Illustration och text Kim Jarl

Transkript

1 Illustration och text Kim Jarl

2 Vi ska prata Longitud och Latitud Kartor och kartprojektioner Karttecken Kompassen Satelitnavigering Navigationsbegrepp Övning

3 Jorden Som ett stort schackbräde

4 Jorden Som ett stort schackbräde

5 Latitudparalleller Latitude är komplement till longitud när du tittar på en karta. De linjer som ligger i en horisontell riktning är latitudparralleller. N60º N80º Nord N90º Tillsammans med longitud linjer, delar de världen i många, mycket små sektorer. N40º N20º 0º Ekvatorn S20º S40º S60º S80º S90º Syd

6 Latitudparalleller Alla Latitude linjer löper parallellt till ekvatorn. Ekvatorn är en tänkt linje som delar jorden på exakta mittpunkten av den globen. N60º N80º Nord N90º Ekvatorn är alltid vinkelrätt mot rotationsaxeln, som måste räknas först. N40º N20º Det finns 90 parallella linjer jämnt fördelade mellan ekvatorn och varje pol. Var och en av dessa linjer kallas en parallell. 0º S20º Ekvatorn S40º S60º S80º S90º Syd

7 Longitud Longitud, längdgrad, meridian eller geografisk längd, är positionen i öst-västlig riktning, definierad som vinkeln mellan en storcirkel genom polerna på jorden och en godtyckligt vald nollmeridian. Till skillnad från latituder finns inga naturliga referenspunkter, likt nordpolen, sydpolen och ekvatorn. Därför har man fått "hitta på" en utgångslongitud. 0º 0º Meridianen går genom greenwich

8 Longitud Sedan 1884 används den meridian som går rakt igenom genom Greenwichs i sydöstra London som utgångslinje eller nollmeridian. Longituden räknas positiv 180 grader öst om Greenwich och negativ 180 grader väst om Greenwich. När det inte handlar om avståndsberäkning mellan två positioner, används vanligen istället "E" för östlig resp. "W" för västlig longitud. Longitudlinjen (meridianen) går alltså i nordsydlig linje. 0º 0º Meridianen går genom greenwich

9 Longituder är (till skillnad från latituder) inte parallella med varandra, även om det på vissa kartprojektioner kan se så ut. Istället utgör varje longitud en halv storcirkel med Jordens medelpunkt som utgångspunkt. En longitud går från pol till pol och dess längd är alltid ungefär meter, vilket motsvarade nautiska mil eller distansminuter innan dessa definierades till exakt 1852 meter. 0º 0º Meridianen går genom greenwich

10 Longitud anges vanligen på formen "W"/"E" + LLL:MM:SS. Där LLL varierar mellan 0 och 180, MM "bågminuter varierar mellan 0 och 59 samt SS "bågsekunder likaledes mellan 0 och 59. Vid 180:00:00 sammanfaller östlig och västlig longitud. Datumgränsen sammanfaller delvis med den 180:e longituden. Longitud kan även anges som ett decimaltal. 0º 0º Meridianen går genom greenwich

11 Oftast utelämnar man tecken för grader, minuter och sekunder Man börjar alltid med latituden. Kyrkan i Blidsberg ligger på N E Latitude Longitude

12 En karta är en avbildning av jordytan En karta är en avbildning av jordytan. Men eftersom en sfärisk yta inte kan överföras direkt på en plan yta så får man hitta någon form av projektion. Det finns här ett flertal lösningar. Den i flygsammanhag vanligaste lösningen är Lamberts konformiga projektion. Projektionen är vinkelriktig. Man kan alltså mäta en kurs på kartan och sedan följa den. Formen på ett område t.ex. en sjö är praktiskt taget korrekt. Man kan se att Latitudlinjerna böjer sig bara svagt över kartan. Kartskalan är i stort sett konstant, åtminstone för ett mindre område.

13 Olika sätt att projicera jordklotet på en karta. Figuren till vänster visar den i flygsammanhang olämpliga Merkatorprojektionen Här blir områdena vid polerna, t.ex. Sverige, oproportionerligt stora medan länderna vid ekvatorn Krymper till oigenkännlighet

14 Våra flygkartor Våra vanliga flygkartor ligger i Skala 1: samt Skala 1: Vid 1: så är 1 cm på kartan lika med 2,5 km Vid 1: så är 1 cm på Kartan lika med 5 km

15 Praktiska tips Kartan köps lämpligen oplastad och förses med distanringar för var 10:e kilometer runt hemmafältet så att man enkelt kan avläsa distansen hem. Annan nyttig information som t.ex. radiofrekvenser kan skrivas i större sjöar, marginaler eller liknande. Plasta gärna kartan och då med matt laminat för att slippa reflexer från solen. Se till att alltid använda en aktuell karta då dessa uppdateras årligen.

16 Praktiska tips Före varje flygning så bör kartan vikas så den blir lättare att hantera. Är det frågan om en sträckflygning så ska förstås banan ritas i på kartan, lämpligen med en tunn spritpenna. Även kurser, vindriktning och vindstyrka bör ritas in.

17 När och hur läser vi kartan? När vi ligger och svänger i termiken är det direkt olämpligt att läsa kartan då vi måste lägga all uppmärksamhet på andra ev. flygplan i samma område. Läs därför kartan när du går på rak kurs! Vägar ser oftast annorlunda ut på kartan och syns inte lika bra i verkligheten som på kartan. Städer ser inte ut som på kartan i verkligheten och är därför svåra att identifiera.

18 Så vad är lätt att identifiera????

19 Så vad är lätt att identifiera???? Sjöar Kustbandet Vattentorn Kyrkor Slott Andra tips? Vad är svårt att se?

20 Hur är det med våra flygfält? Är dessa lätta att hitta i verkligheten? Det kanske ser ut som alla andra fält? Det kanske ligger under oss och är därför svårt att se.

21 Tips innan du åker! Studera kartan noga och försök memorera de viktigaste och lättaste objekten att identifiera på marken.

22 Det går att flyga vilse även en dag med bra sikt! Så var väl förberedd!!!

23 Kompassen Åt vilket håll ska jag och hur vänder jag kartan? Utan kompass blir det svårt att hålla rätt kurs. Kan kompassen visa fel och blir det ett problem för mig? Även om kompassens missvisning finns där så är det inget större problem i Sverige. Det blir dok en liten missvisning och den kan du se på deviationstabellen som ska sitta i flygplanet intill kompassen.

24 Kompassen hinner inte med i våra termiksvängar? Ja inte riktigt den kan bli helt vilsen och visa rätt kurs först 30 sekunder efter urgång på rak kurs. Men Glöm inte solen, den finns alltid där!!! Klockan så står solen rakt i söder (12.00 vintertid) och förflyttar sig 15º mot väster varje timme.

25 Satelitnavigering I dag har vi bra hjälpmedel så som GPS system som fungerar riktigt bra. På en GPS så kan du få fram all nödvändig data med grafiska gränssnitt och kurslinjer. Ett varningens ord dok!!! Vad händer när din GPS slutar att fungera? Åk aldrig utan karta, strömmen tar inte slut i en sådan. Mer om GPS kommer senare i utbildningen.

26 Lite Navigationsbegrepp Färdlinjen Den tänkta linjen över kartan längs vilken flygplanet rör sig. Färdvinkel TT, True Track, är vinkeln mellan färdlinjen och nordlinjen. Färdhastigheten GS (ground speed) är flygplanets fart över marken Kurslinjen är den linje genom luftmassan som du ska följ för att komma till målet. Kursvinkeln - TH (true heading) är vinkeln mellan Kurslinjen och flygplanets längd axel. Och räknas från nord medsols till 360º Kurshastigheten - TAS (true air speed), är flygplanets fart genom luften. Vindriktning W, är det håll varifrån vinden blåser. Om vinden blåser från väster kallas den västlig och har riktningen 270º. Vindriktningen skiljer sig från alla andra riktningar inom navigation då den talar om vart ifrån den kommer och inte vart den är på väg. Vindstyrkan V, är naturligtvis vindens styrka och anges i m/s, km/h eller knop. Transportör Det mätverktyg som vi oftast använder.

27 Vindriktning

28

29 Färdhastighet (GS) vs Kurshastighet (TAS) A B/C Vindstilla TAS = 120 km/h GS = 120 km/h

30 Vad händer vid medvind? A Vindstyrka 20 km/h C B TAS = 120 km/h GS = 140 km/h

31 Vad händer vid motvind A B C Vindstyrka 20 km/h TAS = 120 km/h GS = 100 km/h

32 Om vi har sidvind får vi avdrift! A Kurslinje mot mål B Vindstyrka 20 km/h B Färdlinje

33 Vi måste hålla upp mot vinden för att nå vårt mål B Vindstyrka 20 km/h Kurslinje A Färdlinje B

34 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h

35 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h Färdlinje = 84º Vi börjar med att rita in vår färdvinkel som är 84º

36 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h Vind = 45º 40 km/h Sedan ritar vi in vår vind som har riktningen 45º. Dvs. blåser från 45º och styrkan om 40 km/h

37 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h Kurslinje = 74º Kurshastighet (TAS)= 150 km/h Vi ritar in vår Kurshastighet, TAS, som är 150 km/h

38 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Nu kan vi mäta fram vår Färdhastighet i mm. Kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h Vi kan nu konstatera att vi har en GS på 117 Km/h Färdhastighet (GS) 117 km/h Färdlinje = 84º Vind = 45º 40 km/h Kurslinje = 74º Kurshastighet (TAS)= 150 km/h

39 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Nu kan vi mäta fram vår Färdhastighet i mm. Vi kan nu konstatera att vi har en GS på 117 Km/h Färdhastighet (GS) 117 km/h Färdlinje = 84º Vind = 45º 40 km/h Kurslinje = 74º Kurshastighet (TAS)= 150 km/h Vi har våra tidigare kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h Men nu också våra nya värden Kurslinje 74º Färdhastighet 117 km/h

40 Tänk nu på att det vi egentligen gör är att följa vår färdlinje. Men vi måste hålla upp mot vinden. Dvs. flygplanets nos kommer att peka lite snett mot vänster för att kunna följa vår färdlinje Färdhastighet (GS) 117 km/h Färdlinje = 84º Vind = 45º 40 km/h Kurslinje = 74º Kurshastighet (TAS)= 150 km/h

41 Grafisk lösning fall 1 Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö. Tidigare kända faktorer Vind = 45º 40 km/h Färdvinkel = 84º Kurshastighet= 150 km/h Plus våra nya värden Kurslinje 74º 40 km/h Färdhastighet 117 km/h Vi mäter sträckan mellan Herrljunga och Visingsö. Den är 30,2 cm x 2,5 = 75,5 km Med en GS på 117 km/h tar det 38,72 minuter och vi ska hålla kursen 74º,

42 Exempel Vi ska starta i Lidköping. gå mot Visingsö och åter till Lidköping via Herrljunga.

43 Färdlinjen Den tänkta linjen över kartan längs vilken flygplanet rör sig.

44 Färdvinkel TT, True Track, är vinkeln mellan färdlinjen och nordlinjen.

45 Färdhastigheten GS (ground speed) är flygplanets fart över marken

46 Vindriktning W, är det håll varifrån vinden blåser. Om vi flyger mot 120º och har rak motvind så blåser vinden från 300º

47 Kurslinjen är den linje genom luftmassan som du ska följ för att komma till målet.

48 Kursvinkeln - TH (true heading) är vinkeln mellan Kurslinjen och meridianen genom flygplanet. Och räknas från nord medsols till 360º

49 Vindstyrakan V, är naturligtvis vindens styrka och anges i m/s, km/h eller knop.

50 Så hur gör vi? Vi gör det som är enklast. Ritar ut vår färdlinjen på kartan. Vi kan sedan beräkna sträckans längd. Notera färdvinklar och avstånd. Flyger vi segel så har vi en bra linje att följa även om vi kommer att flyga sicksack för att kurva i termiken. Flyger vi TMG så räknar vi ut uppskattad gångtid och bränsleförbrukning. Markerar varje 10 minuter med ett sträck. Radiofrekvenser för sträckan är också bra att få med.

51 Exempel Vi ska starta i Lidköping. gå mot Visingsö och åter till Lidköping.

52 I vinstilla så är sträckan totalt 203 km Flyger vi TMG så behöver vi veta hur mycket bränsle det går åt

53 Vid 150 Km/h tar det cirka 1 timme och 22 minuter Vid bränsleförbrukning på 16 liter/timme behöver vi 22 liter för att komma runt

54 Vi behöver nu bara komplettera med radiofrekvenser samt lämna en färdplan för att kunna åka

55 Vi kommer att öva detta i praktiken under utbildningen.

56 Förklaring till vad alla tecken på kartan betyder finns i kartans marginal

57 Det viktigaste för en segelflygare är att förstå samspelet mellan marken under flygplanet, luftrummet och kartan.

58 SLUT!