HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Transkript

1 HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2016

2 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

3 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd per by DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Skatteinkomster Landskapsandelar Likviditet, årsbidrag och soliditet Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen KOMMUNENS PERSONAL Friskvårdsaktiviteter REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Uppnående av målen Ordnandet av riskhanteringen Avtalsverksamhet Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN SAMMANDRAG FÖR ÅR DRIFTSEKONOMIDEL BUDGETENS BINDANDE NIVÅ C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN C10 REVISORERNA C11 KOMMUNSTYRELSEN C20 SOCIALNÄMNDEN C30 SKOLNÄMNDEN C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN C50 FRITIDSNÄMNDEN C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDENt C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN C89 FINANSIERINGSDEL INVESTERINGSDELENS UTFALL NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 94

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Verksamhetsåret 2016 var avvikande från många andra år! Kommunerna på Åland verkar i en miljö som omges av en stor reformiver. Landskapsregeringen vill ändra kommunstrukturen, införa kommunernas socialtjänst och lansera ett nytt landskapsandelssystem på samma gång. Därtill vill även riket genomföra en landskapsreform vilken också påverkar kommunerna. Aldrig någonsin har förutsättningarna för att planera kommunens framtid varit så här dimmiga som idag. Vilken framtidstro kan kommunerna idag känna och hur skall man agera i framtidsfrågor som planering och utbyggnad av service. Jag hoppas att den här reformivern åtföljs av en tidsperiod som ger kommunerna arbetsro att självständigt få planera sin framtid utan att den kantas med lika stor osäkerhet som nu. I april månad 2017 har landskapsregeringen beslutat att ge ett meddelande till lagtinget angående en modell med fem kommuner på Åland. Landskapsregeringen avser att genom lagstiftning tvångssammanslå Hammarlands kommun med Eckerö, Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö kommuner fr.o.m Förslaget innebär att nämnda kommuners planering att genomföra kommunernas socialtjänst stannar av i väntan på sammanslagningsutredningen. Som en äldre tjänsteman inom kommunalförvaltning där den kommunala självstyrelsen är inrotad djupt i ryggmärgen känns en tvångssammanslagning som oförenlig med grundlag. En sammanslagning bör få avgöras av kommuninvånarna och förtroendevalda i Hammarland! Trots osäkerheten om framtiden är det glädjande att kunna berätta att kommunens verksamhet varit bra på alla områden. Till viss del har arbetet varit mödosamt men genom målmedvetet arbete har svårigheter kunnat lösas. Kommunens förvaltning har skött sina uppgifter och servicenivån i kommunens enheter har varit god. Kommunens skola, barnomsorg och äldreomsorg håller alla en hög nivå. Kommunkansliets personal har genom sin flexibilitet och servicevilja hjälpt till att hålla verksamheterna igång. Kommunens ekonomiska läge har förbättrats om man jämför resultatet mellan åren 2015 och Resultatet för år 2016 är 0,5 M på plus. Kassan har förbättrats under året med 0,5 M. Kommunens egna skulder är endast 5 /invånare. Trots alla de här positiva nyckeltalen innebär landskapets åtstramningspolitik vad gäller landskapsandelarna i kombination med det ökande behovet av service att kommunens ekonomi i framtiden försämras. Då kommunens uppgifter inte ser ut att få några lättnader genom ändring av lagstiftning blir finansieringen av kommunens verksamhet svårare med åren. Under våren 2017 sålde Hammarlands kommun den första egnahemshustomten på Öra strand. De tidigare sålda tomterna har varit avsedda för flerfamiljshus. För närvarande finns även en ansökan om att få köpa en egnahemshustomt samt två tomter för flerfamiljshus. Under året minskade kommunens invånarantal från 1537 till 1508 invånare. Det känns att det inte är någon större orsak att oroa sig över det här för kommunen har goda förutsättningar att få en ökad inflyttning. Näringslivet på Åland förändras i takt med tiden. Flera av de större bolagen går bra ekonomiskt vilket gör att sysselsättningen i landskapet har hållits på en relativt god 1

5 nivå. I februari 2017 var 576 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 581 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 3,8 % vilket är i stort sett samma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari ,7 %. Motsvarande siffra för 2016 var 2,9 %. Inom den offentliga sektorn kan vi skönja att ekonomin blir stramare. Kostnaderna ökar mera än inkomsterna. Gällande lagstiftning vidhåller uppbyggda strukturer för att producera servicen. Den offentliga sektorn är därför rätt långsam i att anpassa sig till att producera service enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. Landskapet Åland har i det framlagda bokslutet för år 2016 ett underskott före extraordinära poster om 16,0 M. År 2015 var motsvarande siffra ett underskott om 10 M. Det här är förstås ett problem som landskapet måste arbeta med långsiktigt. De preliminära signalerna från kommunerna på Åland är att år 2016 ser ut att bli ett bättre år än Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om T understeg de budgeterade med 541 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt 939 T översteg de budgeterade med 126 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Dagvård av barn 27 T, Annan service för åldringar och handikappade 70 T, Byggnader och anläggningar 9 T och Vatten- och avloppsverket 8 T. Sammantaget har ansvariga föredömligt klarat av de av fullmäktige fastställda budgetramarna. Att verksamheter kunnat ordnas under den fastställda budgeten har bidragit till det förbättrade resultatet. Nettoinvesteringarna blev under år T. Kommunens skulder är vid årets utgång 7 T. Den kassa som kommunen har ger tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. Kommunens personal var vid utgången av år personer vilket betyder en ökning med 1 personer från år Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 72,4 vilket betyder att antalet ökat med 0,2 under året. Under innevarande år kommer processen med kommunreformen att gå vidare. Hammarlands framtid avgörs sannolikt av den vilja som finns bland kommunens förtroendevalda och invånare. Så borde det vara! I vänta på den processen vill jag ge ett stort tack till all personal och alla förtroendevalda för de insatser som gjorts för kommunen under året. Trots att året även inneburit många utmaningar och svårigheter känns det ändå som om utvecklingen överlag pekar uppåt. Kurt Carlsson kommundirektör 2

6 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet hösten 2016 förde med sig en stor förändring i fördelningen av fullmäktigeplatserna. Den största gruppen efter valet är valförbundet mellan Moderat samling r.f. och Samarbetslistan för Åland, vilka fick 6 platser. Då listan inte ställt upp tidigare innebär det att samtliga kan betraktas som nya platser. Under år 2016 har Samarbetslistan haft 5 platser och Moderaterna 1 plats i fullmäktige. Liberalerna på Åland r.f. är efter valet den andra största gruppen med 5 platser. Liberalerna ökade med 1 plats i valet. Valförbundet Hammarlands center och Hållbart initiativ fick 4 platser. Centern förlorade 5 platser i valet och har 4 platser i fullmäktige. Socialdemokraterna och obundna förlorade sina platser i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige sammanträdde fem gånger år 2016 och behandlade 77 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Sam Vice ordförande Josefin Cleve Andersson, Frebbenby Lib Kommunfullmäktigeledamöter Marita Blomqvist, Lillbolstad Stellan Egeland, Sålis Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Gunnar Gustafsson, Hellesby Johan Holmqvist, Lillbolstad Kerstin Idman, Prestgården Cecilia Jansson, Torp Owe Laine, Postad Lukas Lundström, Strömma Stig A. Mattsson, Frebbenby Tommy Saarinen, Mörby Sjöblom Thord, Kattby Sam Sam C C Lib C Sam M Lib Lib C Lib Sam 3

7 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 16 gånger och behandlade 328 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Tomas Blomberg, Skarpnåtö Vice ordförande Stefan Öström, Bredbolstad Kommunstyrelseledamöter Catrin Häggblom, Boda Robert Järvinen, Kattby Anders T. Karlsson, Bredbolstad Annika Lönnqvist, Drygsböle Anne-Maj Mattsson, Djäkenböle Lib Sam Sam Sam C Lib C 4

8 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd Kvinnor Män Sammanlagt Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By Prästgården Frebbenby Torp Kattby Mörby Bovik Postad Näfsby Boda Bredbolstad Hellesby Sålis Lillbolstad Strömma Djäkenböle Övriga Skarpnåtö Vestmyra Drygsböle Byttböle Kråkböle Öra Äppelö Borgö Torsholma Sammanlagt

9 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Utsikterna för världsekonomin bedöms vara mera dämpade än tidigare. Världshandelns svaga tillväxt avspeglar den avtagande tillväxten inom industriproduktionen i Kina och industriländernas ringa investeringar. Enligt finansministeriet i Finland är tillväxten den långsammaste sedan finanskrisen och den stannar under det långsiktiga medelvärdet. I industriländerna är återhämtningen fortfarande blygsam på grund av de ringa investeringarna samt den långsamma löneutvecklingen och den svaga konsumtionsefterfrågan. Oljepriset sjunker inte längre då producentländerna nått samförstånd om produktionsbegränsningar. I världshandeln finns flera tecken på en ökad trend för protektionism. Det här syns tydligast genom resultatet av presidentvalet i Förenta staterna samt även Storbritanniens utträdesprocess ur EU. Finansministeriet i Finland uppskattar att tillväxten för år 2017 blir 0,9 %. På grund av konkurrenskraftspaketet dämpas den privata konsumtionen då de privata hushållenas realinkomster växer långsamt. Det här gäller särskilt inom den offentliga sektorn där den temporära sänkningen av semesterpenningen i kombination med moderata löneökningar gör att de disponibla inkomsterna minskar. De offentliga finanserna har visat stora underskott sedan finanskrisen bröt ut år Det här har fört med sig att den offentliga sektorn skuldsatt sig i snabb takt. Finansministeriet bekymrar sig även mycket över den höga arbetslösheten och den rådande åldersstrukturen. En oro finns även för hushållens skulder i förhållande till disponibla inkomster. Landskapsregeringens bokslut mellan åren 2015 och 2016 visar ett försämrat resultat. År 2016 visar ett resultat med 16 M före fondering och reservering. Överföringsposterna från staten i form av avräkningsbelopp, skattegottgörelse och lotteriskatt har förbättrats med 2 M eller ca 1 % från år Under år 2016 försämrades landskapets kassa med 7 M. Ålands landskapsregerings bokslut (M ) Förklaring Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar ,5 % Avräkningsbelopp ,6 % Skattegottgörelse ,1 % Lotteriskatt ,1 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början ,3 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut ,7 % Den åländska ekonomin har sin säregna utveckling även om beroendet av de närliggande ekonomierna är stort. Den ekonomiska utvecklingen av BNP kan visa relativt tvära kast med anledning av att den åländska ekonomin är förhållandevis liten. Landskapet har fortsättningsvis en nettoinflyttning. En bidragande orsak till att arbetslösheten hålls nere är att antalet pensioneringar ökar. Sjöfarten är traditionellt den största branschen i näringslivet. Containertrafiken har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur ända sedan finanskrisen bröt ut år

10 Under de här åren har det åländska tonnaget minskat rätt kraftigt. Inom passagerarsjöfarten förutspås minskad omsättning. Under senaste år har bunkerpriset utgjort en ekonomisk lättnad inom sjöfarten. Konkurrensen inom bank och försäkring är hård och det bedöms vara utmanande att åstadkomma goda resultat under de kommande åren. En oro finns för närvarande för de arbetsplatser som skapats kring den mervärdesskattefria postorderförsäljningen. Ändrade regler förändrar snabbt förutsättningarna. Byggsektorn förutspås ha svagare konjunkturer under närmaste framtid. Under 2016 har en stor räddningsaktion genomförts för Chipsfabrikens fortsatta existens på Åland. Slutresultatet är att fabriken fortsättningsvis är kvar på Åland. Turismen på Åland kan bedömas var olika bra för olika aktörer. Övernattningar på hotell har ökat men däremot är det tydligt att den åländska turistsäsongen är synnerligen kort och intensiv. Inom IT-sektorn har Åland troligtvis en tillväxtpotential. Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år ,4 % och år 2016 ca 1,0 %. Arbetslöshetsgraden var i landskapet i februari ,8 % vilket är i stort sett densamma som vid motsvarande tidpunkt år Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2016 visar ett positivt resultat om ,84. I jämförelse med verksamhetsår 2015 innebär det en resultatförbättring med ,09. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2015 till 2016 med ,61 (3,5 %). Personalkostnaderna minskade med 573,18 (0,0 %). Kostnaderna för köp av tjänster ökade med ,54 (9,5 %). Skatteinkomsterna ökade under år 2016 med ,41 (8,5 %). Landskapsandelarna ökade med ,32 (1,7 %). Verksamhetsintäkterna ökade med ,58 (11,9 %). Som sammanfattning kan resultatförbättringen med 247 T beskrivas enligt följande: Skatteinkomsterna ökade med 355 T (8,5 %) Övriga verksamhetsinkomster ökade med 100 T (11,9 %) Understöd minskade med 59 T (11,4 %) Landskapsandelarna ökade med 50 T (1,7 %) Avskrivningarna ökade med 6 T (1,4 %) Material, förnödenheter och varor ökade med 46 T (8,8 %) Köp av tjänster ökade med 265 T (9,5 %) 41 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra fort. Tabellen visar att De gamlas hem minskat med 52 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 19 T. Ålands omsorgsförbund har ökat med 216 T. 7

11 Tabell över kostnader för köpservice för åren 2016, 2015 och Förklaring Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2004 Ökning Ökning % K.f. De gamlas hem % Gullåsen % Ålands omsorgsförbund k.f % Stiftelsen hemmet % Södra Ålands högstadiedistrikt k.f % Övriga kundtjänster % Köpservice till kommunens verksamhet % TOTALT % Totalt blev köptjänsterna 211 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2016 med 34 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 41 T och vid slutet av året 7 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 5. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast 19 T Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2016 innebar inte några stora förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi. Under året har kommunen ändrat budgeten under resultatenheten specialomsorger för utvecklingsstörda med 95 T för att möjliggöra en placering. Det här var den största avvikelsen från den ursprungliga budgeten. En ytterligare placering har gjorts inom specialomsorgen i början av år Den här kostnaden uppskattas vara uppemot 180 T för ett helår Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna T eller 54 %. Inkomstskattesatsen i kommunen under år 2017 var 17,25 %. I genomsnitt var inkomstskattesatsen på Åland 17,74 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2015 års beskattning på hela Åland var /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var /invånare (12: te plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om /invånare. För Jomala är motsvarande siffra /invånare. 8

12 Inkomsterna från kommunalskatten ökade med 279 T eller 7,1 %. En del av ökningen i skatteinkomster kan förklaras med att korrigeringen i november 2016 var ca 150 T bättre än november Fastighetsskatten avkastade 88 T. Samfundsskatten ökade med 76 T. Under år 2016 blev inkomsten från samfundsskatten 166 T. Det här är en ovanligt stor andel i samfundsskatt och torde vara orsakat av särskilda omständigheter. Den åländska källskatten avkastade 42 T. Tabell över skatteinkomsterna Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt ,1% Fastighetsskatt ,0% Andel av samfundsskatt ,8% Åländsk källskatt ,3% TOTALT ,5% Totalt ökade skatteintäkterna med 355 T eller 8,5 %. Skatteinkomsterna överskred det budgeterade med 245 T. Kommunalskatten i sin tur överskred det budgeterade med 111 T. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig budget 2016 Tilläggs- och Budget inkl. omfördelningsbudget 2016 tilläggsbudget Bokslut 2016 Avvikelse % av budget Kommunalskatt ,7 % Fastighetsskatt ,8 % Andel av samfundsskatt ,8 % Åländsk källskatt ,0 % TOTALT ,7 % Enligt debiterade skatter för skatteår 2015 har antalet förvärvsören ökat med 1,8 % från skatteår 2014.

13 Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår ,00 % ,3% Skatteår ,00 % ,6% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,00 % ,7% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,4% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,6% Skatteår ,50 % ,3% Skatteår ,50 % ,1% Skatteår ,25 % ,7% Skatteår ,25 % ,8% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år den andel av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år ,0 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 61,5 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår ,9% Skatteår ,3% Skatteår ,6% Skatteår ,0% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,5% Skatteår ,4% Skatteår ,5% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,0% Skatteår ,0% Skatteår ,7% Skatteår ,0% 10

14 Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har nio verksamhetsår genomförts med landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2016 utgör landskapsandelen 35 % av intäkterna. För år 2018 utreder landskapsregeringen ett nytt landskapsandelssystem. Det nya systemet kommer troligtvis att bygga på en skattekomplettering motsvarande 50 % av landskapsandelarna. I systemet kommer troligtvis också att finnas ett system för utjämning av kostnader inom specialomsorgen. Landskapsregeringen planerar även att sänka kommunernas landskapsandelar med 4 M för att förbättra landskapets ekonomi. Huruvida lagstiftningen som styr kommunernas uppgifter kommer att ändras finns det ännu inte några klara förslag till. Landskapsandelen för socialvården ökade med 9 T (0,6 %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom minskade med 29 T (2,9 %). Skattekompletteringen ökade med 51 T (14,6 %). Den negativa ingrediensen i landskapsandelssystemet med avdrag för Gullåsenreformen kvarstår med en sänkning av landskapsandelarna med 203 T. Under år 2016 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT Förklaring Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel ,3% Komplettering av skatteinkomster ,6% Landskapsandel för socialvården ,6% Landskapsandel för undervisningsv ,9% Finansieringsstöd enligt prövning Komplettering av kapitalskatt ,8% Kompensation för åländska avdrag ,9% Nedskärning i landskapsandelar ,3% TOTALT ,7% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 137 T högre än budget. 11

15 Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2016 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2016 Budget inkl. tilläggsbudget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse % av budget Allmän landskapsandel ,80-0,20 100,0 % Komplettering av skatteinkomster , ,84 114,6 % Landskapsandel för socialvården ,36 0,36 100,0 % Landskapsandel för undervisningsv ,65-0,35 100,0 % Komplettering av kapitalskatt , ,07 201,8 % Kompensation för åländska avdrag , ,43 563,0 % Nedskärning i landskapsandelar ,15-0,15 100,0 % TOTALT , ,00 104,9 % Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis bra. Kassan förbättrades med 543 T under året. Den utgjorde kommunens depositioner totalt 158 kassadagar. Den räckte kassamedlen till 137 kassadagar. Årsbidraget för år 2016 blev 966 T. Det här utgör 641 /invånare. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2016 är 93 % Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Den osäkerhet som idag råder gällande alla reformer inom det kommunala gör att det är svårt att förutspå den kommande utvecklingen. För närvarande finns förslag till bildandet av minst två områden för kommunernas socialtjänst. Kommunen är med i arbetet för att bilda Norra Ålands socialtjänst tillsammans med kommunerna Eckerö, Finström, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö. Samarbetet skulle innefatta all socialservice förutom barn- och äldreomsorg. Tillika arbetar landskapsregeringen med en kommunreform där sammanslagning av kommuner är det centrala. Landskapsregeringen har i april 2017 gett ett meddelande till landskapsregeringen där man avser att ta fram en tvångslagstiftning för att sammanslå Hammarlands kommun med kommunerna Finström, Eckerö, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö. Huruvida den här modellen är genomförbar är svår att förutspå. Ytterligare planerar landskapsregeringen att ta i bruk ett nytt landskapsandelssystem vilket är uppbyggt på ett helt nytt sätt. Ett centralt mål är att landskapsregeringen avser att sänka överföringarna till kommunerna med 4 M vilket gör att kommunerna får en större press ekonomiskt vilket sannolikt leder till skattehöjningar i förlängningen. Det förslag som gått ut på remiss ser ut att vara synnerligen osolidariskt då t.ex. Mariehamns stad och Finströms kommun inte överhuvudtaget får sänkta andelar. Kommunens ekonomiska situation är för närvarande bra. Kommunens skuldsättning är obefintlig och kommunen har en bra likviditet. Kommunen har sannolikt ett tryck för att bygga ut servicen inom äldreomsorgen eftersom antalet äldre ökar under kommande årtionde. Vid planering av utbyggnad av service bör noggranna kalkyler göras för den påverkan det har på kommunens verksamhetskostnader. 12

16 4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den var 91 personer. Per den var motsvarande antal 90 personer. Av dessa är 46 deltidsanställda. Av personalen är 78 personer eller 85,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen nästan enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans i könsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna. Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli ,0% Hammargården ,7% Handikappservice ,0% Dagvård ,9% Näfsby skola och bibliotek ,5% Tekniska 0 3 0,0% TOTALT ,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 32 personer. I kommunkansliet finns idag en övervikt i åldersgrupperna 50 år och äldre. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år år år år 60+ år Kommunkansli Hammargården Handikappservice Dagvård Näfsby skola och bibliotek Tekniska TOTALT Procentuell fördelning 13,2% 25,3% 26,4% 22,0% 13,2% Antalet sjukskrivningsdagar har minskat från år 2015 med 645 dagar eller 35 %. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 3,3 årslöner. Per anställd utgör det här ca 13 dagar/år. Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet Ökn % Kommunkansli % Hammargården % Handikappservice % Dagvård % Näfsby skola och bibliotek % Tekniska % TOTALT % 13

17 Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har minskat från år 2015 till 2016 från 1745 dagar till 290 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet Ökn % Kommunkansli Hammargården % Handikappservice Dagvård % Näfsby skola och bibliotek % Tekniska TOTALT % Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage hos valfri företagare som kommunen har avtal med samt simning i någon av de två simhallarna på Åland. 14

18 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en god hållning till att följa regelverk Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt enskilda klienter kan medföra synnerligen höga kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro och personalbyten. Den gråzon som idag finns mellan Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna vad gäller att finansiering av tjänster är problematisk. Det finns en uppenbar risk att bedömningar om vem som skall finansiera tjänsten görs på godtyckliga grunder vilket kan medföra att någondera parten får felaktigt påta sig kostnader. 15

19 Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner slutar. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Det utgör även en risk att personalen inte har rätt kompetens. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för det här ändamålet har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för övervakning av avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Östanträsk. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. 16

20 Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, så som Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 17

21 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens överskott för år 2016 om ,84 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns fortsättningsvis anledning för att kommunfullmäktige och -styrelsen har strategin att föra en stram ekonomisk politik eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2017 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger under sommaren 2017 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 18

22 Ekonomisk överblick År Invånare Skattesats % Löner, driftsekon. /inv. Förändr. i lönesumman % Verksamhets bidrag /inv. Årsbidrag /inv Invester. netto, /inv. Lånestock /inv , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Årsbidrag /inv År Hammarland Hela Åland 19

23 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING Budget Ökn % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,00 8 % Avgiftsintäkter , ,03 7 % Understöd och bidrag , ,45-2 % Övriga verksamhetintäkter , ,73 30 % , ,21 12 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,66 0 % Lönerbiskostnader Pensionskostnader , ,67 0 % Övriga lönebikostnader , ,70 1 % Köp av tjänster , ,50 10 % Material, förnödenheter och varor , ,37 9 % Understöd , ,00-11 % Övriga verksamhetskostnader , ,43 16 % , ,33 4 % Verksamhetsbidrag , ,12 2 % Skatteinkomster , ,02 9 % Landskapsandelar , ,68 2 % Finansiella intäkter och kostnade Ränteintäkter , ,53 25 % Övriga finansiella intäkter , ,11 4 % Räntekostnader ,27-791,54-58 % Övriga finansiella kostnader ,42-52,16-15 % , ,94 24 % Årsbidrag , ,52 35 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,77 1 % Nedskrivningar Extraordinära poster Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat , ,75 85 % Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott , ,75 85 % RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsint./verksamhetskostnader % 12,6 % 11,6 % Årsbidrag/Avskrivningar % 224,6 % 168,1 % Årsbidrag /invånare Invånarantal

24 BALANSRÄKNING AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA , ,43 I Immateriella tillgångar , ,19 1 Immateriella rättigheter 6 162,14 2 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,05 3 Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar , ,18 1 Mark- o vattenområden , ,36 2 Byggnader , ,91 3 Fasta konstruktioner och anordningar , ,74 4 Maskiner o inventarier , ,13 5 Övriga matriella tillgångar 6 Förskottsbetalningar och , ,04 pågående nyanläggningar III Placeringar , ,06 1 Aktier och andelar , ,06 2 Masskuldebrevslånefordringar 3 Övriga lånefordningar 4 Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 4 766, ,63 1 Statens/landskaps uppdrag 672,00 896,00 2 Donationsfonders särskilda täckning 4 094, ,63 3 Övriga förvaltade medel C RÖRLIGA AKTIVA , ,04 I Omsättningstillgångar 1 Materiella förnödenheter 2 Varor under tillverkning 3 Färdiga produkter/varor 4 Övriga omsättningstillgångar 5 Förskottsbetalningar II Fordringar , ,56 Långfristiga fordringar 0, ,60 1 Kundfordringar 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 4 890,60 4 Resultatregleringar Kortfristiga fordringar , ,96 1 Kundfordringar , ,53 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar , ,48 4 Resultatregleringar , ,95 III Finansiella värdepapper,, , ,00 1 Aktier och andelar 2 Placeringar i penningmarknadsinstrument , ,00 3 Masskuldebrevslånefordringar 4 Övriga värdepapper IV Kassa och bank , ,48 AKTIVA TOTALT , ,10 21

25 PASSIVA A EGET KAPITAL , ,16 I Grundkapital , ,93 II III IV Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,48 V Räkenskapsperiodens underskott/överskott , ,75 B C AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 Avskrivningsdifferens 2 Reserver AVSÄTTNINGAR 1 Avsättningar för pensioner 2 Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 4 094, ,63 1 Statens/landskapsuppdrag 2 Donationsfondernas kapital 4 094, ,63 3 Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL , ,31 I Långfristigt 5 403, ,06 1 Masskuldebrev 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 5 403, ,06 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 6 Skulder till leverantörer 7 Övriga skulder 8 Resultatregleringar II Kortfristigt , ,25 1 Masskuldebrevslån 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 1 801, ,93 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 487,75 354,00 6 Skulder till leverantörer , ,88 7 Övriga skulder , ,72 8 Resultatregleringar , ,72 PASSIVA TOTALT , ,10 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 93 % 92 % Relativ skuldsättningsgrad, % 10 % 12 % Ackumulerat överskott T Ackumulerat överskott /invånare Lån /invånare 5 27 Lånestock 31.12, T 7 41 Invånarantal

26 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Finansieringsanalys Budget Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,52 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel , ,62 Kassaflödet i verksamheten , ,90 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,11 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,58 Försäljningsinkomster tillgångar bland bestående aktiva , ,00 Kassaflödet för investeringarnas del , ,53 Verksamhetens och invest. kassaflöde , ,37 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån , ,93 Förändringar av kortfristigalån , ,55 Förändrigar i lånebeståndet , ,38 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital 224,00 672,00 Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar , ,34 Förändringar av räntefria skulder , ,17 Övriga förändringar av likviditeten , ,51 Kassaflödet för finansieringens del , ,89 Förändring av likvida medel , ,48 Förändring av likvida medel , ,48 Likvida medel , ,48 Likvidamedel , ,00 FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Verksamhetens och investerngarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 209 % 163 % Låneskötselbidrag % 2069 % Kassamedel 31.12, T Kassautbetalningar/år T Likviditet, kassadagar Invånarantal

27 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetskostnader/verksamhetsint. % = 100 * Verksamhetsintäkter/ Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag /invånare Verksamhetskostnader = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar = Årsbidrag/Invånarantal Balansens nyckeltal: Soliditetsprocent Relativ skuldsättningsgrad Lånestock Lån /invånare =(Eget kapital + Ackumulerad avskrivningsdifferens + Frivilliga reserveringar + Uppskrivningar av anläggningstillgångar) / Hela kapitalet - Erhållna förskott) = (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) = Lån / Invånarantal Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för bokslutsåret och de fyra föregående åren Intern finansiering av investeringar % = 100 * Årsbidrag /Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / Kassamedel 31.12, (Räntekostnader + Låneamorteringar) = (Bland finansieringstillgångarna upptagna placeringar i penningmarknadsinstrument, skuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden) Kassautbetalningar/år, M = Verksamhetskostnader + Återkrävd moms + räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utgivna lån + Minskning (amortering) av långfristiga lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr * Kassamedel / Kassautbetalningar 24

28 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2016 Radetiketter Bokslut 2015 Ursprunglig budget 2016 Fastställd budget 2016 Bokslut 2016 Anv. % Över/under C1 HAMMARLANDS KOMMUN , ,84-102,5 % ,84 C12 CENTRALNÄMNDEN/ CENTRALVALNÄMNDEN Extern ,57 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN ,57 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 410,80 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,37 Intern -123,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -123,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -123,00 C10 REVISORERNA Extern , ,95 88,7 % 568,05 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,95 88,7 % 568,05 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,95 88,7 % 568,05 Intern -144, ,00 84,2 % 22,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -144, ,00 84,2 % 22,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -144, ,00 84,2 % 22,00 C11 KOMMUNSTYRELSEN Extern , ,76 91,7 % ,24 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,76 91,7 % ,24 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,48 107,6 % 3 376,48 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,72 92,8 % ,28 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,52 115,2 % ,52 Intern , ,50 91,0 % ,50 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,50 91,0 % ,50 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 90,8 % ,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,50 89,0 % 1 879,50 C20 SOCIALNÄMNDEN Extern , ,69 88,9 % ,31 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,69 88,9 % ,31 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,49 137,4 % ,49 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,01 92,0 % ,99 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,17 106,4 % ,17 Intern , ,04 89,3 % ,96 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,04 89,3 % ,96 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 100,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,04 92,9 % ,96 C30 SKOLNÄMNDEN Extern , ,84 98,7 % ,16 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,84 98,7 % ,16 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,65 102,1 % 390,65 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,70 98,7 % ,30 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,79 98,8 % 933,21 Intern , ,89 90,9 % 4 273,11 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,89 90,9 % 4 273,11 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 100,0 % -,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,89 92,7 % 4 273,11 C40 BIBLIOTEKSNÄMNDEN Extern , ,46 90,7 % 6 799,54 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,46 90,7 % 6 799,54 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 18,55 145,17 145,17 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,88 90,3 % 6 654,12 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,75 100,0 %,25 Intern , ,00 87,1 % 310,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,00 87,1 % 310,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,00 87,1 % 310,00 25