HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Transkript

1 HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2017

2 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017

3 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd per by DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Skatteinkomster Landskapsandelar Likviditet, årsbidrag och soliditet Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen KOMMUNENS PERSONAL Friskvårdsaktiviteter REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Uppnående av målen Ordnandet av riskhanteringen Avtalsverksamhet Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN SAMMANDRAG FÖR ÅR DRIFTSEKONOMIDEL BUDGETENS BINDANDE NIVÅ C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN C10 REVISORERNA C11 KOMMUNSTYRELSEN C20 SOCIALNÄMNDEN C30 SKOLNÄMNDEN C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN C50 FRITIDSNÄMNDEN C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN C89 FINANSIERINGSDEL INVESTERINGSDELENS UTFALL NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 93

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Hammarlands kommun har rott iland ett ytterligare verksamhetsår. År 2017 var på flera sett ett svårt år. De ständiga reformerna från landskapet där man inte beaktar åsikter från de mindre landskommunerna tär på framtidstro att utveckla kommunen. Resultatmässigt var året sämre. Kommunens resultat är negativt med 44 T. Resultatförsämringen från år 2016 till år 2017 var 581 T. Nästan alla rader i resultaträkningen pekar nedåt för Den största försämringen orsakas av att köptjänsterna ökade med 411 T samt att skatteinkomsterna och landskapsandelarna sammantaget minskade med 126 T. Trots det här finns det även glädjeämnen. Försäljningen av tomtmark på Öra strand tog fart. Under senaste år sålde kommunen sex tomter och byggnation pågår på de här tomterna för fulla muggar. Som en positiv biprodukt gav tomtförsäljningen även en försäljningsvinst om 143 T. Invånarantalet fortsätter att öka på Öra strand och de boende där kommer att få en fantastisk boendemiljö med närhet till havet både norrut och söderut längs Marsundet. Under 2017 beslöt kommunfullmäktige att för första gången ordna en rådgivande kommunal folkomröstning. Den fråga som ställdes var: Skall Hammarlands kommun fortsätta som självständig kommun? Valdeltagandet blev 52,7 % i valet som ordnades i samband med presidentvalet den Ja rösterna blev 59,1 % och nej rösterna 30,7 %. Kommunen har ett ärende under behandling angående Jomala kommuns initiativ till att göra en framställan tillsammans med kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland för tillsättandet av en i enlighet med kommunindelningslagens 8, 1 reglerad utredning om ändring av kommunindelning. Frågan skall avgöras slutgiltigt av kommunfullmäktige. Dessutom har landskapsregeringen sänt ett lagförslag på remiss om reform av kommunstrukturen. Lagförslaget går ut på en tvångssammanslagning av bl.a. kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland. Lagförslaget skall behandlas under hösten 2018 i lagtinget. Allt det här visar att kommunen idag verkar i en mångfald av kaotiska processer. Från 2018 har även ett nytt landskapsandelssystem införts. Genom landskapsandelssystemet sjunker andelarna för grundskola och socialväsende betydligt. Landkapsandelarna betalas till största delen genom skattekomplettering. Den totala nivån på landskapsandelar kommer att sänkas vilket får följder för kommunernas resultat. Det finns även faktorer i landskapsandelssystemets skattekomplettering som kan innebära överraskningar vad gäller den framtida utvecklingen. Förhoppningsvis blir överraskningarna positiva. Trots att det ekonomiska resultatet försämrats är kommunens ekonomi ännu god. Kommunens egna skulder är endast 5 T. Kassan förbättrades under året med 81 T. Då kommunens uppgifter inte ser ut att få några lättnader genom ändring av lagstiftning blir finansieringen av kommunens verksamhet sannolikt svårare med åren. Invånarantalet ökade under år 2017 från 1508 till Ifall inflyttningen till Öra strand fortsätter kommer invånarantalet att öka också i fortsättningen. För kommunens utveckling är inflyttningen av unga nödvändig. Det är alltid roligt när ungdomar uppväxta i Hammarland flyttar tillbaka men det är lika roligt när helt nya invånare väljer att bosätta sig i kommunen. 1

5 Den personliga känslan är att största delen av det åländska näringslivet går bra. Flera av de större bolagen gör goda ekonomiska resultat vilket bidrar till att sysselsättningen i landskapet är god. I februari 2018 var 589 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 576 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 3,9 %. I februari 2017 var arbetslöshetsgraden 3,8 %. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari ,3 %. Motsvarande siffra för 2017 var 3,7 %. Landskapets bokslut för år 2017 är positivt med 16 M. Tack vare att ekonomin i Finland förbättras ökade avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen med 28 M från år Det är en god nyhet att landskapets ekonomi återhämtar sig efter de svåra åren då finanskrisen bröt ut för ca 10 år sedan. Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om T understeg de budgeterade med 358 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt T översteg de budgeterade med 178 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Val 1 T, Revision 1 T, Kollektivtrafik 2 T, Socialförvaltning 22 T, Dagvård av barn 4 T, Annan service för åldringar och handikappade 33 T, Övrig socialvård 3 T, Byggnader och anläggningar 5 T och Miljövård och avfallshantering 3 T. Sammantaget har ansvariga föredömligt klarat av de av fullmäktige fastställda budgetramarna. Att verksamheter kunnat ordnas under den fastställda budgeten har bidragit till att underskottet inte blev större. Nettoinvesteringarna blev under år T. Det att investeringsnivån var så låg bidrog till att kassan förbättrades. Kommunen har planer på att bygga ut kommunens åldringsvård med 15 nya vårdplatser vilka består av både institutionsvård och effektiviserat serviceboende. En byggnadskommitté håller på att ta fram ritningar och kostnadsberäkningar. Investeringarna kommer att medföra att kommunens kassa minskar när investeringarna görs. Trots att förutsättningarna för den kommunala verksamheten har kantats av stor osäkerhet har det här inte påverkat den kommunala verksamheten. Personalen förtjänar ett stort beröm för att servicen håller god kvalitet och att Hammarlands kommun ger den service som lagen förutsätter. Kommunens personal var vid utgången av år personer vilket betyder en minskning med 3 personer från år Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 74,6 vilket betyder att antalet ökat med 2,2 under året. Slutet av den här mandatperioden börjar hägra. Kanske året före valåret kan medföra att de olika processerna utvecklas i en mera konstruktiv och gynnsam riktning än vad som varit fallet så här långt. Hammarlands kommun kämpar vidare och gör det bästa möjliga av de lägen vi hamnar i. Ett tack till alla förtroendevalda och all personal för det arbete ni gjort för kommunens bästa. Kurt Carlsson kommundirektör 2

6 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet hösten 2015 förde med sig en stor förändring i fördelningen av fullmäktigeplatserna. Den största gruppen efter valet är valförbundet mellan Moderat samling r.f. och Samarbetslistan för Åland, vilka fick 6 platser. Då listan inte ställt upp tidigare innebär det att samtliga kan betraktas som nya platser. Under år 2017 har Samarbetslistan haft 5 platser och Moderaterna 1 plats i fullmäktige. Liberalerna på Åland r.f. är efter valet den andra största gruppen med 5 platser. Liberalerna ökade med 1 plats i valet. Valförbundet Hammarlands center och Hållbart initiativ fick 4 platser. Centern förlorade 5 platser i valet och har 4 platser i fullmäktige. Socialdemokraterna och obundna förlorade sina platser i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige sammanträdde fem gånger år 2017 och behandlade 51 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Sam Vice ordförande Josefin Cleve Andersson, Frebbenby Lib Kommunfullmäktigeledamöter Marita Blomqvist, Lillbolstad Stellan Egeland, Sålis Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Gunnar Gustafsson, Hellesby Johan Holmqvist, Lillbolstad Kerstin Idman, Prestgården Cecilia Jansson, Torp Owe Laine, Postad Lukas Lundström, Strömma Stig A. Mattsson, Frebbenby Tommy Saarinen, Mörby Sjöblom Thord, Kattby Sam Sam C C Lib C Sam M Lib Lib C Lib Sam 3

7 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 15 gånger och behandlade 280 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Tomas Blomberg, Skarpnåtö Vice ordförande Stefan Öström, Bredbolstad Kommunstyrelseledamöter Catrin Häggblom, Boda Robert Järvinen, Kattby Anders T. Karlsson, Bredbolstad Annika Lönnqvist, Drygsböle Anne-Maj Mattsson, Djäkenböle Lib Sam Sam Sam C Lib C 4

8 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd Kvinnor Män Sammanlagt Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By Prästgården Frebbenby Torp Mörby Kattby Bovik Bredbolstad Postad Näfsby Boda Hellesby Lillbolstad Sålis Djäkenböle Strömma Övriga Skarpnåtö Öra Vestmyra Byttböle Drygsböle Kråkböle Äppelö Borgö Torsholma Sammanlagt

9 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen År 2017 blev ett positivt år i ekonomiskt hänseende för Finland. Efter flera år av stagnation visar år 2017 på en tillväxt av BNP med ca 3,1 % enligt finansministeriets ekonomiska översikt. Förväntningarna för de närmaste åren är att tillväxten skall avta till ca 2 %. Ekonomin stöds av såväl utrikeshandel som av inhemsk efterfrågan. Exporten har förbättrats som ett resultat av tillväxten inom världshandeln och den positiva ekonomiska utvecklingen i flertalet av Finlands viktigaste exportländer. Tack vare tillväxten minskar Finlands offentliga skuld i förhållande till BNP för närvarande och den förväntas gå under 60 % senast år Trots det visar statsekonomin fortfarande på betydande underskott. Då de ekonomiska konjunkturerna förbättrats finns det anledning att förvänta sig att det kommer att finnas ett tryck på löneförhöjningar. Världsekonomin har utvecklats positivt. Särskilt bra har utvecklingen varit inom euroområdet. Inom världshandeln har nya orosmoln seglat upp. Förenta staterna har infört skyddstullar inom metallindustrin vilka till en början riktats mot Kina. Det här i sin tur har medfört motåtgärder i form av tullar från Kinas sida. Ifall den här protektionistiska politiken fortsätter kan det hämma utvecklingen inom världsekonomin. Oljepriset har börjat stiga vilket har en positiv inverkan på de oljeproducerande ländernas ekonomi. För Finlands del kan det här innebära att handeln med Ryssland ökar. Arbetslöshetsgraden i Finland går för närvarande ner och den uppskattas vara ca 8 %. Landskapsregeringens bokslut för år 2017 visar en stark förbättring med 32 M. Det här beror till stor del på att avräkningsbeloppet från staten ökat med 14 M och skattegottgörelsen med 14 M. Vid årets slut har landskapsregeringen likvida medel motsvarande 59 M. Ålands landskapsregerings bokslut (M ) Förklaring Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar ,8 % Avräkningsbelopp ,4 % Skattegottgörelse ,8 % Lotteriskatt ,0 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början ,7 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut ,5 % Den åländska ekonomin har sin säregna utveckling även om beroendet av de närliggande ekonomierna är stort. Den ekonomiska utvecklingen av BNP kan visa relativt tvära kast med anledning av att den åländska ekonomin är förhållandevis liten. Landskapet har fortsättningsvis en nettoinflyttning. En bidragande orsak till att arbetslösheten hålls nere är att antalet pensioneringar ökar. Sjöfarten är traditionellt den största branschen i näringslivet. ÅSUB bedömer i sin ekonomiska översikt hösten 2017 att utvecklingen inom sjöfarten är svag. Under de 6

10 här åren har det åländska tonnaget minskat rätt kraftigt. Inom passagerarsjöfarten förutspås minskad omsättning. Då bunkerpriset ökar pressas ekonomin inom sjöfarten. I övrigt förefaller det som om den ekonomiska utvecklingen inom näringslivet är positiv och många företag satsar på nya verksamhetsutrymmen. Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år ,6 % och år 2017 ca - 0,3 %. Arbetslöshetsgraden var i landskapet i februari ,9 % vilket är 0,1 % högre än vid motsvarande tidpunkt år I december 2017 var inflationen i landskapet Åland 1,8 % Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2017 visar ett negativt resultat om ,24. I jämförelse med verksamhetsår 2016 innebär det en resultatförsämring med ,08. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2016 till 2017 med ,47 (7,1 %). Personalkostnaderna ökade med ,49 (2,8 %). Kostnaderna för köp av tjänster ökade med ,15 (13,5 %). Skatteinkomsterna minskade under år 2017 med ,55 (1,9 %). Landskapsandelarna minskade med ,35 (1,4 %). Verksamhetsintäkterna ökade med ,71 (9,6 %). Som sammanfattning kan resultatförsämringen med 581 T beskrivas enligt följande: Köp av tjänster ökade med 411 T (13,5 %) Personalkostnaderna ökade med 93 T (2,8 %) Skatteinkomsterna minskade med 85 T (1,9 %) Landskapsandelarna minskade med 41 T (1,4 %) Understöd ökade med 34 T (7,3 %) Avskrivningarna ökade med 4 T (1,0 %) Finansiella intäkter och kostnader minskade med 6 T (32,2 %) Material, förnödenheter och varor minskade med 8 T (1,3 %) Övriga verksamhetsinkomster ökade med 90 T (9,6 %) Övrigt 2 T 43 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för Oasen boende- och vårdcenter och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra fort. Tabellen visar att kostnaderna för Oasen boende- och vårdcenter minskat med 14 T. Kostnaderna för Södra Ålands högstadiedistrikt har ökat med 121 T samt för Ålands omsorgsförbund med 173 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2017, 2016 och Förklaring Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2004 Ökning Ökning % Oasen boende- och vårdcenter k.f % Gullåsen % Ålands omsorgsförbund k.f % Stiftelsen hemmet % Södra Ålands högstadiedistrikt k.f % Övriga kundtjänster % Köpservice till kommunens verksamhet % TOTALT % 7

11 Totalt blev köptjänsterna 247 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2017 med 2 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 7 T och vid slutet av året 5 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 3. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast 13 T Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2017 innebar inte några stora förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi. Under året har kommunen ändrat budgeten under resultatenheten specialomsorger för utvecklingsstörda med 89 T för att möjliggöra en placering. Dessutom har missbrukarvården föranlett en budgetändring motsvarande 55 T. Resultaträkningen visar att den största förändringen i resultatet orsakas av kostnaderna för köptjänster Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna T eller 53 %. Inkomstskattesatsen i kommunen under år 2017 var 17,25 %. I genomsnitt var inkomstskattesatsen på Åland 17,61 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2016 års beskattning på hela Åland var /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var /invånare (10: de plats). Sottunga har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om /invånare. För Mariehamns del är motsvarande siffra /invånare. Inkomsterna från kommunalskatten minskade med 54 T eller 1,3 %. Från år 2016 till 2017 var utvecklingen av inkomster svag tillika som riksavdragen i beskattningen ökade för arbetstagares försäkringspremier. Fastighetsskatten avkastade 88 T. 8

12 Samfundsskatten minskade med 18 T. Under år 2017 blev inkomsten från samfundsskatten 148 T. Det här är en ovanligt stor andel i samfundsskatt och torde vara orsakat av särskilda omständigheter. Den åländska källskatten avkastade 30 T. Tabell över skatteinkomsterna Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt ,3% Fastighetsskatt ,3% Andel av samfundsskatt ,8% Åländsk källskatt ,2% TOTALT ,9% Totalt minskade skatteintäkterna med 85 T eller 1,9 %. Skatteinkomsterna överskred det budgeterade med 34 T. Kommunalskatten i blev 57 T under det budgeterade och samfundsskatten 88 T över. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig budget 2017 Tilläggs- och Budget inkl. omfördelningsbudget 2017 tilläggsbudget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse % av budget Kommunalskatt ,7 % Fastighetsskatt ,6 % Andel av samfundsskatt ,2 % Åländsk källskatt ,7 % TOTALT ,8 % Enligt debiterade skatter för skatteår 2016 har antalet förvärvsören ökat med 2,2 % från skatteår Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår ,00 % ,3% Skatteår ,00 % ,6% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,00 % ,7% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,4% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,6% Skatteår ,50 % ,3% Skatteår ,50 % ,1% Skatteår ,25 % ,7% Skatteår ,25 % ,8% Skatteår ,25 % ,2% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den andel av samfundsskatt som 9

13 kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år ,6 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 58,4 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår ,9% Skatteår ,3% Skatteår ,6% Skatteår ,0% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,5% Skatteår ,4% Skatteår ,5% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,0% Skatteår ,0% Skatteår ,7% Skatteår ,0% Skatteår ,9% Landskapsandelar Hammarlands kommuns beroende av landskapsandelarna minskar i takt med att landskapsandelarna dragits ned. År 2017 utgör landskapsandelarna ca 35 % av inkomsterna. Beroendet av landskapsandelarna är stor för finansieringen av kommunens verksamhet som till största delen består av uppgifter vilka utförs i enlighet med lagstiftning som fattats av Ålands lagting. År 2017 blev det sista året för landskapsandelssystemet från I det här systemet höjdes landskapsandelarna för drift för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. För år 2018 har lanskapet godkänt ett nytt landskapsandelssystem som till största delen bygger på skattekomplettering. Landskapsandelssystemet har även en utjämning mellan kommunerna vad gäller de så kallade KST-områdena inom socialväsendet. Tillika har landskapet även dragit ner på den totala landskapsandelen med motiveringen att kommunerna i bokslutet för år 2016 gjorde ett överskott och landskapet ett underskott. Kommunerna har inte fått några lättnader i uppgifterna trots att landskapet dragit ner på landskapsandelarna. Totalt minskade landskapsandelarna med 41 T (1,4 %). Landskapsandelen för socialvården ökade med 7 T (0, %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom minskade med 3 T (0,3 %). Skattekompletteringen ökade 10

14 med 11 T (2,7 %). Det tveksamma avdraget för Gullåsenreformen kvarstod under år 2017 i form av en sänkning av landskapsandelarna med 205 T. Under år 2017 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT Förklaring Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel ,1% Komplettering av skatteinkomster ,7% Landskapsandel för socialvården ,4% Landskapsandel för undervisningsv ,3% Finansieringsstöd enligt prövning Komplettering av kapitalskatt ,8% Kompensation för åländska avdrag ,0% Nedskärning i landskapsandelar ,1% TOTALT ,4% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av kapitalskatt samt landskapsandelen för undervisningsväsendet. Totalt blev landskapsandelarna 24 T högre än budget. Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2017 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2017 Budget inkl. tilläggsbudget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse % av budget Allmän landskapsandel ,91-0,09 100,0 % Komplettering av skatteinkomster ,53-0,47 100,0 % Landskapsandel för socialvården ,38 0,38 100,0 % Landskapsandel för undervisningsv , ,21 98,3 % Komplettering av kapitalskatt , ,10 192,4 % Kompensation för åländska avdrag ,00 0,00 Nedskärning i landskapsandelar ,06-0,06 100,0 % TOTALT , ,65 100,8 % Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis bra. Kassan förbättrades med 81 T under året. Den utgjorde kommunens depositioner totalt 155 kassadagar. Den räckte kassamedlen till 158 kassadagar. Årsbidraget för år 2017 blev 389 T. Det här utgör 252 /invånare. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2017 är 93 % Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Landskapet Åland har dragit ner på kommunens landskapsandelar genom att anta det nya landskapsandelssystemet vilket medför en sänkt landskapsandel för år 2018 om 197 T. Det här innebär sannolikt att underskottet för år 2018 blir större än under år 11

15 2017 eftersom neddragningen av landskapsandel inte åtföljts av lättnader i kommunens uppgifter. Det här kommer sannolikt att medföra att kommunen måste se över sina kostnader och även höja skatterna och avgifterna för att balansera kommande bokslut. Situationen kommer ytterligare att förvärras genom att landskapsregeringen framfört att man även inför år 2019 skall sänka de totala landskapsandelarna till kommunerna. Tillika har landskapsregeringen även sänt ett lagförslag på remiss gällande kommunstrukturen på Åland. Genom lagförslaget föreslås att Hammarlands kommun slås samman med kommunerna Eckerö, Jomala, Lemland och Lumparland. Enligt lagförslaget skall sammanslagningen vara genomförd tidigast 2020 eller senast Enligt den rådgivande folkomröstning som ordnades den svarade en klar majoritet att kommunen skall fortsätta som en självständig kommun. Utgående från det torde en kommunsammanslagning frivilligt inte vara möjlig. Huruvida en kommunsammanslagning kan göras med tvång hänvisande till grundlagens bestämmelser om kommunalt självstyre är svårt att bedöma eftersom en sådan fråga slutgiltigt endast kan avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen. Parallellt med det här pågår även i Ålands omsorgsförbund k.f.: s regi planer på att genomföra Kommunernas socialtjänst vilket innebär att all socialvård förutom barnoch äldreomsorg flyttas till Ålands omsorgsförbund k.f. Vid planeringen förefaller den största skiljefrågan mellan kommunerna vara den så kallade solidariska finansieringen. Utan solidarisk finansiering uppfylls inte alla de argument som anförts i samband med att lagen om Kommunernas socialtjänst antogs. Kommunens ekonomiska situation är för närvarande bra. Kommunens skuldsättning är obefintlig och kommunen har en bra likviditet. Kommunen har sannolikt ett tryck på att bygga ut servicen inom äldreomsorgen eftersom antalet äldre ökar under kommande årtionde. För att möta det här behovet har kommunen tillsatt en byggnadskommitté med uppgift att bygga ut Hammargården med 15 platser. Platserna skulle bestå av både institutionsplatser och platser för effektiviserat serviceboende. När utbyggnaden är klar torde kommunen ta ställning till ett minskat antal platser i Oasen boende- och vårdcenter k.f. alternativt ett utträde ur förbundet. 4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den var 88 personer. Per den var motsvarande antal 91 personer. Av dessa är 46 deltidsanställda. Av personalen är 78 personer eller 85,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena inom äldreomsorgen och dagvården av barn består personalen nästan enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans i könsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna. 12

16 Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli ,0% Hammargården ,7% Handikappservice ,0% Dagvård ,9% Näfsby skola och bibliotek ,5% Tekniska 0 3 0,0% TOTALT ,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 32 personer. I kommunkansliet finns idag en övervikt i åldersgrupperna 50 år och äldre. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år år år år 60+ år Kommunkansli Hammargården Handikappservice Dagvård Näfsby skola och bibliotek Tekniska TOTALT Procentuell fördelning 13,2% 25,3% 26,4% 22,0% 13,2% Antalet sjukskrivningsdagar har minskade från år 2017 med 102 dagar eller 8,4 %. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 3,0 årslöner. Per anställd utgör det här ca 13 dagar/år. Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet Ökn % Kommunkansli ,6 % Hammargården ,3 % Handikappservice Dagvård ,5 % Näfsby skola och bibliotek ,6 % Tekniska ,4 % TOTALT ,4 % 13

17 Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har ökat från år 2016 till 2017 från 290 dagar till 480 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet Ökn % Kommunkansli Hammargården % Handikappservice Dagvård Näfsby skola och bibliotek % Tekniska TOTALT % Friskvårdsaktiviteter Under året har kommunen utökat friskvårdsaktiviteterna med två nya företag för att öka intresset. Kommunen ökade även subventionen för massage från 10,- /gång till 15,- /gång. De aktiviteter som kommunen stöder är styrketräning och gruppaktiviteter i valda företag samt massage hos valfri företagare som kommunen har avtal med. Dessutom subventioneras simning i någon av de två simhallarna på Åland. 14

18 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en god hållning till att följa regelverk Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt kan placering av klienter medföra synnerligen höga kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro och personalbyten. Den gråzon som idag finns mellan Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna vad gäller att finansiering av tjänster är problematisk. Det finns en uppenbar risk att bedömningar om vem som skall finansiera tjänsten görs på godtyckliga grunder vilket kan medföra att någondera parten får felaktigt påta sig kostnader. 15

19 Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner slutar. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Det utgör även en risk att personalen inte har rätt kompetens. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för övervakning av avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Östanträsk. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets mobiltelefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. 16

20 Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, så som Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms distrikt är ikraft och utnyttjas. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: Oasen boende- och vårdcenter k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands vatten Ab Svinryggens deponi Ab Åda Ab 17

21 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens underskott för år 2017 om ,24 lämnas kvar på räkenskapsperiodens underskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före underskottet avdragit avskrivningar. Det finns anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att ytterligare strama upp den ekonomiska politiken eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren Inför år 2018 bör kommunen förutom att se över behovet att dra ner på verksamhetskostnader även se på möjligheter att höja uttaxeringen och avgifterna. En fortsatt bra budgetuppföljning är nödvändig för förvaltningarna eftersom det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger under sommaren 2018 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 18

22 Ekonomisk överblick År Invånare Skattesats % Löner, driftsekon. /inv. Förändr. i lönesumman % Verksamhets bidrag /inv. Årsbidrag /inv Invester. netto, /inv. Lånestock /inv , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Årsbidrag /inv

23 RESULTATRÄKNING Budget Ökn % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,40 9 % Avgiftsintäkter , ,19-7 % Understöd och bidrag , ,51-10 % Övriga verksamhetintäkter , ,69 38 % , ,79 10 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,95 5 % Lönerbiskostnader Pensionskostnader , ,45-1 % Övriga lönebikostnader , ,45-22 % Köp av tjänster , ,04 14 % Material, förnödenheter och varor , ,22-1 % Understöd , ,98 8 % Övriga verksamhetskostnader , ,85 5 % , ,94 7 % Verksamhetsbidrag , ,15 7 % Skatteinkomster , ,43-2 % Landskapsandelar , ,00-1 % Finansiella intäkter och kostnade Ränteintäkter , ,08-31 % Övriga finansiella intäkter , ,07-33 % Räntekostnader ,67-334,27-83 % Övriga finansiella kostnader ,21-44, % , ,46-32 % Årsbidrag , ,74-60 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,90 1 % Nedskrivningar Extraordinära poster Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat , , % Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott , , % RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsint./verksamhetskostnader % 12,8 % 12,6 % Årsbidrag/Avskrivningar % 89,7 % 224,6 % Årsbidrag /invånare Invånarantal

24 BALANSRÄKNING AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA , ,65 I Immateriella tillgångar , ,40 1 Immateriella rättigheter 2 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,40 3 Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar , ,19 1 Mark- o vattenområden , ,36 2 Byggnader , ,56 3 Fasta konstruktioner och anordningar , ,58 4 Maskiner o inventarier , ,41 5 Övriga matriella tillgångar 6 Förskottsbetalningar och , ,28 pågående nyanläggningar III Placeringar , ,06 1 Aktier och andelar , ,06 2 Masskuldebrevslånefordringar 3 Övriga lånefordningar 4 Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 8 539, ,52 1 Statens/landskaps uppdrag 896,00 672,00 2 Donationsfonders särskilda täckning 7 643, ,52 3 Övriga förvaltade medel C RÖRLIGA AKTIVA , ,46 I Omsättningstillgångar 1 Materiella förnödenheter 2 Varor under tillverkning 3 Färdiga produkter/varor 4 Övriga omsättningstillgångar 5 Förskottsbetalningar II Fordringar , ,08 Långfristiga fordringar 0,00 0,00 1 Kundfordringar 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 4 Resultatregleringar Kortfristiga fordringar , ,08 1 Kundfordringar , ,60 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar , ,62 4 Resultatregleringar , ,86 III Finansiella värdepapper,, , ,00 1 Aktier och andelar 2 Placeringar i penningmarknadsinstrument , ,00 3 Masskuldebrevslånefordringar 4 Övriga värdepapper IV Kassa och bank , ,38 AKTIVA TOTALT , ,63 21

25 PASSIVA A EGET KAPITAL , ,00 I Grundkapital , ,93 II III IV Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,23 V Räkenskapsperiodens underskott/överskott , ,84 B C AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 Avskrivningsdifferens 2 Reserver AVSÄTTNINGAR 1 Avsättningar för pensioner 2 Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 7 643, ,52 1 Statens/landskapsuppdrag 2 Donationsfondernas kapital 7 643, ,52 3 Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL , ,11 I Långfristigt 3 602, ,76 1 Masskuldebrev 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 3 602, ,76 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 6 Skulder till leverantörer 7 Övriga skulder 8 Resultatregleringar II Kortfristigt , ,35 1 Masskuldebrevslån 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 1 801, ,30 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 744,53 487,75 6 Skulder till leverantörer , ,95 7 Övriga skulder , ,25 8 Resultatregleringar , ,10 PASSIVA TOTALT , ,63 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 93 % 93 % Relativ skuldsättningsgrad, % 10 % 10 % Ackumulerat överskott T Ackumulerat överskott /invånare Lån /invånare 3 5 Lånestock 31.12, T 5 7 Invånarantal

26 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Budget Årsbidrag , ,74 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel , ,40 Kassaflödet i verksamheten , ,34 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,12 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster tillgångar bland bestående aktiva , ,40 Kassaflödet för investeringarnas del , ,72 Verksamhetens och invest. kassaflöde , ,62 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån , ,30 Förändringar av kortfristigalån ,63 Förändrigar i lånebeståndet , ,93 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital -224,00 224,00 Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar , ,48 Förändringar av räntefria skulder , ,27 Övriga förändringar av likviditeten , ,21 Kassaflödet för finansieringens del , ,28 Förändring av likvida medel , ,90 Förändring av likvida medel , ,90 Likvida medel , ,38 Likvidamedel , ,48 FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Verksamhetens och investerngarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 148 % 209 % Låneskötselbidrag % % Kassamedel 31.12, T Kassautbetalningar/år T Likviditet, kassadagar Invånarantal

27 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetskostnader/verksamhetsint. % = 100 * Verksamhetsintäkter/ Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag /invånare Verksamhetskostnader = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar = Årsbidrag/Invånarantal Balansens nyckeltal: Soliditetsprocent Relativ skuldsättningsgrad Lånestock Lån /invånare =(Eget kapital + Ackumulerad avskrivningsdifferens + Frivilliga reserveringar + Uppskrivningar av anläggningstillgångar) / Hela kapitalet - Erhållna förskott) = (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) = Lån/Invånarantal Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för bokslutsåret och de fyra föregående åren Intern finansiering av investeringar % = 100 * Årsbidrag /Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / Kassamedel 31.12, (Räntekostnader + Låneamorteringar) = (Bland finansieringstillgångarna upptagna placeringar i penningmarknadsinstrument, skuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden) Kassautbetalningar/år, M = Verksamhetskostnader + Återkrävd moms + räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utgivna lån + Minskning (amortering) av långfristiga lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr * Kassamedel / Kassautbetalningar 24

28 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2017 Radetiketter Bokslut 2016 Ursprunglig budget 2017 Fastställd budget 2017 Bokslut 2017 Anv. % Över/under C1 HAMMARLANDS KOMMUN , ,24 6,6 % ,76 C12 CENTRALNÄMNDEN/ CENTRALVALNÄMNDEN Extern -600,00-600,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -600,00-600,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -600,00-600,00 Intern -15,00-15,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -15,00-15,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -15,00-15,00 C10 REVISORERNA Extern , ,59 112,8 % -685,59 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,59 112,8 % -685,59 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,59 112,8 % -685,59 Intern -117, ,00 105,5 % -8,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -117, ,00 105,5 % -8,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -117, ,00 105,5 % -8,00 C11 KOMMUNSTYRELSEN Extern , ,66 91,9 % ,34 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,66 91,9 % ,34 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,89 111,3 % 5 521,89 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,26 94,9 % ,74 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,29 68,1 % 4 096,71 Intern , ,34 93,0 % ,66 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,34 93,0 % ,66 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 92,8 % ,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,66 91,3 % 1 473,34 C20 SOCIALNÄMNDEN Extern , ,89 96,8 % ,11 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,89 96,8 % ,11 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,18 102,0 % 6 206,18 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,14 97,0 % ,86 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,93 107,1 % ,93 Intern , ,82 96,9 % 4 153,18 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,82 96,9 % 4 153,18 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 100,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,82 98,1 % 4 153,18 C30 SKOLNÄMNDEN Extern , ,19 94,9 % ,81 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,19 94,9 % ,81 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,24 292,6 % ,24 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,96 95,9 % ,04 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,47 98,9 % 809,53 Intern , ,53 89,0 % 5 520,47 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,53 89,0 % 5 520,47 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,00 99,5 % -60,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,53 91,0 % 5 580,47 C40 BIBLIOTEKSNÄMNDEN Extern , ,23 97,7 % 1 971,77 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,23 97,7 % 1 971,77 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 145,17 36,29 36,29 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,55 97,6 % 1 935,45 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,97 100,0 %,03 Intern , ,00 92,3 % 208,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , ,00 92,3 % 208,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,00 92,3 % 208,00 25