Delårsrapport mars 2017 Västfastigheter

Transkript

1 Sida 1(21) Delårsrapport mars 2017 Västfastigheter 1. Sammanfattning Östra sjukhuset är i en stor omvandling. Idag planerar Västfastigheter tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för ett sjukhus som blir dubbelt så stort till ytan som dagens sjukhus. Detta för att möta verksamhetens framtida behov på Östra tomten och SU:s beslut att samla barn och kvinnosjukvården på Östra sjukhuset. Projekt Göteborgssjukvården syftar till att utforma och införa ett funktionellt sammanhållet närsjukvårdssystem som ska innehålla specialistcentrum och dagkirurgiska centrum. Bakgrunden är att befolkningen växer, vilket innebär fler specialistvårdsbesök i framtiden. Västfastigheter fick ta emot VGR:s jämställdhetspris Priset delades ut i januari 2017 vid regionfullmäktiges sammanträde i Vänersborg.De får priset för sitt arbete med att rekrytera och introducera medarbetare med annan etnisk härkomst och kvinnliga medarbetare till traditionellt manliga roller inom drift och service. I mars besökte Sveriges samverkan- och energiminister, Ibrahim Baylan (S), Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Angereds Närsjukhus fick besök av Lars Hjälmered som är vice ordförande och gruppledare (M) i näringsutskottet samt närings- och energipolitisk talesperson. På båda besöken fick Västfastigheter chansen att berätta om VGR:s och Västfastigheters energieffektiviseringsarbete. På grund av jordfel på inkommande elnät drabbades Sahlgrenska sjukhuset av strömbortfall. Reservkraften startade upp enligt plan. När reservkraften försökte återgå till ordinarie nätkraft genom inbyggd automatik kvarstod brister i el kvaliteten på inkommande elnät. Detta orsakade bortfall på sjukhusets reservkraft. Västfastigheters omfattande arbete med att åtgärda fuktproblemen i golven vid Nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset börjar bli klart. Den juridiska processen om ansvarsfrågan pågår där VGR har lämnat in en stämningsansökan till Göteborgs tingsrätt för att driva in Västfastigheters fordran. Västfastigheter redovisar per ett resultat om 44 mnkr. Helårsprognosen bedöms till 90 mnkr. Investeringarna uppgår till mnkr. Driftkostnad exklusive media uppgår till 201 kr/ m2. Energianvändning uppgår till 180 kwh/m2. Sjukfrånvaron är 5,3 procent och har ökat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period 2016.

2 Sida 2(21) 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Sahlgrenska Life Västra Götalandsregionen (VGR) har genom Västfastigheter tecknat ett samarbetsavtal för att tillsammans med Vitartes Development AB och Akademiska Hus genomföra byggprojektet Sahlgrenska Life som ska binda samman Sahlgrenska Akademin på Medicinareberget med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg. Ambitionen är att skapa ett dynamiskt Life science-kluster på Sahlgrenska/Medicinareberget för att främja samverkan mellan sjukvård, tandvård, forskning, näringsliv och utbildning. Arbete med en samlad förstudie för hela projektet pågår, liksom en mera detaljerad förstudie för byggnaden på Sahlgrenska tomten. Detaljplaneprocessen återstartar i juni. Förstudien beräknas vara klar september Utveckling av Östra sjukhuset Östra sjukhuset är i en stor omvandling. Idag planerar Västfastigheter tillsammans med SU för ett sjukhus som blir dubbelt så stort till ytan som dagens sjukhus. Detta för att möta verksamhetens framtida behov på Östra tomten och SU:s beslut att samla barn och kvinnosjukvården på Östra sjukhuset. På grund av sjukhusets kommande storlek och behov av robusthet uppstår stora investeringsbehov i teknisk infrastruktur och försörjning. Projekt Göteborgssjukvården Projekt Göteborgssjukvården syftar till att utforma och införa ett funk tionellt sammanhållet närsjukvårdssystem som ska innehålla specialistcentrum och dagkirurgiska centrum. Bakgrunden är att befolkningen växer, vilket innebär fler specialistvårdsbesök i framtiden. Mer av den öppna specialistsjukvården kommer att behöva ske utanför akutsjukhusen och lokalerna på Frölunda specialistsjukhus och Capio Lundby närsjukhus är omoderna och behöver ersättas. Etablering planeras vid Högsbo sjukhus samt vid den nya stadsdelen i Frihamnen. Arkitekter är upphandlade och programarbetet är under uppstart. På grund av att det kommer att pågå en omfattande byggnation i Frihamnen, finns risk att öppnandet av specialistsjukhuset försenas. VGR:s Jämställdhetspris Västfastigheter fick ta emot VGR:s jämställdhetspris Priset delades ut i januari 2017 vid regionfullmäktiges sammanträde i Vänersborg. Juryns motivering löd: Alla chefer inom Västfastigheters område Drift och Service får ta emot Västra Götalandsregionens

3 Sida 3(21) jämställdhetspris De får priset för sitt arbete med att rekrytera och introducera medarbetare med annan etnisk härkomst och kvinnliga medarbetare till traditionellt manliga roller inom drift och service. Både antalet kvinnor inom driftverksamheten som antalet medarbetare med annan kulturell bakgrund har ökat markant. Nationellt intresse för vårt energieffektiviseringsarbete I mars besökte Sveriges samverkan- och energiminister, Ibrahim Baylan (S), Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Angereds Närsjukhus fick besök av Lars Hjälmered som är vice ordförande och gruppledare (M) i näringsutskottet samt närings- och energipolitisk talesperson. På båda besöken fick Västfastigheter chansen att berätta om VGR:s och Västfastigheters energieffektiviseringsarbete. I samband med rundturer på sjukhusen presenterades Sveriges största solcellspark på SkaS och solcellsinstallationen på taket på Angereds Närsjukhus. Solceller är ett led i vårt energiarbete och genom att satsa på solenergi kan Västfastigheter förse sjukhus med en del egenproducerad el och minska andelen köpt energi. Krisberedskap i Västfastigheter Från och med mars 2017 är Västfastigheter organiserade för att kunna förstärka sin krisledningsförmåga vid behov. En krishanteringsplan är fastställd och ett utbildningsprogram för att öka krisberedskapen är uppstartad. Västfastigheters krisledningsgrupp och ledningsgrupp har fått genomgång av förvaltningens krishanteringsdokumentation. För att sprida information om vår nya krisorganisation planerar Västfastigheter att möta VGR:s vårdförvaltningar. I syfte att säkerställa kommunikation avser vi att skaffa RAKEL (kommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter). Strömbortfall drabbade Sahlgrenska sjukhuset På grund av jordfel på inkommande elnät drabbades Sahlgrenska sjukhuset av strömbortfall. Reservkraften startade upp enligt plan. När reservkraften försökte återgå till ordinarie nätkraft genom inbyggd automatik kvarstod brister i elkvaliteten på inkommande elnät. Detta orsakade bortfall på sjukhusets reservkraft. Under hela bortfallet matades all livsuppehållande utrustning enligt plan av batterisystem. Efter 25 minuter var reservkraften uppstartad manuellt och kunde åter förse hela sjukhuset med el. Vi har efter händelsen valt att ta bort automatikstyrningen och istället infört manuell nätåtergång efter att reservkraften varit i drift. Djupanalys med berörda parter är uppstartad och händelseanalys beräknas vara klar under maj. Möte är inplanerat med nätleverantören för att komma tillrätta med bristande kvalitet på el matning.

4 Sida 4(21) Prissättning av parkeringar Ett förslag på prissättning är framtaget gällande parkeringar på VGR:s egna fastigheter. Skatteverket har varit rådgivande och prissättningen följer nya principer gällande bedömning av marknadsvärdet. Ärendet är diskuterat i en facklig referensgrupp utsedd av centrala MBLgruppen och följer övergripande principer beslutade av regionstyrelsen för parkeringsverksamheten. Ägarutskottet har tagit över prissättningen av parkeringar. Juridiska diskussioner om ansvarsfrågor Västfastigheters omfattande arbete med att åtgärda fuktproblemen i golven vid Nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset börjar bli klart. Det som kvarstår är källarplanet. Den juridiska processen om ansvarsfrågan pågår där VGR har lämnat in en stämningsansökan till Göteborgs tingsrätt för att driva in Västfastigheters fordran. Muntliga överläggningar mellan parterna beräknas starta i slutet av kvartal två Det pågår också en tvist avseende entreprenaden på Rågården. Muntlig förberedelse vid tingsrätten är inledd och den juridiska processen är planerad att fortsätta med inplanerade förhandlingar under senhösten Bedömningen är att ett avslut av tvisten först kan ske Största utmaningarna under perioden Hög investeringstakt och överhettat marknadsläge inom byggsektorn Efterfrågan på ändamålsenliga och funktionella lokaler fortsätter att vara stor i VGR. Lokalerna måste anpassas till förändrade vårdprocesser, nya behandlingsmetoder och en snabb utveckling av medicinsk teknik. Fastighetsbeståndet byggdes till stora delar på och 70-talet utifrån den tidens behov. Det har inneburit att investeringstakten har ökat och kommer fortsätta ligga på en hög nivå under ytterligare många år. Rådande konjunkturläge ställer krav på allt längre framförhållning för att kunna skapa realistiska möjligheter till att få anbud på våra förfrågningar. Attrahera medarbetare med rätt kompetens Västfastigheter arbetar långsiktigt med flera olika åtgärder för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att klara kompetensförsörjningen (attrahera, rekrytera, behålla och utveckla). Västfastigheter behöver stärka sitt arbetsgivarvarumärke genom bland annat marknadsföringsinsatser som riktar sig till studenter vid bland annat jobbmässor, nätverk, föreläsningar och kontakter med lärosäten. Genom att lyfta fram Västfastigheters unika

5 Sida 5(21) byggprojekt kan vi bli mer konkurrenskraftiga. Västfastigheter behöver tydliggöra möjliga karriärvägar, utveckla traineeprogram och erbjuda intressanta utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Leva upp till VGR:s energimål En känslighetsanalys som Västfastigheter genomförde under 2015 visar att trenden hos den verksamhetsrelaterade elanvändningen utgör den enskilt största risken för att energimålet inte nås. VGR har i början av 2017 inlett ett pilotprojekt för att minska användningen av verksamhetsel inom sjukvård. Fem vårdavdelningar deltar i projektet där fokus är beteendeförändringar för att minska energianvändning. Västfastigheter bistår med teknisk kunskap om anläggningarna samt mätning av resultat. Åtgärden att utreda den praktiskt genomförbara potentialen för egenproducerad solel i VGR är ett annat arbete inom energiområdet som Västfastigheter startat. Ett ständigt pågående arbete är att realisera den energibesparingspotential som finns i det befintliga fastighetsbeståndet genom att sätta igång energieffektiviseringsinvesteringar. 2.4 Moderna och energieffektiva lokaler Västfastigheters verksamhetsuppföljning utgår från förvaltningens verksamhetsplan som omfattar perioden Västfastigheter hänvisar till rubriken 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/ styrelse. 3. Mål och fokusområden 3.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Västfastigheter jobbar med att fasa ut de sista fossileldade anläggningarna. Det som återstår är konvertering av Strömstad sjukhus och Dalslands sjukhus. Konverteringen till bioolja på Strömstad sjukhus är något försenad men är inbokat till maj i år. Problemet med anläggningen på Dalsland sjukhus, vars tekniska status medförde hinder för konvertering, hanteras och ambitionen är att pannanläggningen byggs om under året. Prognosen för detta är dock osäker. Utöver den direkta klimatpåverkan (t.ex. klimatpåverkan från energianvändningen) pågår ett arbete för att identifiera den största indirekta klimatpåverkan. Det kan t.ex. handla om klimatpåverkan från tillverkning av vissa byggmaterial. Vi har dialog med de energibolag som mest påverkar fossilandelen i värmeleveransen. Syftet med dialogen med fjärrvärmeleverantörer är att tydliggöra Västfastigheters ambition om en nästintill fossilfri värme till våra fastigheter. Fokus ligger på Göteborgs energi för att

6 Sida 6(21) säkerställa vårt mål om fossiloberoende Ett arbete pågår med att förtydliga våra miljökrav i projekt. Här ligger stort fokus på att säkerställa att bl.a. Byggvarubedömningen (BVB) används och att återrapportering görs i projekten. Under hösten kommer en särskild utbildning för projektledare i BVB att genomföras. Det första steget i att upprätta laddinfrastruktur för elbilar vid VGR:s fastigheter är i slutfasen. Det handlar om i storleksordningen 100 laddplatser för VGR:s tjänstebilar och korttidsleasingbilar, med bred geografisk spridning. För närvarande finns cirka 80 laddplatser på plats. Västfastigheter har också ett särskilt ansvar för att driva och samordna arbetet för att nå Västra Götalandsregionens ambitiösa energimål. Västfastigheter har genom energikrav i byggprojekt och återkommande uppföljning av nybyggnadsprojekt ett strukturerat arbete för att bygga energieffektivt i nya byggnader. Genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder påverkas av resursbrist av projektledare samt ökade kostnader på grund av en överhettad byggmarknad. Detta medför en risk för att energimåltalet kan bli svårt att nå. Under 2016 utredde Västfastigheter tillsammans med koncernkontoret hur frågan om den verksamhetsrelaterade energianvändningen borde organiseras i VGR för att kunna hanteras. VGR har utifrån utredningen inlett ett pilotprojekt för att minska användningen av verksamhetsel inom sjukvård. Fem vårdavdelningar deltar i projektet där fokus är beteendeförändringar. Västfastigheter har en nyckelroll i arbetet och bistår med teknisk kunskap om anläggningarna, samt mätning av resultat. 3.9 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västfastigheter arbetar systematiskt med att planera för kompetensförsörjning på både kort och lång sikt. För att klara kompetensförsörjningen krävs åtgärder som handlar om att Västfastigheter ska kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens. En kompetensförsörjningsplan som bygger på Västfastigheters behov har tagits fram och av analysen framgår att efterfrågan på projektledare och tekniska specialister kommer att vara fortsatt hög. Västfastigheter behöver stärka sitt arbetsgivarvarumärke genom marknadsföringsinsatser som riktar sig till studenter vid bland annat jobbmässor, nätverk, föreläsningar och kontakter med lärosäten. Genom att lyfta fram Västfastigheters unika byggprojekt kan vi bli mer konkurrenskraftiga. Västfastigheter behöver tydliggöra möjliga karriärvägar, ett arbete som kommer påbörjas under 2017.

7 Sida 7(21) 3.10 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Västfastigheter arbetar systematiskt med insatser som är hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande. Varje år görs en plan med olika insatser som bland annat genomförs i samarbete med företagshälsovården. Västfastigheter genomför kontinuerligt obligatoriska arbetsmiljöutbildningar för chefer. Den vänder sig även till skyddsombud och fackliga företrädare i samverkansgrupperna. I utbildningen ingår bland annat information om de nya reglerna i arbetsmiljöverkets föreskrifter angående social och organisatorisk arbetsmiljö. Västfastigheter förbereder för ett införande av aktivitetsbaserat arbetssätt vid några kontor. Aktivitetsbaserat arbetssätt påverkar arbetsmiljön och därför kommer en riskanalys att tas fram under våren. Insatser som kan stärka chefer och medarbetare under övergången kommer att prioriteras. För att säkerställa att arbetssituationen fungerar på ett tillfredställande sätt genomförs Må Bra-enkäter regelbundet i samtal mellan chef och medarbetare. Som en viktig del i vårt förbättringsarbete kommer Västfastigheter att införa webbaserade avgångsenkäter under våren Personal 4.1 Lönestruktur VGR har satt upp vägledande mål för en önskvärd lönestruktur som ska uppnås senast Måltal och styrtal utgår från de medellönenivåer ska uppnås utifrån de befattnings-och arbetsvärderingar som är framtagna inom VGR. Västfastigheter har ökat det totala styrtalet något i jämförelse med föregående år. Styrtal: mars ,9% Styrtal: april ,8% Avvikelse från målbilden finns i en av Västfastigheters arbetsgrupper, museiarbete där styrtalet är 93,9%. Orsaken är att yrkesgruppen museiarbetare, (endast fyra medarbetare inom konstenheten) ligger lägre i befattnings-och arbetsvärderingen inom ramen för BAS-värde G i jämförelse med t.ex. ingenjörer och controllers. Dessutom påverkas lönebilden för ingenjörer i större utsträckning av marknadslöneläget. Avvikelsen föranleder inte någon aktiv åtgärd i löneöversyn En analys av löneläget inom Västfastigheter visar att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Analysen omfattar såväl lika arbete som likvärdigt arbete.en mer omfattande lönekartläggning kommer att genomföras vid Västfastigheter under En överhettad marknad inom bygg- och industrisektorn samt arbetskraftsbrist påverkar och försvårar vår kompetensförsörjning under de närmaste åren. Under 2016 prioriterades därför byggprojektledare och tekniker/ingenjör med spetskompetens och goda prestationer i enlighet

8 Sida 8(21) med gällande lönekriterier. Satsningen är ett viktigt led i att få behålla nyckelpersoner. Dessa grupper fick cirka 4,4 procent. Lönespännvidden[1] har ökat för de flesta yrkesgrupperna, se nedan. I yrkesgruppen teknisk förvaltare har inte lönespännvidden ökat på grund av att gruppen är homogen vad gäller kompetens och erfarenhet. Västfastigheters mål för lönespännvidden Titel Mål Resultat Byggprojektledare 50% 53% Fastighetsförvaltare 30% 48% Teknisk förvaltare 24% 17% Drifttekniker 25% 26% [1] Lönespännvidd= 90:e percentilen -10:e percentilen/10:e percentilen x 100 (=Ett mått på lönespridningen) 4.2 Chefsförutsättningar VGR har beslutat om ett normtal på direkt underställda medarbetare för en chef i syfte att skapa bättre förutsättningar för en hälsofrämjande organisation och ett hållbart ledarskap. Normtalet ska vara nått senast Västfastigheter gör bedömningen att normtalet inte kommer att nås under Västfastigheter har inga chefer som har fler än 35 medarbetare däremot finns det flera chefer som har färre än tio medarbetare. Det rör sig om cirka 45 procent av cheferna. Genomsnittet uppgår till elva medarbetare per chef. Verksamheten bedrivs med stor geografisk spridning med många olika professioner och uppdrag vilket gör att det finns verksamhetsmässiga skäl som försvårar möjligheten att förändra ledningsstrukturen. Chefer med färre medarbetare än tio arbetar i högre utsträckning operativt. 4.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något under första kvartalet 2017 och uppgår till 5,3 procent. Föregående år var sjukfrånvaron 4,4 procent. Kvinnornas frånvaro har ökat till 5,4 procent och männens har ökat till 5,2 procent. Det är främst korttidssjukfrånvaron som har ökat under första kvartalet. Andelen långtidsfrånvaro uppgår till 36 procent och har minskat jämfört med samma period föregående år. Västfastigheter bedriver ett aktivt rehabiliteringsarbete. Sjukfrånvaron och resultaten av hälsoprofilerna har analyserats och några riskgrupper har identifierats. Västfastigheter erbjuder regelbundet riktade insatser till de medarbetare som ligger i riskzon för ohälsa.

9 Sida 9(21) Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,4 4,8 Män 5,2 4,2 Totalt 5,3 4,4 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolymen har ökat jämfört med samma period Antalet nettoårsarbetare uppgår till 429 jämfört med motsvarande period 2016 då det var 412 nettoårsarbetare. Antal anställda uppgår till 462 vilket visar på en ökning med 21 personer. Av 462 anställda är sju personer är timavlönade. Andelen anställda kvinnor har ökat och uppgår till 30 procent. Personalkostnaderna har ökat med 5,8 mnkr jämfört med samma period föregående år. Orsaken är framförallt att personalvolymen ökar på grund av att Västfastigheters uppdrag utökas kontinuerligt i takt med den ökande investeringsvolymen och ökat antal investeringsprojekt. Det ställer krav på projektledare och tekniska specialister samt förvaltare och administrativa resurser. Fortfarande saknas ett antal projektledare som är den grupp som är svårast att rekrytera. Vi har också stora svårigheter att rekrytera till specialistgrupper. Övertiden har ökat med cirka tio procent jämfört med samma period föregående år. Övertidsersättning utgår i huvudsak i samband med beredskap inom drift och service och ökningen beror på fler störningar i verksamheten samt påverkan av teknisk förändring som görs utanför ordinarie arbetstid. Anställda nettoårsarbetare per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Utbildning, kultur och fritid 5 1 % 4 1 % Teknik, hantverkare % % Administration % % Summa % % 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Helårsprognosen bedöms till 90 mnkr vilket är 6 mnkr bättre än budget. Det förbättrade resultatet jämfört med budget beror främst på minskade personalkostnader på grund av förskjutna rekryteringar. Västfastigheter redovisar per ett resultat om 44 mnkr. Det budgeterade resultatet per mars är 25 mnkr. Differensen beror dels på reavinst 9 mnkr från försäljning av Dingle naturbruksskola och dels på lägre personalkostnader 13 mnkr på grund av förskjutna rekryteringar. Resultaträkningens poster kommenteras under intäktsutveckling och kostnadsutveckling.

10 Sida 10(21) Resultaträkning Resultaträkning Utfall per mars (mnkr) Helårsresultat (mnkr) Progno Budge Utfall per mars samt Utfall Budget Utfall Föränd. s t Utfall Föränd / prognos/ Helårsbedömning utfall Erhållna bidrag 1,6 1,6 1,6-4,1 % 6,3 6,2 6,9-8,8 % Försäljning av tjänster 43,0 40,2 40,0 7,5 % 195,5 180,4 207,0-5,6 % Hyresintäkter 447,6 456,4 429,0 4,3 % 1 821,41 825,71 741,3 4,6 % Övriga intäkter 24,0 15,0 16,9 41,5 % 69,0 60,1 68,8 0,2 % Verksamhetens intäkter 516,1 513,2 487,6 5,8 % 2 092,12 072,52 024,1 3,4 % Personalkostnader -79,1-92,1-73,2 8,0 % -334,3-343,0-293,2 14,0 % Material och varor -6,6-5,9-7,2-8,6 % -26,8-26,3-28,5-5,9 % Lokalkostnader -74,8-79,5-79,5-5,9 % -424,9-422,8-424,1 0,2 % Energi m.m. -70,8-72,3-74,4-4,8 % -232,9-233,4-237,9-2,1 % Övriga tjänster -18,6-17,6-14,2 30,4 % -89,1-78,0-95,7-6,9 % Övriga kostnader -18,5-8,0-32,7-43,3 % -37,9-34,5-128,0-70,4 % Avskrivningar -192,1-201,2-185,3 3,6 % -800,6-804,8-757,6 5,7 % Verksamhetens kostnader -460,4-476,6-466,6-1,3 % 1 946,61 942,91 964,9-0,9 % Regionbidrag 64,3 64,3 57,0 12,8 % 257,1 257,1 227,9 12,8 % Finansiella intäkter/kostnader -70,6-70,5-62,2 13,5 % -283,5-282,0-267,2 6,1 % Bidrag, speciella beslut -5,0-5,0-5,0 0,0 % -28,8-20,0-19,9 44,7 % Resultat 44,4 25,3 10,8 90,3 84,6 0,0 Intäktsutveckling Verksamhetens totala intäkter uppgår för perioden januari - mars till 516 mnkr vilket är 3 mnkr högre än budget. Prognosen för helåret uppgår till mnkr och är 20 mnkr högre än budget. Erhållna bidrag uppgår för perioden till 2 mnkr vilket motsvarar budget. Prognosen för helåret uppgår till 6 mnkr och avser främst bidrag från kulturnämnden. Försäljning av tjänster uppgår för perioden till 43 mnkr vilket är 3 mnkr högre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 195 mnkr vilket är 15 mnkr högre än budget. Ökade intäkter beror på högre omfattning av kundprojekt än planerat till främst Naturbruksförvaltningen samt ökad debitering av projektledare i investeringsprojekt. Hyresintäkterna uppgår för perioden till 448 mnkr vilket är 9 mnkr lägre än budget. Det beror

11 Sida 11(21) på senarelagda hyresstarter samt att budgeten är periodiserad i tolftedelar och inte tar hänsyn till planerade hyresstarter längre fram under året. Motsvarande avvikelse finns på kostnadssidan där avskrivningar avviker mot periodens budget. Prognosen för helåret uppgår till mnkr vilket är 4 mnkr lägre än budget. Minskningen beror på senarelagda hyresstarter. Ökningen av hyresintäkter jämfört med föregående år beror på höjt fastighetsindex och stora färdigställda projekt. Övriga intäkter uppgår för perioden till 24 mnkr vilket är 9 mnkr högre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 69 mnkr vilket är 9 mnkr högre än budget. Ökningen avser reavinst från försäljning av Naturbruksgymnasiet Dingle. Reavinsten kommer att betalas till moderförvaltningen i samband med årsbokslutet. Kostnadsutveckling Verksamhetens totala kostnader uppgår för perioden januari - mars till 460 mnkr vilket är 16 mnkr lägre än budget. Prognosen för helåret uppgår till mnkr och är 4 mnkr högre än budget. Personalkostnaderna uppgår för perioden till 79 mnkr vilket är 13 mnkr lägre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 334 mnkr vilket är 9 mnkr lägre än budget. Minskningen beror på tidsförskjutna rekryteringar, sjukskrivningar, föräldraledigheter och oplanerade vakanser. Ett flertal anställningar kommer att starta inom kort. Ökningen jämfört med föregående år beror på planerad ökad personalvolym. Kostnader för material och varor uppgår för perioden till 7 mnkr vilket är 1 mnkr högre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 27 mnkr vilket är 1 mnkr högre än budget. Kostnaderna avser främst material för kundservice samt övriga förbrukningsinventarier. Lokalkostnaderna uppgår för perioden till 75 mnkr vilket är 5 mnkr lägre än budget. Periodavvikelsen beror på lägre kostnader för planerat underhåll jämfört med periodiserad budget. Årsprognosen för planerat underhåll motsvarar budget. Prognosen för helåret uppgår till 425 mnkr vilket är 2 mnkr högre än budget. Det beror dels på ökade kostnader för felavhjälpande underhåll 1 mnkr på grund av försäkringsskador, ökade avfallskostnader 2 mnkr och ökade kostnader för inhyrda paviljonger 2 mnkr. Evakueringskostnaderna minskar med 3 mnkr på grund av förskjutna investeringar. Kostnader för energi uppgår för perioden till 71 mnkr vilket är 1 mnkr lägre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 233 mnkr vilket motsvarar budget. Kostnaden för övriga tjänster uppgår för perioden till 19 mnkr vilket är 1 mnkr högre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 89 mnkr vilket är 11 mnkr högre än budget. Kostnaderna avser främst tjänster för kundservice samt konsultköp. Ökningen beror på högre omfattning av kundprojekt än planerat till Naturbruksförvaltningen.

12 Sida 12(21) Kostnaden för övriga kostnader uppgår för perioden till 19 mnkr vilket är 11 mnkr högre än budget. I periodutfallet ingår 6 mnkr okonterade ankomstregistrerade fakturor. Ett skadestånd på 3 mnkr har utbetalats i ett förlikningsavtal gällande arrendeavtal som avser del av fastigheten Kungälvs sjukhus. Prognosen för helåret uppgår till 38 mnkr vilket är 3 mnkr högre än budget. I 2016 år utfall ingår nedskrivning av kundfakturor om 100 mnkr. Avskrivningar uppgår för perioden till 192 mnkr vilket är 9 mnkr lägre än budget. Prognosen för helåret uppgår till 801 mnkr vilket är 4 mnkr lägre än budget. Ett flertal projekt aktiveras inom kort. Minskningen jämfört med budget beror på tidsförskjutningar i investeringsprojekt. Ökningen jämfört med föregående år beror på hög investeringstakt. Regionbidrag uppgår för perioden till 64 mnkr och för helåret 257 mnkr vilket motsvarar budget. Bidraget avser hyresbidrag enligt nya hyresmodellen, finansiering av uppdrag att medverka vid extern inhyrning av lokaler, ersättning för evakueringskostnader, ersättning för konstenheten samt ersättning för avskrivning och ränta för energiinvesteringar. Finansiella kostnader uppgår för perioden till 71 mnkr vilket motsvarar budget. Prognosen för helåret uppgår till 283 mnkr vilket är 1 mnkr högre än budget. Ökningen jämfört med föregående år beror på högre investeringstakt. Bidrag, speciella beslut avser besparingskrav och uppgår för perioden till 5 mnkr vilket motsvarar budget. Prognosen för helåret uppgår till 29 mnkr vilket är 9 mnkr högre än budget. Ökningen avser återbetalning av reavinst från försäljning av Naturbruksgymnasiet Dingle. Återbetalningen görs i samband med årsbokslut. 5.3 Eget kapital Ingående eget kapital 2017 Resultatdispositioner Prognosresultat 2017 Utgående eget kapital ,8 mnkr 0,0 mnkr 90,3 mnkr 126,1 mnkr 5.4 Investeringar Investeringarna beräknas uppgå till mnkr varav fastighetsinvesteringar inom ram uppgår till mnkr, investeringar utöver gällande ram 313 mnkr och utrustningsinvesteringar 20 mnkr. Utöver gällande ram finns investeringar på 313 mnkr som innefattar ett nytt Regionens Hus i Göteborg där regionfullmäktige har gett regionstyrelsen i uppdrag att stå för finansieringen och Unilab ombyggnad patologen på Kärnsjukhuset i Skövde. Prognosen ligger över budget för året, då det har tillkommit ökade kostnader för åtgärder av fukt i det gamla stationshuset på blivande Regionens Hus. Tillbyggnad Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus på Östra sjukhuset har en högre prognos jämfört med årets budget och projektets totala prognos. Kostnadsökningen beror på tillkommande försörjningsarbete till huset.

13 Sida 13(21) Bild- och interventionscentrum, etapp 3 på Sahlgrenska sjukhuset har en ökad prognos 2017 på grund av driftoptimering som är mer omfattande då det är en komplex byggnad. Kungälvs sjukhus har en högre prognos jämfört med årets budget då det har det tillkommit en kompletterande förstudie för försörjning o logistik. Nybyggnad specialisttandvård och käkkirurgi på Kärnsjukhuset i Skövde har blivit försenat på grund av markförhållanden, då det var stor rasrisk vid schaktning. Det har förorsakat en något lägre prognos jämfört med budget under året. Högkonjunktur har lett till senare byggstarter i projekten Nybyggnad Psykiatrins kvarter och Ombyggnad framtida laboratoriemedicin på Borås lasarett. Detta har medfört att prognosen är lägre jämfört med årets budget. Hela tidplanen för Om- och tillbyggnad av Alingsås lasarett etapp C-D har tidigarelagts då fler etapper är i gång tidigare än beräknat. Detta medför en högre prognos Fastighetsnämndens låneram är 245 mnkr och bedömningen är att hela ramen kommer förbrukas under Projekten är fördelade under respektive sjukhus som övriga investeringar. Energiinvesteringarnas ram uppgår till 150 mnkr. Under första kvartalet har 26 mnkr upparbetats. Prognosen bedöms till 126 mnkr. En lägre prognos jämfört med budget beror bland annat på tidsförskjutning av ventilationsbyte på Kärnsjukhuset i Skövde vilket beror på resursbrist av projektledare. Konstinvesteringar minskar i prognos med cirka 3,5 mnkr mot budget. Det beror bland annat på tidsförskjutningar i ett flertal projekt. Sahlgrenska sjukhuset Nybyggnad av Bild- och interventionscentrum, etapp 1 och 2 TOTALT FÖR PROJEKTET ÅR 2017 Budget enligt beslut Utfall Prognos Budget Utfall Prognos Ombyggnad Låghuset etapp 3B Anpassning operation Bild- och interventionscentrum, etapp Ombyggnad renrum för APL Ombyggnad Transfusionsmedicin Låghuset etapp Övriga investeringar Summa Sahlgrenska sjukhuset Östra sjukhuset Tillbyggnad Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

14 Sida 14(21) Övriga investeringar Summa Östra sjukhuset Mölndals sjukhus Nytt parkeringsdäck Ågatan Nybyggnad för forsknings- och undervisningslokaler, Hus R Administrativa lokaler för ortopedi MR 3 tesla Övriga investeringar Summa Mölndals sjukhus Högsbo sjukhus Angereds Närsjukhus NÄL Uddevalla sjukhus Ombyggnad av Barn & ungdomspsyk, ätstörningsenheten Övriga investeringar Summa Uddevalla sjukhus Strömstad sjukhus Dalslands sjukhus Ombyggnad psykiatrisk klinikens öppenvård Övriga investeringar Summa Dalslands sjukhus Kungälvs sjukhus Ny vårdbyggnad för somatisk vård Parkeringsyta norr Övriga investeringar Summa Kungälvs sjukhus Kärnsjukhuset i Skövde Nybyggnad specialisttandvård och käkkirurgi Om- och tillbyggn vårdavdelningar del 1, inkl PCB-sanering, etapp 2 Ombyggn vårdavdeln i samband med PCBsanering, del Ombyggnad vårdavdeln Övriga investeringar Summa Kärnsjukhuset i Skövde Sjukhuset i Lidköping Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Mariestad

15 Sida 15(21) Borås lasarett Nybyggnad Psykiatrinskvarter Ombyggnad framtida laboratoriemedicin Utbyggnad av infektionsvård Ombyggnad av vårdavdelning, by Framtidens IVA Övriga investeringar Summa Borås lasarett Skene lasarett Alingsås lasarett Om- och tillbyggnad av Alingsås lasarett, etapp C-D Övriga investeringar Summa Alingsås lasarett Rågården Rättspsykiatri Naturbruksgymnasium Folkhögskolor Ombyggnad kontor, Vara Fossilfri värmeanläggning, Billströmska Övriga investeringar Summa Folkhögskolor Övriga fastigheter Solhem, VF nytt kontor Övriga investeringar Övriga fastigheter Verksamhetsdrivna investeringar ej beslutade Enkelt avhjälpta hinder Energieffektiviseringsram Fastighetsnämndens låneram 2017* TOTALT UTÖVER GÄLLANDE RAM (tkr) Regionens Hus Göteborg Kärnsjukhuset i Skövde, Unilab ombyggnad patologen Summa utöver gällande ram TOTALA FASTIGHETSINVESTERINGAR UTRUSTNINGSINVESTERINGAR (tkr) Utrustningsinvesteringar Konstnärlig utsmyckning

16 Sida 16(21) TOTALT Utrustningsinvesteringar * Fastighetsnämndens (FN) investeringsram fördelas ut på fastigheterna i takt med att beslut skrivs fram under 2017 och ingår då i respektive fastighets investeringsutfall och prognos för Enligt prognos kommer hela ramen gå åt under året. 6. Bokslutsdokument och noter RESULTATRÄKNING (mnkr) Bilaga 1 Utfall Årsprognos 2017 Budget 2017 Diff. Not *) Verksamhetens intäkter Hyror 447, , ,7-4,3 1 Fastighetsunderhåll 2,9 18,1 18,7-0,6 2 Aktiverade personalkostnader 12,9 56,7 55,0 1,6 3 Kundservice 26,6 118,1 104,1 13,9 4 Reavinst 8,8 8,8 8,8 5 Övriga intäkter 17,4 69,0 68,8 0,2 6 S:a verksamhetens intäkter 516, , ,5 19,6 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -79,0-334,3-343,0 8,7 7 DTS - Drift, tillsyn och skötsel -15,4-58,4-57,8-0,6 FAU - Felavhjälpande underhåll -6,4-25,2-24,0-1,2 8 Planerat underhåll -23,0-214,0-214,0 0,0 Kundservice -17,0-76,4-65,2-11,3 9 Hyreskostnad / tomträttsavgäld -23,8-98,7-96,7-2,0 10 Media -70,8-232,9-233,4 0,4 11 Övriga kostnader -33,0-106,0-104,0-1,9 12 Avskrivningar -192,1-800,6-804,8 4,2 13 S:a verksamhetens kostnader -460, , ,9-3,7 Verksamhetens nettoresultat 55,6 145,5 129,5 16,0 Finansiella kostnader -70,6-283,5-282,0-1,5 14 Region- /koncernbidrag Regionbidrag 64,3 257,1 257,1 0,0 15 Lämnade koncernbidrag spec beslut -5,0-28,8-20,0-8,8 16 S:a region- koncernbidrag 59,3 228,3 237,1-8,8 TOTALT RESULTAT 44,4 90,3 84,6 5,7 *) Avser kommentarer till årsprognos

17 Sida 17(21) Kassaflödesanalys (tkr) Bilaga 2 Not Utfall Utfall Västfastigheter (se bilaga 1 och 3) Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 2 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Kassaflöde från löpande verksamhet innan förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 0-1

18 Sida 18(21) Balansräkning (tkr) Bilaga 3 Not Utgående Årets Utgående Västfastigheter balans förändring Balans Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Fastigheter Inventarier Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital - Eget kapital Resultatdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga externa skulder Långfristiga regionlån Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

19 Sida 19(21) Noter till resultat- och balansräkning Bilaga 4 Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter 1. Hyresintäkter från Västra Götalandsregioninterna hyresgäster för egna lokaler ingår med mnkr och inhyrda lokaler med 38 mnkr. Hyror från externa hyresgäster uppgår till 48 mnkr. 2. Avser egen personals insatser i planerade underhållsarbeten. 3. Avser intäkter för projektledarnas och driftpersonalens tid i investeringsprojekt. 4. Kundservice består av försäljning av fastighetsnära tjänster som inte ingår i hyran. Försäljningen sker genom serviceavtal, kundprojekt och löpande arbeten. Kundservicen genomförs dels med egen personal och dels genom köp av tjänster (se även not 9). Avvikelsen beror på högre omfattning av kundprojekt än planerat till främst Naturbruksstyrelsen. 5. Avser reavinst från försäljning av Naturbruksgymnasiet Dingle. 6. Intäkterna från parkeringsverksamheten beräknas uppgå till 60 mnkr vilket motsvarar budget. 7. De sänkta personalkostnaderna beror på tidsförskjutna rekryteringar, sjukskrivningar och oplanerade vakanser. 8. I felavhjälpande underhåll ingår obudgeterade försäkringsskador med 1,2 mnkr. 9. Avser kostnader för tjänster och material som vidareförmedlats till kund (se även not 4). Avvikelsen beror på högre omfattning av kundprojekt än planerat till främst Naturbruksstyrelsen. 10. Hyror för inhyrda lokaler/bostäder ingår med 76 mnkr och tomträttsavgälder med 23 mnkr. 11. Kostnader för allmän el ingår med 118 mnkr, uppvärmning 81 mnkr, fjärrkyla 13 mnkr och vatten med 21 mnkr. 12. Här ingår kostnader för sophämtning och deponering, evakueringskostnader, fastighetsskatt, försäkringspremier, inköp och underhåll av förbrukningsinventarier, transporter, porto och frakter, IT-tjänster med mera. 13. Avskrivningar på egna fastigheter uppgår till 795 mnkr och utrustning 6 mnkr. Avvikelsen beror på tidsförskjutningar i investeringsprojekt.

20 Sida 20(21) 14. Finansiella kostnader består av räntekostnader med 283 mnkr. Övriga bankkostnader uppgår till 0,2 mnkr. 15. Avser ersättning enligt ny hyresmodell, ersättning för kapitaltjänstkostnader för energiinvesteringar, ersättning för hantering av externa inhyrningar, bidrag för konstenheten, ersättning för evakueringskostnader samt ersättning ökade kostnader IS/IT röda tjänster. 16. Avser koncernens avkastningskrav på Västfastigheter med 20,0 mnkr. Avvikelsen beror på återbetalning av reavinst från försäljning av Naturbruksgymnasiet Dingle. 17. Avskrivningar har minskat bokfört värde med 192,1 mnkr (2016: 757,6 mnkr), investeringar har ökat värdet med 446,6 mnkr (2016: 1 615,3 mnkr). 18. Förråd har ökat med 57 mnkr (2016: minskning med 0,1 mnkr). 19. Kundfordringar ingår med 2,4 mnkr (2016: 9,4 mnkr), momsfordringar 58,8 mnkr (2016: 86,8 mnkr), förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4,4 mnkr (2016: 13,7 mnkr). Ankomstkonto ingår med 25,9 mnkr (2016: 31,7 mnkr), avräkning interna likvider 5,9 mnkr (2016: 26,2 mnkr), periodiseringskonto 26,8 mnkr (2016: 17,9 mnkr). 20. Långfristiga skulder uppgår till 10,0 mnkr (2016: 10,1 mnkr), avser investeringsbidrag. 21. Leverantörsskulder ingår med 267,2 mnkr (2016: 431,7 mnkr), skulder till anställda 16,2 mnkr (2016: 13,1 mnkr), upplupna kostnader 87,9 mnkr (2016: 25,4 mnkr). Negativt saldo på likvidkontot ingår med 2 488,3 mnkr (2016: 2 802,5 mnkr), periodiseringskonto intäkter 11,7 mnkr (2016: 11,4 mnkr), Övriga kortfristiga skulder 12,1 mnkr (2016: 11,8 mnkr) Anläggningsanalys (tkr) Bilaga 5 Utgående Utgående Västfastigheter balans balans Specifikation byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar o nedskrivningar Sålt/utrangerat

21 Sida 21(21) Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Restvärde Specifikation maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 20 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar o nedskrivningar Sålt/utrangerat Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Restvärde Specifikation pågående investeringar/inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0-20 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 Årets avskrivningar o nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 Restvärde