Kvalitetsberättelse VT 2015 Dragonens förskola. Avd. Kycklingen Barn 1-4 år

Transkript

1 Kvalitetsberättelse VT 2015 Dragonens förskola Avd. Kycklingen Barn 1-4 år

2 Förskolans organisation Förskolan består av tre avdelningar varav två är 1-4 år och en är 4-5 år. Kycklingens barngrupp består av 15 barn 1-4 år. Vi är tre pedagoger på 2,80%. Vi har lägre barnantal pga. mindre lokaler. Varav två förskollärare och en barnskötare.

3 Förutsättningar för kycklingen Vi är ett helt nytt arbetslag med en ny förskollärare i maj och ytterligare en ny förskollärare sedan november därför har vi inte haft möjlighet att skriva kvalitetsberättelsen under höstterminen 2014 då det måste finnas tid att mötas och lära känna varandra Vi upplever svårigheter att personalmässigt räcka till vilket gör att vi känner oss underbemannade, då alla barnen har vistelsetider som sträcker sig från morgon till kväll. Vi försöker hjälpas åt i huset så mycket vi kan. Vi har en person från arbetsförmedlingen 2-4 dagar i veckan, som arbetstränar hos oss.

4 Kycklingens förhållningssätt Vi strävar efter att ha en demokratisk miljö och låta barnen vara delaktiga i sin vardag. Vi vill att de ska kunna uttrycka sina tankar och funderingar samt våga ta för sig. Vi vill se de kompetenta barnet i alla situationer och inte agera eller fatta beslut åt dem. Utan få dem att själva tänka ut lösningar och nya vägar när problem uppstår. Vi är närvarande pedagoger och vill stödja och lära dem i situationer där det behövs. Vi vill lära dem att handling får konsekvenser, både bra och dåliga. De ska våga säga ifrån och veta sina gränser. Ett nej är alltid ett nej. Vi vill ge dem en miljö som är utmanande och ska inspirera, samt vara anpassad efter barngruppen och deras behov.

5 Normer och värden Kycklingens prioriterade mål utifrån lpfö Normer och värden: förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Hur vi verkställer: Vi möter varje barn samt förälder vid hämtning och lämning. Vi pedagoger strävar efter att dela upp oss i de olika rummen för att se alla barn och varje individs behov samt observera barnens lek. Vi vill hjälpa barnen att samspela och visa hänsyn till varandra. Vi är närvarande pedagoger i leken, för att kunna lära och stödja barnen att hantera olika situationer. Vi strävar efter att tillgodose varje barns individuella behov genom observationer och reflektioner, med barn och arbetslaget som används i planering av verksamheten. Analys: Vi ser en förbättring sen i höstas men vi behöver arbeta vidare med samspelet och hur vi kan respektera och ta hänsyn till varandra bättre. Barnen behöver utmanas i att lösa konflikter genom att samtala istället för att slåss.

6 Utveckling och lärande Vi har ett gemensamt tema i området: naturvetenskap. Kycklingens prioriterade mål utifrån lpfö Utveckling och lärande: utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, Utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Hur vi verkställer: Vi samtalar om olika fenomen och lösningar varje dag med barnen. Vi utmanar barnen genom att vi benämner med dess rätta namn och är undersökande tillsammans med barnen. Analys: Vi behöver bli bättre på att se tillfällen där barnen utforskar och ge dem möjlighet till att undersöka på sin nivå, sitt sätt. Vi måste träna barnen i att samtala och reflektera över vad vi gör.

7 Barns inflytande Kycklingens prioriterade mål utifrån lpfö98 rev.10 Mål 2.3 Barns inflytande: utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Hur vi verkställer: Vi försöker få barnen så involverande som möjligt i sin egna vardag. Vi frågar vad och hur vi ska göra så ofta situationen tillåter. Vi låter barnen fatta beslut på deras nivå och lyssnar till dem när vi planerar verksamheten. Vid konflikter och liknande försöker vi låta barnen lösa sina problem med hjälp av ord och vi finns bredvid som stöd. Analys: Barnen var ovana vid dessa situationer och vi har fått backa ett steg för att fokusera på deras grundläggande förmågor. Vi ser till barnens behov och möter dem på deras nivå.

8 Förskola och hem Kycklingens prioriterade mål utifrån lpfö98 rev.10 Förskola och hem 2.4 Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten. Hur vi verkställer: Vi erbjuder föräldrarna kontinuerliga samtal gällande inskolning, utveckling och vid andra behov/önskemål. Vi har utvecklingssamtal minst en gång per år, där vi tillsammans med föräldrarna pratar om barnens utveckling och lärande. Vi synliggör våra dokumentationer och målbeskrivning genom att sätta upp dem på väggar och golv, samt portfolion. Vi har i största möjliga mån alltid en känd personal som möter föräldrarna vid hämtning och lämning för att ta emot information och föra en dialog. Vi skriver även varje vecka på whiteboardtavla om vår verksamhet och projekt. Vi använder oss även ibland av en fotoram. Vi försöker så smått få igång kommunikationen genom mail och liknande. Analys: Vi upplever att vi har goda relationer med våra familjer. Vi tycker att de kan uttrycka sina åsikter både positiva och saker vi kan förbättra. Vi försöker ge föräldrarna en förståelse för vad vi gör och hur vi bygger vår verksamhet.

9 Samverkan förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Övergång mellan avdelningarna i huset. Då vi i år har haft en speciell övergång då femåringarna fick flytta till skolans lokaler en termin i förväg. Har vi haft lite rundgång och väldigt mycket inskolningar i år. Detta har förskjutit arbetet i vår verksamhet och vi har fått ta många nya inskolningar. Det finns ingen utarbetat plan på hur övergångarna ska gå till så allt skedde lite på känn. Allt skedde lite plötsligt och de vuxna fick inte så lång tid på sig att förbereda sig. Barnen har klarat övergången över förväntan. Åtgärd: Under ska vi arbeta fram en intern övergång.

10 Likabehandlingsplanen Vision Dragonens förskola: Trygghet och allas lika värde ger livskvalitet genom att vi tillsammans tar fram det bästa av varandra. Dragonens förskola tar avstånd från alla former av diskriminering. Det gäller diskriminering som äger rum mellan såväl barn som vuxna. Förebyggande arbete: Barnen tränas i socialt samspel tillsammans med barn och vuxna på förskolan. Samtal sker enskilt samt i grupp avseende förhållningssätt och bemötande. Exempel på kränkningar som är viktiga att diskutera och sätta ord på är grimaser, språkbruk, utfrysning, hot, slag/knuffar m.m. Hur vi verkställer: Vi tränar barnen dagligen i sociala situationer som uppstår, både positiva och negativa. Vi sätter ord och medlar vid behov. Vi försöker lyfta känslor och hur vi läser varandras kroppsspråk. Analys: Ett ständigt arbete som fortgår.

11 Projekt Vatten ett tematiskt arbetssätt Prioriterat mål - Naturkunskap Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lpfö98 rev.10:7 Efter att ha observerat barnen under en period och använt våtrummet med barnen såg vi nyfikenhet och möjlighet till utveckling. Vi lät det sakta växa fram och vi planerade aktiviteter för att föra intresset vidare. Vi gav barnen upplevelser och reflekterade tillsammans, vi ställde frågor som visade i vilken riktning temat skulle ta oss.

12 Temat i vardagen Vi lyssnar in barnen och fångade de spontana tankarna och frågorna. Barnen pratade mycket om vilka djur som lever i vatten. Vilket resulterade i många sånger och ramsor om vatten och djur. Vi var på biblioteket och lånade böcker om vatten, både faktaböcker och sagor. Tanken är att temat ska genomstråla hela verksamheten och följa en röd tråd. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Lpfö98 rev.10:7

13 Lärande samtal/ Språkutveckling Då temat har varit vatten har vi samtalat mycket kring vad, var och hur. Utefter detta har vi gjort olika experiment och testat olika hypoteser. Barnen har fått sina tankar hörda och bekräftade, samt att vi har försökt utmana barnen för att vidga deras erfarenhetsvärld. Varför flyter den på det hållet men sjunker när den ligger på andra hållet? Vad händer med vatten när det hamnar i sanden? Lpfö 98 rev säger att vi ska utveckla vår förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. Lpfö 98 rev säger att vi ska utveckla vår förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

14 Matematik Matematik sker spontant hela tiden, vi måste bara se vad barnen egentligen håller på med. Då kan vi sätta ord på deras upplevelser och skapa ett sammanhang. Sortering, volym, mängd och antal ser vi hela tiden. Vi ska utveckla vår förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning och talgrepp Lpfö 98 rev. 2010

15 Skapande Vi utveckla vår skapande förmåga och vår förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild. Lpfö 98 rev Vi vill ge dem en bred erfarenhetsvärld och ge alla möjlighet att hitta något som intresserar dem. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av sammarbete och beslutsfattande. Lpfö98 rev. 2010

16 Teknik/Konstruktion En pojke har fotat flera barns lek om hur lego gubbarna badar i en pool. De fick inspiration av en bok. Vi utvecklar vår förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Lpfö 98 rev. 2010

17 Naturvetenskap En flicka har efter ett experiment om vad som flyter och sjunker, ritat och förklarat fenomenet att den sjunker på ena hållet och flyter på andra hållet. Hon har mätt och målat av legobiten. Lpfö 98 rev säger att vi ska utveckla vår förmåga att utforska, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

18 Barns inflytande Efter samtal i barngruppen om vårt tema så har en pojke funderat och sett sammanhang med sina badleksaker hemma i form av fiskar och ankor. Dessa tog han med och ville visa för resten av kompisarna. Vi låter barnen få vara delaktiga och få inflytande. Vi utvecklar vår förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Lpfö:98 rev.10

19 IKT ipaden är för denna barngrupp ett nytt verktyg och de har inte använt den tidigare tillsammans med barnen. Vi verkställer genom att introducera ipaden mer och mer i verksamheten. Både som ett verktyg till dokumentation och reflektion och som ett verktyg till barngruppen. Barnen visar intresse för att använda den och vi har satt upp ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. Idag använder de den tillsammans (lägereldseffekten) och hjälper varandra lösa problem i apparna. Barnen har även själva fått ta kort på det som de t.ex. har skapat. Så småningom ska detta utvecklas och vi har tankar och idéer som vi kan omsätta i barngruppen. Vi har även använt oss av projektorn för att titta på filmsnuttar och musik. Vi använder det till att hitta sagor och fakta om deras funderingar. Analys: När barngruppen känner sig bekväm med att använda t.ex. ipaden så får vi hitta fler användningsområden. Vi har varit på föreläsningar och håller oss uppdaterade med nya tips och information. Vi har mycket tankar och idéer, vår utmaning blir att hitta tillfälle och se möjligheter. Läroplanen säger att Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Lpfö98 rev. 10:7

20 Vårt arbete med barns språkliga och kommunikativa utveckling. Våra prioriterade mål utifrån Dragonens förskolas handlingsplan: Uppmuntra barnens intresse för skriftspråk, symboler och tecken samt utveckla det på ett sätt som passar de olika åldrarna. Utveckla dialogiska miljöer utifrån barnens erfarenheter och intresse. Skapa så goda förutsättningar som möjligt för de barnen med annat modersmål än svenska utifrån de verktyg vi har att tillgå. Vi skall arbeta med våra utvecklingsområden konkret genom att: Uppmuntra barnen att lära av/tillsammans med varandra, ta hjälp i bemärkelsen av att se och lära. Sätta ord på deras tankar. Konkretisera och följa upp händelser och vidga deras erfarenhetsvärld. Utveckla våra språk och skrivmiljöer utifrån respektive barngrupp. Möta familjer från andra länder med hjälp av bilder, böcker, tecken som stöd och kroppsspråk.

21 Utvärdering språk Vi jobbar med språklig medvetenhet i alla situationer genom att vi samtalar med barnen i vår dagliga verksamhet. När vi läser för barnen samtalar vi om böckerna. Vi förtydligar ord och sammanhang som barnen inte förstår. Vi använder ett nyanserat språk då vi benämner och upprepar det barnen säger och pekar på. Vi använder oss av sång, rim och ramsor dagligen. Vi för lärande samtal vid spontana upptäckter, matsituationen och genom intervjuer. Detta för att få fram barnens egna reflektioner. Vid vardagliga situationer använder språket korrekt så barnen tar efter. Vid samtal använder vi ordens rätta benämning vid t.ex. projektarbeten som innefattar olika fakta.

22 Utvärdering och utveckling Förskolans organisation och förutsättningar: Trots en hög beläggning med många barntimmar och nytt arbetslag ser vi att barngruppen känns trygg. Vi lär fortfarande känna varandra och känner förtroende för varandra. Vi utvecklas hela tiden och ser möjligheter till förbättring. Vi letar efter vårt arbetssätt och testar oss fortfarande fram för att hitta det bästa för oss. Vi har ofta känt att vi inte har räckt till med alla barnen då vi ofta är två pedagoger på barn. Detta har gjort att vi har fått ta hjälp av de andra avdelningarna och det har öppnat upp gränserna i huset. Vi har känt ett stort behov av att förändra lärmiljön på avdelningen och har haft massa idéer. Dessa har ofta dröjt eller inte blivit av då vi t.ex. behövt hjälp med att få upp hyllor och dylikt. Vår vaktmästare är mycket tillmötesgående men har alldeles för lite tid på förskolan. För allt skulle klaffa i ett led uppåt så tog det oss fyra månader att få upp ett par konsolhyllor. Ska vi uppfylla läroplansmålen om anpassad lärmiljö krävs det förutsättningar för att det ska fungera. Mycket kan pedagogerna göra själva men fler vaktmästartimmar hade underlättat. Verksamheten blir även lidande då vi vid flera tillfällen inte har fått vikarie från bemanningen, de finns inga att tillgå och vi får inte sätta in någon själv. Vid flertal tillfällen har detta resulterat i en väldigt stressig miljö för barn och pedagoger. Normer och värden: Vi ser fortfarande ett behov att lägga ner mycket arbete på detta område i barngruppen. Barnen känner på varandras gränser hela tiden och testar sig fram. Vi pedagoger måste vara mer närvarande i samspelet mellan barnen och sätta ord och stödja dem i hur vi blir bra solidariska samhällsmedborgare.

23 Utveckling och lärande: Vi behöver arbeta fram ett arbetssätt som göra att vi kan möta barnen i deras frågor och reflektioner. Lära dem sätta ord på sitt eget lärande och upptäckande. Barnen är ovana att arbeta på ett forskande och tematiskt sätt, även pedagogerna. Detta blir vårt fokus under hösten. Vi vill få in tänket att allt man kan göra inne kan man göra ute, flytta ut verksamheten. Vi vill även få till någon sorts av samverkan i huset i form av t.ex. en skapardag utomhus. Vårt tematiska arbete ska genomsyra hela verksamheten och detta behöver vi prata ihop oss om. Vi pedagoger behöver få in mer reflektion tillsammans. Barns inflytande: Vi har kommit en bit på vägen och ser positiva förändringar. Pedagogerna behöver reflektera tillsammans för att kunna möta barngruppens behov samt se vad vi anser att de behöver. Vi behöver bli mer demokratiska i vårt tänk samt få barnen mer delaktiga i deras egen vardag. Vi behöver bli bättre på att se det kompetenta barnet. Förskola och hem: Vi känner ett förtroende från våra familjer och vill bibehålla de goda relationerna. Vi möter föräldrarna och barnen i hallen för att få en pratstund varje dag. Vi vill nå familjerna med vår dokumentation och sambandet med styrdokumenten, vilket är ett pågående arbete. Vi vill skapa en större förståelse och respekt för vårt arbete samt utmana deras åsikter om dagis vs förskola. Vi arbetar för att få en bättre informationskanal, i vår har vi skapat mail och smskontakt för dem. Detta kan utvecklas.

24 Samverkan förskoleklass, skola och fritidshemmet: Nu med den speciella situationen som gjorde att femåringarna fick flytta in i skolans lokaler en termin tidigare gick allt väldigt fort. I vårt fall, mellan avdelningarna i huset blev det lite snabbt planerat då vi inte hade så mycket tid att förbereda. Barnen klarade övergången bra, det var mer föräldrar och pedagoger som blev stressade. Vi pedagoger fick inte så mycket tid till att förbereda alla inblandade, sammanställa material och ha avslutningssamtal. Under våren har det förts samtal om hur dessa riktlinjer ska se ut. Vi ser gärna att det ser likt ut i området. Likabehandlingsplanen: Arbetet med likabehandling är ett dagligt arbete och vi försöker belysa det varje dag. Vi arbetar mot diskriminering och försöker medla i konflikter så mycket vi kan. Vi kan bli bättre på att vara närvarande i leken och stödja barnen, sätta ord på deras känslor osv. Vi försöker hjälpa barnen att läsa varandras kroppsspråk och signaler. Vi tänker ganska likt i personalgruppen och har ett öppet klimat oss i mellan. Vidare samtal om förhållningssätt och bemötande ska alltid föras. Tematiskt arvbetssätt: I och med att vi är ett nytt arbetslag tar det en tid för oss att arbeta ihop och hitta ett arbetssätt som fungerar för oss tre. Vi har påbörjat ett tematiskt arbetssätt och har kommit en bit på vägen. Tanken är att temat ska gå som en röd tråd i hela verksamheten. Vi har en del arbete kvar att göra och diskutera oss fram. Vi vill lära barnen reflektera och få de vana att ha lärande samtal. Vi försöker ha samtal för att få fram tankar och funderingar samt för att kunna planera verksamheten efter barnens intresse. T.ex. efter deras hypoteser har vi gjort experiment.

25 Tematiskt arbetsätt fortsättning: Vi försöker arbeta fram ett arbetssätt där vi ser dokumentation och reflektion som en naturlig del i vardagen. Vi har under terminen haft en reflektionsvägg med barnens tankar och upplevelser. Arbetet utvecklas hela tiden. Halmstads kommuns gemensamma mål, språkutveckling och naturvetenskap: Vi har medvetet arbetat med de olika delarna och lagt ner mycket tid och arbete på samtalen med barnen, alltså den språkliga delen. Vi har svarat, lyssnat och hjälpt till att sätta ord på barnens upplevelser samt försökt få de att se sitt eget lärande. Vi vill få igång en skrivarhörna och intressera barnen för skrift och symboler. Naturvetenskap har på ett naturligt sätt blivit en del av vardagen när vi hade vatten som temaarbete. Vi kan bli bättre på att synliggöra det och fånga upp barnens naturvetenskapliga intresse och leda det vidare. IKT: Vi har precis påbörjat arbetet med att få in IKT som en naturlig del och utveckla arbetet. Barnen visar stort intresse och personalen har varit på föreläsningar för att ta arbetet vidare. Arbetet fortsätter.