Företagsekonomiska institutionen. Kampen om studenten. Kund och råvara på samma gång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsekonomiska institutionen. Kampen om studenten. Kund och råvara på samma gång"

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen Kampen om studenten Kund och råvara på samma gång Uppsala Universitet Kandidatuppsats Höstterminen 2008 Författare: Samir Belaid Marcus Pilblad Handledare: Karin Brunsson

2 Abstract A reform of higher education in Sweden in 1993 led to stiffer competitive climate among educational institutions. The reform meant that educational institutions now had the opportunity to plan their curriculum autonomously. Prior to the reform educational planning was restricted to the Swedish government. The new rules spelled a greater opportunity for educational institutions to profile themselves based on their educational offerings. The higher degree of competition means that marketing becomes increasingly important when recruiting new students. This thesis focuses on the marketing activities done by educational institutions to recruit new students. This study will specifically investigate the activities regarding marketing of business education in Luleå University of Technology and the officer education The Military School of higher education in Karlberg. Both schools are chosen because they have among other things, experienced a shortage of applicants. This study will also show student opinions of marketing activities from both institutions. Our results points out that both schools are firmly aware of the benefits of marketing when recruiting new students. However, the students experience a certain disharmony between the marketing and reality. Our conclusions are that this disharmony might partly explain the shortage of applicants to these specific educations. Keywords: Marketing, higher education, competition, Luleå Tekniska Universitet, Försvarshögskolan, marketing strategies, marketing mix, recruitment 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och problemformulering Avgränsning Sammanfattning Bakgrund Luleå tekniska universitet (LTU) Försvarshögskolan Teori och tidigare forskning Teori Marknadsföringsstrategi Utformning av marknadsstrategier Den traditionella marknadsmixen Den utökade marknadsmixen (7P) Tidigare forskning Metodkritik Metod Fokusgruppintervju Kvalitativ forskningsintervju Urval Analysmetod Metodkritik Sammanfattning Resultat och analys Produkt Plats Promotion People Process Physical evidence Slutdiskussion Förslag på vidare forskning...38 Referenser Skriftliga källor...40 Elektroniska källor...42 Muntliga källor...42 Bilagor 3

4 1. Inledning Sedan 2002 har svenska universitet och högskolor till uppgift, från den förra regeringen, att främja en breddad rekrytering till högskolorna. Enligt Högskoleverket, som är kontrollmyndighet, är en breddad rekrytering mycket viktig för såväl högskolesektorn som för att minska klyftorna i samhället. Det är även viktigt för kvaliteten på de högre utbildningarna i landet (Högskoleverket 2008). I och med att högskolereformen ändrades i början av 1990-talet blev det mer eller mindre en tävlan mellan lärosätena att locka till sig elever. I den hårdnande konkurrensen har marknadsföring blivit allt viktigare för lärosätena (Larsson och Wood 2005). Rekryteringen av elever till en utbildning har blivit så pass viktig att Sveriges Universitets- & Högskoleförbund har tagit fram riktlinjer för hur marknadsföringen får gå till (SUHF 2007). Bland annat säger utredningen att man inte får locka till sig elever från andra lärosäten, utan rekryteringen ska leda till att fler söker sig till utbildningar. Beroende på var man valt att studera avgörs vilket jobb samt vilken lön man får. Personer som val att studera vid så kallat etablerade universitet, till exempel Stockholm och Uppsala, kan vänta sig de bästa jobben och lönerna, medan personer som studerat vid mindre välansedda lärosäten kan vänta sig sämre lön. Anledningen är bland annat social snedrekrytering. Personer från akademiska hem har kunskapen att göra rätt val, en förmåga som personer från arbetarklassen inte besitter. De väljer snarare lärosäte utifrån studieort samt av andra skäl (IFAU 2005:12). Anledningen till stora skillnader, ibland över kronor, i årslön beror på att arbetsgivarna har en förutfattad mening om vilka skolor som erbjuder de bästa utbildningarna. Något som inte alls behöver ha någon substans i verkligheten (IFAU 2005:12). Däremot ger det goda skäl till att skolor bör fokusera mer på marknadsföring. Det menar Naude och Ivy (1999) som gjort en studie över hur lärosäten marknadsför sig i Storbritannien där utvecklingen är liknande den i Sverige avseende konkurrensen bland lärosätena. Naude och Ivy menar att de mindre 4

5 lärosätena bör ha en mer aggressiv inställning till marknadsföring eftersom de inte kan förlita sig på sitt renommé på samma sätt som de större och äldre universiteten. Officersutbildningen i Sverige har länge bedrivits som en internutbildning i Försvarsmaktens, FM, regi. Rekryteringen till officersyrket har länge huvudsakligen skett genom rekrytering av värnpliktiga som under sin tjänstgöring blivit intresserade av officersyrket. Minskande värnpliktskullar och ett eventuellt avskaffande av värnplikten har aktualiserat behovet av att bredda rekryteringsbasen till officersyrket. Som ett led i ett försök att skapa större attraktionskraft för officersyrket har officersutbildningen akademiserats och sker nu som en högskoleutbildning utanför FM regi (SOU 2003:43). Utan tillräckligt många officerare försämras FM vilket i sin tur kan leda till negativa säkerhetspolitiska och utrikespolitiska konsekvenser som till exempel minskad trovärdighet. 1.1 Syfte och problemformulering I och med att en student utexaminerad i Sverige kan få en löneskillnad på över kronor om året beroende på vilket lärosäte du som elev utexaminerats från, blir det allt mer viktigt för de mindre välansedda skolorna att locka till sig studenter. Det är inte minst viktigt i och med att duktiga framtida studenter som kommer ut i arbetslivet visar prov på att de genomgått en bra utbildning. Vilket i sin tur kan förbättra den aktuella skolans rykte och därmed gynna löneutvecklingen för de studenter som utexaminerats därifrån. Att även lärosätena har det som en av sina uppgifter att genom marknadsföring få fler att studera, ser vi som en viktig anledning att titta på hur lärosätena rekryterar nya elever. Med den utgångspunkten har vi kommit fram till följande huvudfrågeställning: Hur arbetar ett par utvalda svenska lärosäten med marknadsföring för att locka till sig nya studenter? Hur uppfattas de utvalda lärosätenas marknadsföring av studenterna? Finns det en koppling mellan hur utbildningarna uppfattas av studenterna och skolornas nuvarande låga rekrytering? 5

6 1.2 Avgränsning Denna uppsats koncentreras till att undersöka och beskriva Officersprogrammet, OP, samt de ekonomiska utbildningarna vid Luleå tekniska universitet, LTU, ur ett marknadsföringsperspektiv. OP har trots att utbildningen har stora ekonomiska fördelar för eleven stora problem med att fylla platserna. Utbildningen har samma ekonomiska fördelar som värnplikten, det vill säga att studenten får mat och uppehälle, fria resor hem samt dagersättning. Eleven kan dessutom efter avslutad utbildning räkna med att få ett jobb inom FM. Att med dessa fördelar ha svårt att fylla utbildningsplatserna ser vi som mycket intressant och något som är värt att studera närmare. LTU tillhör ett av de mindre välansedda och etablerade lärosätena i Sverige, i alla fall när det kommer till andra utbildningar än de tekniska (IFAU 2005:12). LTU tillhör även ett av de universitet som i början av 2000-talet fick sviktande sökantal, men fick återigen upp sökstatistiken. Dock varade inte lyckan länge utan återigen är det få som söker sig till utbildningarna vid lärosätet (Högskoleverket 2007). Kotler och Fox (1995) ser studenten som en råvara. De menar även att en utexaminerad student är att betrakta som en produkt och arbetsgivaren en kund. Deras resonemang ger ett annat perspektiv på marknadsföring där en högskola inte enbart behöver rikta sig mot studenter utan även mot andra organisationer och företag. Uppsatsen kommer dock enbart att fokusera på den marknadsföring som är riktad mot studenter och således inte marknadsföring riktade mot andra organisationer. 6

7 1.3 Sammanfattning Eftersom lärosätena på senare tid har blivit mer autonoma har konkurrensen mellan dem hårdnat. Det är på grund av att lärosätena numera har större kontroll över vilken utbildning som erbjuds. En viktig del i det hela är att antalet studieplatser ökat samt att universiteten har möjlighet att erbjuda liknande utbildningar då utbildningarna inte längre styrs centralt. Studenterna kan ses som både kund och råvara vilket gör dem åtråvärda för lärosätena. Studenterna är oavsett om de ses som kunder eller råvaror något som lärosätena måste konkurrera om. I dagsläget finns det relativt lite forskning i Sverige om hur universitet eller andra akademiska lärosäten beter sig för att locka till sig studenter. Det här är tämligen underligt om man väljer att se akademiska lärosäten som konkurrenssatta tjänsteleverantörer. 7

8 2. Bakgrund Statliga universitet och högskolor har historiskt sett nästan alltid varit styrda av den svenska staten. Styret har däremot förändrats i samband med högskolereformen som kom 1993 liksom lärosätenas frihet att själva styra över den egna verksamheten (SFS 1993:100). Enligt den rapport som utgavs av högskoleverket (Larsson och Wood 2005) har konkurrensen mellan lärosätena ökat sedan högskolereformen Högskolereformen avskaffade linjesystemet och de centralt fastställda utbildningsplanerna. Det innebar att skolorna själva kunde bestämma över skolans utbud av utbildningar. Larsson och Wood menar att det i sin tur ledde till att konkurrensen om studenterna ökade mellan lärosätena. Antalet högskoleplatser fördubblades vilket medförde högre krav på lärosätena att fylla sina studieplatser. Enligt rapporten (Larsson och Wood 2005) tvingar konkurrensen mellan lärosätena fram behovet att ge en tydlig bild av vad lärosätena har att erbjuda. Små och medelstora högskolor och nyare universitet får ett extra stort behov av att visa att de kan vara konkurrenskraftiga. Lärosätena måste bevisa att de kan erbjuda studenter tjänster som är värda något på arbetsmarknaden (ibid). Nicholls et al (1995) menar att det inte räcker med att enbart erbjuda rätt utbildningar. Han menar att många lärosäten misslyckats med att förstå marknadsföringens potential. Michaels (1990) understryker att lärosäten som inte berörs av minskade ansökningar med hjälp av marknadsföring kan bli ännu mer effektiva vad gäller att tillgodose sina intressenters behov. Lärosäten kan med hjälp av marknadsföring mer effektivt utforma sina utbildningar i linje med de behov och önskningar som råder hos lärosätets intressenter (Michaels 1990). Det fundamentala är att utbildningen utformas i enlighet med de styrkor, möjligheter samt mål som institutionen har. Oavsett vilken typ av utbildning som erbjuds måste utformningen av utbildningen även spegla studenternas, de anställdas och allmänhetens intresse. Det leder i sin tur till att lärosätet får ytterligare övertag i konkurrensen om studenterna (ibid). Vi har undersökt hur LTU och FM, marknadsför nedanstående utbildningar. Eftersom 8

9 marknadsföringen av dessa utbildningar sker centralt måste vi titta på marknadsföringen för hela lärosätena. Vi har dock fokuserat på ekonomutbildningarna vid institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap (IES) på LTU och OP och hur de uppfattas av studenter som deltar eller deltagit i dessa. Anledningen till att vi fokuserat på ekonomutbildningarna på LTU och OP är att vi funnit att de trots till synes goda rekryteringsmöjligheter har tydliga svårigheter att fylla sina utbildningsplatser. Vad gäller LTU visar statistiken tydligt att de under de senaste åren bara lyckats fylla omkring 28 procent av sina utbildningsplatser enligt statistik från Verket för högskoleservice 2008, för OP:s del handlar motsvarande siffror om ett utfall på runt 61 procent (Försvarsmakten 2008). LTU:s varumärke är starkt förknippat med skolans tekniska utbildningar och FHS är en ny högskola och således relativt okänd. Marknadsföringen sker centralt och på en högre nivå än de aktuella utbildningarna, vilket även det är en tydlig likhet mellan utbildningarna. Lärosätena i Sverige har tidigare haft en relativt passiv inställning när det gäller rekrytering av studenter. Ett sådant exempel är Luleå tekniska universitet, LTU, som inte enbart är ett tekniskt universitet utan även erbjuder samhällsvetenskapliga utbildningar. Däremot är det stor skillnad i popularitet mellan de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, vilket framgår av ansökningsstatistiken (VHS, 2008). Dessutom har populariteten inom de samhällsvetenskapliga ämnena sjunkit. Mellan 2007 och 2008 sjönk antalet sökande med cirka 60 procent (ibid). 2.1 Luleå tekniska universitet (LTU) Utskick av utbildningskataloger beskrivs av Larsson och Wood (2005) som att skjuta med hagelgevär, det vill säga att de flesta träffar inte målet utan hamnar i papperskorgen. Med andra ord är det väldigt olönsamt med kataloger. Med den bakgrunden slutade LTU under några år att skicka ut sin katalog men efter ett rejält fall i sökstatistiken 2003 återupptog man utskicket. LTU har i sin katalog valt profilen 9

10 vinter och vill visa att alla passar in på skolan, till exempel visas en kille med ett barn under armen för att rekrytera till lärarprogrammet. Vad det var som orsakade de få sökningarna till civilingenjörsprogrammet 2003 gick inte att urskilja, men det gav skolan en indikation om vad som var tvunget att göras. I samma veva skulle en ny informationschef tillsättas. I stället valde man att anställa en marknadschef. Denne tog fram en strategi för att förbättra och förtydliga bilden av skolan. Bland annat valde man att tro på det rekryterarna sa att utbildningen tillhörde världsklass, i stället för att stå med huvudet böjt i ett hörn. Något som gav resultat hade utbildningen en av de bästa sökstatistikerna någonsin. Anledningen till det sades bero på en ärlig kampanj som skapade ett gott rykte (Larsson och Wood 2005). I övrigt satsar LTU väldigt hårt på hur eleven uppfattar sitt mottagande och att det finns en trygghet för eleven. Det görs genom att studentkåren jobbar väldigt mycket med mottagandet samt integrering mellan gamla och nya elever. Det finns även en bostadsgaranti som säger att inom två månader ska eleven ha ett förstahandskontrakt inom tre kilometer från campus (Larsson och Wood 2005). Vad det gäller rekryteringen av nya studenter har LTU lättare att rekrytera elever från mindre orter i Sverige, som Jönköping och Trollhättan, än från storstäder (Larsson och Wood 2005). Vad det gäller sök- och antagningsstatistiken till ekonomiutbildningarna visar tabell 1 hur siffrorna dalar. 10

11 + År Antal behörigt sökande (samtliga urval) Antal antagna Antal platser Tabell 1: Sök- och antagningsstatistik till ekonomiutbildningarna vid Luleå tekniska universitet Mellan åren 2002 och 2005 finns ingen statistik för antal platser samt antal sökande att tillgå. 2.2 Försvarshögskolan FHS utbildar varje år elever på uppdrag av FM, dessa utbildningar är bland andra Chefsprogrammet, Stabsutbildningen och OP. De två första utbildningarna syftar till att förbereda redan anställda officerare för högre militära befattningar, den senare syftar till att grundutbilda officerare för att dessa senare skall kunna anställas av FM. Förutom att utbilda officerare utbildar FHS även civila studenter inom ämnet statsvetenskap. De civila eleverna kan för närvarande ta en kandidatexamen i statvetenskap vid FHS. FHS har som ambition att så snart som möjligt få examensrätt på magisternivå och även på sikt få genomföra disputationer (Olsson ). Från och med 2007 existerar två olika former av officersutbildning i Sverige. Den ena syftar till en mer praktiskt inriktad utbildning som leder fram till ett mer praktiskt inriktat arbete. Den andra är mer teoretiskt inriktad och således jämförbar med andra akademiska utbildningar. I och med att värnplikten troligtvis så småningom kommer att försvinna kommer inte längre bekvämligheten att finnas att internt rekrytera studenter i det antal som är önskvärt (SOU 2008:98). För FHS innebär det att skolan behöver ändra sin rekryteringsprocess eftersom man inte längre kan tillgodoräkna studenter som självmant eller via plikt sökt sig till värnplikten. Eftersom FHS numer är en statlig 11

12 högskola med examinationsrätt på samma sätt som övriga statliga högskolor och även tillhandahåller utbildningar för civila studenter kommer skolan att till viss del konkurrera med de andra lärosätena om eleverna (SFS 2007:1164). Vissa skillnader är dock tydliga mellan de olika utbildningarna. De mest framträdande av dessa skillnader är att OP, inte är studiemedelfinansierat, delvis sker genom FM försorg, att eleverna bor på Karlberg slott under internatform och utöver detta ställer andra krav på eleverna avseende medborgarskap och fysisk förmåga (SFS 2007:1164). 12

13 3. Teori och tidigare forskning Kapitlet syftar till att ge en kort beskrivning av marknadsföringskonceptet och dess utveckling, samt en kort genomgång av tidigare forskning inom marknadsföring av utbildning. 3.1 Teori Marknadsföring definieras av Kotler och Armstrong (2008) som "mänskliga aktiviteter vilka syftar till att tillfredsställa behov och önskemål genom utbytesprocesser". Termen marknadsföring eller marketing har sitt ursprung i engelskan där det ordagrant syftade till att föra något till marknaden för att sälja tjänster eller produkter (American Marketing Association 2008). Enligt Michaels (1990) är marknadsföring ofta felaktigt uppfattat som synonymt med reklam eftersom den delen av marknadsföring syns mest utåt. Marknadsföring handlar dessutom om att försöka förstå konsumenters framtida behov och önskningar genom markandsundersökningar. Michaels menar att företag som inte kan tillgodose kundernas behov ersätts av andra som kan det. Det är därför centralt i marknadsföringsprocessen är att utveckla produkten så att den tillgodoser den målgrupp man riktat sig till (ibid). Enligt Kotler och Armstrong (2008) tillfredställer människor sina behov genom att konsumera produkter. En produkt kan vara en fysisk vara, en tjänst, en person, en organisation, en aktivitet och en idé (ibid). Marknadsföring har också felaktigt uppfattats som något som enbart kommersiella företag ägnar sig åt (Kotler och Armstrong 2008). Men en trend går mot att skolor, kyrkor, sjukhus och idrottsföreningar också använder sig av marknadsföring för att förbättra sin verksamhet (ibid). Marknadsföring går ut på att alla marknadsföringsaktiviteter riktas mot kunden och dennes nöjdhet (Grönroos 2006). Marknadsföringen som filosofi menar att alla organisationer måste sträva efter att tillfredställa kunders behov, önskningar och efterfrågan. I enkla termer kan man säga att kunden är kung (ibid). Enligt Grönroos 13

14 (2006) räcker det inte med att enbart tillsätta en avdelning eller enskilda personer för att bedriva markandsföringsarbete. Marknadsföring handlar om att hela organisationen ägnar sig åt marknadsföringsaktiviteter. Det är en filosofi och ett sätt att bedriva en verksamhet. Kundens behov och önskningar ska på så sätt alltid att vara högsta prioritet för samtliga medlemmar i organisationen (ibid). Marknadsföringskonceptet har utvecklats ur fem olika filosofier som organisationer ibland kan använda när de arbetar med marknadsföringsstrategier (Kotler och Armstrong 2008), se figur 1. Figur 1: Fem marknadsföringsfilosofier. Edgett och Parkinsson (1993) menar att det numer är införstått att marknadsföring av tjänster skiljer sig från marknadsföring av produkter. Grönroos (2006) menar att det finns fyra unika kännetecken som skiljer tjänster från produkter; tjänster går inte att lagra, tjänster är inte gripbara eller oskiljaktiga. Tjänster kan ej röras, smakas eller ägas. Tjänster kan inte på förhand utvärderas eftersom tjänsten produceras och konsumeras vid samma tidpunkt. En tjänst är heterogen vilket innebär att tjänsten inte kan 14

15 standardiseras och därmed kan den inte lätt kontrolleras. En viktig skillnad mellan tjänster inbördes är till vilken grad den är tekniskt baserad eller personal baserad. Bortsett från distansutbildningar har utbildningar generellt en hög inblandning av personer (ibid). 3.2 Marknadsföringsstrategi Marknadsföring ska enligt Kotler och Armstrong (2008) genom analysering, planering, implementering och regelbunden kontroll, skapa och upprätthålla en vinstgivande byteshandel med utvalda kunder i syfte att uppnå de organisatoriska målen. Perrault et al (1999) menar att organisationer måste utveckla långsiktiga strategier för att möta eventuella förändringar i den omvärld de verkar i. Denna långsiktiga strategi kallas strategisk marknadsplanering och har till uppgift att bistå med information och andra resurser för att organisationen ska möjlighet att nå sina mål på lång sikt. Enligt Perrault et al (1999) finns det ingen strategi som är bäst utan det varierar mellan olika företag och deras styrkor och svagheter. Den strategiska planen används av marknadsförare i organisationer för att uppnå de övergripande strategiska målen (ibid) Utformning av marknadsstrategier Enligt Nicholls et al (1995) innefattar en marknadsstrategi att man delar in marknaden i olika segment. Det beror på att marknaden består av olika individer med delvis gemensamma och olika behov. Nicholls et al menar att organisationer måste inse att marknaden inte är homogen och därmed understryker vikten att förstå vilka delar en marknad består av. Det viktigaste i segmenteringsprocessen är att man väljer de segment som är mest lättillgängliga samt att valet är i linje med organisationens styrkor och möjligheter. Det valda segmentet blir då organisations målgrupp vilket innebär att samtliga marknadsföringsaktiviteter skall vara riktade mot denna grupp. På så sätt har organisationen störst möjlighet att konkurrera med andra organisationer inom samma 15

16 segment (ibid). Organisationen når slutligen det valda segmentet genom att utforma en bra marknadsmix (Nicholls et al 1995). Marknadsmixen ska spegla de behov och önskemål som det segmentet har. Däremot förklarar Nicholls et al (1995), att det är svårt för en institution att avgöra vilka segment som finns. Organisationen måste noggrant konstruera sin strategi så länken mellan den erbjudna produkten och segmentet är uppenbar. Det innebär att marknadsmixen måste vara utformad enligt segmentets behov samtidigt som man måste ta hänsyn till organisationens styrkor och möjligheter att tillgodose det valda segmentet. Utformningen av marknadsmixen är därför det viktigaste steget i strategiplaneringen Den traditionella marknadsmixen I början av 1960 identifierade Professor Neil Borden an rad aktiviteter som företag kunde ägna sig åt för att påverka kunder att köpa tjänster och varor. Borden föreslog att dessa aktiviteter bestod av en så kallad marknadsmix. McCarthy (1971) klassificerade aktiviteter i marknadsmixen under 4 P vilka är produkt, pris, plats och promotion. De fyra P:na är de kontrollerbara och taktiska aktiviteter som företag kan använda sig av för att påverka marknaden. Det är således dessa som används som främsta konkurrensmedel för att få önskad respons av marknaden (ibid). Nicholls et al menar (1995) att de 4 p:na kan härledas till marknadsföringen av utbildningar där produkten kan ses som de kurser, tillval och tjänster som skolan tillhandahåller. Priset är eventuella terminsavgifter och stipendier. Promotion kan handla om den reklam och budskap som lärosätet vill förmedla genom reklam och övrig information. I vissa fall ingår även personlig försäljning då representanter från lärosätet bidrar till att öka medvetandet om lärosätets tjänster. I promotion ingår public relations som handlar om att lärosätet får uppmärksamhet av externa mediekällor som nyheter i tidningar och TV. Plats handlar om på vilket sätt som tjänsten levereras, det vill säga var, hur och när man har valt att kunderna ska konsumera tjänsten. Det kan handla om lokalisering och geografisk lokalisering. Plats 16

17 handlar också hur lärosätet väljer att distribuera utbildningen. Nuförtiden är det vanligt att lärosäten använder olika IT-lösningar och Internet i utformningen av utbildningen. Det kan till exempel handla om examination, kursmaterial och föreläsningsmaterial (ibid) Den utökade marknadsmixen (7P) Booms och Bitner (1981) lade till ytterligare tre P:n (People, Process och Physical Evidence) i den traditionella marknadsmixen eftersom de fyra P:na var mer anpassade för materiella produkter. Nicholls et al (1995) menar att den utökade marknadsmixen kan appliceras på tjänsteindustrier och kunskapsintensiva industrier som högskolor. Det femte P:t People hänvisar till de människor som är inblandande i tjänsten och som representerar organisationen (ibid). Booms och Bitner (1981) hävdar att kunder bildar uppfattning om en organisation beroende på vilket bemötande som ges av dess medlemmar. Uppfattningen är således positiv eller negativ beroende på till vilken grad kundens behov och förväntningar blev tillfredsställda. En organisations rykte och status ligger därför i händerna på de anställda inom organisationen eftersom de står närmast mellan kunden och organisationen. Enligt Booms och Bitner (1981) kan många människor inte skilja på tjänsten och den person som levererar den. Det här påvisar vikten i att ha väl formulerade plan över vem eller vilka som ska representera organisationen samt producera och leverera tjänsten. Nicholls et al (1995) förklarar det här som ett val av lärare inför en utbildning där man lägger största vikt i lärarens kompetens och ambitioner. Det sjätte steget i Booms och Bitners (1981) utvidgade marknadsmix är process vilket utgör själva processen av tjänsten, eller processen då tjänsten konsumeras. Det vill säga; hur man valt att utforma tjänsten. Hur lång tid den tar att leverera. Vad som sägs och görs. Slutligen, vem som gör det under tiden då tjänsten levereras. I det här fallet kan det handla om utbildningens längd, var kursen ges, kursernas starttider, mellan vilka tider som kursen ges, antalet lärare och så vidare. 17

18 Det sjunde och sista steget är Physical Evidence där Booms och Bitner (1981) förklarar att en tjänst inte kan upplevas innan den konsumeras. Att köpa en tjänst innebär således en risk konsumenten eftersom denne köper något ogripbart. Enligt Booms och Bitner (1981) kan man underlätta kundens beslut och minimera riskfaktorn genom att försöka visualisera tjänsten i fysiska attribut. Enligt Nicholls et al (1995) kan lärosäte därför ha snygga fasader och fin inredning i bibliotek, föreläsningssalar, studieplatser och kafeterior för att ge studenterna en vision om kvaliteten till utbildningarna. Marknadsmixen beskrivs av Kotler och Armstrong (2008) som en föreskrift inom modern marknadsföring. Enligt dem är marknadsmixen en rad kontrollerbara aktiviteter som företag använder för att få en önskad respons av sin målgrupp. Med andra ord handlar det om allt som ett företag gör för att påverka efterfrågan på sina produkter (ibid). Enligt Proctor (2000) är det viktigt för företag att förstå marknadsmixen funktion, nämligen ett verktyg för kommunikation mellan företaget och sin målgrupp. Proctor gör tydligt att marknadsmixen förser företaget med en möjlighet att framföra sitt budskap till sin målgrupp. I budskapet ska det tydligt framgå företagets bild, produktens kvalitet, pris och hur den distribueras. Det viktigaste blir således att marknadsmixen inte betraktas (7 p) som individuella enheter utan de måste vara förbundna enhetligt i förhållande till varandra (ibid). 3.3 Tidigare forskning Inom tidigare forskning kan särskilt uppmärksammas Michaels (1990). Denne påvisade betydelsen för lärosäten att använda sig av marknadsföringsstrategier för att bli mer konkurrenskraftiga i en alltmer hårdnande miljö. Michaels påtalade även vikten av att lärosäten förstår att god marknadsföring inte är något som uppnås genom kortsiktiga sporadiska insatser utan något som kräver en god organisationsfilosofi. Det kan i sin tur översättas till noggranna planer som sedan verkställs med omsorg. Även Kotler och Fox (1995) har forskat inom marknadsföring av utbildningar, deras huvudtes är att man bör betrakta studenterna som både kunder och råvara. 18

19 I artikeln Marketing higher education: the MBA experience (Nicholls et al 1995), påtalas vikten av att i handling visa att man såsom varande lärosäte klarar av att även praktisera de teorier som man lär ut. Detta gäller framförallt lärosäten med kompetens inom marknadsföring. 3.4 Metodkritik Kotler och Armstrong (2008) menar att marknadsföringens påverkan på samhället haft negativa effekter som lett till bland annat falska önskemål där kritiker menar att marknadsföringen ger upphov till materialism och att människor döms utifrån sin konsumtion. Andra menar att marknadsföring leder till överkonsumtion som i sin tur medför påfrestningar för samhället genom bland annat föroreningar och kulturell förstörelse. Vidare kritiseras också marknadsföring för att ge för mycket kraft till näringslivet där man menar att företag fått för stor makt över media vilket kan påverka medias objektivitet (ibid) Kritik mot marknadsmixen. Den kritik som framförts mot marknadsmixen baseras på att den enbart ger säljarens bild av marknaden men inte köparens (Kotler och Armstrong 2008). Det beror på att den fokuserar på de aktiviteter som företag och organisationer arbetar med men inte hur konsumenten uppfattar dem (ibid). 19

20 4. Metod För att på ett så precist sätt som möjligt inhämta relevanta uppgifter har vi under våra efterforskningar använt oss av metoderna fokusgruppintervju (Bryman och Bell 2003) och kvalitativ forskningsintervju (Kvale 1997). Vi har intervjuat elever som studerar vid OP och elever som studerat vid LTU ekonomiutbildningar. Dessa intervjuer har genomförts som fokusgruppsintervjuer. Vi har även intervjuat FM kommunikationsstrateg, och ställföreträdande marknadschefen vid LTU angående hur dessa ser på marknadsföringen av respektive utbildning och vilka åtgärder som genomförs för att öka respektive utbildnings marknadsvärde. Intervjuerna med representanterna från FM och LTU genomfördes delvis som telefon- och delvis som e-postintervjuer. 4.1 Fokusgruppintervju En fokusgruppintervju är en intervju som huvudsakligen belyser ett område som intervjuaren är intresserad av. Den är till sin struktur relativt ostrukturerad, med öppna frågor som de intervjuade resonerar relativt fritt kring (Bryman och Bell 2003). Fokusgruppintervjun är en variant av den fokuserade intervjun beskriven av Merton, Fiske och Kendall (1956), skillnaden är att i stället för att intervjua respondenter enskilt så intervjuar man dem i grupp. Det finns fördelar med att intervjua respondenterna i grupp då själva diskussionen i sig ofta leder till att mer underliggande uppfattningar framkommer, i och med att respondenterna interagerar med varandra och på det sättet påverkar varandra (Bryman och Bell 2003). Vi intervjuade studenterna med hänsyn till den uppfattning och upplevelse som studenterna kan ha gällande marknadsföringen av deras utbildningar. Intervjuerna gjordes också med hänsyn till den kritik som finns mot den teori vi använt (se avsnitt 3.3 Metodkritik). Utan någon förståelse för studenternas erfarenheter kan vi därför inte dra några slutsatser förknippade med positiva eller negativa resultat gällande LTU eller FM:s marknadsföring. Genom att göra intervjuerna får vi möjlighet att 20

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult. Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.se 070-425 47 94 andreas@adreklamkonsult.se Vad är marknadsföring? För många är

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan 2013/2014 Verksamhetsplan 2013/2014 Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: ko@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/12 Innehållsförteckning Inledning...3 Allmänt...4 Organisationsutvärdering... 4 Kansliet...

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Bli en fena på employer branding och kompetensförsörjning Föreläsningsanteckningar Anna Dyhre 23 september 2014 Ingenjörshuset, Stockholm Text: Gabriella

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning

Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning Det balanserade styrkortet - ett verktyg för verksamhetsutveckling och kvalitetsuppföljning Catarina Carlberg Tekniska fakultetskansliet Linköpings tekniska högskola Kvalitetsutvecklingsprojekt syftande

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Detta är bara några, viktiga och aktuella ting som jag funderar på, när jag sitter här hemma i kvällsljuset och sommarvärmen.

Detta är bara några, viktiga och aktuella ting som jag funderar på, när jag sitter här hemma i kvällsljuset och sommarvärmen. CAMPUSAKTUELLT HÖGSKOLAN KRISTIANSTADS NYHETSBREV Nr 0 v 25 2002 Rektor har ordet Kära medarbetare! Det var tyvärr ett tag sedan ni fick ett nummer av Campus-aktuellt. Vårterminen har faktiskt passerat

Läs mer

Redovisning Student Green Day

Redovisning Student Green Day Redovisning Student Green Day 2014-12-22 Sammanfattning Student Green Day är en mötesplats i form av en tävling. En mötesplats för studenter, lärare, näringsliv och offentlig sektor. För att få en tvärvetenskaplig

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

2. Innehållsförteckning

2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Marknadsföring betyder oerhört mycket för MQ. De sattsar allt på utomhusreklam som ger ett stort intryck istället för att sprida ut reklamen. De börjar förbereda sina kampanjer långt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

IDENTITET ATT BYGGA ECOTURE

IDENTITET ATT BYGGA ECOTURE BRANDBOOK IDENTITET ATT BYGGA ECOTURE Varumärken är ett diffust begrepp. Alla pratar om det men egentligen existerar det inte annat än i konsumenternas huvuden. På dagens marknad växer sig betydelsen

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer