Program UPMS 22 mars 2017

Transkript

1 Program UPMS 22 mars 2017 Blåsenhus, von Kraemers allé 1 Från kl Registrering Inledning Huvudtalare: Lars Magnusson: Håller den svenska modellen FIKA Tre parallella seminarier: Sem 1: Shirin Ahlbäck och Helena Wockelberg: Regeringens styrning av myndigheter så här mycket autonomi rymmer den svenska förvaltningsmodellen. Sem 2: Linda Moberg: Marknadsreformer i svensk äldreomsorg hur säkerställs kvalitén? Sem 3: Lars Engwall: Montesquieu på universitet: Maktdelning mellan styrelse, rektor och akademisk senat Tre parallella seminarier: LUNCH Sem 4: Eva Wittbom och Fredrik Svärdsten: Hur fungerar styrning för effektiva resultat på ett rättssäkert och demokratiskt sätt? Sem 5: Tobias Dahlström: Landstinget Dalarnas nya modell för styrning och ledning. Sem 6: Thomas Norrby: IOP Idéburna Offentliga Partnerskap Tre parallella seminarier: Huvudtalare: Laura Hartman: Mer tillit i styrningen Tillitsdelegationens uppdrag mot bakgrund av 20 årig erfarenhet från forskning och ledarskap. Sem 7: Nils Eklund: De statliga styrmedlens förökning genom delning. Sem 8: Michael Ekström: Vad är det chefen ska göra egentligen? Sem 9: Anders Forssell: Upphandling enligt LOU AVSLUTANDE FIKA

2 Huvudtalare Lars Magnusson, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet Håller den svenska modellen? Lars Magnusson är professor i Ekonomisk historia vid Uppsala universitet och dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten. Han är medlem i Kungl. Vetenskapsakademien och tidigare vice-rektor för Uppsala universitet. Lars har skrivit brett om svensk och internationell ekonomisk historia och är författare till en rad böcker, bland andra Sveriges ekonomiska historia, (1996 m fl upplagor), Den tredje industriella revolutionen (2000) Håller den svenska modellen? (2006 m fl upplagor), The Political Economy of Mercantilism (2015). I sitt föredrag diskuterar Lars Magnusson den svenska modellen, vad den kan tänkas vara och hur den kan motstå de utmaningar som globalisering och den tredje industriella revolutionen medför även för svensk del. Huvudtalare Laura Hartman, ordförande i Tillitsdelegationen Mer tillit i styrningen Tillitsdelegationens uppdrag mot bakgrund av 20-årig erfarenhet från forskning och ledarskap Laura Hartman, docent i nationalekonomi, har mångårig erfarenhet av forskning inom välfärdspolitiska frågor vid IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering). Hon har vidare varit chef på Statskontoret, SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och Avdelningen för analys och prognos vid Försäkringskassan. Hon är idag oberoende föreläsare, rådgivare och utredare, bland annat som ledamot i Kommissionen för jämlik hälsa och som ordförande för Tillitsdelegationen. Tillitsdelegationen, som tillsattes av civilminister Ardalan Shekarabi i juni 2016, har i uppdrag att arbeta för ökad tillit i styrningen av den offentliga sektorn. Tillitsdelegationen ska genomföra projekt som främjar idé- och verksamhetsutveckling i hela styrkedjan från nationell nivå till genomförandet i kommunoch landstingsverksamheter. Dessa projekt ska följas och utvärderas av forskare. Delegationen ska också analysera den statliga tillsynens effekter på kommunernas och landstingens verksamhetsutveckling. I uppdraget ingår även att studera olika ersättningsmodellers effekt på kvalitetsutveckling och effektivitet, samt lämna förslag på hur ersättningsmodeller kan utformas. Slutbetänkandet ska presenteras i juni Laura Hartman kommer att föreläsa om tillitsbaserad styrning och ledarskap. Hon tar sin utgångspunkt i ett antal utmaningar inom offentlig sektor idag och egna erfarenheter från 20 års forskning och ledarskap. I sin föreläsning beskriver hon hur Tillitsdelegationen både ska analysera och främja utvecklingsarbetet för mer tillit i styrningen

3 Seminarier Seminarium 1 Shirin Ahlbäck Öberg och Helena Wockelberg, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Regeringens styrning av myndigheter - så här mycket autonomi rymmer den svenska förvaltningsmodellen Shirin Ahlbäck Öberg och Helena Wockelberg presenterar resultatet av sitt VR-finansierade forskningsprojekt Kampen om byråkratin. Vid Uppsala Public Management Seminar år 2014 formulerade och presenterade de den övergripande forskningsfrågan Hur mycket autonomi rymmer den svenska förvaltningsmodellen? Svenska regeringars myndighetsstyrning I denna workshop diskuterar de undersökningens resultat, baserat på en kvantitativ analys av närmare 1700 regleringsbrev omfattande ca 185 myndigheter. Seminarium 2 Linda Moberg, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Marknadsreformer i svensk äldreomsorg hus säkerställs kvalitén? Linda Moberg presenterar sitt avhandlingsprojekt som handlar om hur kvalitén i svensk äldreomsorg ska säkerställas när tilltron till marknadsreformer ökar. Genom fyra olika delstudier undersöker hon vem som egentligen bär ansvaret för kvalitetssäkringen i tider av ökad konkurrens och valfrihet, samt hur förutsättningarna för en sådan kvalitetssäkring ser ut i praktiken. Under workshopen kommer dessa frågor att diskuteras utifrån den äldre brukarens, statens och omsorgspersonalens perspektiv. Seminarium 3 Lars Engwall, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Montesquieu på universitet: Maktdelning mellan styrelse, rektor och akademisk senat Vid framstående amerikanska universitet utgör den akademiska senaten en viktig kanal för det akademiska inflytandet. På så sätt balanseras den makt som utövas av styrelse och rektor. Detta kommer att illustreras med hjälp av två fallstudier rörande de kaliforniska toppuniversiteten University of California at Berkeley och Stanford University. Det kommer att framgå att senaterna vid dessa lärosäten har betydligt större inflytande än den akademiska senat som sedan en del år tillbaka finns vid Uppsala universitet. Vidare kommer principer för rekrytering av styrelseledamöter och rektorer att diskuteras, vilket har ett särskilt intresse med tanke på de diskussioner som förekommit under hösten 2016 i landet i allmänhet och i Uppsala universitet i synnerhet.

4 Seminarier Seminarium 4 Eva Wittbom och Fredrik Svärdsten, Akademin för ekonomistyrning i staten, Stockholms universitet Hur fungerar styrning för effektiva resultat på ett rättssäkert och demokratiskt sätt? I tider när demokratiska värden utmanas, miljöproblem breder ut sig och förtroendet för politiskt ledarskap når rekordlåga nivåer ställs styrningsfrågorna i myndigheter på sin spets. Att leda och styra i offentlig sektor är särskilt viktigt då effektivitet ska uppnås på ett transparent och rättssäkert sätt. Det går inte att välja sina kunder eller agera kortsiktigt. Både nu levande och framtida generationers intressen ska tillvaratas. De flesta myndigheter måste samverka med många olika organisationer för att klara sina uppdrag vilket ökar komplexiteten i styrningsfrågorna. Akademin för ekonomistyrning i staten ( vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, berättar om aktuell forskning om verksamhetsstyrning som bedrivs tillsammans med statliga myndigheter. Seminarium 5 Tobias Dahlström, analyschef Landstinget Dalarna, forskare Uppsala universitet Landstinget Dalarnas nya modell för styrning och ledning Landstinget Dalarna initierade 2014 ett arbete för att åtgärda den ekonomiska utveckling som resulterat i att landstinget hade fått det största ackumulerade underskottet av samtliga landsting för perioden Arbetet resulterade i en struktur och förändringsplan som implementerats kontinuerligt från och med juni 2015, och bidragit till att Landstinget i Dalarna under 2016 haft den lägsta kostnadsutvecklingen av Sveriges samtliga landsting/regioner. Seminariet beskriver kort förarbetet, och varför landstingets planerings- och styrmodell valdes ut som ett område för förändring, samt hur förändringen av den implementerades. Seminarium 6 Thomas Norrby, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet IOP Idéburna Offentliga Partnerskap Samhällskontraktet mellan det offentliga och medborgarna omförhandlas ständigt. Under en följd av år har det diskuterats och sjösatts nya avtalsformer mellan det offentliga och det privata, i form av PPP-lösningar, Public-Private Partnerships, men också mellan det offentliga och den civila sektorn, så kallade IOP, idéburna-offentliga partnerskap. De senare har mestadels tillämpats inom social sektor, kring t ex vårdboenden och i verksamhet gentemot nyanlända, men finns det fler sektorer där detta kan bli aktuellt? Vilka möjligheter och utmaningar ligger i att ikläda sig ett offentligt uppdrag som ideell förening? Tillsammans med rådgivare från Coompanion Uppsala, och företrädare för Nyby Vision, ett av Uppsala kommuns äldsta IOP, resonerar vi om vilka förhoppningar och farhågor vi kan ha kring dessa partnerskap.

5 Seminarier Seminarium 7 Nils Eklund, tidigare expert på Ekonomistyrningsverket De statliga styrmedlens förökning genom delning Workshop med Nils Eklund, med 30-årig erfarenhet från statlig ekonomistyrning. God styrning förutsätter både kunskap och styrmedel och det är knappast styrmedlen som saknas. Det skrev statsvetaren Daniel Tarschys i en statlig utredning för drygt 30 år sedan. Därefter dock, när den statliga och övriga offentliga styrningen under samlingsbeteckningen New Public Management utvecklats har styrmedlen varit i fokus. Vi har till exempel kunnat se nya styrmedel som beställar- och utförarmodeller, mål-, resultat- och ekonomistyrning, konsultanvändning eller det som kallas nationella samordnare. Vi har också kunnat notera hur mer traditionella styrmedel som organisering ökat i användning, som om- och nyorganisering av myndigheter och verksamheter. Har dessa olika former av styrning stärkt folkstyret? Det är ämnet för workshopen. Seminarium 8 Michael Ekström, verksamhetscontroller i kommunal verksamhet Vad är det chefen ska göra egentligen? Hen är ekonomiassistent och säger att var tredje kontering är fel. Hen är upprörd och säger att nästan all hens tid går åt till att rätta de där felen. Men det verkar ju helt galet, säger jag, och undrar vad vi gör åt det. Ingenting, säger hen. Ingenting! Men varför då, frågar jag. Så kan vi väl inte ha det!? Vi har inte tid, säger hen. Ingen har tid! Någon vecka senare berättar en verksamhetschef för mig att hen känner sig mer som ekonomiassistent än som chef. Jag tänker att det där kanske hänger ihop på något sätt; att det är något med systemet Med utgångspunkt från min fallstudie om chefers förutsättningar att i kommunal förvaltning bedriva ett systematiskt förbättringsarbete (magisteruppsats inom kvalitetsutveckling 2016) och utifrån 20 års erfarenhet av stabsarbete i kommunal förvaltning och frivilligorganisationer reflekterar jag tillsammans med deltagarna kring det kommunala chefskapets möjligheter och utmaningar. Seminarium 9 Anders Forssell, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Upphandling enligt LOU Vi har nu i lite olika tappning levt med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) i drygt 20 år. LOU är ett ständigt uppmärksammat ämne, då upphandling ofta är på tapeten i media: exempelvis i form av anklagelser om att någon bryter mot LOU, eller rapporter om konstiga konsekvenser av olika upphandlingar. Syftet med denna workshop är att dela erfarenheter av upphandling enligt LOU, både goda och dåliga: vad har varit bra med LOU, vad har ställt till med problem? Om du har något exempel som du gärna vill presentera för övriga deltagare får du gärna höra av dig på förhand till Anders Forssell.