(8)

5

6 Sändlista: Markägare 2(3)

7 Sändlista: Myndigheter och organisationer Elsäkerhetsverket Box 4, Kristinehamn, Föreningen Norrbottens flora Försvarsmakten, Muonio Sameby c/o Kangos Sattajärvi Sameby c/o Pajala Jägareförbundet Norrbotten, Kronan A6, Luleå Svenska Jägarförbundet, Pajala Friluftsfrämjandet lokalavd Pajala, Masungsvägen 22, Pajala Jono Skoterklubb, Box 63, Junosuando Pajala Kommun, Samhällsbyggnadsförvaltning, Pajala Pajala Kommun, Miljö och byggnadsförvaltningen, Pajala Luftfartsverket, Norrköping, Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad, registrator@msb.se Naturskyddsföreningen Pajala Naturskyddsföreningen Norrbotten c/o Luleå Naturvårdsverket Stockholm Norrbottens ornitologiska förening c/o Luleå Norrlands Entomologiska förening c/o Röbäck Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm Skanova Box 93, Farsta Skogsstyrelsen Pajala, Box 3, PAJALA Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg Sveriges Geologiska Undersökning, Box 670, Uppsala Statens geotekniska institut, Linköping Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm Trafikverket, Box 809, Luleå Vattenfall Eldistribution RU 2560, Stockholm 3(3)

8 Bilaga 2. Samrådsunderlag Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken med anledning av ansökan om linjekoncession (tillstånd) avseende kraftledning med nominell systemspänning 45 kv mellan Aareavaara och Finska gränsen. Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att ansöka om nätkoncession för linje (tillstånd) avseende kraftledning med nominell systemspänning 45 kv mellan Aareavaara och finska gränsen, Pajala kommun (Bilaga 1). Detta föranleds av att koncessionstiden för befintlig ledning har upphört att gälla. Syftet med ledningen är att säkerställa framtida överföringsbehov till Aareavaara. Ledningen försörjer bebyggelse i och omkring Aareavaara med elström. Ledningen utgör även en viktig överföringsledning mellan elnätet på den svenska respektive finska sidan vilket ökar redundansen i nätstrukturen och minskar sårbarheten för elleveranser till Pajalaregionen. Samråd Inför ansökan om koncession samråder Vattenfall med länsstyrelsen i Norrbotten, Pajala kommun, berörda fastighetsägare och andra sakägare, samt vissa andra myndigheter och organisationer. Detta dokument utgör samrådsunderlag i det aktuella koncessionsärendet. Efter samrådstiden kommer en samrådsredogörelse upprättas där de synpunkter som framförts under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Vattenfalls bemötande av dessa. Samrådsredogörelsen utgör bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som i sin tur bifogas ansökan om nätkoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. På uppdrag av Vattenfall handlägger Sweco tillstånds- och samrådsfrågorna i ärendet. Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, MKB, samrådsredogörelse och karta. Ett koncessionsbeslut gäller normalt tillsvidare och ger nätägaren rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För nya ledningar strävar Vattenfall efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Därefter ansöker Vattenfall om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. För befintliga ledningar finns normalt en gällande ledningsrätt sedan tidigare beslutad av lantmäterimyndigheten. Lokalisering och sträckningsalternativ Som alternativ till att bibehålla befintlig luftledning i befintlig sträckning har Vattenfall utrett tre alternativa sträckningar genom en s.k. stråkutredning. Den befintliga ledningens lokalisering tillsammans med alternativen redovisas i Bilaga 1. Det första steget i utredningen har varit att identifiera lämpliga stråk alternativa ledningsstråk som beskriver framkomligheten inom korridorer i landskapet inom ett större område. Korridorerna har utgått ifrån givna anslutningspunkter (befintliga stationer i Aareavaara och i Finland), befintlig infrastruktur/bebyggelse samt förekommande allmänna intressen. Utgångspunkten för samtliga alternativ är att sammankoppla befintliga stationer i Aareavaara och i Finland. Ledningssträckningens längd varierar mellan cirka 6,3 6,9 km, beroende på sträckningsalternativ. Stråkutredningen har genomförts och kommunicerats i ett s.k. tidigt samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Pajala kommun samt berörda samebyar. De synpunkter som kommit in bedöms inte ha någon betydelse för den befintliga ledningen eller de alternativa stråkens sträckning. VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Adress: Luleå Besöksadress: Timmermansgatan 25 eldistribution@vattenfall.com VAT. SE (9)

9 Synpunkterna har avsett information av sådan karaktär att de istället berör de olika alternativens konsekvenser på förekommande intressen vilka kommer beskrivas i den MKB som upprättas för ledningen. Nedan redogörs för den befintliga ledningens sträckning (Alternativ 2) samt de tre alternativa ledningssträckningarna (Alternativ 1,3 och 4) Alternativ 1 Alternativ 1 utgör ett nordligt lokaliseringsalternativ till befintlig ledning och innebär att ledningen går parallellt med befintlig 20 kv luftledning från stationen i Aareavaara till Huukki vid finska gränsen. Längs ca 2 km utgående från stationen i Aareavaara går Alternativ 1 i den befintliga ledningsgatan i ostnordostlig riktning innan den viker av i mer nordostlig riktning och går parallellt med nämnda 20 kv-ledning i anslutning till den befintliga ledningsgatan för denna. Ledningsalternativet medför att den befintliga ledningsgatan för 20 kv-ledningen måste breddas för att rymma 45 kv-ledningen i parallellgång. Sträckningsalternativet förväntas bli ca 6,9 km långt. Alternativ 2 Alternativ 2 utgörs av befintlig ledning i befintlig ledningsgata. Befintlig ledning går i relativt rak ostnordostlig riktning mellan Aareavaara och Huukki vartefter den viker av relativt tvärt i en nordlig riktning mot Muonioälven och Finska gränsen. Den befintliga ledningens längd är ca 6,6 km. Alternativ 3 Alternativ 3 utgör också ett nordligt lokaliseringsalternativ till befintlig ledning. Sträckningen går i en mer nordostlig riktning jämfört med befintlig ledning, huvudsakligen genom obruten skogsmark och över myrmark. I den avslutande delsträckan väster om Huukki går alternativet parallellt med befintlig 20 kv-ledning längs en sträcka av ca 1 km. Längs huvuddelen av sträckningen är Alternativ 3 inte samlokaliserad med annan sedan tidigare befintlig infrastruktur. Sträckningen innebär att en helt ny ledningsgata måste avverkas längs en sträcka av ca 5,4 km samt att befintlig ledningsgata för 20 kv-ledningen måste breddas för att rymma 45 kv-ledningen i parallellgång väster om Huukki. Alternativ 4 Alternativ 4 utgör ett sydligt lokaliseringsalternativ till befintlig ledning. Av de utredda alternativen har detta det största avståndet till befintlig infrastruktur i form av vägar och andra befintliga kraftledningar. Sträckningen går i obruten mark, huvudsakligen myrmark men även en del skogsmark, ej samlokaliserad med annan sedan tidigare befintlig infrastruktur. Det innebär att en helt ny ledningsgata måste avverkas längs en sträcka av 6,6 km. Nollalternativ Nollalternativet beskriver utvecklingen om planerad verksamhet inte kommer till stånd. Om nätkoncessionen för sträckan mellan Aareavaara och Finska gränsen inte beviljas medför detta att befintlig ledning inte längre får användas utan måste rivas. Rivning och urdrifttagande av den aktuella ledningen gör att elnätet i regionen kommer fall vara mer sårbart för störningar i elleveranser än vad som blir fallet om ledningen bibehålls. Alternativ matning kräver att nya ledningar måste byggas på annan plats. Tekniskt utförande Den befintliga 45kV-ledningen mellan Pajala och Aareavaara är uppförd som luftledning som till största delen bärs upp av enkelstolpar. Faslinor är placerade i ett horisontalplan med 1-1,3 meters fasavstånd. I figur 1 redovisas principskisser på stolparnas utförande. Enkelstolp enligt principskiss 2(9)

10 nyttjas för raksträckor medan parstolpar nyttjas vid t.ex. älvs och vägpassager etc. och vinkelstolpa i platser för ledningsvinklar. Enkelstolparnas höjd är ca 9-11 m medan parstolparnas höjd är ca m. Ledningen är trädsäker vilket innebär att inga träd får bli så höga intill ledningen att grenar eller toppar riskerar att falla på ledningen vid t.ex. storm. Där ledningen passerar skogsmark finns därför en trädfri ledningsgata iordningställes enligt principen som framgår av figur 2. Ledningsgatan är mellan 18 m och ca 34 m bred dvs. mellan ca 9 m och 17 meter bred på ömse sidor om ledningens mitt. Figur 1. Principskisser på stolpplacerade ledningars från vänster: enkelstolp raklinje, enkelstolp vinkel, parstolp vinkel (öv.) och ändstolpe. Figur 2. Principskiss för ledningsgata, skogsgata och sidoområden med farliga kantträd 3(9)

11 Utöver avverkning och återkommande röjning av skogsgatan kommer även enstaka så kallade farliga kantträd att regelbundet avverkas i sidoområdet. Den beskrivning av ledningens utförande som redovisas ovan gäller även för ledningen i det fall den skulle utföras i en alternativ sträckning förutom att ledningsgatans bredd då blir 34 m i hela sin sträckning. Förutsättningar Landskap Markanvändningen för samtliga alternativ utgörs i huvudsak av skogsbruk. Bebyggelsen är mycket gles och ligger främst längs landsvägar och sjöstränder. Markanvändning I Översiktsplanen för Pajala kommun antagen av kommunfullmäktige juni 2010 finns en tänkbar ny väg mellan Aareavaara och Finska gränsen. Denna tänkbara väg planeras att gå tvärs över området för befintlig ledning samt alternativa stråk (Översiktsplan, Pajala kommun, Norrbottens län). Den befintliga ledningen samt stråkalternativen ligger även inom ett område kallad Utvecklingszon, där förändringar kan väntas med nya gruvor, nya vägar, ny järnväg, nya kraftledningar vindkraft och turism (Översiktsplan antagen 2010, Pajala Kommun Norrbottens län). Någon detaljplan berör ej befintlig ledning eller de alternativa stråken. Skogsbruket domineras av trakthyggesbruk med skötselåtgärder som röjning, gallring och föryngringsavverkning av i huvudsak större bestånd. Muonio sameby bedriver renskötsel i området för planerad kraftledning. Se avsnitt Rennäring. Natur- och kulturmiljövärden samt övriga värden Muonio älv är skyddat som Natura 2000-område och området kring älven utgör även riksintresse för naturmiljö och rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 3 kap 6 och miljöbalkens 4 kap 6 (Bilaga 2, Bilaga 3) Naturvärdet består bl.a. av den outbyggda älven med dess naturliga vattenståndsvariationer. Älven och området kring älven bedöms dock främst beröras av ledningen där den passerar över gränsen till Finland. Samtliga ledningsträckningar berör klass 1 våtmarker, d.v.s. våtmarker med mycket höga naturvärden (Bilaga 4). Den befintliga ledningen, Alternativ 2 passerar över cirka 2,1 km klass-1 våtmark. Alternativ 1 passerar över 2,3 km och Alternativ 3; 1,2 km och Alternativ 4 passerar över 4,5 km våtmark, alla av våtmarksklassen 1. Inga andra kända naturintressen berörs av av sträckningsalternativen eller den befintliga ledningen (Bilaga 2). Kulturhistoriska objekt är främst lokaliserade kring Muonio älvs dalgång samt kring bebyggelsen i Aareavaara (Bilaga 5). I Tabell 1 listas berörda kulturhistoriska objekt (inom 150 meter från ledningens lednings mitt eller 150 meter från alternativt ledningsstråk) per ledningsalternativ. Fler kulturhistoriska objekt finns lokaliserade på ett större avstånd men är ej upptagna i tabellen. 4(9)

12 Tabell 1. Kulturhistoriska objekt inom 150 meter från befintlig ledning (alternativ 2) och alternativ sträckning (1, 3 och 4), RAÄ-nummer, lämningstyp samt antikvarisk bedömning. berört alternativ RAÄ-nummer lämningstyp Antikvarisk bedömning 1 Pajala1280 Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning 1 Pajala1279 Boplats Fornlämning 3 Pajala1276 Boplats fornlämning 3 Pajala 1277 Boplats fornlämning 4 Pajala 1281 Boplats fornlämning 1,2,3 och 4 Pajala 1284 Husgrund Övrig kulturhistorisk lämning Friluftsliv Muonio älvs dalgångar ligger inom riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv enligt miljöbalkens 3 kap 6. Samtliga alternativ innebär att Muonio älv passeras (Bilaga 3). Rennäring Samtliga alternativ är förlagda till områden som utgör en del av Muonio samebys vårvinterland (Bilaga 7). Däremot berörs inga för rennäringen särskilt viktiga områden (såsom t.ex. kalvningsland, trivselland och flyttleder etc.) av något av alternativen (Bilaga 6). Kommunikation Samtliga stråkalternativ samt befintlig ledning går igenom riksintresse järnväg av en sträcka av 2,1-6,4 km (Bilaga 8). Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring en kraftledning uppstår både ett elektrisk och magnetiskt fält. Spänningsskillnaden mellan mark och fasledare ger upphov till det elektriska fältet och strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Den elektromagnetiska fältstyrkan vid marknivå beror främst på avståndet till ledningen, fasernas placering samt strömlasten. Både elektriska och magnetiska fält avtar snabbt med ökat avstånd från ledningen. Om ledningen är markförlagd sker en kraftig avskärmning av det elektriska fältet som redan vid kort avstånd från ledningen har avklingat till att motsvara bakgrundsnivåer. Forskning om fältens eventuella påverkan på människors hälsa har länge bedrivits, men ännu har det inte gått att säkerställa några skadliga hälsorisker. Det finns således inga fastställda gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller skyddsavstånd till ledningar. Vattenfall tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats av fem svenska myndigheter: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Principen innebär, att det bör eftersträvas att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Vid transformatorstationen i Aareavaara förekommer enstaka boningshus på ett avstånd av 108 meter och 80 meter från befintlig ledning samt Alternativ 1,3 och 4. Vid Muonio älvs södra strand finns 2 boningshus på ett avstånd av 40 meter och 145 meter från befintlig ledning och Alternativ 1 och 3. Alternativ 4 passerar rakt över ett boningshus vid strandkanten av Muonio älv, Huukki. Preliminära beräkningar för alternativ 2, d.v.s. befintlig ledning, indikerar att inga skadliga elektromagnetiska fält uppstår i näraliggande boningshus. I MKB som ska upprättas kommer utförda beräkningar och konsekvenser av magnetfält att beskrivas mer utförligt. 5(9)

13 Förutsedd miljöpåverkan I MKB som ska upprättas kommer konsekvenserna av den sökta linjekoncessionen att utredas och beskrivas mer utförligt. Nedan beskrivs förväntade konsekvenser översiktligt för de olika ledningsalternativen. Landskap En kraftledning i luftledningsutförande ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom dess stolpar och den trädfria ledningsgata som krävs kring ledningen. Ledningsgatan innebär dels att skog måste avverkas och att mark måste beredas. Det innebär även en viss fraktionering av skogslandskapet. Den aktuella ledningens visuella inverkan på landskapsbilden bedöms vara av störst betydelse vid passagen över Muonio älv. Samtliga alternativ innebär att älven passeras. Eftersom samtliga alternativa lokaliseringar (Alternativ 1, 3 och 4) inför älvspassagen ansluter till den befintliga ledningens övergång (Alternativ 2), kommer påverkan på landskapsbilden vid älven bli densamma som i dagsläget. I övrigt går samtliga alternativ till stora delar i sluten skogsmark eller i områden med få utblickar. Påverkan på landskapsbilden i dessa delar bedöms därför bli begränsad för samtliga alternativ. Alternativ 1. Då Alternativ 1 följer en annan ledningsgata bedöms påverkan på landskapsbilden bli obetydlig. Alternativ 2. Alternativ 2 avser befintlig ledning i befintlig ledningsgata vilken redan utgör en del av landskapsbilden i området. Alternativ 3 och 4 Båda dessa alternativ förutsätter att en ny ledningsgata avverkas upp längs huvuddelen av sträckningarna. Alternativen medför en viss fraktionering av landskapet där de går genom obruten mark. Trots detta bedöms påverkan på landskapsbilden i dessa delar bli begränsad då alternativen till stora delar går genom sluten skogsmark i områden med få utblickar. Markanvändning Den tänkbara nya vägen mellan Aareavaara och Finska gränsen torde i dagsläget inte hindra eller utgöra någon konflikt för befintlig ledningen eller alternativa stråk. Området som utgör utvecklingszon antas i dagsläget inte påverka sträckningsalternativen eller befintlig ledning. Då ledningsalternativ 1,3 och 4 kräver att ny ledningsgata avverkas där ledningen passerar skogsmark medför detta en minskad areal produktionsskog på berörda fastigheter. Samtliga alternativ berör Muonio sameby betesmarker, se avsnitt Rennäring Natur- och kulturmiljövärden Muonioälvens dalgång utgör riksintresse för natur- och kulturmiljö, friluftsliv samt är utsett till Natura 2000-område. Sträckningen för Alternativ 2 och 4 är på ett sådant avstånd från älven att dessa enbart berör riksintresset vid älvspassagen. Även för de övriga Alternativen 1 och 3 bedöms avståndet till vattendraget vara sådant att syftet med riksintressena för älven inte kan anses påverkas nämnvärt av en kraftledning. Älven och området kring älven berörs således huvudsakligen där ledningarna passerar vattendraget mot Finland. Eftersom älvspassagen är 6(9)

14 densamma för samtliga alternativ blir konsekvensen för Muonioälvens riksintressen relativt likvärdig mellan Alternativen 1-4. Samtliga ledningssträckningar berör i någon mån klass-1 våtmarker dvs. våtmarksområden med mycket höga naturvärden. Alternativ 1-3 passerar samtliga i utkanten av det större våtmarksområde som breder ut sig söder om Muonioälven mellan Aareavaara och Huukki. För dessa tre alternativ bedöms intrånget i våtmarksområdet som relativt likvärdigt. Det som är alternativavskiljande är att Alternativ 3 berör våtmarksområdet längs något kortare sträcka jämfört med Alternativ 2 medan Alternativ 2 avser befintlig ledning i befintlig ledningsgata varpå intrånget i berört våtmarksområde för detta alternativ redan har åsamkats. Alternativ 4 innebär att huvuddelen av sträckningen går genom våtmarksområdet. Utöver Muonioälven och nämnda våtmarksområden berör inget av alternativen några kända naturvärden. Vid eventuell avverkning av ny ledningsgata får särskild försiktighet iakttas vid framförandet av skogsmaskiner i anslutning till utpekade kulturhistoriska objekt. Eventuellt ris bör dras bort från synliga fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar. Friluftsliv Som tidigare angivits utgör Muonio älvdal ett område av riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Inget av ledningsalternativen bedöms begränsa möjligheterna att utöva friluftsliv längs Muonioälven. Ledningens konsekvens för friluftslivet blir istället främst visuell då den kan påverka hur förbipasserande uppfattar området vid älven, något som blir tydligast där ledningen passerar älven mot Finland. Som tidigare angivits blir platsen för älvspassagen densamma för samtliga alternativ varför den synliga konsekvensen för friluftslivet längs älven bedöms bli likvärdig mellan alternativen. Rennäring Alternativ 2 Den befintliga ledningsgatan bedöms inte medföra någon tillkommande negativ påverkan för Muonio sameby betesmarker eftersom den endast berör redan exploaterad mark i forma av befintlig ledningsgata. Alternativ 1, 3 och 4 Alternativen innebär att avverkning måste utföras antingen för att bredda befintlig ledningsgata (Alternativ 1) eller för iordningställande av helt nya ledningsgator (Alternativ 3 och 4) i område som utgör Muonio samebys betesmarker för vårvinterland. Omfattningen av avverkningen och markarbetet som krävs för ledningsgatan kommer vara begränsad och bedöms inte på något betydande sätt påverka renarnas möjlighet att finna föda. Dock kan en felaktigt planerad ledningsgata eller en ny ledningsstruktur i landskapet ha en negativ inverkan på möjligheten att bedriva rennäring. Kommunikation Eftersom gruvbolaget som har verksamhet i området kring Kaunisvaara beslutade att transportera malmen till Narviks hamn istället för Kemi hamn fattade Trafikverket beslutet om att inte driva järnvägsprojektet i området vidare (Trafikverket, 2011). Därför torde inte befintlig ledning eller alternativa sträckningar stå i konflikt med riksintresse för järnväg i dagsläget. 7(9)

15 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Då samtliga lokaliseringsalternativ (1, 2, 3 och 4) går i befintlig ledningsgata och befintlig strömlast förbi husen i Aareavaara utgör inte befintlig ledning eller stråkalternativ 1,3 och 4 någon ytterligare risk för elektromagnetiska fält vid bebyggelsen i Aareavaara. Lokaliseringsalternativet för Alternativ 4 går över ett boningshus innan passagen över Muonio älv. Försiktighetsprincipen kommer att beaktas vid vidare bedömning av elektromagnetiska fält. I MKB kommer magnetfältsberäkningar redovisas tillsammans med bedömningar av omgivningspåverkan. Omgivningspåverkan under anläggningstiden Alternativ 2 Alternativet rör redan exploaterad mark och befintlig ledning. Därmed krävs inte några anläggningsarbeten för att uppföra ledningen på platsen. Anläggningsarbeten för Alternativ 2 avser enbart brukligt underhållsarbete av ledningsgatan som utförs med viss återkommande intervall. Konsekvenser av detta liksom eventuell påverkan och konsekvenser kommer att beskrivas i MKB:n. Alternativ 1, 3 samt 4 I samband med anläggning av stolpar kommer markarbeten samt avverkning för ledningsgator att utföras. Arbetet kommer därför tillfälligt att medföra buller och störningar för människor som vistas i närheten. Konsekvenser av detta liksom eventuell påverkan och konsekvenser kommer att beskrivas i MKB:n. Fortsatt arbete Information och synpunkter som framkommer under samrådet är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och Vattenfall tar ställning till vilket alternativ som bedöms innebära den mest lämpliga lokaliseringen för ledningen mellan Aareavaara och Finland. Samrådsredogörelsen lämnas till länsstyrelsen som fattar beslut om ledningen i den lokalisering som Vattenfall föreslår som mest lämplig kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Därefter kommer en MKB upprättas med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. Som underlag för MKB:n nyttjas bl.a. kommunala översikts- och detaljplaner, länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt synpunkter och information som framkommer i samrådet. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser avseende riksintresset Muonioälvens värden för natur- och kulturmiljö samt landskapsbild och friluftsliv. Befintliga underlag bedöms kunna användas för bedömning av ledningens påverkan och konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, infrastruktur samt rennäring. Övriga konsekvenser från anläggningsarbeten, drift och underhåll kommer också beskrivas. När MKB:n och övriga ansökningshandlingar för koncessionen finns upprättade kommer handlingarna att skickas för prövning hos Energimarknadsinspektionen. 8(9)

16 Tidplan Ansökan planeras att lämnas in till Energimarknadsinspektionen under vintern Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Karta över alternativa stråk och ledningslängd Naturvärden Riksintresse friluftsliv Övriga naturvärden Kulturhistoriska objekt Rennäringens intressen Rennäringens årstidsland Riksintresse kommunikation Bevarandeplan odlingslandskap 9(9)

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Bilaga 4 Inkomna yttranden Sweco Environment AB Box Dokumentnummer D- - LFV:s yttrande avseende "Samråd enligt miljöbalken 6 kap 4, med anledning av kraftledning med nominell systemspänning 45 kv mellan Aareavaara, Pajala kommun och finska gränsen" Härmed överlämnas LFV/ANS yttrande över i rubriken nämnda remiss. Ärendenummer Ä- - 4 Ert datum Er beteckning för Operativa System

28 Bilaga Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot nätkoncession för linje avseende befintlig kraftledning. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNSutrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard 44 utgåva : Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

29

30 Bilaga 4 Sweco Environment AB Box Luleå Skanova AB Luleå Tel: + Ang. 45 kv ledning Aareavaara-Finska gränsen, Pajala kommun Skanova har inget att erinra mot någon av de föreslagna sträckorna för 45 kv-ledning mellan Aaraevaara-Finska gränsen. Med vänlig hälsning SIDNR 1 (1) DATUM DOKUMENT ID Remiss2016nord540 TILLHÖR OBJEKT ERT DATUM ER REFERENS Säte: Stockholm Org.nr:

31

32 Bilaga 4

33

34

35

36 Bilaga 4 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 2(2) För Trafikverket Samhällsplanerare TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Trafikverket Box Borlänge Besöksadress: Storgatan 60, Umeå Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se

37

38

39

40