IKE. Institutet för kommunal ekonomi Företagsekonomiska institutionen Stockholms universitet

Transkript

1 IKE Institutet för kommunal ekonomi Företagsekonomiska institutionen Stockholms universitet Verksamhetsberättelse för 2012

2 Syfte Institutet för kommunal ekonomi (IKE) är ett forskningsinstitut som bedriver och sprider forskning inom området ekonomi, organisation/management och verksamhetsstyrning i kommunal verksamhet. IKE är uppbyggt genom ett samarbetsavtal mellan institutet och medlemskommunerna i Stockholms län. Syftet med samarbetsavtalet är att bidra till att skapa en stark forskningsmiljö kring kommunal organisation och verksamhet inom den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. IKE ska fungera som länk, eller kontaktfönster, mellan medlemskommunerna och den pågående forskning som bedrivs inom den Företagsekonomiska institutionen. Som en del i detta syfte har IKE ett nätverk med forskare såväl inom Sverige som internationellt. Ambitionen är att IKE ska spela en viktig roll för forskningsfronten inom det område som internationellt kallas Public Sector Management och därmed ge vetenskapliga bidrag i form av böcker, bokkapitel samt artiklar i välrenommerade och ledande tidskrifter på området. IKE är en del av den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett syfte är därmed också att bidra till att skapa intresse kring kommunalekonomisk forskning för såväl institutionens forskare och doktorander som studenter. Huvudman och organisation IKE är inom Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet direkt underställd institutionens styrelse men har på grund av den externa finansieringen en separat budget. IKE i sin tur leds av en egen styrelse med som högst tio ledamöter. Av dessa utser styrelsen inom sig ordförande. Stockholms stad utser 2

3 två ledamöter samt en suppleant. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) utser två ledamöter och en suppleant. Övriga ledamöter är knutna till Stockholms universitet. IKE leds av en föreståndare som utses för tre år i taget av prefekten vid Företagsekonomiska institutionen. Till organisationen tillhör också en referensgrupp bestående av IKE:s föreståndare samt fyra representanter från Stockholm läns kommuner. Referensgruppens syfte är att identifiera och diskutera aktuella frågeställningar inom den kommunalekonomiska sektorn och därmed generera uppslag till IKE:s kommande forskning. IKE är en självständig ekonomisk enhet inom Företagsekonomiska institutionen och verksamheten skall i möjligaste mån vara självfinansierad. IKEs årliga verksamhetsplan och -berättelse skall avrapporteras för Företagsekonomiska institutionens styrelse samt till Stockholms stad och KSL. IKEs kärnverksamhet skall finansieras av kommunerna i Stockholms län i enlighet med ingångna avtal. Ekonomiskt utfall 2012 IKE fakturerade Medel till KFi övrigt summa intäkter personal drift Medel till KFi indirekta kostnader summa kostnader resultat

4 Mål, aktiviteter och inriktning för enligt verksamhetsplanen samt vad som genomförts under 2012 Bygga upp en mer omfattande forskningsmiljö kring institutet och därmed att bredda institutets forskning samt öka institutets antal forskningsinriktningar. Strategier - Öka IKE:s närvaro i såväl nationella som internationella nätverk. Exempel på nationella nätverk under utveckling är IKE:s närvaro i forskningsprojektet MUSICA (som beskrivs mer ingående nedan) vilket är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Uppsala universitet. Ett ytterligare exempel är det nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom, som beskrivs mer ingående nedan) i samarbete med de kommunala forskningsinstituten i Sverige (CKS, FOVU, KEFU, KFi). I samband med detta är ett forskningsprojekt under utveckling tillsammans med Siena University i Italien i vilket bland annat effekter och utveckling av koncernredovisning i kommunal sektor är i fokus. Dessutom studeras kommunala strategier för finansiell hållbar utveckling. En forskningsartikel författad av doktorand Niklas Wällstedt, professor Giuseppe Grossi och docent Roland Almqvist är accepterad för publicering under Under de senaste decennierna har redovisningsforskningen i hög grad handlat om att undersöka såväl förutsättningar för olika redovisningstekniker som själva redovisningens roll i samhället i stort. Ofta har dock dessa studier fokuserat produktionen samt möjligheterna att kunna presentera en rättvisande bild av organisationen i redovisningen. I detta forskningsprojekt är syftet snarare att undersöka redovisningen både från ett sändar- men framförallt från ett mottagarperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är att siffror och finansiella data tar vissa omvägar innan de påverkar organisationen och med detta negligeras i detta forskningsprojekt den vanliga uppfattningen att konsumtion av 4

5 redovisning är tämligen trivialt bara siffrorna är rätt redovisade och rapporterade. Projektet undersöker således konsumtion av redovisning och siffrornas öde efter det att de är producerade. Syftet är att utveckla teoretiska modeller som går bortom ett produktionsperspektiv. Den övergripande forskningsfrågan som styr projektet är: Vad händer med redovisningsinformationen efter det att den har producerats? Projektets syfte är också att skapa en forskningsmiljö kring detta perspektiv med både forskare och doktorander. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala och Stockholms universitet och leds av professor Bino Catasús. Projektet har under året utmynnat i åtskilliga forskningspapper producerade av både forskare och doktorander. Ett syfte för IKE att medverka i detta projekt är också att involvera forskning kring offentlig sektor, och framförallt kommuner, i den redovisnings- och ekonomistyrningsforskning som bedrivs inom den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet samt att vara uppdaterad på den forskning som bedrivs inom redovisning och ekonomistyrning. IKE:s närvaro i forskningsprojektet MUSICA har varit frekvent under året. Månatliga forskningsseminarier har genomförts under hela Starten för forskningsprogrammet Natkom kan dateras till den 1 juni 2009 då det genomfördes ett seminarium med anledning av den samhällsekonomiska utvecklingen och dess konsekvenser för den kommunala sektorn. En grupp forskare och praktiker möttes för att resonera kring behovet av studier av det som av många beskrevs som den finansiella krisen. Ett resultat av seminariet och diskussionerna blev att IKE tillsammans med de fyra övriga universitetsanknutna forskningsinstitutionerna inom kommunal ekonomi och politik Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid Göteborgs universitet, Centrum för Kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, Forskarskolan för offentlig verksamhet i utveckling (FOVU) vid Örebro universitet, samt Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utveckling (KEFU) vid Lunds universitet gjorde gemensam sak och tillsammans utvecklade ett nationellt 5

6 forskningsprogram (i vilket IKE finns representerade i styrgruppen). Detta samarbete startade 2009 och programmets innehåll har vuxit fram under åren i samtal mellan forskare från de fem forskningsmiljöerna och företrädare för de kommuner som har uttalat intresse för att delta i programmet och dessutom att vara med och finansiera det. Intresset har kommit till uttryck i samtal med kommunföreträdare som har berättat om erfarenheter från besvärliga situationer, erfarenheter som behöver analyseras och ställas i relation till andra kommuners erfarenheter och på så sätt rusta organisationen för framtiden. Intresse för att utveckla kunskap har också uttryckts i form av utmaningar som behöver hanteras. Det kan handla om utmaningar i form av att kunna skapa bra förutsättningar för stora och växande industriföretag i kommunen, om utmaningar relaterade till hög ungdomsarbetslöshet och de påfrestningar detta innebär på välfärden, om utmaningar relaterade till befolkningsutveckling eller utmaningar som har att göra med infrastruktursatsningar och svårigheter att få till stånd sådana. Under 2012 har åtskilliga studier genomförts bland de kommuner som valt att delta i forskningsprogrammet. Dessa studier har utmynnat i att forskningsprogrammet till dags dato har publicerat 29 rapporter som trycks inom ramen för programmets rapportserie (se forskningsprogrammets hemsida: Roland presenterade forskningsprogrammet tillsammans med doktorand Pierre Donatella, KFi, på KOMMEK 2012 i Malmö. Doktorand Niklas Wällstedt presenterade dessutom IKE:s temastudie Styrning, organisering och kontinuerlig effektivitet inom ramen för forskningsprogrammet på NatKom:s årliga konferens i Lund den oktober. Sammantaget innebär programmet en mångsidig, djuplodande, problematiserande och lösningsorienterad fokusering på kommuners handlande i besvärliga situationer som kan uppkomma till följd av förändrade förutsättningar. Inom ramen för programmet söks förklaringar till hur anpassning sker till förändrade villkor och varför vissa organisationer lyckas bättre än andra att framgångsrikt förändra verksamhet och organisation. Forskningsprogrammet planeras pågå till år 2013 då en sammanfattande slutrapport kommer publiceras. 47 kommuner i 6

7 Sverige deltar i forskningsprogrammet. Bl a de tre största kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. - Rekrytera en till två doktorander de närmaste åren i syfte att utöka IKE:s interna forskningsmiljö och forskningsaktivitet. Med doktorander levandegörs ofta forskningsmiljöer på ett mycket vitalt och konstruktivt sätt. En ambition för IKE är att vara ett forskningsinstitut som producerar förstklassig forskning avseende kommunal verksamhet och organisation. I denna ambition ska ingå att i framtiden också producera förstklassiga och uppmärksammade doktorsavhandlingar inom området. Från och med september 2010 är Niklas anställd som doktorand för fem år framöver inom IKE. Doktorandtjänsten finansieras till hälften av IKE och till hälften av den Företagsekonomiska institutionen. - Vara till särskild nytta för kommunerna i Stockholms län. Detta görs genom att institutet belyser och utreder aktuella problem och frågeställningar som medlemskommunerna ställs inför och upplever att det finns ett behov att studera och analysera djupare. Ett exempel på en sådan aktivitet är det forskningsprojekt om det kommunalekonomiska utjämningssystemet som genomförts av IKE de senaste åren. Projektet utmynnade 2012 i rapporten Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner hur bör de avräknas?. Rapporten trycktes under året i IKE:s rapportserie som IKE: 2012:141. Ytterligare ett exempel är Leif Anjous projekt om kommunal handlingskraft som tidigare utmynnat i en IKE-rapport under 2011 (IKE 2011:138). Projekter 7

8 fortsatte under 2012 med insamling av ny empiri i syfte att belysa lyckade fall inom området politisk styrning. Under 2011 publicerades ytterligare en rapport inom ramen för IKE:s rapportserie. Den var författad av professor emeritus Ernst Jonsson och blev ett remissvar på SOU-rapporten Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59). Rapporten har titeln Hur kan kommunal verksamhet stabilieras? En granskning av ett framlagt förslag. (IKE 2011:140). Remissvaret levererades i januari Ett annat exempel är det nationella kommunforskningsprogrammet som nämnts ovan och som ämnar fokusera effekter av kommunalekonomiska strategier vid ekonomisk förändring. Projektet, som startade sommaren 2009, fortsatte under 2012 med åtskilliga rapporter publicerade. En sammanfattande slutrapport ska publiceras Utöver de strategiska ambitionerna ovan ryms även ett antal aktiviteter inom ramen för det avtal IKE tecknat med medlemskommunerna. Dessa aktiviteter är information och presentation om pågående forskning inom institutet och den Företagsekonomsiska institutionen, men också om pågående forskning internationellt och vid andra universitet. Exempelvis har ett IKE-nyhetsbrev startats under 2010 och fortsatt under 2011 och 2012, vilket utkommer två till fyra gånger per år (minst en gång per termin). IKE:s roll I grundutbildningen vid Företagsekonomiska institutionen En huvuduppgift för institutet är att väcka intresse för den kommunala sektorn bland institutionens ca studenter. Detta görs genom att involvera IKE:s forskning i grundutbildningen. Under året har Roland Almqvist i hög grad varit involverad i grundkursen i ekonomistyrning som involverar 450 studenter. Därmed 8

9 har ekonomistyrning inom kommuner fått betydligt större utrymme än tidigare. Anledningen är att Roland lyft in hela föreläsningar samt seminarier som behandlar just kommuner i föreläsningsserierna. Dessutom ingår Rolands bok New Public Management (Liber) som kurslitteratur. De empiriska exempel som finns i boken är tagna från Stockholms stad. Tidigare har även representanter från Stockholms stad bjudits in som gästföreläsare inom ramen för denna kurs. Vad gäller grundutbildningen på de högre C- och D-nivåerna så har Roland varit kursansvarig för kursen Redovisning i offentlig sektor. Kursens litteratur har i hög grad bestått av forskning och management-litteratur som belyser den kommunala sektorn. Varje hösttermin har en uppsatskurs i IKE:s regi med kandidat- och magisteruppsatser inriktade mot länskommunerna i Stockholm startats. Nytt fr.o.m är att även civilekonomuppsatser ingår i IKEs uppsatsgrupp. Denna uppsatstyp är mer omfattande än kandidat- och magisteruppsatserna, vilket ger möjlighet till än större bidrag till kommunerna i länet. Uppsatserna belyser och undersöker empiriskt intressanta och aktuella frågeställningar i den kommunala sektorn med särskilt fokus på kommunerna i Stockholms län. Hösten 2012 vann uppsatserna Är kvalitet en faktor som påverkar ersättningen? En studie inom hemtjänsten av Hana Davidson och Carin Keijsner och Den professionella revisorn En attitydstudie mellan revisorer inom privat och offentlig sektor av Jeff Erici och Hans Holmström. Prisutdelningen skedde i Stockholm stads stadshus den 27 augusti 2012 under ledning av stadsdirektören Irene Svenonius. Denna händelse fick stort genomslag på företagsekonomiska institutionens hemsida. Avseende höstterminens uppsatser 2012 lockade IKE:s uppsatsgrupp 10 uppsatsgrupper. Uppsatsernas titlar presenteras nedan: Det balanserade styrkortet i den kommunala verksamheten. En studie om verksamhetschefers uppfattning gällande användningen av det balanserade 9

10 styrkortet. Ekonomistyrning i svenska sjukhus gruppboenden. En studie om definitionen av kvalitet. Offentlig upphandling. Kan en kategoristyrd upphandlingsmodell bidra till förbättrade arbetsprocesser? Styrning och ledarskap inom den offentliga och privata sektorn. En studie inom Stockholms gymnasieskola. Utkontraktering av offentliga tjänster och dess påverkan på privata utförare - ur ett samhällsplanerings- och bevakningsbranschperspektiv. En fallstudie om länken mellan inter-professionella relationer i sjukvårdsorganisationer. Lean i kommunal översättning. En kvalitativ fallstudie. Modern verksamhetsstyrningverksamhetsstyrning av äldreomsorg i Stockholms stad. En studie i förändrade styrfilosofier Offentlig upphandling av av gruppboenden. En studie om definitionen av kvalitet. Övriga händelser under 2012 Niklas besökte Motala kommun den 4 juni och hade en presentation om sin forskning kring Stockholms stads styrsystem ILS. Roland presenterade IKE:s forskning på företagsekonomiska institutionens 50- årsjubileum. Även en poster fanns anslagen under dagen. 10