Tekniskt PM, Väg Granskningshandling Ärendenummer: TRV 2015/6825

Transkript

1 Infart västra Trosa Trosa Kommun, Södermanlands län Tekniskt PM, Väg Granskningshandling : Datum: : Version 1.0

2 Objektdata Vägnummer Objektnamn Infart västra Trosa Objektnummer Kommun Trosa kommun Län Södermanlands län Dokumentdata Tekniskt PM, Väg Dokumentslag Rapport/PM/Utredning Utgivningsdatum Utgivare Trafikverket Kontaktperson Knut Hawby Kvaltetssäkring Konsult Sweco Civil Externnummer Upprättad av Håkan Sundman Granskare Mats Pettersson Godkänd av ver 1.0 Mall (34)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och uppdrag Omfattning och syfte Underlag för projekteringen Kontraktshandlingar Tidigare utredningar och beslut Underlag för projektet Förutsättningar Styrande dokument Trafik Befintligt vägnät, vägstandard, trafikmängder Väg 782 mot Västerljung Väg 768 mot Tureholmshalvön Väg 218 mot Vagnhärad Lokalgata Bråtagatan Vägutformning Trafik Hastigheter Trafikflöden (ÅDT) Trafikflöde (Dh) Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Geoteknik Beslutsunderlag Beslutsunderlag för val av trafikteknisk detaljutformningsstandard för vägen Beslutsunderlag för korsningar Beslutsunderlag för val av trafikteknisk principutformning för gång- och cykelväg Beslutsunderlag för kollektivtrafik Vägutformning Sektion Horisontalgeometri Övergångskurvor Breddökning i horisontalkurvor med små radier Skevning Vertikalgeometri och lutning Linjeföring för gångbanor och cykelbanor Korsningspunkter ver 1.0 Mall (34)

4 Val av korsningstyp väg 768 / väg 782 och ny infartsväg Utformning av mindre korsningar (Typ B) Val av korsningstyp ny infartsväg / väg 218 / Bråtagatan Sikt i korsning Lutning vid korsningar Busshållplatser Placering av hållplats på landsbygd Vägteknik Bakgrund Överbyggnad Dimensionering av överbyggnad Trafiklast Klimatzon Materialgrupper Tjälfarlighetsklasser Största tillåtna tjällyftning Beräkningar Underbyggnad och undergrund Schakt Fyllning Sättningar Stabilitet Tjäle Tjälskydd Materialskiljande lager Masshanteringsplan- och analys Byggmetoder Massberäkning och massdisposition Volymbegreppet Producerade massor Massornas geografiska placering Transport av massor Trafik under byggtiden Väg 768 och Väg Bilagor PMS Objekt Bilaga 1, beräkning för huvudvägen Bilaga 2, beräkning för väg Bilaga 3, beräkning för GC-vägen Bilaga 4, massprofil ver 1.0 Mall (34)

5 9.2 Extern kommunikation och beslut av betydelse Bilaga 5, teknikgranskning # Bilaga 6, teknikgranskning # Bilaga 7, teknikgranskning # Bilaga 8, teknikgranskning # Bilaga 9, teknikgranskning # ver 1.0 Mall (34)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och uppdrag Framkomligheten i Trosa är begränsad på grund av små och trånga gator. Det finns få broar över Trosaån som förbinder den östra delen av tätorten med den västra delen. Den huvudsakliga passagen sker över Smäckbron där problem vid upprepade tillfällen uppstår när tung trafik ska mötas. I Trosa finns höga kulturhistoriska värden och dessa tillåter inte några förändringar för att anpassa det befintliga gaturummet till dagens transportbehov. Trafiken i de centrala delarna av Trosa för med sig problem med buller, vibrationer, avgaser och trafiksäkerhetsrisker. Smäckbrogatan utgör även skolväg med oskyddade trafikanter. Problemen ökar i takt med att flertalet bostäder i fritidshusområden används permanent med ökat antal trafikantrörelser som följd. Trafiksituationen medför även att möjligheterna att exploatera områden väster om Trosa stad är starkt begränsade då det befintliga transportsystemet inte tål ytterligare trafikökningar. En ny infart till västra Trosa ska utöver att avlasta det befintliga vägnätet i centrala Trosa även fungera som en förbindelse vilken knyter ihop de östra delarna av Trosa med befintliga och planerade bostadsområden i väster. Uppdraget består i att ta fram en vägplan för en ny väg enligt typfall 2 för en ny sträckning som förbinder den östra delen av tätorten med den västra. Vägen ska dimensioneras för trafikmängder enligt prognosen för Vägen ska utformas med god tillgänglighet för stora/tunga fordon genom god utrymmesstandard för lastbilar och god bärighet under hela året. Anslutning ska ske till eller med korsningar för väg 218, väg 768 och väg 782. På del av sträckan ingår en separerad gång och cykelväg. Intentionen ska vara en helhetssyn på väganläggningen för att uppnå en effektiv, drift och ett underhållsvänligt, kostnadseffektivt vägsystem. Under byggtiden ska trafiken på anslutande vägar kunna hållas öppna för alla trafikanter för aktuella trafikmängder och med rimlig framkomlighet. Med rimlig framkomlighet menas att Trafiken så långt det är möjligt ska kunna passera arbetsplatsen dubbelriktat med minsta körfältsbredder på 3,5 meter. 1.2 Omfattning och syfte Syftet med detta tekniska PM är att det ska redogöra för förutsättningar och konsekvenser av planförslaget avseende trafik (nuläge/prognos), kapacitet, tillgänglighet för trafikantgrupper och trafikteknisk standard. Redovisning av trafikteknisk standard ska tillsammans med ritningar och klargöra samtliga standardval som är aktuella för objektet. ver 1.0 Mall (34)

7 Val av överbyggnad inkl. dräneringslösning för homogena sträckor (underlag till profil) Beskrivning och motiv till föreslagen optimal lösning av profillinje. Beräkningar som är utförda för att bestämma vägens konstruktion. Beräkningarna skall redovisas så att de kan följas från indata (undergrundsmaterial, trafikdata, överbyggnadskonstruktion) till beräkningsresultat och eventuella åtgärder till följd av detta. Ritningar avseende vägutformning omfattar vägplaner, illustrationsplaner, typsektioner, översiktsplaner och profiler. Vid tätortsnära miljöer, cirkulationsplats upprättas mer detaljerade ritningar. Av ritningarna ingående i underlag till vägplan med status granskningshandling ska tydligt framgå: Linjeföring i plan och profil (och samspel mellan plan och profilgeometrin) Skevningsutjämning, eventuella omkörningssträckor, typsektionens utformning, korsningar och anslutningar, sidoanläggningar, passager, principer för vägutrustning (omfattning/placering), miljöåtgärder. Planritningarna ska visa terrängförhållanden och detaljer, gränser, bebyggelse, norrpil, koordinatnät med angivelser och skalstock. 2 Underlag för projekteringen 2.1 Kontraktshandlingar Uppdragsbeskrivning (UB), TRV2015/21997, daterad Tidigare utredningar och beslut Förstudie förbifart Trosa,samrådshandling , rev Samrådshandling, väg 218 och 782, Förbifart Trosa, val av lokaliseringsalternativ, daterad , rev Beslut om val av lokaliseringsalternativ daterat Underlag för projektet Markmodell från laserskanning inom utredningskorridor kompletterad med vissa terrestra inmätningar Flygbilder i ecw-format PM Naturvärdesinventering, PM Infart västra Trosa, arkeologisk utredning etapp 1, Dnr PM Infart västra Trosa, arkeologisk utredning etapp 2, Dnr Kulturarvsanalys, preliminär handling PM Groddjursinventering, preliminär handling ver 1.0 Mall (34)

8 Bergkartering och bergkärnor utförda våren 2016, MUR berg med bilagor, Geotekniska undersökningar från tidigare skede Geotekniska undersökningar utförda under perioden hösten våren Förutsättningar 3.1 Styrande dokument Krav för vägars och gators utformning, TRV publikation 2015:086 Råd för vägars och gators utformning, TRV publikation 2015:087 Begrepp och grundvärden, TRV publikation 2015:090 VGU-guide: Vägars och gators utformning- Stödjande kunskap, TRV publikation 2016:083 VGU-guide: Vägars och gators utformning- Utformningsprocess, TRV publikation TRVK Väg, TRV publikation 2011:072 TRVR Väg, TRV publikation 2011:073 4 Trafik 4.1 Befintligt vägnät, vägstandard, trafikmängder Väg 782 mot Västerljung Befintlig väg 782 mot Västerljung är belagd och har en bredd på 6 meter på aktuell sträcka. Den skyltade hastigheten övergår på sträckan från 50 km/h närmast Trosa till 70 km/h utanför tätorten. Årsmedeldygnstrafiken uppgår till 1460 fordon, varav 6% tung trafik, mätår Trafikprognos för år 2040 är fordon, varav 6% tung trafik. Kollektivtrafik finns idag i riktning till och från Trosa mot Västerljung, med hållplatser inom området för vägplanen. Väg 782 har på sträckan mellan Västerljung och Trosa en gång- och cykelväg som på större delen av sträckan är separerad med en skiljeremsa. Närmare Trosa är gång- och cykelvägen placerad i direkt anslutning till bilvägen, separerad med kantsten eller målad linje Väg 768 mot Tureholmshalvön Väg 768 mot Lagnöviken är belagd och har en bredd på 5,5 meter på aktuell sträcka. Den skyltade hastigheten är 70 km/h och årsmedeldygnstrafiken uppgår till 1090 fordon, varav 5% tung trafik, mätår Trafikprognos för år 2040 är fordon, varav 6% tung trafik Väg 218 mot Vagnhärad Väg 218 mot Vagnhärad har en bredd på 7,5 meter på den sträcka som berörs. Den skyltade hastigheten är på sträckan 50 km/h och årsmedeldygnstrafiken uppgår till 7700 ver 1.0 Mall (34)

9 fordon, varav 8% tung trafik, mätår Trafikprognos för år 2040 är fordon, varav 5% tung trafik. På sträckan mellan Vagnhärad och Trosa löper en gång- och cykelväg parallellt med vägen som på större delen av sträckan är separerad med en skiljeremsa. Väg 218 är rekommenderad sekundärväg för farligt gods. Kollektivtrafik finns idag i riktning till och från Trosa mot Vagnhärad, det finns inga hållplatser inom området för vägplanen Lokalgata Bråtagatan Bråtagatan ansluter i östra delen av tätorten mot Väg 218 från ett industri- och handelsområde. Gatan är belagd och har en bredd på 7 meter på aktuell sträcka. Den skyltade hastigheten är 50 km/h. Årsmedeldygnstrafiken är uppskattad till 1360 fordon, varav 5% tung trafik, år Trafikprognos för år 2040 är 1600 fordon, varav 5% tung trafik. Kollektivtrafik finns idag i riktning till och från industri- och handelsområde., med en hållplats i riktning in mot området. I anslutning till hållplatsen finns det en gångväg parallellt med gatan. 5 Vägutformning 5.1 Trafik Hastigheter Följande hastigheter är nu gällande och dimensionerande: Ny infartsväg Hastighet år 2017 (km/h) (Nuvarande) Väg 218, mot Vagnhärad 70 km/h 70 km/h Väg 218, mot Trosa 70 km/h 70 km/h Väg km/h 70 km/h Väg km/h 50 km/h Bråtagatan 50 km/h 50 km/h Hastighet år 2040 (km/h) (Dimensionerande) 60 km/h Trafikflöden (ÅDT) Följande trafikmängder är tidigare uppmätta, nuvarande respektive dimensionerande: ÅDT år 2009 (f/d) (tung ÅDT år 2040 (f/d) (tung trafik, %) (Enligt trafik, %) mätning) (Dimensionerande) Ny infartsväg (130, 3%) Väg 218, mot Vagnhärad 7700 (620, 8 %) (324, 3%) ver 1.0 Mall (34)

10 Väg 218, mot Trosa 6300 (320, 5 %) (366, 3%) Väg (60, 5 %) (150, 6%) Väg (90, 6%) (108, 6%) Bråtagatan* 1360 (70, 5%) 1600 (80, 5%) Väg (5, 5%) 240 (5, 2%) Uppmätta trafikmängder är hämtade på Trafikverkets vägtrafikflödeskarta *Uppskattad mängd Trafikuppräkningstal är hämtade på Trafikverkets sida Trafik- och transportprognoser: Trafikflöde (Dh) Dimensionerande timme, en riktning: Dh-Dim år 2040 (f/h) (tung trafik, %) (Dimensionerande) Ny infartsväg 220 (13, 3%) Väg 218, mot Vagnhärad 510 (30, 3%) Väg 218, mot Trosa 575 (35, 3%) Väg (14, 6%) Väg (10, 6%) Dimensionerande timtrafik har beräknats enligt VGU-guide: Vägars och gators utformning- Stödjande kunskap. Timindex för trafikvariation enligt trafikverkets trafikräknesystem genomsnitt för statliga vägar, timme Kollektivtrafik Projektet berörs av följande kollektivtrafik: Linje Tidtabell/ antal stopp Väg 982 Vagnhärad turer / dygn Väg 982 trosa turer / dygn Bråtagatan turer / timme Uppgifter om kollektivtrafikens omfattning är hämtade från trafikhuvudmannens hemsida: Gång- och cykeltrafik Dimensionerande: ver 1.0 Mall (34)

11 Väg 218, mot Vagnhärad Antal cyklister/ dygn (Enligt mätning) Ingen uppgift Antal cyklister/ dygn (Dimensionerande) Ingen uppgift Väg 782 Ingen uppgift Ingen uppgift Trosa kommun har utfört en gång- och cykelvägsanalys, daterad februari Uppgifter om flöden saknas i analysen. 5.2 Geoteknik Materialtyper enligt nedan: Väg 218, mot Vagnhärad Väg 218, mot Trosa Väg 768 Väg 782 Se även TRVK Väg kapitel Materialtyp 4e - Lera 4e - Lera 4e - Lera 4e - Lera Som grund för den geotekniska bedömningen, se MUR/ jordartskarta/ berggrundskarta. 5.3 Beslutsunderlag Beslutsunderlag för val av trafikteknisk detaljutformningsstandard för vägen Ny infart till västra Trosa planeras att byggas som en tvåfältsväg på landsbygd med referenshastighet 60 km/h enligt Trafikverkets regelverk för Vägars och Gators utformning (VGU, Trafikverket publikation 2015:086) för förordat alternativ. Trafikprognosen för år 2040 är fordon, varav 3% tunga fordon. Gång- och cykeltrafik föreslås ledas på knappt 1 km av vägens sträckning på en separat gång- och cykelväg som på större delen av dess sträckning åtskiljs från vägen med en skiljeremsa. För tvåfältsvägar med referenshastighet på 60 km/h gäller motsvarande krav för sidoområde och säkerhetszon som för tvåfältsvägar med referenshastighet 80 km/h, enligt krav vid dimensionerande årsdygnstrafik mindre eller lika med 4000 fordon. Säkerhetszonens bredd får minskas till 3 meter, dessutom godtas bankhöjd 5 meter utan räcke. Vägen föreslås få vägbredden 7,0 meter inklusive vägrenar. Vid skärning föreslås den sektion som enligt Krav för Vägars och Gators Utformning (VGU, Trafikverket publikation 2015:086) gäller vid dimensionerande årsdygnstrafik mindre eller lika med 4000 fordon vid en hastighet på 80 km/h. Höga och långa bergskärningar föreslås utföras med successiv övergång från jordslänt till en brantare lutning för berget. ver 1.0 Mall (34)

12 Föreslagen sektion vid bergskärning längs den nya infarten. Viltstängsel är inte aktuellt i detta projekt. Vid bank föreslås den sektion som enligt Krav för Vägars och Gators Utformning, VGU, gäller vid dimensionerande årsdygnstrafik mindre eller lika med 4000 fordon och en hastighet på 80 km/h enligt nedanstående figur Beslutsunderlag för korsningar I förordat alternativ ansluts väg 782 i två förskjutna trevägskorsningar. En lösning med trevägskorsningar är fullt tillräcklig med hänsyn till förväntade trafikströmmar. I förordat alternativ görs väg 768 genomgående mot den nya infarten vilket är den lösning som bäst stödjer förväntade trafikströmmar. En genomgående väg 768 är även gynnsam från vägprofilsynpunkt när det gäller passagen av höjdpartiet intill Västra Fän med dess slänter. För anslutningen av den nya vägen mot väg 218 rekommenderas en cirkulationsplats placerad väster om nuvarande korsning. Utformningen föreslås med böjda tillfarter. Refuger ska finnas i samtliga tillfarter som framtvingar riktningsförändring. ver 1.0 Mall (34)

13 5.3.3 Beslutsunderlag för val av trafikteknisk principutformning för gångoch cykelväg I beslutsunderlaget föreslås att om en gång- och cykelväg ska byggas längs planerad ny infart till västra Trosa så byggs denna på en del av sträckan. Utbyggnad föreslås på delen från Västra Fän och Granitvägen längs nya infarten över Trosaån fram till befintlig gångoch cykelväg längs väg 218. Motiveringen är att den nya infarten från Granitvägen och västerut har lutningar som inte lämpar sig för cykeltrafik, samtidigt som detta är en sträcka med djup bergskärning där det är förhållandevis dyrt att bygga gång- och cykelväg. Föreslagen sträckning kan även nås från väster via lokalgatorna i Västra Fän, men behovet av att angöra via Västra Fän bedöms som litet då det finns ett flackare alternativ längs väg 782. Till följd av utbyggnaden av infart västra Trosa kommer befintlig gång- och cykelväg längs väg 782 att behöva anpassas till de nya vägsträckningarna vid den nya infartens anslutning till väg 782. Gång- och cykelvägen kommer här att flyttas något söderut och läggas jämförbart läge med idag Beslutsunderlag för kollektivtrafik I den västra delen av objektet trafikeras väg 782 med bussförbindelser mellan Trosa och Västerljung. Befintliga busshållplatser berörs av utbyggnadsförslag och kontakt har tagits med kollektivtrafiksamordnare på Trosa Kommun för att samordna en ny lösning för de hållplatser som hamnar i konflikt med utbyggnadsförslaget. I öster finns flera skolor och förskolor inom influensområdet. I östra delen ligger ett handelsområde, där finns även en pendlarparkering med anslutning till kollektivtrafik. På Bråtagatan finns en plattformshållplats som måste flyttas något österut in mot handelsområdet. 5.4 Vägutformning Sektion Trafikeringsområde Trafikeringsytan delas in enligt följande: Körfält (m) Vägren (m) Stödremsa (m) Ny infartsväg* Kf=3,25 Vr=0,25 Sr=0,25 Ny infartsväg (räcke) Kf=3,25 Vr=0,5 Sr=0,5 Cirkulationsplats Kf=7,00 Vr=0,5 Sr=0,25 Väg 218* Kf=3,25 Vr=0,25 Sr=0,25 Väg 782 Kf=3,25 Vr=0,25 Sr=0,25 Bråtagatan* Kf=3,25 Vr=0,25 Sr=0,25 * Körfälten varierar vid in- och utfartsdelen till cirkulation samt vid breddökningar Sidoområde Sidoområdet vid jordskärning utformas normalt med släntlutning enligt följande: ver 1.0 Mall (34)

14 Innerslänt Ytterslänt Ny infartsväg 1:3 1:2 Ny infartsväg (räcke) 1:2 1:2 Sidoområdet vid bergskärning utformas normalt med släntlutning enligt följande: Innerslänt Ytterslänt Bergskärning Ny infartsväg 1:3 1:2 5:1 Ny infartsväg (vid siktåtgärder) 1:3 1:2 1:2 Avsteg från kravet i VGU görs för det vertikala måttet 3m till 2m från dikesbotten till brytpunkten mellan bakslänt och start av det synliga berget, dock med kravet att säkerhetszonen 3m aldrig får understigas. Motivering till avsteget är att minska bergschakten men ändå bibehålla kravet på säkerhetsavstånd. Detta påverkar sikten negativt men kravet på siktavstånd klaras i aktuellt fall. Med bibehållet säkerhetsavstånd och med en bakslänt med jordmassor förordas även en lösning utan räcke. Sidoområdet vid bank utformas normalt med släntlutning enligt följande Ny infartsväg 1:3 Ny infartsväg (räcke) 1:2 Innerslänt Säkerhetszonens bredd ska normalt* vara enligt följande: Ny infartsväg Säkerhetszon 3m *Tillägg görs för bankhöjd och vid ytterkurva. Se TRVK Vägars och gators utformning kapitel Horisontalgeometri Utformningselement väljs först, därefter väljs skevning och skevningsutjämningssträckans längd bestäms. Val av minsta utformningselement enligt förutsättningar i kapitel 3. Vald utformning enligt nedan: Element nr. Typ Radie (m) Klotoid Längd (m) Breddökning (m) 1 Raklinje 42,9 2 Klotoid 100*) 71,4 3 Båge ,8 ~ 0,75m ver 1.0 Mall (34)

15 4 Klotoid 60**) 25,7 5 Raklinje 16,0 6 Klotoid 60**) 25,7 7 Båge ,4 ~ 0,75m 8 Båge ,9 9 Raklinje 54,4 10 Klotoid ,5 11 Båge ,9 12 Raklinje 126,3 13 Båge ,1 14 Raklinje 135,0 15 Båge ,3 16 Båge ,2 17 Båge 60 44,7 *)Endast efter väghållarens godkännande. **) Avsteg görs från VGU. 5.6 Övergångskurvor Övergångskurvor ska användas vid övergång mellan raklinjer och horisontalkurvor enligt nedanstående tabell. VR (km/h) Om resulterande radie (Rr) (m) understiger nedan angivna värden ska övergångskurva användas /225*) *) Det lägre värdet godtas endast efter väghållarens godkännande Minsta klotoidparameter VR (km/h) /100*) Minsta klotoidparameter (A) *) Det lägre värdet godtas endast efter väghållarens godkännande **) Avsteg görs från VGU för de fall där klotoidparamter A=60 används. 5.7 Breddökning i horisontalkurvor med små radier I horisontalkurvor med små radier ska körbanan breddökas. Minsta breddökning (B) bestäms av horisontalkurvans radie (m) och körfältsbredd. Vid radier R=140m ska breddökningen minst vara ~ 0,5m. Vid aktuellt fall har breddökning 0,75 valts för att medge utrymmes klass A vid korsningar. Breddökningen är utformad genom att respektive körfält breddas i innerkurva. Breddökningen är utspetsad mjukt utan kontrakurva. ver 1.0 Mall (34)

16 5.8 Skevning Val av skevning och skevningsutjämningssträckans längd enligt TRVK Vägars och gators utformning kapitel Vänster sida Höger sida Längdmätning Skevning Längdmätning Skevning 0/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Vid VR 60 km/h är används 4.0 %. Som största tillåtna skevning. 5.9 Vertikalgeometri och lutning Vertikalkurvor (Rv) utformas i form av cirkelbågar eller parabelbågar enligt TRVK Vägars och gators utformning kapitel Element nr. Typ Radie (m) Längd (m) Stigning (%) ver 1.0 Mall (34)

17 1 Raklinje - 42,9 0,5 2 Båge ,1-3 Raklinje - 260,4 1,5 4 Båge ,7-5 Raklinje - 257,1 6,0 6 Båge 1500* 179,7-7 Raklinje - 109,5-6,0 8 Båge ,8-9 Raklinje - 397,9-0,75 10 Båge ,9-11 Raklinje - 411,2-1,34 12 Båge ,4-13 Raklinje - 61,0 1,15 14 Båge -600* 7,8-15 Raklinje - 18,5 2,5 *)Minsta vertikalradie (m) vid nybyggnad och förbättring 60Km/h Lutning i längsled i form av en raklinje (RL) definieras som en vertikalkurva med oändligt stor radie (Rv= ). Lutningen i längsled (i %) får inte överstiga värden enligt TRVK Vägars och gators utformning kapitel Tabell Typ Önskvärd största längslutning (%) vid nybyggnad Väg ovan jord 6 8 Busshållplats/längslutning 2 3,5 Väg i tunnel **) 3 5 Största godtagbara längslutning (%) vid nybyggnad*) eller förbättring *) Endast efter väghållarens godkännande. **) Se Boverkets föreskrift BFS 2007:11 Resulterande lutning (snedlutning) lr ska alltid vara inom intervallet 0,5 % till 8 % (i undantagsfall 10 %) Linjeföring för gångbanor och cykelbanor Gång- och cykelbanor ska ha en medveten linjeföring som anpassar sig efter landskapet eller till närliggande väg. ver 1.0 Mall (34)

18 Linjeföringen på gång- och cykelbanorna följer i stort närliggande vägar, förutom på delen där anslutning sker till bostadsområdet Västra Fän där önskvärd minsta horisontalradie och Konkava och korta konvexa vertikalkurvor, där stoppsikten är dimensionerande uppfylls. Gångbanor/-ytor och cykelbanor är utformade så att nedan angivna krav avseende linjeföring, lutning och tvärfall uppfylls. Dim. hastighet Önskvärd minsta horisontalradie Önskvärd minsta vertikalradie Önskvärd största lutning / största godtagbara lutning*) Dim hastighet 30 km/h % / 8% Dim hastighet 20 km/h % / 8% *) Endast efter väghållarens godkännande Väghållarens godkännande krävs på delen där anslutning sker till bostadsområdet Västra Fän där längslutningen är 5%. Tvärfall på gång- och cykelbanor på raksträcka är inom intervallet 0,5% - 2,5%. Resulterande lutning är alltid 0,5 % Korsningspunkter I korsningarna indelas de anslutande vägarna i primärväg respektive sekundärväg Val av korsningstyp väg 768 / väg 782 och ny infartsväg Utrymmesklass A har valts. Vid alla korsningar förekommer korsande gång- och cykeltrafik. Korsningstyper för korsningar med väg 768 / 782 och den nya vägen har valts enligt nedanstående tabell för VR60 i landsbygdsmiljö. Tabell erhållen från teknikstöd på Trafikverket. ver 1.0 Mall (34)

19 Primärvägstrafiken för genomgående väg bedöms enligt prognos ~ 4600 f/d Mindre korsningstyp godtas för flöden på sekundärvägen upp till ~ 3000 f/d för inkommande trafik till korsningen. Qp=4600 f/d Qs max 3000 f/d Inkommande trafik för korsningarna med väg 768 / 782 och den nya vägen bedöms ej överstiga 3000 f/d. En viss reservation görs för trafiken till den nya vägen från samhället Trosa där detaljerade flödesberäkningar på detta ej utförts samt den prognosticerade flödesuppskattningen på väg 768. Vald korsningtyp med kanalisering Typ B Utformning av mindre korsningar (Typ B) Typ B är vid landsbygdsförhållanden kanaliserad med trafikö i sekundärvägen och vanligen reglerad med antingen väjningsplikt eller utan stoppskyldighet. Till- och frånfarter är enfältiga. ver 1.0 Mall (34)

20 Korsningarna utformas som två förskjutna 3-vägskorsningar. Avståndet mellan anslutningarna är ~200m för att medge s-sväng med stora ledande fordon. Utformningen medger utrymmesklass A för typfordon Lps Val av korsningstyp ny infartsväg / väg 218 / Bråtagatan Utrymmesklass A har valts och det förekommer korsande gång- och cykeltrafik. Korsningstyp för den nya vägen med väg 218 och Bråtagatan har valts enligt nedanstående tabell för VR60 i landsbygdsmiljö. Tabell erhållen från teknikstöd på Trafikverket. Vald korsningtyp Välj större korsning Cirkulationsplats (typ D) Korsningstyp D (cirkulationsplats) är kanaliserad med en rondell som skapar enkelriktad körning i en cirkulation. Alla inkommande fordon har väjningsplikt mot cirkulerande fordon. Genom sin utformning måste biltrafikanterna hålla en låg hastighet genom cirkulationsplatsen Sikt i korsning Inom siktområdet får nödvändiga trafikanordningar såsom vägmärken finnas men de ska placeras så att de inte blir siktskymmande. ver 1.0 Mall (34)

21 Önskvärd minsta siktlängd är vid 60 km/h och Ls=5m Lp~140m och uppfylls vid samtliga korsningar. Vid korsningen väg 782 från västerljung och ny infartsväg siktfrämjande åtgärder i bergbakslänten för att detta ska uppnås, se typsektion Lutning vid korsningar Vid korsningar och enskilda anslutningar typ A1 får primärvägens lutning inte överstiga värden för önskvärd största lutning.. Lutningen får efter väghållarens godkännande ökas till som mest största godtagbara lutning på sträckan L=100m. Önskvärd största lutning längs primärvägen är 2,5%. Största godtagbara är 3,5%. Avsteg från VGU görs för korsningen väg 782 från västerljung och ny infartsväg där måttet L minskas till 50m och lutning 3,5%, se översiktsprofil Busshållplatser Lokalisering av busshållplatser sker med utgångspunkt från bussresenärernas behov och möjligheterna att skapa goda gång- och cykelförbindelser till och från hållplatserna. Trafiksäkerheten i anslutning till hållplatser ska särskilt beaktas. Placering och utformning har skett i samråd med Kollektivtrafiksamordnaren på Trosa kommun samt Trafikverkets specialist i vägutformningsfrågor. Vald busshållplatstyp är fickhållplats på den nya vägen mellan korsningarna för väg 768 och 782 med en passage för gångtrafik Placering av hållplats på landsbygd Fickhållplats på primärväg på den korsningsfria sidan före trevägskäl med korsningstyper för A och B. ver 1.0 Mall (34)

22 Placering av hållplatspar 6 Vägteknik 6.1 Bakgrund Med vägkropp avses den del av vägen som byggs upp av tillförda massor och som har till uppgift att bära upp trafikbelastningen. Vägkroppen byggs upp när vägen byggs. Inledningsvis görs en terrassering med hjälp av schakt- och lastmaskiner. Lågpunkter och sänkor fylls igen och högre partier skärs av. På detta vis skapas fyllningar som även kallas bankar och skärningar. Den del av vägkroppen som fyllts upp under terrasseringsplanet kallas för underbyggnad. Under underbyggnaden finns undergrunden. Vid skärning kallas det som ligger mellan terrasseringsplan och nivån för dikesbotten också för underbyggnad. Ovan terrassen byggs vägens överbyggnad upp. Om terrassmaterialet består av ett finkornigt material finns risk att material i under- och överbyggnad blandar sig med varandra så att formförändringar eller bärighetsnedsättningar uppstår. Ett sätt att förhindra detta kan vara att lägga ett materialskiljande lager på terrassen. Det är av stor vikt att vägkroppen är torr och väldränerad. Det görs med öppna diken eller nedgrävda dräneringsledningar. 6.2 Överbyggnad Överbyggnadens primära uppgift är att ta upp trafiklaster och fördela dessa nedåt i konstruktionen. Belastningen fördelas på så vis att inte deformationer och skador uppstår i ver 1.0 Mall (34)

23 underliggande lager. Överbyggnaden byggs upp av flera lager, där de högsta kraven ställs på de översta lagren vilka belastas mest. Det finns två huvudtyper - Styv - Flexibel Med styv överbyggnad avses en överbyggnad som består av minst ett hydrauliskt bundet lager och med flexibel överbyggnad avses en överbyggnad med enbart obundna lager eller obundna och bitumenbundna lager. 6.3 Dimensionering av överbyggnad Dimensionering av de olika lagrens tjocklek görs med hänsyn till: - Trafiklast = beräknat antal standardaxlar under vägens tekniska livslängd. - Tjällyftning = tjällyftning ger ojämnheter. Kraven på jämnhet ökar med högre tillåtna hastigheter. Överbyggnadens tjocklek varierar med: - Trafiklasten - Klimatzon - Material i undergrund, materialtyp Trafiklast Dimensionering av överbyggnaden görs med hänsyn till den trafik som kommer att belasta den. Ekvivalent antal standardaxlar under avsedd dimensioneringsperiod beräknas utifrån trafikprognoser. En standardaxel definieras som en lastbilsaxel med lasten 100 kn och belastningsytan enligt figuren nedan Klimatzon Sverige är indelat i 5 klimatzoner där zon 1 är klassat som den varmaste och zon 5 den kallaste. I zon 5 är vintern längre och tjäldjupet betydligt större än i zon 1. ver 1.0 Mall (34)

24 Projektet är beläget i klimatzon 2. Se TRVK Väg kapitel 4.2. Närmaste VViS-station är Materialgrupper Jord och berg i underbyggnad och undergrund indelas för dimensionering av överbyggnad i materialtyper enligt tabell nedan. Hänsyn tas även till underbyggnadens och undergrundens dräneringsförhållande. För projektet är materialtyp 4B vald. ver 1.0 Mall (34)

25 6.3.4 Tjälfarlighetsklasser Jordarterna är för vägtekniskt bruk indelade i fyra tjälfarlighetsklasser. Halterna som anges i tabellen avser material som passerar 63 mm sikten Största tillåtna tjällyftning Vägar konstrueras och byggs så att de får en godtagbar jämnhet för körkomfort och trafiksäkerhet. Ett av de jämnhetskrav som finns anges som största tillåtna tjällyftning. Nedanstående tabell är hämtad från ATB 2005 Väg Beräkningar Trafiklastberäkningar är utförda enligt TRVK VÄG Beräkningsparametrar för att beräkna ekvivalent antal standardaxlar Årsdygnstrafik per körfält (ÅDTk) är valt efter trafikflöden (ÅDT) 2040 Antagen trafikförändring lastbilar och personbilar per år: 0% Andel tunga fordon är valt efter trafikflöden (ÅDT) 2040 Standardaxel per tung fordon: 1,2 (Liten andel tung trafik <5%) GC-vägar ska dimensioneras för en trafikbelastning om standardaxlar. fa (Körfältsbredd): 1,3 (3,25m) fb (Vägtyp): 1,1 (ÅDT > 4000) ver 1.0 Mall (34)

26 fc (Hastighet): 1,06 (60km/h) Överbyggnadstjocklekar beräknas med hjälp av Trafikverkets överbyggnadsdimensioneringsprogram PMS objekt. Resultat av beräkningarna presentas nedan. Typ av väg Slitlager (mm) Bundet bärlager (mm) Obundet bärlager (mm) Tätningslager (mm) Ny infartsväg Cirkulationsplats Väg Väg 782, Bråtagatan GC-Bana Beräkningarna från PMS Objekt finns beskrivna i bilagor. Bergunderbyggnad (mm) 6.4 Underbyggnad och undergrund Krav ställs på underbyggnadens utförande och undergrundens beskaffenhet för att vägen skall kunna fungera på avsett vis med tanke på belastning av trafik och vägbyggnadsmaterial samt på ojämnheter och deformationer i vägbanan. Det ställs krav på bland annat: - Schakt - Fyllning - Sättningar - Stabilitet - Tjälskydd - Materialskiljande lager Svensk byggtjänsts AMA-skrifter delar in terrasseringsarbetet i kategori A, B och C där kategori motsvarar de krav som Trafikverket ställer. Kategori B svarar mot de krav som ställs på kommunala gator och parkeringsytor i tätorter och kategori C gäller för gångytor, parkvägar med mera. Nedan behandlas endast utförande enligt kategori A enligt AMA Schakt Schakt av massor över terrassen delas in i - Jordschakt - Bergschakt ver 1.0 Mall (34)

27 Avsikten är att schaktmassorna används som fyllning i väglinjen för att bygga upp vägens underbyggnad. Fyllningsmassorna får inte innehålla organiskt material som kan multna ner och skapa hålrum. Terrassen ska ha god bärighet så att lager på terrassen kan packas tillfredsställande och terrassytan ska vara fri från vattensamlingar. Schaktbotten packas med packningsmaskin med ett flertal överfarter. Stubbar, vegetation och jord med organiskt innehåll skall avlägsnas innan schaktningsarbetena påbörjas så att det inte blandas med övriga massor avsedda till underbyggnadsfyllning Bergschakt När bergmassor används i vägkonstruktionen skall avtäckning utföras så att bergytan blir helt frilagd för att förhindra att jord och organiskt material blandas med sprängstenen. Det finns anvisningar om hur borrning och sprängning av bergskärning med konturhål skall utföras samt hur eventuell förstärkning av bergslänterna skall utföras. Där anges också hur utlastningen av lossprängt berg skall genomföras för att förhindra att nedkrossning av terrassytan sker Fyllning Fyllnadsmaterial av berg och jord ska ha homogen struktur. Snö och is skall tas bort före fyllning och av de fyllningsmaterial som står till förfogande ska de från bärighetssynpunkt gynnsammaste läggas överst i fyllningen. Fyllningsmaterial ska vara fritt från is och snö, växtrester, rötter och annat otjänligt material. Fyllning och packning med materialtyp 3B, 4 och 5A utförs så att vatten kan rinna av från varje utlagt lagers yta. Lagren packas efter utläggning Fyllning med sprängsten Vid fyllning med sprängsten finns det en mängd råd och anvisningar när det gäller material och utförande. Anvisningarna skiljer på sprängsten, sorterad sprängsten och krossad sprängsten. Fyllningen ska utbredas och det innebär att sprängstenen tippas ett antal meter in på redan utbredd yta. Utbredningen utförs enligt figur nedan med fordonets storlek anpassad till tippningsförfarande, massornas sammansättning och kornstorlek samt lagertjocklek. ver 1.0 Mall (34)

28 Utbredningen av sprängsten kan ske med en bandtraktor och med krav på minsta lagertjocklek. Tätning och avjämning av terrassen görs för att klara kraven på terrassens nivå och för att fylla ut håligheter. Material till tätning bör inte vara finkornigare än materialet till förstärkningslager. Arbetet får inte utföras när terrassen är fylld med is eller snö. Tätning och avjämning packas. 6.5 Sättningar Ojämna sättningar på vägbanan är både ett komfort- och trafiksäkerhetsproblem. Sättningsskillnader uppstår vid de varierande förutsättningar som uppkommer då vägen går från hög jordbank på sättningskänslig undergrund till bergskärning. Speciellt problematiskt blir det om det är en hög vägbank på lera som ansluter till en bro som är grundlagd med pålar. Största tillåtna sättningsskillnad varierar med vägens referenshastighet. Sättningsskillnaderna utjämnas normalt genom en serie av åtgärder. Vägbanken kan byggas upp av cellplast eller lättklinker närmast bron. Lättfyllning kombineras med bankpålning med pålplattor eller påldäck. Exempel på övergång mellan förstärkt och oförstärkt sektion visas i figur nedan. ver 1.0 Mall (34)

29 6.6 Stabilitet Vid byggande på lera kan det uppkomma skred. Orsaken kan vara att belastningen från vägbanken kan åstadkomma skjuvspänningar som blir högre än de tillåtna. Finns det risk för skred måste geotekniska förstärkningsåtgärder vidtagas så att stabilitetskravet uppfylls. 6.7 Tjäle Skador som uppstår genom frysning och tining av jord förekommer i områden med ett kallare klimat. För att förhindra sådana skador krävs kunskap om vad som händer när jorden fryser till och is bildas i marken. Det här förloppet brukar kallas för tjälens mekanik och olika beroende på jordartens kapillaritet och permeabilitet (genomsläpplighet). Silt klassas som ett mycket tjällyftande material. Lera däremot är så tät att något nytt vatten inte transporteras upp kapillärt. Lera klassas därför som måttligt tjällyftande Tjälskydd Tjälskydd utförs genom utskiftning. Jord med varierande tjällyftning grävs bort och ersätts med icke tjällyftande jord. Övergången mellan utskiftningen och terrass med homogena förhållande görs som en utspetsning enligt nedanstående figur. ver 1.0 Mall (34)

30 Utspetsningen skall påbörjas och avslutas vinkelrätt mot vägens längdriktning. Utspetsningslängden varierar med tjälfarlighetsklassen i det homogena tjällyftande området. 6.8 Materialskiljande lager Jordlager i en vägkonstruktion med olika kornstorlek skall åtskiljas med materialskiljande lager så att vägkroppens bärighets- och tjälegenskaper inte försämras. Det materialskiljande lagret placeras på terrassen i en jordskärning alternativt på markytan vid en bankfyllning. Materialskiljande lager skall: - Förhindra att finmaterial att passerar genom lagret - Vara vattengenomsläppligt så att portryck inte byggs upp intill lagret - Ha sådan styrka att brott inte inträffar i lagret 7 Masshanteringsplan- och analys 7.1 Byggmetoder De byggmetoder som planeras i projektet bygger på kända tekniker och får anses som helt igenom konventionellt byggande. Den tekniska utveckling som kommer att ske inom de kommande åren innan projektet startat upp anses inte påverka metodvalet. Metodiken vid ovanjordsarbetena som spontning, jord- och bergschakt kommer inte att påverkas nämnvärt av hur omledning av befintlig trafik sker. Bergarbeten utförs i huvudsak med sprängning. ver 1.0 Mall (34)

31 7.2 Massberäkning och massdisposition. Skärnings- och fyllnadsmassornas disponering längs väglinjen dvs. var massorna skall tas och vart de skall flyttas beror på jordarter, normer och tillgängliga maskiner. Massbalans sägs råda då användbara skärnings- och fyllnadsmassor tar ut varandra. Den fördelaktigaste lösningen är den som ger den lägsta totalkostnaden för uttag, transport och utläggning av massorna. Detta behöver nödvändigtvis inte innebära balans mellan massorna i väglinjen. I vissa fall är det oundvikligt att tippa överskottsmassor på sidotipp. Avvikelse från massbalans beror på hänsyn till profillinjens höjdläge. Med massberäkning avses mängdberäkning av schakt- och fyllnadsmassor. Massornas disponering utmed den nya planerade vägen redovisas i ett massprofil, se bilaga Volymbegreppet Volymenheten 1 m3 jord är inte entydig eftersom schaktmassor kan förekomma i flera olika tillstånd, fast, lös och anbringad. Storleken på en schakt anges i den volym som skall förflyttas.. Man menar då det material som ligger orört i sitt ursprungsskick, fast volym. Volymen beräknas på ritningar och volymen blir då teoretisk, teoretisk fast volym, tfm3. Maskiner schaktar sedan bort en verklig fast volym, vfm3 som normalt är större än den teoretiska volymen. Vid losstagning och lastning luckras materialet upp och den volym som förflyttas med transportfordonen blir större än den ursprungliga, fasta volymen. Man säger att materialet sväller och svällningen brukar anges i procent eller som en svällningsfaktor på den verkligt fasta volymen. Den transporterade volymen kallas verkligt lös volym, vlm3. Om materialet skall användas i en vägbank planeras det ut och komprimeras. Denna verkligt anbringade volym, vam3, är mindre än den transporterade, men oftast större än den verkligt fasta volymen. Den anbringade volymen kan också beräknas på ritningar och det blir då teoretiskt anbringad volym, tam3. Den verkligt anbringade volymen är normalt större an den teoretiskt anbringade volymen, beroende på att underlaget komprimeras när en fyllning/vägbank läggs ut. 7.4 Producerade massor Schakten för den teoretiska sektionen för den nya vägen är ~4000 tfm3 jord- och ~ tfm3 bergmassor. Bergvolymen från den teoretiskt sprängda sektionen ger ~ ton. Volymerna kan komma att ändras beroende på den fortsatta projekteringen. Överskottsmassor av berg cirka tfm³ (svällning vid sprängning har beräknats till 50%) beräknas efter krossning att kunna nyttjas till fyllnad och obundna överbyggnadslager. Befintligt avtaget vegetationstäcke beräknas kunna nyttjas som täckning av slänter och upplagsområden efter att överytan justerats när entreprenadarbetena slutförts. ver 1.0 Mall (34)

32 7.4.1 Massornas geografiska placering Om jord- och bergmassorna fördelas områdesvis ges volymerna som presenteras i massprofil, se bilaga Transport av massor Masshanteringen kommer att innebära många transporter och kräva flera etableringsplatser. En lastbil tar cirka 10 m³. Enbart transporter av tillförda överbyggnadsmassor på cirka m³ innebär cirka 3000 lastbilslass. Till detta ska läggas ytterligare transporter för jordmassor som beror på hur stor del av massorna som kan tillvaratas eller ej inom projektet samt tillförsel av vägsspecifika material. 8 Trafik under byggtiden Väg 218 är skyddsklassad. Under byggtiden föreslås att hastigheterna kan sänkas till 40 km/h i anslutning till arbetsplatsen av trafiksäkerhetsskäl eller där aktivt arbete pågår. Trafik till och från byggarbetsplatsen kan nyttja befintligt vägnät då hela arbetsområdet ligger i anslutning till befintlig infrastruktur. Trafikombyggnaden föreslås ske i flera skeden och den totala byggtiden inkl. etablering och avetablering beräknas till ca mån. 8.1 Väg 768 och 782 Under byggtiden ska trafiken på anslutande vägar kunna hållas öppna för alla trafikanter för aktuella trafikmängder och med rimlig framkomlighet. Med rimlig framkomlighet menas att Trafiken så långt det är möjligt ska kunna passera arbetsplatsen dubbelriktat med minsta körfältsbredder på 3,5 meter. Planerade och tänkbara omledningsvägar är markerade i gult i bilderna nedan. 8.2 Väg 218 Planerad omledningsväg för väg 218 utnyttjar befintlig vägbana. ver 1.0 Mall (34)

33 9 Bilagor 9.1 PMS Objekt Bilaga 1, beräkning för huvudvägen Bilaga 2, beräkning för väg Bilaga 3, beräkning för GC-vägen Bilaga 4, massprofil 9.2 Extern kommunikation och beslut av betydelse Bilaga 5, teknikgranskning # Bilaga 6, teknikgranskning # Bilaga 7, teknikgranskning # Bilaga 8, teknikgranskning # Bilaga 9, teknikgranskning #5 ver 1.0 Mall (34)

34 ver 1.0 Mall (34) Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda Vägen 1. Telefon: , Texttelefon: INFART VÄSTRA TROSA

35 Projektnamn: Infart västra Trosa Skapad med PMS Objekt version 5.0 Utskriftsdatum: :29 Projektinformation - Infart västra Trosa Skapat: :39 Kommentarer till projektet Avsnittsinformation - Ny väg Avsnitt nr: 1 Avsnittstyp: NYBYGGNAD Skapat datum: :39 Vägnummer: Okänd Klimatzon: Klimatzon 2 Referenshastighet(km/h): 60 Antal körfält: 2 Län: Södermanland Dimensioneringsperiod(år): 20 Avsnittslängd(m): 2300 Vägbredd(m): 7 Vägrensbredd(m): 0,3 Vägtyp: Normal sektion Körfältsbredd riktning 1: 3,3 Körfält: "Riktning 1" StartpunktX: StartpunktY: StartpunktZ: SlutpunktX: SlutpunktY: SlutpunktZ: Släntriktning riktning 1: Släntriktning riktning 2: Stödremsa: 0 Skapat av: Organisation: Sweco FÖR GRANSKNING Kommentarer till avsnittet Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 1 av 7

36 Projektnamn: Infart västra Trosa Anmärkningar Inga anmärkningar finns för avsnittet. Trafikberäkning avsnitt Beräkningsmetod: Beräkning enligt TRVK VÄG ÅDTk: Antagen trafikförändring per år(%): 0 Andel tunga fordon(%): 3 Standardaxlar per tungt fordon(b): 1,2 Justerat Bf = (B x fa x fb x fc): 1,819 = 1,2 x 1,3 x 1,1 x 1,06 Beräknat antal standardaxlar: FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 2 av 7

37 Projektnamn: Infart västra Trosa Konstruktionens uppbyggnad överbyggnadstyp: Överbyggnaden ej sparad men förändrad! Egen överbyggnadstyp: JA Materialtyp, övre terrass: 4b - Lera Tjälfarlighetsklass övre terrass: 3 - Måttligt tjällyftande Lager Lageröversikt Lager Tjocklek(mm) Förändrat Namn 1 40 NEJ Bitumenbundet slitlager 2 40 NEJ Bitumenbundet bärlager 3 80 NEJ Obundet bärlager NEJ Förstärkningslager krossat material NEJ Förstärkningslager obunden bergkross 6 0 NEJ 4b - Lera ÖVRE TERRASS Total tjocklek ovanför övre terrassyta: 1160 Styvhetsmoduler [MPa] Lager Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst Övriga egenskaper Lager Lyft w r h sr lofr lfr 1 NEJ 0, ,17 0, NEJ 0, ,17 0, NEJ 0, ,25 0,24 1,33 1,02 4 NEJ 0, ,25 0,24 1,33 1,02 5 NEJ 0, ,25 0,64 1,67 1,9 6 JA 0, ,4 0,96 1,52 2,51 FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 3 av 7

38 Projektnamn: Infart västra Trosa Bärighetsberäkning Beräkningsmetod: GBÖ Korrigeringsfaktor för dränering(fd): 1,0 Antal axellaster, ackumulerad avseende: Krav i underkant bitumenlager Ntill, bb: Nekv: Kvot: 0,93 Terrassytekrav Ntill, te: Nekv * 2: Kvot: 0,00 Vertikala trycktöjningar(strain) Töjning i terrassytan, enstaka last(strain) Beräknad: 0,0004 Största tillåtna: 0,0024 Kvot: 0,15 Töjningar i detalj(strain) Dragtöjning i bitumenlager, ackumulerad Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Trycktöjning i terrassytan, ackumulerad Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Trycktöjning i terrassytan, enstaka last FÖR GRANSKNING Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 4 av 7

39 Projektnamn: Infart västra Trosa Antal axellaster, avser töjning i bitumenlager och terrassyta Trycktöjning i terrassyta, av enstaka last FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 5 av 7

40 Projektnamn: Infart västra Trosa Tjälberäkning VViS Id: 405 Beräknat lyft(mm): 11 Maximalt beräknat tjäldjup(mm): 1171 Maximalt korrigerat tjäldjup(mm): 1171 Max tillåtet lyft(mm): 140 Lyfthastighet ovan terrass(mm/dag): 0,5 Lyfthastighet under terrass(mm/dag): 1,5 Grundvattentemperatur(C): 6,5 Kvot: 0,08 VViS stationsnamn: Brohagen N koordinat: E koordinat: H koordinat: 0 Använd säsong: 10/11 Kommentar: FÖR GRANSKNING Max tillåtet tjällyft och beräknat tjällyft Säsong Lyft [mm] Utskiftningsdjup [mm] Utskiftningsdjup korr. [mm] 1992/ / / / / / / / / / / Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 6 av 7

41 Projektnamn: Infart västra Trosa 2006/ / / / / / FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 7 av 7

42 Projektnamn: Infart västra Trosa Skapad med PMS Objekt version 5.0 Utskriftsdatum: :57 Projektinformation - Infart västra Trosa Skapat: :39 Kommentarer till projektet Avsnittsinformation - Trosa - Vagnhärad Avsnitt nr: 2 Avsnittstyp: NYBYGGNAD Skapat datum: :53 Vägnummer: Väg 218 Klimatzon: Klimatzon 2 Referenshastighet(km/h): 70 Antal körfält: 2 Län: Södermanland Dimensioneringsperiod(år): 20 Avsnittslängd(m): 500 Vägbredd(m): 7,5 Vägrensbredd(m): 0,3 Vägtyp: Normal sektion Körfältsbredd riktning 1: 3,5 Körfält: "Riktning 1" StartpunktX: StartpunktY: StartpunktZ: SlutpunktX: SlutpunktY: SlutpunktZ: Släntriktning riktning 1: 1:3 Släntriktning riktning 2: 1:3 Stödremsa: 0,3 Skapat av: Organisation: FÖR GRANSKNING Kommentarer till avsnittet Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 1 av 7

43 Projektnamn: Infart västra Trosa Anmärkningar Inga anmärkningar finns för avsnittet. Trafikberäkning avsnitt Beräkningsmetod: Beräkning enligt TRVK VÄG ÅDTk: Antagen trafikförändring per år(%): 0 Andel tunga fordon(%): 14 Standardaxlar per tungt fordon(b): 1,2 Justerat Bf = (B x fa x fb x fc): 1,819 = 1,2 x 1,3 x 1,1 x 1,06 Beräknat antal standardaxlar: FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 2 av 7

44 Projektnamn: Infart västra Trosa Konstruktionens uppbyggnad överbyggnadstyp: Överbyggnaden ej sparad men förändrad! Egen överbyggnadstyp: JA Materialtyp, övre terrass: 4b - Lera Tjälfarlighetsklass övre terrass: 3 - Måttligt tjällyftande Lager Lageröversikt Lager Tjocklek(mm) Förändrat Namn 1 40 NEJ Bitumenbundet slitlager NEJ Bitumenbundet bärlager 3 80 NEJ Obundet bärlager NEJ Förstärkningslager krossat material NEJ Förstärkningslager obunden bergkross 6 0 NEJ 4b - Lera ÖVRE TERRASS Total tjocklek ovanför övre terrassyta: 1270 Styvhetsmoduler [MPa] Lager Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst Övriga egenskaper Lager Lyft w r h sr lofr lfr 1 NEJ 0, ,17 0, NEJ 0, ,17 0, NEJ 0, ,25 0,24 1,33 1,02 4 NEJ 0, ,25 0,24 1,33 1,02 5 NEJ 0, ,25 0,64 1,67 1,9 6 JA 0, ,4 0,96 1,52 2,51 FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 3 av 7

45 Projektnamn: Infart västra Trosa Bärighetsberäkning Beräkningsmetod: GBÖ Korrigeringsfaktor för dränering(fd): 1,0 Antal axellaster, ackumulerad avseende: Krav i underkant bitumenlager Ntill, bb: Nekv: Kvot: 0,52 Terrassytekrav Ntill, te: Nekv * 2: Kvot: 0,02 Vertikala trycktöjningar(strain) Töjning i terrassytan, enstaka last(strain) Beräknad: 0,0003 Största tillåtna: 0,0024 Kvot: 0,12 Töjningar i detalj(strain) Dragtöjning i bitumenlager, ackumulerad Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Trycktöjning i terrassytan, ackumulerad Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Trycktöjning i terrassytan, enstaka last FÖR GRANSKNING Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 4 av 7

46 Projektnamn: Infart västra Trosa Antal axellaster, avser töjning i bitumenlager och terrassyta Trycktöjning i terrassyta, av enstaka last FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 5 av 7

47 Projektnamn: Infart västra Trosa Tjälberäkning VViS Id: 405 Beräknat lyft(mm): 0 Maximalt beräknat tjäldjup(mm): 569 Maximalt korrigerat tjäldjup(mm): 569 Max tillåtet lyft(mm): 100 Lyfthastighet ovan terrass(mm/dag): 0,5 Lyfthastighet under terrass(mm/dag): 1,5 Grundvattentemperatur(C): 6,5 Kvot: 0,00 VViS stationsnamn: Brohagen N koordinat: E koordinat: H koordinat: 0 Använd säsong: 92/93 Kommentar: FÖR GRANSKNING Max tillåtet tjällyft och beräknat tjällyft Säsong Lyft [mm] Utskiftningsdjup [mm] Utskiftningsdjup korr. [mm] 1992/ / / / / / / / / / / Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 6 av 7

48 Projektnamn: Infart västra Trosa 2006/ / / / / / FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 7 av 7

49 Projektnamn: Infart västra Trosa Skapad med PMS Objekt version 5.0 Utskriftsdatum: :46 Projektinformation - Infart västra Trosa Skapat: :39 Kommentarer till projektet Avsnittsinformation - GC-Väg Avsnitt nr: 2 Avsnittstyp: NYBYGGNAD Skapat datum: :39 Vägnummer: Okänd Klimatzon: Klimatzon 2 Referenshastighet(km/h): 40 Antal körfält: 1 Län: Södermanland Dimensioneringsperiod(år): 20 Avsnittslängd(m): 1000 Vägbredd(m): 3 Vägrensbredd(m): 0 Vägtyp: Normal sektion Körfältsbredd riktning 1: 3 Körfält: "Riktning 1" StartpunktX: StartpunktY: StartpunktZ: SlutpunktX: SlutpunktY: SlutpunktZ: Släntriktning riktning 1: Släntriktning riktning 2: Stödremsa: 0 Skapat av: Organisation: FÖR GRANSKNING Kommentarer till avsnittet Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 1 av 7

50 Projektnamn: Infart västra Trosa Anmärkningar Inga anmärkningar finns för avsnittet. Trafikberäkning avsnitt Beräkningsmetod: Angivet ekvivalent antal standardaxlar Ekvivalent antal standardaxlar: FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 2 av 7

51 Projektnamn: Infart västra Trosa Konstruktionens uppbyggnad Överbyggnadstyp: GBÖ Egen överbyggnadstyp: NEJ Materialtyp, övre terrass: Krossat förstärkningslager t bergunderbyggnad Tjälfarlighetsklass övre terrass: 1 - Icke tjällyftande Lager Lageröversikt Lager Tjocklek(mm) Förändrat Namn 1 45 NEJ Bitumenbundet slitlager 2 0 NEJ Bitumenbundet bärlager 3 80 NEJ Obundet bärlager NEJ Krossat förstärkningslager t bergunderbyggnad ÖVRE TERRASS 5 0 NEJ 1a - Fast berg Total tjocklek ovanför övre terrassyta: 125 Styvhetsmoduler [MPa] Lager Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst Övriga egenskaper Lager Lyft w r h sr lofr lfr 1 NEJ 0, ,17 0, NEJ 0, ,17 0, NEJ 0, ,25 0,24 1,33 1,02 4 NEJ 0, ,25 0,24 1,33 1,02 5 NEJ ,01 0,88 3 3,5 FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 3 av 7

52 Projektnamn: Infart västra Trosa Bärighetsberäkning Beräkningsmetod: GBÖ Korrigeringsfaktor för dränering(fd): 1,0 Antal axellaster, ackumulerad avseende: Krav i underkant bitumenlager Ntill, bb: Nekv: Kvot: 0,26 Terrassytekrav Ntill, te: Nekv * 2: Kvot: 0,12 Vertikala trycktöjningar(strain) Töjning i terrassytan, enstaka last(strain) Beräknad: 0,0014 Största tillåtna: 0,0024 Kvot: 0,59 Töjningar i detalj(strain) Dragtöjning i bitumenlager, ackumulerad Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Trycktöjning i terrassytan, ackumulerad Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Trycktöjning i terrassytan, enstaka last FÖR GRANSKNING Vinter Tjällossningsvinter Tjällossning Senvår Sommar Höst 0, , , , , , Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 4 av 7

53 Projektnamn: Infart västra Trosa Antal axellaster, avser töjning i bitumenlager och terrassyta Trycktöjning i terrassyta, av enstaka last FÖR GRANSKNING Utskriftsdatum: den 27 juni 2017 Sida 5 av 7