Hur fungerar styrning för effektiva resultat på ett rättssäkert och demokratiskt sätt?

Transkript

1 Hur fungerar styrning för effektiva resultat på ett rättssäkert och demokratiskt sätt? Fredrik Svärdsten och Eva Wittbom Akademin för ekonomistyrning i staten (AES) Företagsekonomiska institutionen/ Stockholm Business School

2 Akademin för ekonomistyrning i staten (AES) AES är sedan 2002 en mötesplats för forskning, studier och dialog om styrning i staten. Forskare och representanter för flera myndigheter verkar tillsammans för att initiera, skapa och förmedla kunskap om statlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Medlemsmyndigheter Arbetsförmedlingen, CSN, ESV, Försäkringskassan, Kronofogden, Kungliga biblioteket, Lantmäteriet, Pensionsmyndigheten, Polisen, Regeringskansliet, Skatteverket, Skolinspektionen, Skolverket, Statens tjänstepensionsverk, Statens institutionsstyrelse, Svenska institutet, Trafikverket, Transportstyrelsen, Åklagarmyndigheten, m.fl.

3 AES forskning fokuserar på styrningsprocesser ur olika perspektiv. Huvudfrågan handlar om hur myndigheternas interna styrnings- och ledningssystem fungerar för att kunna styra verksamheterna till att uppnå politiskt ställda mål under krav på demokrati, rättssäkerhet och effektivitet.

4 AES forskningsprojekt, några exempel Strategier och strategigenomförande inom statliga myndigheter Styrning i rollen som samhällsutvecklare Identifiering av parallella styrmodeller och deras olikheter Intressentkategoriers dolda styrning: studier av implementeringen av managementstandarder Att skapa värde i offentlig verksamhet Kundorientering och ekonomistyrning i offentlig sektor Att spränga normer om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering På finns rapporter att ladda ner i fulltext

5 Metoder Kvalitativa, empirinära metoder där forskarna genomför intervjuer och observationer samt läser dokument vilka tolkas och analyseras. Redovisning i workshops, seminarier och rapporter. Metoderna i sig ger nytta till den studerade myndigheten: intervjuer i dialogform och möten med djupare samtal om forskningsresultat ger tid för reflektion och bidrar till att skapa ny kunskap.

6 Att styra med demokrati, rättssäkerhet och effektivitet - Olika styrningstrender kan betraktas som uttryck för en strävan efter att styra effektivt. - Att styra med strategi är populärt inom myndighetsvärlden. Ett annat exempel är lean. - Vi har studerat strategiskt arbete, strategiimplementering och förverkligande av strategier i ett flertal år och tack vare vårt angreppsätt och vår metod har vi kunnat uppmärksamma olika företeelser som är intressanta både för forskare och för praktiker.

7 Strategisk styrning i offentlig sektor vad har vi sett? (1/4) - Myndigheter har, trots att de i en svensk kontext är relativt autonoma, en begränsad möjlighet att utforma sin strategiska styrning. Den finansiella styrningen från regeringen påverkar exempelvis en myndighets tidsperspektiv och påtvingar ett kortsiktigt perspektiv vilket går emot en av grundtankarna med strategisk styrning. - En strategi kan lätt hamna i konkurrens med andra styrformer vertikala och horisontella och influenser från en mängd olika externa aktörer. Detta ställer speciella krav på den strategiska styrningen och gör att man behöver sätta begreppet effektivitet i relation till denna verklighet. - Man kan även, ur ett demokratiperspektiv, fundera över vem som ska ha rätt att influera en myndighets strategiska styrning.

8 Strategisk styrning i offentlig sektor vad har vi sett? (2/4) - Mätproblematiken är som bekant ofta påtaglig i statlig verksamhet. Ett vanligt problem är att man etablerar för många mått vilket gör uppföljningen oöverskådlig. I samband med utveckling av den stragegiska styrningen behövs dock en mängd olika mått. En möjlig lösning är att göra en skillnad mellan kontrollmått och mått för lärande. - Myndigheter är speciella i detta sammanhang då det är många aktörer som lägger sig i framtagningen av mått. Mått sätts i relation till egna strategier, i relation till regleringsbreven och utifrån påverkan från revisorerna.

9 Strategisk styrning i offentlig sektor vad har vi sett? (3/4) - Vi ser att massmedia är en mycket inflytelserik aktör som påverkar vad som blir viktigt i myndigheters interna styrning. Ibland tar media bort problemformuleringsinitiativet från regeringen. Media gör även myndigheter ängsliga och reaktiva, vilket går emot tanken med strategisk styrning som förespråkar proaktivitet. Fråga: Vilken roll ska massmedia spela i en rättssäker demokrati? - Ytterligare en relevant fråga att ställa i detta sammanhang är vad vi menar med proaktivitet i staten? Kan en myndighet vara proaktiv, demokratisk och rättsäker på samma gång? Om svaret är ja, hur kan man få ihop dessa värden? Och vad innebär detta för den strategiska styrningen?

10 Strategisk styrning i offentlig sektor vad har vi sett? (4/4) När det gäller att kunna leverera samhällsnytta tillammans med olika aktörer behövs ett samspel av insyn både som transparens och som förståelse. Olika myndigheter behöver inte vara överens, men de måste veta hur de andra tänker. Vare sig de gillar det eller ej. Som planeringsförutsättningar.

11 NPM och PVM Kundorienteringen har genom New Public Management kommit som ett krav på styrningen offentlig sektor. Det kan ge bättre produktivitet. Men myndigheter måste även ta hänsyn till resurssvaga medborgare och framtida generationer. Mer inslag av Public Value management med samhällsnytta i fokus blir därför relevant för effektiviteten. Produktivitet = göra saker på rätt sätt (kostnadseffektivitet) Effektivitet = göra rätt saker, på rätt sätt (måluppyllelse på ett kostnadseffektivt sätt)

12 Horisontella krav: exempel jämställdhet Staten har en mängd horisontella krav, ofta egenskaper som ska genomsyra myndigheterna. Ett exempel är jämställdhet. Det handlar om maktrelationer, något som är svårt att mäta med enkla nyckeltal. Jämn könsfördelning räcker inte och man landar lätt i en mätbarhetsfälla med rådande styrsystem. Mätbarhetskraven i styrningen reducerar kvaliteter till siffror som inte ger rätt underlag för analys. Jämför antalet kvinnor och män i ett möte med genusperspektiv på vad som händer under ett möte! Blev både kvinnors och mäns reflekterade erfarenheter inkluderade på lika villkor?

13 Fredrik Svärdsten Eva Wittbom