Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolan i Lidingö stad läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolan i stad läsåret 9-

2 Ansvarig för kvalitetsredovisningen för förskoleverksamheten och skolan i stad läsåret 9- är Maria Elmér, chef för Kvalitet, utveckling och forskning, utbildningsförvaltningen, stad.

3 Sammanfattning Syftet med utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning är att årligen följa upp och få en samlad bild av förskoleverksamheten och skolan på och att bidra till en kvalitetsutveckling. Till grund för den övergripande kvalitetsredovisningen ligger kvalitetsuppföljningsbesöken, verksamheternas kvalitetsredovisningar, statistik från utbildningsförvaltningen stad samt från Statistiska centralbyrån, utbildningsförvaltningens brukarundersökning och LJUS på kvalitet. I kvalitetsredovisningen relateras även till utbildningsnämndens mål. Kvalitetsredovisningen visar att mycket är bra på s skolor och förskolor men det finns också områden som behöver utvecklas. Måluppfyllelsen i verksamheterna är generellt mycket hög när det gäller kunskapsresultaten. Om måluppfyllelsen ska kunna öka ytterligare måste förbättringar genomföras när det gäller elevers inflytande, stress samt diskriminering och kränkande behandling. Det som framkommer i kvalitetsredovisningen är ett stöd för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete. Granskningsområden läsåret 9- har varit följande: Ledarrollen på olika nivåer: - områdesnivå - förskolechefs/rektors nivå - grupp/klassnivå Föräldrasamverkan

4 Innehåll Inledning...3 Utbildningsnämnden...4 Tillvägagångssätt...5 Kvalitetsuppföljningsbesök...5 Kvalitetsredovisningar...5 LJUS på kvalitet...5 Brukarundersökning...6 Statistiska uppgifter...7 Bakgrundsfaktorer...8 Organisation...8 Ekonomiska förutsättningar...9 Utbildningsnämndens granskningsområden... Uppföljning av granskningsområden Granskningsområden Barn och elever i behov av särskilt stöd...15 Stöd och hälsa...15 särskola...16 Ledvik...17 Modersmål...19 Verksamheterna... Förskoleverksamhet... Grundskolan...29 Fritidshem... Gymnasiet...52 Vuxenutbildningen...57 Granskningsområden Referenser... Bilagor

5 Inledning I det systematiska kvalitetsarbetet är utgångspunkten FN:s barnkonvention och barnets bästa. Även i den nya skollagen anknyts till detta i 1 kap. Särskild hänsyn till barnets bästa 8 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Vår förhoppning är att rapporten väcker tankar och diskussioner om hur utbildningen ska utvecklas ytterligare och att du som arbetar på förskolan eller skolan i stad eller som är elev eller förälder funderar över hur det är på din skola och förskola. I vilken utsträckning gäller förbättringsområdena din förskola eller skola och vad kan du/ni göra för att det ska bli ännu bättre? För att kunna mäta kvaliteten i verksamheterna måste det finnas gemensamma och tydliga kvalitetsindikatorer. Indikatorer kan till exempel vara betyg, nationella och kommunala mål. Förskolans och skolans verksamhet är dock betydligt mer komplicerad än så, den låter sig inte endast mätas med enkel statistik. Därför blir nästa steg att förbättra det strukturerade kvalitetsarbetet och att införa ytterligare indikatorer relaterade till de nationella målen samt att införa gemensamma begrepp för kvalitets- och utvecklingsarbetet. Det är viktigt att sätta ord på de egna framgångsfaktorerna men också att se bristerna och diskutera dem. Den viktigaste delen av kvalitetsprocessen är de åtgärder för utveckling som blir resultatet av dessa diskussioner. Kvalitetsarbetet främjar dialog, öppenhet för nya idéer och delaktighet. En svårighet med att införa gemensamma indikatorer har varit att skolorna på använder sig av olika kvalitetsuppföljningssystem 1, som också innebär kostnader för enheterna. Det finns likheter mellan de olika systemen vilket innebär att alla förskolor och skolor till någon del kan använda sina erfarenheter och kunskaper från det lokala kvalitetsarbetet. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kommer under våren 11 att presentera ett gemensamt system på för det systematiska kvalitetsarbetet. I kvalitetsredovisningen är följande definition av kvalitet utgångspunkt: Mål och resultat I vilken mån en verksamhet förverkligat nationella och kommunala mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer samt strävar efter att förbättras. Strukturellt Det kommunala perspektivet för kvalitet i förskolan och skolan är ett genomförande perspektiv. Det vill säga hur resurserna fördelas, hur ledarskap utövas, hur organisationen av det pedagogiska arbetet ser ut och hur nöjda föräldrar, barn och elever är. Pedagogiskt Ett pedagogiskt perspektiv fokuserar på förskolans och skolans kvalitet främst utifrån deras uppdrag och de processer som leder till lärande och utveckling. 1 SIQ, Qalis, Investors people och BRUK 3

6 Kvalitetsredovisningen visar att mycket är bra på s skolor och förskolor men det finns också områden som behöver utvecklas. Måluppfyllelsen i verksamheterna är generellt mycket hög när det gäller kunskapsresultaten. Om måluppfyllelsen ska kunna öka ytterligare måste förbättringar genomföras när det gäller elevers inflytande, stress samt diskriminering och kränkande behandling. Det som framkommer i kvalitetsredovisningen är ett stöd för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för all skol- och förskoleverksamhet i staden och utbildningsförvaltningen lyder under utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens mål följs upp i kvalitetsredovisningen och är följande för läsåret 9-: Våra förskolor och skolor drivs med fokus på kunskap och lärande. Alla barn och elever ges likvärdiga möjligheter. Stor hänsyn tas till barn i behov av särskilt stöd. Arbetet i förskolor och skolor kännetecknas av respekt och hänsyn samt ordning och reda. I verksamheten råder trygghet, trivsel, lugn och arbetsro. Mobbning tolereras inte, ej heller kränkande ord eller annat förtryck. Alla barn och elever ges möjlighet till fysisk aktivitet varje dag. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att utbildningsnämndens mål är problematiska att utvärdera. Till exempel är det olyckligt att samma mål innehåller två eller flera områden. Det har i sin tur fört med sig att det enda mål som är helt uppfyllt är Våra förskolor och skolor drivs med fokus på kunskap och lärande. Måluppfyllelsen av nämndens mål kommenteras inte vidare i kvalitetsredovisningen. 4

7 Tillvägagångssätt Till grund för den övergripande kvalitetsredovisningen ligger kvalitetsuppföljningsbesöken, verksamheternas kvalitetsredovisningar, statistik från utbildningsförvaltningen stad samt från Statistiska centralbyrån, utbildningsförvaltningens brukarundersökning 2 och LJUS på kvalitet. I kvalitetsredovisningen relateras även till utbildningsnämndens granskningsområden. Kvalitetsredovisningen för förskoleverksamheten och skolor i stad läsåret 9-, är skriven utifrån ett kommunövergripande och generellt perspektiv. Vissa tabeller och diagram visar dock resultat uppdelade på skolor. Kvalitetsuppföljningsbesök Kvalitetsgruppen 3 besöker förskolor, skolor och samtalar med chefer, representanter för personal, elever och föräldrar. Utgångspunkten för samtalen är nationella och kommunala mål, förskolors och skolors systematiska kvalitetsarbete och årets granskningsområden: Ledarrollen på olika nivåer: - områdesnivå - förskolechefs/rektors nivå - grupp/klassnivå Föräldrasamverkan Kvalitetsredovisningar Verksamheterna skriver varje år kvalitetsredovisning som lämnas in till utbildningsförvaltningen. LJUS på kvalitet LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg kommuner. Syftet med LJUS samarbetet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kvaliteten i verksamheterna. Pedagoger och chefer utvärderar förskolor och skolor i en annan kommun än den egna. Samarbetet bidrar till nytänkande och kompetensutveckling såväl för utvärderarna som för förskolor och skolor. Under läsåret 9- utvärderades två förskolor, kommunala Farkostens förskola och enskilda Montessoriförskola. Vidare tre kommunala skolor, Larsbergs skola, Sticklinge skola och Gångsätra gymnasium. Till kom 11 utvärderare från de andra kommunerna, fem skolledare och sex pedagoger. Från s skolor och förskolor var det 15 utvärderare som besökte de andra LJUS kommunerna, 13 pedagoger och två skolledare. 2 Genomfördes av Pilen AB mars/april och Synovate november 9. 3 Från och med 1 januari heter enheten Kvalitet, utveckling och forskning. 5

8 LJUS på kvalitet startade 6. Det började som ett projekt men övergick hösten 8 till att bli ett permanent arbete. Tanken är att varje enhet på ska bli utvärderade inom ramen för LJUS vart sjätte år. Det har emellertid visat sig vara svårt att hålla den tidplanen. När utvärderingen är genomförd och återrapporterad lämnar LJUS sitt uppdrag och det är förskolechefens eller rektors ansvar att driva förändringsarbetet utifrån det som framkommit i rapporten. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning menar att det är viktigt att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som LJUS utvärderingarna genererar. Förskolor och skolor måste bättre ta tillvara det som framkommer i LJUS utvärderingarna. Lärande exempel finns tillgängligt på LJUS på kvalitets hemsida, vilka bättre kan användas som goda exempel i övriga verksamheter. En arbetsgrupp är tillsatt för att undersöka hur på bästa sätt kan tillvarata den kompetens som LJUS på kvalitet genererar, även mellan utvärderingarna. Brukarundersökning Utbildningsförvaltningen genomför sedan år 2 årligen en brukarundersökning. Från och med våren har samarbetet med LJUS kommunerna utökats till att även omfatta brukarundersökningen. Undersökningen genomförs numera under vårterminen, antalet frågor är betydligt färre än tidigare och enkäten besvaras elektroniskt. En annan förändring är att det delvis är elever och föräldrar från andra skolår som besvarar enkäten jämfört med tidigare år. Undersökningen riktar sig till föräldrar/vårdnadshavare med barn i förskoleverksamheten och årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan samt till elever i årskurs 3, 5 och 8. Eleverna ska besvara frågorna under skoltid. Föräldrar/vårdnadshavare får ett brev med lösenord hemskickat för att besvara enkäten elektroniskt. Gymnasieskolorna, fritidshemmen och särskolan ingår inte i undersökningen. Brukarundersökningen genomförs av Pilen AB. Brukarundersökningen är en så kallad attitydundersökning vilket i det här sammanhanget betyder att svaren måste tolkas och analyseras professionellt. Bland annat måste hänsyn tas till att uppriktigheten i svaren kan variera. Det finns felkällor som grupptryck och den aktuella situationen på skolan när undersökningen genomförs. Svarsfrekvensen har betydelse för resultatens tillförlitlighet. I det följande presenteras svarsfrekvensen från brukarundersökningen uppdelat på de olika kommunerna samt kommunal respektive enskild/fristående verksamhet. Eftersom gymnasieskolan ej omfattas av Pilens undersökning presenteras resultat från årskurs 2 på gymnasiet från Synovates undersökning från hösten 9. Tabell 1. Svarsfrekvens Pilen 9/ Järfälla Sigtuna Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Familjedaghem (%) Förskola 821 (45%) 494 (57%) 1357 (49%) 723 (64%) 784 (41%) 237 (54%) Elever år (86%) 66 (77%) 9 (88%) (71%) 333 (81%) 29 (57%) Elever år 5 3 (%) 57 (72%) 612 (91%) 34 (65%) 314 (78%) 31 (59%) Elever år (52%) 26 (68%) 469 (74%) 163 (88%) 193 (49%) 24 (19%) 6

9 Tabell 2. Svarsfrekvens Pilen 9/ Solna Sundbyber g Upplands-Bro Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Familjedaghem Förskola 1324 (58%) 8 (54%) 762 (49%) 288 (53%) 584 (44%) 44 (57%) Elever år (84%) (63%) 248 (%) 13 (77%) 2 (%) 5 (28%) Elever år (%) 36 (92%) 224 (91%) 32 (82%) 228 (93%) 11 (65%) Elever år (78%) 51 (85%) 1 (71%) 42 (81%) 196 (%) ingen uppg Tabell 3. Svarsfrekvens Synovate 9/ 9/ 8/9 Gymnasium 345 (95%) 351 (%) Svarsfrekvensen på i Pilens brukarundersökning varierar från 45 % för föräldrar till barn i förskolan till % för elever i kommunala skolor årskurs 5. Svarsfrekvensen för eleverna i gymnasieskolan uppgår till 95 %. Trots den stora variationen och i vissa fall låga svarsfrekvensen har vi valt att presentera material från de flesta respondentkategorierna. Den högsta svarsfrekvensen finns bland elevsvaren. Den låga svarsfrekvensen för elever i årskurs 8, kommunala skolor, beror bland annat på att en del elever inte svarat på enkäten i skolan samt att Torsviks skola inte deltagit i undersökningen. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att skolorna handhar genomförandet av undersökningen på olika sätt, vilket försvårar möjligheten till jämförelse. Därför är det viktigt att säkerställa att förskolor och skolor genomför brukarundersökningen på ett likvärdigt sätt. Brukarundersökningen är ett viktigt verktyg för att mäta verksamheternas kvalitet och en möjlighet för elever och vårdnadshavare att vara med och påverka. Det finns en enkättrötthet bland elever och vårdnadshavare. Förutom den koncerngemensamma brukarundersökning som utbildningsförvaltningen utför förekommer det att förskolor och skolor har egna enkätundersökningar. Det kan vara ett av skälen till att svarsfrekvensen utvecklas negativt. Det är viktigt att på olika sätt öka svarsfrekvensen, till exempel genom att informera om betydelsen av att delta i brukarundersökningen. Statistiska uppgifter Statistik är hämtad från utbildningsförvaltningen stad samt Statistiska centralbyrån. 7

10 Bakgrundsfaktorer Organisation Till läsåret -11 genomfördes en omorganisation inom utbildningsförvaltningen. Torsvik-Bodals skolområde är ett gemensamt skolområde och Käppala-Högsätra likaså medan Källängens skolområde är oförändrat. Resursskolan Ledvik, Särskolan, Modersmål och Musikskolan bildar ett gemensamt skolområde, liksom de båda gymnasieskolorna och vuxenutbildningen. Skolområden/kommunala Käppala, Bodal, Högsätra Torsvik Källängen Särskolan, Ledvik, Musikskolan och Modersmål Gymnasiet, Vuxenutbildningen Kvalitetsredovisningen omfattar läsåret 9- och då arbetade skolorna och förskolorna enligt den tidigare organisationen. Kvalitetsuppföljningsbesöken har genomförts utifrån den gamla organisationen förutom vid samtalen med ledningsgrupperna som har träffats i de nya områdena. De kommunala förskolorna, skolorna och pedagogisk omsorg/familjedaghem 4 på organiseras i fem skolområden där områdeschefen har det övergripande ansvaret. Varje område är i sin tur indelat i enheter som leds av förskolechef eller rektor. Områdeschef, förskolechefer och rektorer utgör tillsammans områdets ledningsgrupp. Skolområden/ kommunala Bodal Högsätra Skolor Skolor Larsberg F-5 Lilla Högsätra F-5 Bodal F-9 Skärsätra F-5 Förskolor Högsätra 6-9 Baggeby gård Förskolor Farkosten Högsätra Fyrtornet Treklövern Larsberg Tuppen Stockby Skärsätra Familjedaghem Källängen Skolor Bo F-3 Klockargården F-3 Rudboda F-5 Källängen 4-5 Källängen 6-9 Förskolor Nallebjörnen Kalvhagen Kaninen Yttringe Björklövet Käppala Skolor Ljungbacken F-3 Tallberget F-3 Käppala 4-9 Förskolor Ljungbacken Brevik Äppelbo Käppala Torsvik Skolor Sticklinge F-5 Torsvik F-5 Torsvik 6-9 Förskolor Torsvik Lejonet Stenbiten Hopprepet Abborren Forellen 4 Det sista kommunala familjedaghemmet upphörde september. 8

11 På finns fem fristående grundskolor. De fristående skolorna varierar i storlek. Fristående skolor/förskolor Albatross Montessori Animo Montessori skola skola F-5 F-5 I Ur och Skur F-5 Förskola Futura skolan F-8 Förskola Vittra F-9 Förskola På finns 26 förskolor och 38 pedagogisk omsorg/familjedaghem i fristående/enskild regi. Enskilda förskolor, familjedaghem och fristående skolor är självständiga enheter. stad har ett tillsynsansvar för den enskilda förskoleverksamheten. Skolverket har tillsynsansvaret för de fristående skolorna. De två kommunala gymnasieskolorna, Hersby och Gångsätra leds av en enhetschef och en eller två programrektorer. Den fristående gymnasieskolan Stillerska filmgymnasiet startade höstterminen 9. Den deltar ännu inte i kvalitetsuppföljningsarbetet. Ekonomiska förutsättningar stad har ett konkurrensneutralt pengsystem när det gäller fördelning av ekonomiska resurser till verksamheterna. Sedan år 3 är pengbeloppen likvärdiga i verksamheterna, det vill säga oavsett om det är fristående, enskild eller kommunal verksamhet. Från och med januari 9 infördes särskolepeng. s pengbelopp avser täcka samtliga kostnader med få undantag. Ett sådant undantag är sökbara medel avseende barn i behov av särskilt stöd. 9

12 Utbildningsnämndens granskningsområden Utbildningsnämnden i stad beslutar varje år om ett eller flera granskningsområden. Dessa följs upp och redovisas i kvalitetsredovisningen. Uppföljning av granskningsområden 8-9 Förskolors och skolors kvalitets- och utvecklingsarbete samt kvalitetsredovisning Ledarrollen på olika nivåer: - områdesnivå - förskolechefs/rektorsnivå - grupp/klassnivå Granskningsområde Ledarrollen på olika nivåer är med för andra året i rad. I det följande presenteras först uppföljning av granskningsområdet Förskolors och skolors kvalitets- och utvecklingsarbete samt kvalitetsredovisning, därefter presenteras förra årets redovisning av granskningsområde om ledarrollen och slutligen en redogörelse om Ledarrollen på olika nivåer utifrån årets uppföljning och Föräldrasamverkan. Förskolors och skolors kvalitets- och utvecklingsarbete samt kvalitetsredovisning Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning och analys Enheten för kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att det är svårt att på ett övergripande plan se tydliga åtgärder från föregående år och förbättringar av verksamheternas kvalitetsredovisningar. När det gäller det strukturerade kvalitets- och utvecklingsarbetet finns många pågående processer. På flera skolor och förskolor har medvetenheten ökat om betydelsen av ett strukturerat kvalitetsarbete. På andra enheter finns inte samma medvetenhet, personalen deltar inte och då är det ofta förskolechefen eller rektor som själva skriver kvalitetsredovisningen. Det är angeläget att samtliga förskolor och skolor på arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också förtydligat i den nya skollagen och i läroplanerna. Förbättringsområden Förankra och öka delaktigheten hos all personal kring arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också viktigt att skapa en förståelse för att det systematiska kvalitetsarbetet inte bara är kontrollerande utan även är främjande, i syfte att stötta enheterna i förbättrings- och utvecklingsarbetet. Ledarrollen på olika nivåer Ledarrollen på olika nivåer: - områdesnivå - förskolechefs/rektorsnivå - grupp/klassnivå

13 I förra årets kvalitetsredovisning konstaterades följande: Ledarrollen i skolan och dess betydelse för framgångsrika skolor, har under senare år diskuterats alltmer. Fokus har varit både på rollen som ledare/chef i verksamheterna och på pedagogens roll i gruppen/klassen. Utvärderingar 5, kunskapsöversikt 6 och forskning 7 pekar på en koppling mellan ledarskapet bland annat när det gäller barn/elevers prestationer och skolornas förändringsarbete. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning har samtalat i olika gruppkonstellationer med förskollärare och lärare, förskolechefer, rektorer och områdeschefer. Det är ett första steg i kartläggningen av hur ledarskapet utövas inom utbildningsförvaltningen på, hur det kan utvecklas och framförallt, vilket ledarskap som behövs i verksamheterna för att möta nya utmaningar. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning ställde en öppen fråga: Hur ser du på din ledarroll utifrån ditt uppdrag? För att få en överblick och struktur över svaren har följande kategorisering gjorts: Pedagoger Diffus uppfattning om den egna ledarrollen, är jag en ledare? Instrumentellt ledarskap, oreflekterat Reflekterar över ledarrollen, förebild Förskolechefer och rektorer Diffus uppfattning om den egna ledarrollen Chef, oreflekterat Ledare, reflekterande Områdeschefer Eftersom det endast är fem områdeschefer redovisas inte deras svar om hur de uppfattar sin ledarroll Pedagoger 1. Diffus uppfattning om den egna ledarrollen, är jag en ledare? Sammanfattningsvis är den här gruppen av pedagoger förvånad över frågan. De ser inte sig själva som ledare. De är inte klara över sitt uppdrag utan har en allmän uppfattning om att de är i förskolan/skolan för barnens/ elevernas skull. Ledord: ordning och reda 2. Instrumentellt oreflekterat ledarskap Sammanfattningsvis resonerar den här gruppen utifrån att de utför sitt uppdrag genom konsekvens och tydlighet och att de gör som de blir tillsagda. Ledord: kontroll, konsekvens 3. Reflekterar över ledarrollen, förebild Sammanfattningsvis fokuserar den här gruppen på ledarrollen utifrån att de ser sig själva som förebilder. De uttrycker att de har en helhetssyn på lärande och att de är flexibla. Ledord: ömsesidig respekt, att skapa en relation till varje barn/elev Förskolechefer och rektorer 1. Diffus uppfattning om den egna rollen Sammanfattningsvis ger den här gruppen chefer intrycket av att inte ha tänkt igenom sitt uppdrag. De talar hellre om andras ledarskap än om sitt eget. Ledord: brist på tid, problem 2. Chefskap, oreflekterat Sammanfattningsvis beskriver den här gruppen ledarrollen utifrån att det handlar om administration, ekonomi och tydlighet. Ledord: peka med hela handen 5 McKinsey&Company 6 Skolverket, 9 7 Hargreaves & Fink, Ludvigsson, Ogden 11

14 3. Ledarskap, reflekterande Sammanfattningsvis beskriver den här gruppen ledarrollen utifrån begrepp som lyhördhet, delaktighet, stöttande, teambuilder. Ledord: kommunikation och delaktighet Analys Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att granskningsområdet om ledarrollen på olika nivåer är angeläget. Resultatet av samtalen visar att synen på ledarrollen har en stor variation. Den pedagogiska ledarrollen i gruppen/klassen och ledarrollen i förskolor och skolor tillmäts allt större betydelse och därför är det extra angeläget att diskutera hur den tar sig uttryck. En kategori pedagoger beskriver ledarrollen utifrån en omedvetenhet om den egna rollen och läroplansuppdraget. De ger uttryck för att de tycker mycket om barn och att det är viktigt med ordning och reda. En annan kategori pedagoger är något medvetna om sin ledarroll och sitt uppdrag. De ger uttryck för att det är viktigt att vara tydlig och att ha kontroll. Dessa båda kategorier av pedagoger beskriver en instrumentell och relativt oreflekterad ledarroll. Den tredje kategorin pedagoger lyfter fram läroplansuppdraget som det centrala och de beskriver sitt förhållningssätt som respektfullt. Ledarrollen beskrivs som komplex där de som ledare växlar mellan olika roller beroende på sammanhanget. En kategori chefer har svårt att beskriva sin roll, de talar hellre om andras ledarskap och de betonar att tidsbristen präglar arbetet. Det kan bland annat handla om bristen på kommunikation. En annan kategori chefer förklarar att det i första hand handlar om att vara CHEF. Uttrycket att peka med hela handen används som en problemslösningsstrategi och som en ledarfilosofi. Dessa båda kategorier beskriver ledarrollen utifrån färdiga modeller eller kanske snarare ledarstilar som går att applicera generellt. Det är ett oreflekterat ledarskap. En tredje kategori chefer anser att kommunikation, lyhördhet och delaktighet är viktiga ingredienser för att utföra ledaruppdraget. De talar om olika ledarskap i olika sammanhang. De är flexibla i sin ledarroll och anpassar den till olika situationer och förutsättningar. De beskriver sin ledarroll utifrån ett respektfullt förhållningssätt och där uppdraget är tydligt formulerat. Det centrala i kategori tre, både när det gäller pedagoger och chefer, är att de är lyhörda och flexibla till människor, miljöer och förutsättningar. Till exempel kan det ibland krävas att peka med hela handen medan det ibland krävs att vara en god kommunikatör. Konsten är att veta när! Förbättringsområden Öka medvetenheten och betydelsen kring ledarrollen och uppdraget. 12

15 Granskningsområden 9- Ledarrollen på olika nivåer, granskningsområde 9- Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning och analys Kvalitetsuppföljningen visar inte på några större förändringar när det gäller arbetet med förskolechefers, rektorers, förskollärares och lärares medvetenhet om den egna ledarrollen. Ledarskapet i förskola och skola är både ur ett chefs- och lärarperspektiv centralt för en förskolas och skolas framgång. Första steget är att öka den egna medvetenheten, skapa tid för att diskutera uppdraget och den pedagogiska ledarrollen både för chefer och för lärare. Det är faktorer som är väl kända och mot den bakgrunden är det bekymmersamt att förskolor och skolor arbetar begränsat med ledarrollen och ledarskapet. Det är viktigt att det finns möjlighet att utbyta erfarenheter inom den egna skolan och i det egna skolområdet, något som förskollärare och lärare efterfrågar. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att ledarrollen och ledarskapet utövas på olika sätt i olika enheter. Vid kvalitetsuppföljningsbesöken framkommer betydelsen och konsekvenser av hur ledarskapet utövas. Det framgår både i samtalen med lärare, förskollärare, föräldrar och elever. Förskolechefer och rektorer som är trygga i sin ledarroll skapar en miljö som ger förutsättningar för alla att våga komma till tals och där en ömsesidig respekt finns. Det ger positiva ringar på vattnet i barngrupper, klassrum och i samverkan med föräldrar. Det är en sak att ha en ambition med sitt ledarskap och sin ledarroll samt att teoretiskt kunna beskriva dessa och en annan att faktiskt genomföra det i praktiken. Vid kvalitetsuppföljningsbesöken uttrycker samtliga kategorier ett önskemål från utbildningsförvaltningen centralt att kommunicera vilka förväntningar som finns på ledarskap och ledarrollen och vilka krav som ställs. Det vill säga en gemensam plattform som både bidrar till en ökad tydlighet och trygghet. Förskollärarna beskriver att de uppfattar sin roll som otydlig och att det är svårt att få mandat som ledare i arbetsgruppen och att det framförallt tar tid. Rektorer och förskolecheferna uttrycker att det finns en utsatthet som chef och att arbetssituationen är pressad. Några av cheferna utrycker det på följande sätt: Vi går hela tiden på högvarv, vi har inga marginaler Vi hinner sällan tänka efter, det går i ett En lärare säger: Svårt att släppa det gamla och fylla på med det nya, det är för fullt i garderoben något måste ut Förbättringsområden Ökad medvetenhet om ledarskapet och ledarrollens betydelse för barnens och elevernas lärande och utveckling. Skapa möjlighet och tid till erfarenhetsutbyte på enheterna och inom skolområdet. Ökat erfarenhetsutbyte för cheferna bland annat inom ramen för kvalitetsforum. En gemensam plattform för ledarrollen och ledarskapet inom utbildningsförvaltningen. 13

16 Föräldrasamverkan Vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över sina barns utbildning. I den nya skollagen står det också att det måste finnas ett forum för samråd. Verksamheterna har också en informationsskyldighet till vårdnadshavarna. Skolan/förskolan och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande. Förskolor och skolor beskriver föräldrasamverkan utifrån att de informerar, har föräldramöten och utvecklingssamtal. De beskriver också att de känner stora krav på sig från vårdnadshavarna, vilka ibland kan vara svåra att hantera. Analys Förskolan har en lång tradition av att samverka med hemmen. Det finns flera naturliga mötesplatser, som regel möts och samtalar personalen med vårdnadshavarna när barnen lämnas och hämtas på förskolan. De flesta förskolor skriver också veckobrev som skickas hem. I grundskolans ges som regel kontinuerlig informationen till föräldrarna genom veckobrev som i de tidiga skolåren har en mer allmän inriktning, för att mer inriktas på information kring läxor och prov i de högre årskurserna i grundskolan. I gymnasieskolan förekommer inte denna typ av information till föräldrarna. Det är viktigt att skilja på information och gemensamma trivselaktiviteter och att samarbeta med vårdnadshavarna kring barnens och elevernas utveckling och lärande. Vid kvalitetsuppföljningssamtalen med vårdnadshavarna framkommer en önskan att vara med och ta ett ansvar för sina barns skolgång. På flera skolor säger föräldrarna att de är nöjda med samarbetet. De beskriver att de själva har mycket att göra i sin vardag och att de har förtroende för att skolan sköter sitt uppdrag. På andra skolor är föräldrarna missnöjda med information och samarbete, det finns en oro för att inte få veta när saker inträffar och problem uppstår då har vi ingen möjlighet att vara med och hjälpa till. På de skolor där både personal och vårdnadshavare är nöjda med samarbetet kan enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstatera att det från skolans sida finns en positiv inställning till samverkan med vårdnadshavarna, det finns ett tydligt och bekräftande förhållningssätt. Till exempel ställer skolan inga krav på att föräldrarna måste delta i olika sammanhang utan har en förståelse för att livet ser olika ut i olika skeden och de föräldrar som har tid och möjlighet bjuds in att delta i olika typer av föräldraråd. På dessa skolor uppfattar enheten för Kvalitet, utveckling och forskning att ledningen för skolan och personalen är trygga i sina respektive roller och att de är väl förtrogna med sina uppdrag och har en hög kompetens. Vissa rektorer uttrycker att de hanterar föräldrar, medan andra uttrycker att de samarbetar med föräldrar. Förbättringsområden En planering för verksamhetens föräldrasamverkan. Att gå från information till samverkan. Att se föräldrarna som ett stöd och en tillgång i skolan/förskolan. 14

17 Barn och elever i behov av särskilt stöd Stöd och hälsa Stöd- och hälsa är utbildningsförvaltningens centrala enhet för stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd. Inom enheten arbetar personal med olika specialistkompetenser. Enheten är en resurs för verksamheterna, såväl för de kommunala som för de enskilda/fristående förskole- och skolverksamheterna. Som exempel kan nämnas att förskolepsykologerna har haft uppdrag i sammanlagt 34 förskolor under läsåret. Av dessa var kommunala förskolor vilket betyder att procent av de kommunala förskolorna anlitat förskolepsykologerna i Stöd och hälsa. Det är framförallt pojkar i åldersgruppen två till tre år som är representerade i konsultationerna. Exempel på svårigheter som förskolepsykologerna arbetat med är samspel och lek med andra barn, aggressivt beteende, rädsla och ängslan, avskärmad/svår att få kontakt med, oro för hemsituationen. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning och analys Synliggöra Stöd och hälsas arbete ytterligare, det vill säga tydliggöra de olika kompetenserna som finns i enheten och deras uppdrag. Utvärdera, följa upp och planera utifrån ett gemensamt kvalitetshjul för att öka samarbetet inom enheten och bli mer synliga i verksamheterna. Stöd och hälsa har inte skrivit en gemensam kvalitetsredovisning. Det är endast förskole-psykologerna som skriver kvalitetsredovisning inom Stöd och hälsa. Förbättringsområden Genomför uppföljning av resursfördelningen till verksamheterna. Uppföljning av Skoldatatekets verksamhet. En gemensam kvalitetsredovisning. Tabell 4. Fördelning av resurser för barn och elever i behov av särskilt stöd 9 Stödresurser till förskolan, tkr Stödresurser till grundskolan, tkr varav externa placeringar varav rörligt resursstöd Stödresurser till gymnasieskolan, tkr varav externa placeringar varav rörligt resursstöd Skolskjuts externa placeringar, tkr Summa rörlig resurs och externa placeringar

18 särskola Särskolan i stad har sina undervisningslokaler på fyra olika skolor. Eleverna på särskolan har individuella utvecklingsplaner och i vissa fall åtgärdsprogram. Det finns elever som är inskrivna i särskolan som även är integrerade i grundskolan. Gymnasiesärskolan finns på Gångsätra gymnasium på Bodals skola. Tabell 5. Antal elever särskola 9/ 8/9 Obligatoriska särskolan varav andel i % grundsärskola varav andel i % träningsskola Gymnasiesärskola varav andel i % yrkesträning 82 varav andel i % verksamhetsträning 18 varav andel i % nationellt program Särvux Fritidshem Det totala antalet elever i särskolan har ökat det senaste året. Andelen elever inom de olika verksamheterna har också förändrats både i grundsärskolan och i gymnasiesärskolan. Analys På särskola är all personal delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, både individuellt och arbetslagsvis. I kvalitetsredovisningen framkommer att det funnits brister i ledningsorganisationen. För att förbättra det har tre nya arbetslagsledare utsetts och dessutom har arbetslagen blivit mindre. Arbetslagsledarna har gått en utbildning för att bättre kunna genomföra sitt nya uppdrag. Särskolan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och de samarbetar med habiliteringen, kultur och fritidsförvaltningen och deltar i flera olika nätverk. För att höja kvaliteten och måluppfyllelsen konkretiseras de individuella målen och lärandet är upplevelsebaserat. Det utgår från varje elevs lärstil och förutsättningar. Förbättringsområden Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare genom att använda BRUK 8. 8 Skolverkets kvalitetsverktyg: Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet 16

19 Ledvik Ledvik är resursenhet för elever i behov av särskilt stöd. Ledviks verksamhet är geografiskt placerade på olika skolor på. Totalt 75 elever gick på Ledviks skolor läsåret 9-. Resursenhet, Ledviks skolor Bergsskolan, Almskolan, F-5, F-5, resursskola verksamhet för elever med en pragmatisk språkstörnin g Ekskolan, F-5, verksamhet för elever med autism och Aspergers syndrom Parkskolan, 6-9, resursskola Kärnskolan, 6-9, verksamhet för elever med långsam inlärningstak t Dalskolan, 6-9, verksamhet för elever med autism och Aspergers syndrom Tabell 6. Antal elever Elever per årskurs Förskoleklas 3 s Totalt 75 17

20 Svenska Ej nått målen G A 84% 16% B % % C % % D 84% 16% E % % F 67% 33% G 84% 16% H 67% 33% Matematik A % % B 84% 16% C 84% 16% D 84% 16% E % % F 84% 16% G 67% 33%. Nationella prov i årskurs 5 redovisas ej då för få elever deltagit. Tabell 8. Nationella prov årskurs 9 Ej nått målen G VG MVG Svenska 21% 58% 21% Engelska 31% 42% 16% 11% Matematik 47% 42% 5% 11% Tabell 9. Betygsstatistik År 9 Ej betyg G VG MVG Svenska Engelska Matematik År 8 Ej betyg G VG MVG Svenska Engelska Matematik Betygsresultaten på Ledvik är goda. Det är emellertid svårt att göra jämförelser med andra skolor eller dra några långtgående slutsatser enbart utifrån betygsstatistiken och resultaten på de nationella proven. 18

21 Analys Flera av eleverna kommer till Ledvik med kunskapsluckor. Orsaken till kunskapsluckorna kan vara frånvaro eller specifika inlärningssvårigheter. Betygresultaten har stor variation och visar inte alltid elevernas framsteg under sin tid på Ledvik. I årskurs 8 är det få elever. Lärarna på Ledvik har arbetat med att utveckla elevinflytandet under året. Arbetet med värdegrunden är centralt och präglar Ledviks arbete, det är ett ständigt pågående arbete. Ett prioriterat område under året har varit att utveckla elevernas läsförmåga. För planeringen av undervisningen har lärarna använt en gemensam mall för pedagogiska planeringar. Samarbetet med föräldrarna är välplanerat och regelbundet. Föräldrar säger vid kvalitetsuppföljningen att de känner sig respekterade och att skolan inger förtroende. Både lärare och föräldrar problematiserar grundskolornas förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En del av Ledviks elever har gått många år i skolan och inte fått den hjälp de har behövt och i vissa fall har de blivit kränkta. Eleverna berättar att de har bra lärare och får den hjälp de behöver. De tycker att det är skönt att alla känner alla och att det är mindre stök. Eleverna tycker att det är tråkigt att de inte har musik. Vidare anser de att skolan ringer hem till föräldrarna för ofta: Vi får inte göra något bus då blir det hemringning Förbättringsområden Utveckla matematikundervisningen mot ett mer laborativt arbetssätt, ge fler elever på Ledvik möjlighet att använda datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Utveckla elevinflytandet ytterligare. Modersmål Barn i familjer med annat modersmål än svenska har rätt till modersmålstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Minst en förälder/vårdnadshavare ska ha ett annat språk än svenska som sitt modersmål och språket ska användas aktivt i hemmet. Ansvarig för modersmålsenheten är en rektor. En omfattande organisationsförändring har genomförts av modersmålsundervisningen under läsåret 9-. Det har både varit positiva och negativa reaktioner på denna förändring. En utvärdering kommer att genomföras för att se om omorganisationen har fått avsedd effekt. 19

22 Verksamheterna Varje skolform redovisas för sig med följande disposition. Inledningsvis presenteras uppföljning/åtgärder av föregående års kvalitetsredovisning och statistik. Till grund för analyserna och förbättringsåtgärderna ligger brukarundersökningen, statistik, kvalitetsuppföljningsbesöken, kvalitetsredovisningar samt LJUS på kvalitet. Förskoleverksamhet Den kommunala förskoleverksamheten ingår i skolområdena och har delvis olika organisationer. Det framkommer vid kvalitetsuppföljningsbesöken att förskolechefer efterfrågar mer av koncerntänkande. Det är väsentligt att det finns en balans mellan decentralisering och centralisering. Det är också viktigt att beakta huvudmannens ansvar i olika frågor. Vidare efterfrågar personal och chefer på de kommunala förskolorna utökade möjligheter att träffas inom det egna området för att utbyta erfarenheter och diskutera områdesgemensamma frågor. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Andelen pedagogiskt utbildad personal har ökat det senaste läsåret med 2 procentenheter i den kommunala verksamheten medan andelen minskat i den enskilda verksamheten med 3 procentenheter. På är andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning lägre än i riket. Det är ett högprioriterat förbättringsområde i synnerhet med tanke på den nya skollagen och reviderade läroplanen för förskolan där förskolan blir en egen skolform och begreppen utbildning och undervisning införs samt förskollärarens uppdrag och ansvar blir stärkt och förtydligat. Tabell. Antal barn i kommunala förskolor och pedagogisk omsorg/familjedaghem Område Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Totalt Antal barn 9/ Antal barn 8/ Tabell 11. Antal barn i enskilda förskolor och pedagogisk omsorg/familjedaghem Område Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Totalt Antal barn 9/ Antal barn 8/ Det totala barnantalet har ökat något under det senaste året. Ökningen har skett inom den kommunala verksamheten medan barnantalet minskat i den enskilda förskoleverksamheten.

23 Tabell 12. Antal årsarbetare, utbildningsnivå och personaltäthet i kommunala förskolor Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Antal årsarbetare Andel årsarbetare i % med pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare i % med annan utbildning för arbete med barn Antal inskrivna barn per årsarbetare 5, 5, 5,4 5,2 Tabell 13. Antal årsarbetare, utbildningsnivå och personaltäthet i enskilda förskolor Riket 9 8/9 9/ 8/9 Antal årsarbetare Andel årsarbetare i % med pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare i % med annan utbildning för arbete med barn Antal inskrivna barn per årsarbetare 4,9 4,8 5,3 5,4 Det totala antalet inskrivna barn per årsarbetare ligger i stort sett på samma nivå som föregående år. Noteras kan att antalet inskrivna barn per årsarbetare är färre på än för riket. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt lägre på jämfört med riket. Dock har andelen ökat något det senaste året inom den kommunala förskolan, medan den minskat i enskilda förskolan. Analys Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att problemet med att rekrytera förskollärare kvarstår. Förutom att förskollärare är ett bristyrke i framför allt storstadsregionerna anger förskolecheferna ekonomiska skäl till att de inte anställer fler förskollärare. Det är dyrare att anställa förskollärare än barnskötare. En del förskolechefer känner sig pressade av ekonomin och påpekar att det snarare handlar om att driva en ekonomisk verksamhet än en pedagogisk verksamhet med god kvalitet. Förbättringsområden Öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Utbildningsförvaltningen kommer under läsåret starta en uppdragsutbildning för barnskötare som vill utbilda sig till förskollärare. 21

24 Förskolan Måluppfyllelse och pedagogisk verksamhet Förskolorna har fortsatt att prioritera arbetet med barns språkutveckling. Flera förskolor har satt ett förnyat fokus på värdegrundsarbetet under året. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att arbetet med värdegrunden lätt blir slentrianmässig. Uttryck som det där kan vi, det där har vi redan gjort eller vi har våra värdegrundsord lyfter pedagogerna fram i samtalen. Arbetet med värdegrunden måste ständigt aktualiseras och problematiseras på förskolorna, i ledningen, i arbetslagen och tillsammans med barn och föräldrar. Nedan presenteras resultatet från ett urval av frågorna i brukarundersökningen. Några av frågorna är kommunspecifika och därför förekommer ingen jämförelse mellan kommunerna men däremot en uppdelning på kön. Diagram 1. Förskolan Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands- Bro Kommunal Fristående Diagram 2. Förskolan Mitt barn känner sig trygg i förskolan Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands- Bro Kommunal Fristående 22

25 Diagram 3. Förskolan Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands- Bro Kommunal Fristående Diagram 4. Förskolan Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands- Bro 95 Kommunal Fristående Diagram 5. Förskolan Mitt barn utvecklas genom lek, rörelse och utevistelse på förskolan Andel som instämmer Totalt Flickor Pojkar 94 Kommunal Fristående 23

26 Genomgående i stad har de enskilda/fristående förskolorna bättre resultat jämfört med de kommunala. I jämförelse med de övriga kommunerna uppvisar dock s kommunala förskolor bäst resultat med ett undantag, frågan om diskriminering och kränkande behandling. s enskilda/fristående förskolor uppvisar ett bra, men varierat resultat i jämförelse med de övriga kommunerna. Analys Den samlade bilden från förskolorna är att kvaliteten är hög. De flesta förskolor bedömer att de når målen. Kvalitetsuppföljningen visar att det finns ett ökat fokus både på den inre och yttre miljön. Den pedagogiska dokumentationen har blivit en viktig metod för arbetet på förskolorna. Den utforskande pedagogiken och miljön präglar arbetet. Pedagogistorna har en viktig roll i det arbetet. Förskolechefer och förskolelärare beskriver sina positiva erfarenheter från LJUS på kvalitet utvärderingarna. Brukarundersökningen visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med förskolorna på. Barnen känner sig trygga på förskolan och de stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina egna behov och förutsättningar. När det gäller inflytande över verksamheten är resultatet något sämre. Vårdnadshavarna har inte i tillräcklig grad kännedom om förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling/mobbning. Det har gått slentrian i arbetet med värdegrunden, ord och begrepp har tappat sin betydelse. Förbättringsområden Förnya och utveckla arbetet med värdegrunden. Gå från information till samverkan med vårdnadshavarna. Förbättra utvecklingssamtalen. Vidarutveckla arbetet med BRUK och de pedagogiska diskussionerna och självvärderingarna i arbetslagen. Särskilda stödinsatser - barn i behov av särskilt stöd Förskoleverksamheten arbetar med ett inkluderande arbetssätt när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Barnen är en del av hela gruppen och ses som en tillgång för den. Förskolorna har möjlighet att söka externa medel för barn i behov av särskilt stöd. Dessa används som regel till att anställa extra personal. Styrning och ledning Förskoleverksamheten styrs av lagstiftning, läroplaner beslutade av Sveriges riksdag samt kommunala mål och riktlinjer beslutade av utbildningsnämnden i stad. Förskolorna leds av en förskolechef. Inom den enskilda förskoleverksamheten förekommer olika ägandeformer, vilket påverkar och sätter ramarna för verksamheten. Kvalitet och utveckling Den kommunala förskolan arbetar målmedvetet med det strukturerade kvalitets- och utvecklingsarbetet. Personalen är delaktig och arbetet med BRUK har tagit fart. 24

27 Hälsa och livsstil Förskoleverksamheten arbetar aktivt med hälsa och livsstil. Flera förskolor profilerar sig med utevistelse en stor del av dagen. Framåtblick För en fortsatt positiv utveckling av förskolan på krävs fler förskollärare i verksamheterna. Behovet förstärks i och med införandet av den reviderade läroplanen där förskollärarens uppdrag och ansvar utökas och förtydligas. Avgörande är också en god implementering av den reviderade läroplanen och att förskolechefer och pedagoger involveras och är delaktiga i arbetet och tar ett ansvar för att arbeta med förändringarna. Det är också viktigt att stärka pedagogerna i ledarrollen och att de får verktyg att använda för att kunna utgå från forskning i det pedagogiska utvecklingsarbetet. 25

28 Pedagogisk omsorg 1 juli 9 infördes begreppet pedagogisk omsorg i lagstiftningen. Familjedaghemmen är en typ av pedagogisk omsorg. Det finns 38 enskilda familjedaghem på. Det ställs inte samma kvalitetskrav på pedagogisk omsorg som på fristående/enskilda förskolor, till exempel är läroplanen vägledande och det finns inga krav på pedagogisk utbildning. Den pedagogiska omsorgen erbjuds att vara med i utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljningsarbete och de skriver en kvalitetsredovisning. Från brukarundersökningen presenteras resultatet från ett urval av frågorna som föräldrarna besvarat till barn i pedagogisk omsorg. Ingen jämförelse mellan kommunerna har skett då denna typ av verksamhet finns i begränsad utsträckning i de övriga kommunerna. Diagram 6. Pedagogisk omsorg Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Andel som instämmer 94 Fristående Diagram 7. Pedagogisk omsorg Mitt barn känner sig trygg i familjedaghemmet 98 Andel som instämmer Fristående 26

29 Diagram 8. Pedagogisk omsorg Jag känner till familjedaghemmets arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering Andel som instämmer Fristående Diagram 9. Pedagogisk omsorg Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 82 Andel som instämmer Fristående Diagram. Pedagogisk omsorg Mitt barn utvecklas genom lek, rörelse och utevistelse på familjedaghemmet Andel som instämmer Totalt Flickor Pojkar Fristående 27

30 Brukarundersökningen visar att föräldrar med barn i pedagogisk omsorg/familjedaghem är mycket nöjda med verksamheten, med ett undantag, och det gäller frågan om diskriminering och kränkande behandling. Analys Verksamheterna inom pedagogisk omsorg erbjuds att delta i utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljningsarbete. Det är emellertid endast ett fåtal som utnyttjar denna möjlighet. Det är därför inte möjligt att beskriva deras verksamhet ytterligare. Förbättringsområden Delta i utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljningsarbete. Skriva kvalitetsredovisning. 28

31 Grundskolan De kommunala skolområdena har stor självständighet i sitt arbete. Skolområdena har olika organisation och vägen till måluppfyllelse skiljer sig mellan dem. Det framkommer vid kvalitetsuppföljningsbesöken att rektorer efterfrågar mer av ett koncerntänkande. Lärarna efterfrågor också mer koncerngemensamma riktlinjer och diskussioner - en känsla av samhörighet. Framförallt framkommer det i samtalen med pedagogerna att de saknar gemensamma träffar med lärarna i det egna skolområdet. Träffar där de kan utbyta erfarenheter med varandra och ha pedagogiska diskussioner, det vill säga en typ av kompetensutveckling. En lärare uttrycker det så här: Vi hör till samma skolområde men vi vet väldigt lite om varandra. Det är väsentligt att det finns en balans mellan decentralisering och centralisering. Det är också viktigt att beakta huvudmannens ansvar i olika frågor. Uppföljning av föregående kvalitetsredovisning På en del skolor märks arbetet med det sytematiska kvalitetsarbetet tydligt. Engagemanget och de pedagogiska samtalen och självvärderingarna är grundade i arbetslagen. Här kan nämnas Käppala skolområdes arbete med att kartlägga processer och Högsätra skolområdes arbete med Qualis. Arbetet med att stärka den pedagogiska ledarrollen behöver fortsätta och förtydligas för att en positiv utveckling av skolorna på ska fortsätta. Utbildningsförvaltningen har planerat att starta PIM 9 utbildning med start hösten 11 för lärare och skolledare i grundskolan och gymnasiet. NTA lådorna används i olika utsträckning på skolorna. Infomentors verktyg används på grundskolorna. Två pilotskolor har utsetts för att testa föräldrafunktionen i verktyget samt en skola är pilotskola för elevfunktionen. Tabell 14. Antal elever i kommunal förskoleklass och grundskola Område Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Totalt Antal barn 9/ Antal barn 8/ Tabell 15. Antal elever i fristående förskoleklass och grundskola Albatross Montessoriskola Animo Montessoriskola Futuraskolan I Ur och skur, Mulleborg I Ur och skur, Utsikten Vittra på Totalt Antal barn 9/ Antal barn 8/ Det totala elevantalet har ökat det senaste året framför allt i de fristående skolorna där Futuraskolan har den största ökningen. Inom den kommunala skolan har elevantalet ökat mest i Källängens skolområde. 9 Praktisk IT- och Mediakompetens Naturvetenskap och Teknik för Alla 29

32 Tabell 16. Antal årsarbetare, utbildningsnivå och personaltäthet i kommunal grundskola Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Antal årsarbetare Andel årsarbetare i % med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per elever 7,7 8,1 8,3 8,5 Tabell 17. Antal årsarbetare, utbildningsnivå och personaltäthet i fristående grundskola Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Antal årsarbetare Andel årsarbetare i % med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per elever 4,4 6,3 7,6 7,7 Lärartätheten är lägre i den fristående skolan jämfört med den kommunala. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt högre i den kommunala skolan, 83 % jämfört med 56 % i den fristående skolan. Både när det gäller lärartäthet och anställda med pedagogisk högskoleutbildning har lägre siffror jämfört med riket. Analys Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att lärartätheten är lägre i de fristående skolorna. Skillnaden har dessutom ökat det senaste året. Även när det gäller andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning uppvisar de fristående skolorna betydligt lägre siffror än den kommunala skolan och för riket. Siffran är dessutom procent lägre jämfört med föregående år. Frågan är hur det påverkar resultat, måluppfyllelse och pedagogiskt förhållningssätt? Förbättringsområden Liksom förra läsåret måste en kartläggning genomföras angående relevant lärarbehörighet. Utbildningsförvaltningen har ej fått material från alla enheter och har därför inte kunnat göra en relevant analys av situationen på skolorna. Kartläggningen är nödvändig i samband med lärarlegitimation för att kunna se behovet av kompetensutbildning. Kartläggningen är också ett underlag för kvalitetsarbetet. Öka andelen lärare med relevant pedagogisk högskoleutbildning.

33 Måluppfyllelse och pedagogisk verksamhet Grundskolorna på, såväl kommunala som fristående, har mycket hög måluppfyllelse när det gäller kunskap och lärande. Det är viktigt att skolorna känner sig stolta över de goda resultaten som uppnåtts men det är lika viktigt att arbeta aktivt med förbättringsområdena. När det gäller skolornas arbete med värdegrunden, diskriminering och kränkande behandling, stress och arbetsro måste måluppfyllelsen öka. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar också att likvärdigheten mellan skolorna har blivit sämre. Det är viktigt att bryta den trenden. Den senaste PISA 11 undersökningen visar även att likvärdigheten på nationell nivå har försämrats inom skolan. I rapporten förklaras begreppet på följande sätt: Likvärdighet är ett begrepp inom utbildningsforskning och utbildningspolitik som används när man försöker beskriva hur väl ett lands skolsystem lyckas kompensera för elevers olika möjligheter att få tillgång till och tillgodogöra sig utbildning och därmed även försöka minimera alltför stora skillnader i elevers resultat 12. På kan den försämrade likvärdigheten mellan skolorna delvis förklaras av olika ekonomiska förutsättningar. Det framgår av skolornas kvalitetsredovisningar att uppföljningen av elevernas kunskapsresultat har blivit tydligare. När det gäller läs- och skrivutveckling finns rutiner för screening, uppföljning och ansvarsfördelning. Ett exempel är Sticklinge skola där en lärare uttrycker det så här: Vi har fått bättre kunskaper, fångar upp tidigare och ser mer. Det framgår även av kvalitetsredovisningarna att skolorna fortsätter att prioritera matematik och naturvetenskap. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen, IUP, och likvärdig bedömning är andra prioriterade områden som synliggörs i kvalitetsredovisningarna. Kvalitetsuppföljningsbesöken bekräftar bilden av välfungerande skolor med ambitiösa lärare. Avgörande för en fortsatt positiv utveckling är också att de nya styrdokumenten implementeras på ett tillfredsställande sätt i verksamheterna. 11 Skolverket, 12 Skolverket,, s. 31

34 Årskurs 3 Tabell 18. Nationella ämnesprov, andel godkända elever, samtliga huvudmän Andel i % som Ämne Delprov Antal elever nått kravnivån Riket Andel i % som nått kravnivån 9/ 9/ 9/ Matematik Skriftliga räknemetoder ,6 81,6 Matematik Räkna i huvudet ,9 91, Matematik Tid och geometri ,4 89,4 Matematik Likheter, tallinjen och talföljder ,7 91, Matematik Uppdelning av tal och helheter ,3 91,8 Matematik Area och volym ,6,7 Matematik Statistik, gruppuppgift ,9 89,4 Svenska Muntlig uppgift ,7 95,7 Svenska Läsning skönlitterär text ,5 92,5 Svenska Läsning faktatext ,1 92, Svenska Elevens högläsning ,2 93,2 Svenska Skrivuppgift: berättande text ,9,4 Svenska Skrivuppgift: stavning och interpunktion ,4 86,8 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet ,1 94,4 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text ,5 94,1 Elevernas resultat i matematik är goda. I samtliga delprov är resultatet högre i jämförelse med riket. Däremot är resultat i svenska lägre än riket med undantag av två delprov. 32

35 Nedan presenteras resultatet från ett urval av frågorna från brukarundersökningen som eleverna i årskurs 3 besvarat. Några av frågorna är kommunspecifika och därför förekommer ingen jämförelse mellan kommunerna men däremot en uppdelning på kön. I Upplands-Bro kommun saknas fristående skola i den aktuella årskursen. Diagram 11. Årskurs 3, elever Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel som instämmer Kommunal Fristående Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Diagram 12. Årskurs 3, elever Jag tycker lärarna förklarar så att jag förstår Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Kommunal Fristående 33

36 Diagram 13. Årskurs 3, elever Jag känner mig trygg i skolan Andel som instämmer Kommunal Fristående Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Diagram 14. Årskurs 3, elever Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Kommunal Fristående Diagram 15. Årskurs 3, elever Har du själv blivit mobbad/kränkt det senaste året i skolan? Andel som svarat ja Kommunal Fristående Totalt Flickor Pojkar 34

37 Diagram 16. Årskurs 3, elever Jag känner mig stressad i skolan och/eller av skolarbetet Andel som instämmer Totalt Flickor Pojkar Kommunal Fristående Diagram 17. Årskurs 3, elever Jag deltar varje dag i någon form av fysisk aktivitet i skolan Andel som instämmer Totalt Flickor Pojkar Kommunal Fristående s kommunala skolor uppvisar ett bättre resultat jämfört med de fristående skolorna på. I jämförelse med övriga kommunernas kommunala skolor står sig s resultat väl, medan de fristående skolorna har ett mer varierat resultat i jämförelse med övriga kommuners fristående skolor. När det gäller de kommunspecifika frågorna är det höga siffror både när det gäller mobbning och stress. Mellan och % av eleverna deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag. 35

38 Analys Eleverna i årskurs tre har goda resultat i nationella proven i matematik. När det gäller resultaten i svenska är de lägre än för riket med undantag av två delprov. Skolorna uppger att en del elever varit frånvarande och det finns en överrepresentation av elever med dyslexi som förklaring till resultatet. I samband med kvalitetsuppföljning påpekar lärare att läsförståelsen blivit sämre bland eleverna. Detta gör att enheten för Kvalitet, utveckling och forskning vill uppmärksamma resultatet i svenska. Av brukarundersökningen framgår att eleverna i årskurs 3, både i fristående och kommunal verksamhet, känner sig trygga i skolan och tycker att lärarna förklarar så att de förstår. Det är något sämre resultat när det gäller kunskapen om vad eleverna behöver kunna för att nå målen. Eleverna i de kommunala skolorna tycker i något högre utsträckning att de har inflytande över sitt skolarbete jämfört med eleverna i de fristående skolorna. Det är oroväckande att drygt procent av eleverna i årskurs 3 har blivit mobbade under läsåret och att så många som cirka procent känner sig stressade i skolan och/eller av skolarbetet (bilaga 2). Möjligen kan det finnas ett samband mellan de båda resultaten. Att redan nioåringar känner sig stressade i skolan är en signal att ta på största allvar. Skolorna tenderar att resonera utifrån att livsstil, familj och fritidsaktiviteter stressar eleverna. Det behövs ytterligare fördjupade studier för att med större säkerhet kunna säga vad stressen beror på. Förbättringsområden Med tanke på resultatet på nationella proven i svenska är arbetet med ämnet ett prioriterat område. Arbetet med att motverka diskriminering och kränkande behandling måste involvera eleverna. En kartläggning ska genomföras årligen tillsammans med eleverna. Den utgör en grund för hur arbetet ska bedrivas på skolan under läsåret. Vad stressar elever i årskurs 3? Varje skola gör en kartläggning och handlingsplan för att upptäcka vad som stressar eleverna samt genomför förändringar på skolan för att minska stressen. Ett led i det arbetet kan vara att minska stressen för lärarna. Stressade vuxna i skolan ger stressade elever. 36

39 Årskurs 5 Tabell 19. Nationella ämnesprov, andel godkända elever, samtliga huvudmän Ämne Delprov Antal elever Andel i % som nått kravnivån Andel i % som nått kravnivån 9/ 8/9 9/ 8/9 9/ 8/9 Engelska Samtala/tala ,9 97, 87, 86,3 Riket Engelska Lyssna/förstå (skriva) , 95,1 83,8 83,5 Engelska Läsa/förstå (skriva) ,2 97,9 87,8 85,8 Engelska Skriva ,4 97,6 88,2 88,1 Matematik Miniräknare, räknesätten ,7 98,3 91,9 91,3 Matematik Längd, area, skala ,7 94,2 84,1 82,1 Matematik Tid, statistik ,5 98,3 91,1 89,7 Matematik Räknemetoder ,6 97,4 86, 84,6 Svenska Läsa, förstå litterär text ,3 94,9 87,2 87,4 Svenska Läsa, förstå sakprosa ,6 96,6 91,4 91,3 Svenska Skrivuppgift, berättande ,2 96,6 87,1 86,1 Svenska Skrivuppgift, förklarande ,7 96,6 87,1 85,9 Svenska Läsa, samtala ,5 72,2 89,5 86,1 Resultatet är sämre i samtliga ämnen och delprov i jämförelse med läsåret 8/9. I engelska och svenska är resultaten dock fortfarande bättre än riket. Däremot är resultatet i samtliga delprov i svenska även sämre i jämförelse med riket. Från brukarundersökningen presenteras resultatet från ett urval av frågorna som eleverna i årskurs 5 besvarat. Några av frågorna är kommunspecifika och därför förekommer ingen jämförelse mellan kommunerna men däremot en uppdelning på kön. Diagram 18. Årskurs 5, elever Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel som instämmer Kommunal Fristående Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro 37

40 Diagram 19. Årskurs 5, elever Jag tycker lärarna förklarar så att jag förstår Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Kommunal Fristående Diagram. Årskurs 5, elever Jag känner mig trygg i skolan Andel som instämmer Kommunal Fristående Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Diagram 21. Årskurs 5, elever Har du själv blivit mobbad/kränkt det senaste året i skolan? Andel som svarat ja Totalt Flickor Pojkar Kommunal Fristående 38

41 Diagram 22. Årskurs 5, elever Jag känner mig stressad i skolan och/eller av skolarbetet Andel som instämmer Kommunal Fristående Totalt Flickor Pojkar Diagram 23. Årskurs 5, elever Jag deltar varje dag i någon form av fysisk aktivitet i skolan Andel som instämmer Kommunal Fristående Totalt Flickor Pojkar s fristående skolor uppvisar ett bättre resultat när det gäller mobbning och kränkande behandling samt fysisk aktivitet jämfört med s kommunala skolor. För övrig har den kommunala skolan på bättre resultat. I jämförelse med kommunala skolor i övriga kommuner har genomgående ett bättre resultat. I en jämförelse mellan kommunernas fristående skolor uppvisar ett medelmåttligt resultat. 39

42 Analys Resultaten i de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska är sämre än läsåret innan. I matematik och engelska är resultatnivån på dock fortfarande över riksgenomsnittet. I svenska är resultatet lägre än genomsnittet för riket. Skolorna uppger att antalet elever med läs- och skrivsvårigheter har ökat och att det varit problem med att genomföra proven på någon skola, vilket kan ha påverkat resultat. Vid kvalitetsuppföljningsbesöken är lärare bekymrade över att de märker en försämring hos eleverna framförallt när det gäller läsförståelse. Läsförståelsen har en avgörande betydelse för hur eleverna klarar den fortsatta skolgången. Den påverkar resultatet i alla ämnen. En fråga att ställa är hur skolan kan förändra sitt arbetssätt och sina metoder för att bättre möta elevernas behov och förutsättningar som de ser ut idag? Inom utbildningsförvaltningen finns två matematikutvecklare och en tredje kommer att anställas. På vilket sätt tas deras kunskaper tillvara i skolorna? Vilket genomslag har det fått? Vid kvalitetsuppföljningsbesöken berättar eleverna att de tycker att det är stökigt i klassrummen. De anser att det bland annat beror på att de får vänta för länge på hjälp när man är färdig med en uppgift finns inget att göra och det är tråkigt att sitta och vänta på andra. Eleverna anser också att lunchrasten är för kort och att det är för långa arbetspass direkt efter lunchen då är vi jättetrötta. Vidare framför eleverna att tiden på fotbollsplanerna ska vara rättvis mellan flickor och pojkar, pojkarna har mer tid på planen på någon skola. Eleverna har också önskemål om att åka på fler studiebesök. Eleverna känner sig stressade när de måste bli klara med ett arbete till ett visst datum - då blir det lätt att slarva för hinna klart. Vidare berättar eleverna att det förekommer mobbning och att taskiga saker händer, det är nog alltid någon som känner sig utanför. En elev berättar att han var tvungen att byta skola för att han blev mobbad. En annan berättar att det är jobbigt att gå och äta i matsalen, om någon till exempel råkar spilla eller tappa någonting så ställer sig alla upp och applåderar. Eleverna tycker att lärarna förklarar så att de förstår, de känner sig trygga i skolan och är nöjda med det inflytande de har över sitt skolarbete. Knappt procent av eleverna har blivit mobbade under året. Cirka procent av eleverna känner sig stressade i skolan eller av skolarbetet (bilaga 1). Det är bekymmersamt att så många 11-åringar är stressade med anledning av skolan eller skolarbetet. På de skolor där resultatet är något lägre på frågan om stress uppfattar enheten för Kvalitet, utveckling och forskning att stressen är mindre hos pedagogerna, det finns också ett lyhört och positivt förhållningssätt till eleverna och eleverna har förtroende för sina lärare. Lärarna refererar inte elevernas stress till omkringliggande faktorer utan försöker hela tiden se vad de kan göra på skolan för att minska stressen för eleverna. Rektor jobbar också med att minska stressen för lärarna. Relationen mellan lärare och elev präglas av ömsesidig respekt.

43 Förbättringsområden Se över organisation och schemaläggning utifrån ett barnperspektiv. Med anledning av resultatet på nationella proven i svenska och lärarnas iakttagelser när det gäller läsförståelse är arbetet med svenskämnet ett prioriterat område. Arbetet med att motverka diskriminering och kränkande behandling måste involvera eleverna. En kartläggning ska genomföras årligen tillsammans med eleverna. Den utgör en grund för hur arbetet ska bedrivas på skolan under läsåret. Varje skola gör en kartläggning och handlingsplan för att upptäcka vad som stressar eleverna men framförallt genomföra förändringar på skolan för att minska stressen. Ett led i det arbetet kan vara att minska stressen för lärarna. Stressade vuxna i skolan ger stressade elever. 41

44 Årskurs 8 och 9 Resultat från nationella prov och slutbetyg samt måluppfyllelse avser elever i årskurs 9. Tabell. Nationella ämnesprov, årskurs 9 9/ Ämne Samtliga elever Andel elever som nått respektive betyg på provet IG G VG MVG Stad Svenska 2,7 35,1 51,4,8 (alla huvudmän) Matemati k 6,1 36,2 31,4 26,3 Engelska.. 15,1 48,7 35, Riket Svenska 5,1 47,9 39,6 7,4 (alla huvudmän) Matemati k 17,5 49,8,8 11,8 Engelska 4,2 33,3 44,2 18,4 8/9 Ämne Samtliga elever Andel elever som nått respektive betyg på provet IG G VG MVG Stad Svenska.. 32,4,4 16,7 (alla huvudmän) Matemati k 4, 33, 42,5,4 Engelska.. 14,9 52,3 31,6 Riket Svenska 3,3 44,9 43, 8,9 (alla huvudmän) Matemati k 13, 48, 29,8 9,3 Engelska 4,2 35,7 43,8 16,3 (..= resultat redovisas ej pga. färre elever än tio) Resultaten på de nationella proven har försämrats marginellt i matematik och engelska det senaste året medan en större försämring har skett i svenska. 42

45 Tabell 21. Andel pojkar/flickor i årskurs 9 som nått målen 9/ 8/9 Andel (%) elever i årskurs 9 som Andel (%) elever i årskurs 9 som nått målen, dvs G, VG eller MVG nått målen, dvs G, VG eller MVG Samtliga Samtliga Skola Ämne elever Flickor Pojkar elever Flickor Pojkar Bodals Alla ämnen 83, ,1 - - skola Svenska 98,4 97,3 Matematik 98,4 97,3 Engelska 98,4 97,3 Högsätra Alla ämnen 86, ,4 - - Svenska 98,8 98, 98,7 97,7 Matematik 98,8 98, 98,7 97,7 Engelska 98,8 98, Källängens Alla ämnen 97, ,7 - - Svenska 99,2 98,2 Matematik 99,2 98,2 Engelska Käppala Alla ämnen 93, ,3 - - Svenska 98,6 97,5 98,6 96,9 Matematik 98,6 97,6 96, 93,9 97,6 Engelska 97,3 93,9 Torsviks Alla ämnen 92, Svenska Matematik 98,2 95,3 Engelska 99,1 97,7 Vittra Alla ämnen 97, på Svenska Matematik Engelska stad Alla ämnen 89, ,1 - - (alla huvudmän) Svenska 98,6 99,2 98, 98,9 99,1 98,7 Matematik 98, 97,6 98,4 98, 97,2 98,8 Engelska 98,4 97,6 99,2 98,5 98,2 98,8 Riket Alla ämnen 76, , - - (alla huvudmän) Svenska 96,5 97,8 95,2 96,8 97,9 95,6 Matematik 92,1 92,5 91,7 92,6 93, 92,2 Engelska 93,8 94,4 93,2 94, 94,6 93,4 Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen har minskat med cirka 4 % jämfört med föregående år men siffran är ändock hög i jämförelse med riket. Variationen mellan skolorna är stor, nästan 15 procentenheter skiljer mellan högsta och lägsta måluppfyllelse. När det gäller måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska finns en variation på skolnivå men det genomsnittliga resultatet på är i princip oförändrat i jämförelse med föregående år. 43

46 Tabell 22. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, samtliga huvudmän Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Samtliga elever 244,3 245,8 8,8 9,6 Flickor 247,9 248,9 2,1 2,6 Pojkar 2,9 243,1 197,9 198,9 har ett mycket högt genomsnittligt meritvärde jämfört med riket. Flickorna har ett högre meritvärde jämfört med pojkarna. Trenden är dock densamma som för riket, nämligen att resultatutvecklingen är negativ. Tabell 23. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9, 9/ Antal Antal elever med provbetyg Andel elever i % med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Skola Ämne elever och slutbetyg Lägre Lika Högre Bodals skola Svenska 49 49, 71,4 28,6 Matematik , 87,8,2 Engelska 49 49, 85,7 14,3 Högsätra skola Svenska ,1 77,8 11,1 Matematik ,9 76,5 18,5 Engelska ,5 77,8 3,7 Källängens skola Svenska ,7 65, 29,3 Matematik , 81,6 18,4 Engelska ,4 84, 9,6 Käppala skola Svenska ,9 63,2 33,8 Matematik ,5 71,6 26,9 Engelska ,5 82,1,4 Torsviks skola Svenska ,7 73,9 23,4 Matematik , 88, 12, Engelska 111 9,1 84,4 5,5 Vittra på Svenska 39 39, 48,7 51,3 Matematik 42 42, 95,2 4,8 Engelska ,8 76,2 19, stad Svenska ,5 68,4 27,2 (alla huvudmän) Matematik ,3 82,5 16,2 Engelska ,7 82,2 9,1 Riket Svenska ,1 74, 22,9 (alla huvudmän) Matematik , 72,6 26,4 Engelska ,5 84,3 9,2 Andelen elever som ges ett högre slutbetyg jämfört med provbetyget är mest påfallande i svenska. På en skola är andelen elever som får lägre slutbetyg i engelska jämfört med provbetyget drygt 18 %, vilket är en hög siffra i förhållande till riket. 44

47 Tabell 24. SALSA-värden årskurs 9, 9/ Skola Bodals skola Högsätra skola Källängen s skola Käppala skola Torsviks skola Vittra på Staden, kom. huvudma n Andel pojkar i % Andel elever med utländsk bakgrund i %, födda utomlands Rikssnit t Andel elever med utländsk bakgrund i %, födda i Sverige Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå 2,33 2,44 2,68 2,62 2,64 2,58 2,56 2,21 Faktiskt genomsnittligt meritvärde Modellberäknat värde Avvikelse/Residual Andel elever som uppnått målen i % Modellberäknat värde i % Avvikelse/Residual Tabellen visar andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsnivå i relation till meritvärde och måluppfyllelse (bilaga 2). Både när det gäller meritvärde och måluppfyllelse är resultaten på skolorna genomgående bättre än det förväntade. De största positiva avvikelserna finns när det gäller meritvärde och de skolor som avviker mest från det förväntade värdet är Vittra och Bodals skola. Från brukarundersökningen presenteras resultatet från ett urval av frågorna som eleverna i årskurs 8 besvarat. Några av frågorna är kommunspecifika och därför förekommer ingen jämförelse mellan kommunerna men däremot en uppdelning på kön. Diagram 24. Årskurs 8, elever Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel som instämmer Kommunal Fristående Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro 45

48 Diagram 25. Årskurs 8, elever Jag tycker lärarna förklarar så att jag förstår Andel som instämmer Kommunal Fristående Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Diagram 26. Årskurs 8, elever Jag känner mig trygg i skolan Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Kommunal Fristående Diagram 27. Årskurs 8, elever Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete Andel som instämmer Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Kommunal Fristående 46

49 Diagram 28. Årskurs 8, elever Har du själv blivit mobbad/kränkt det senaste året i skolan? Andel som svarat ja Totalt Flickor Pojkar Kommunal Fristående Diagram 29. Årskurs 8, elever Jag känner mig stressad i skolan och/eller av skolarbetet Andel som instämmer Totalt Flickor Pojkar Kommunal Fristående Diagram. Årskurs 8, elever Jag deltar varje dag i någon form av fysisk aktivitet i skolan Andel som instämmer Totalt Flickor Pojkar Kommunal Fristående 47

50 s fristående skolor uppvisar generellt ett bättre resultat jämfört med de kommunala skolorna på. Däremot har de kommunala skolorna på ett bättre resultat i jämförelse med de kommunala skolorna i övriga kommuner. I en jämförelse mellan kommunernas fristående skolor uppvisar ett mer varierat resultat. De kommunspecifika frågorna visar att eleverna är både mobbade och stressade i hög utsträckning. Cirka hälften av eleverna deltar varje dag i någon form av fysisk aktivitet i skolan. Analys eleverna når mycket goda resultat, speciellt flickorna. Meritvärdet är högt över genomsnittet för riket. Det sammanvägda resultatet i alla ämnen är dock sämre för s skolor än förra läsåret. Vissa skolor uppvisar förvisso ett bättre resultat såsom Käppala skola och Källängen skola medan Torsvik, Högsätra, Bodal och Vittra har ett lägre resultat. De försämrade resultaten är inte i första hand i kärnämnena utan i övriga ämnen. Vid förfrågan svarar skolorna bland annat att det beror på en stor andel pojkar, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och elevernas sociala situation. Man kan ställa sig frågan vilka förväntningar skolan ställer på dessa elever? På vilket sätt förändrar skolan sin organisation, arbetssätt och metoder för att dessa elever ska nå ett bättre resultat? När det gäller relationen betyg och nationella prov är det framförallt i svenska som andel elever ges ett högre slutbetyg jämfört med provbetyget. I Vittra uppgår siffran till drygt 51,3 procent, Käppala skola till 33,8 procent, Källängen skola 29,3 procent och Bodals skola 28,6 procent. I riket är motsvarande siffra 22,9 procent. När det gäller andelen elever som ges ett lägre slutbetyg än resultat i nationella prov sticker Högsätra skola ut i engelska där siffran uppgår till drygt 18 procent. Enligt brukarundersökningen vet eleverna i årskurs 8 på vad de behöver kunna för att nå målen, de anser att lärarna förklarar så att de förstår och de känner sig trygga i skolan och är nöjda med inflytandet över skolarbetet. Den dagliga fysiska aktiviteten i skolan minskar ju äldre eleverna blir. I den kommunala skolan är det tjugotre procent som har blivit mobbade någon gång under läsåret och sjuttio procent av eleverna är stressade i skolan eller av skolarbetet (bilaga 1). Kvalitetsuppföljningsbesöken visar att skolorna arbetar aktivt med olika antimobbningsprogram. Det förefaller som fokus ligger på olika rutiner och hur programmen ska genomföras istället för på hur eleverna uppfattar de olika situationer som uppstår när det gäller kränkande behandling och diskriminering. Dessa program är också förenade med kostnader för verksamheterna (bilaga 3). På några skolor har lärarna gått på Skolverkets forskningsbaserade utbildning, där märks ett nytänkande och ett annat förhållningssätt till att arbeta med de här frågorna. Det visar sig också i deras plan mot diskriminering och kränkande behandling. På en del skolor är det fortfarande problem med att provschemat inte fungerar tillfredsställande. Eleverna ska inte ha mer än två prov eller stora inlämningsuppgifter per vecka. Kvalitetsredovisningarna visar att det pågår ett arbete med betyg och bedömning och att det är ett angeläget område. Det är också ett område där lärare uttrycker en viss osäkerhet. 48

51 Brukarundersökningen visar att eleverna är stressade i skolan alternativt av skolarbetet. Skolan tenderar att bidra till elevers stress kring provresultat och betyg. Lärarna beskriver att de känner sig stressade och pressade av föräldrar, elever och det fokus på skolans resultat som ofta lyfts fram. Lärarna beskriver att en stor del av deras tid används till att kontrollera, mäta och dokumentera elevernas resultat, det vill säga allt mindre tid används till skolans huvuduppdrag, nämligen undervisning. Med tanke på att Sverige i den senaste PISA13 undersökningen får sämre resultat när det gäller läsförståelse - en statistiskt säkerställd nedgång jämfört med - och s sämre resultat i de nationella proven i svenska är det angeläget att utvärdera resultaten och vara observant på kommande resultat. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning ser en tendens till att utbildningen inte är likvärdig på, till exempel har inte alla elever samma förutsättningar att få stöd av speciallärare/pedagog. På kan den försämrade likvärdigheten mellan skolorna delvis förklaras av olika ekonomiska förutsättningar. Förbättringsområden Utvärdera resultaten i alla ämnen, flytta fokus från elevernas problem till skolans organisation och arbetssätt. Fundera över hur utvärderingar och kvalitetsarbete kan användas på ett främjande sätt för undervisningen. Det gemensamma arbetet med likvärdig bedömning måste fortsätta för att säkerställa elevernas rättsäkerhet. Planera prov, inlämningsuppgifter, redovisningar och skriftliga läxförhör för att undvika stress hos eleverna. Med anledning av resultatet på nationella proven i svenska och lärarnas iakttagelser när det gäller läsförståelse är arbetet med svenskämnet ett prioriterat område. Förändra det förebyggande och främjande arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. Frågor att ställa är: Hur märker eleverna på skolan att det är nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling? På vilket sätt märker eleverna att personalen har tagit beslut om ett gemensamt förhållningssätt inom området? Varje skola gör en kartläggning och handlingsplan för att upptäcka vad som stressar eleverna men framförallt genomföra förändringar på skolan för att minska stressen. Ett led i det arbetet kan vara att minska stressen för lärarna. Stressade vuxna i skolan ger stressade elever. 13 Skolverket,. 49

52 Fritidshem Fritidshemmens uppdrag tar sin utgångspunkt i läroplanens människo- och kunskapssyn. Fritidshemmen på präglas av en vilja att stötta eleverna i deras sociala, emotionella och intellektuella utveckling. Fysisk aktivitet är också en grundbult i verksamheten. Fritidshemmen har det senaste året satsat på kompetensutbildning av personalen. Fritidshemsverksamheten omfattas av den nya läroplanen, Lgr 11, kapitel ett och två. Inför läsåret 11/12 kommer två utvecklingsledare att anställas. Tabell 25. Inskrivna barn i fritidshem, andel utbildad personal och personaltäthet, samtliga huvudmän Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Andel (%) inskrivna barn i åldern 6-9 år Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Antal inskrivna barn per årsarbetare 24,7 22,1,9,5 På går 93 % av barnen mellan sex till nio år på fritidhem, för riket som helhet är siffran %. Tabell 26. Inskrivna barn i fritidshem, andel utbildad personal och personaltäthet, kommunala fritidshem Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Andel (%) av de inskrivna barnen i åldern 6-9 år Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Antal inskrivna barn per årsarbetare 21,9 19,3,6,2 Tabell 27. Inskrivna barn i fritidshem, andel utbildad personal och personaltäthet, enskilda fritidshem Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Andel (%) av de inskrivna barnen i åldern 6-9 år Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Antal inskrivna barn per årsarbetare 66, ,4

53 Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen är 27 % i den kommunala verksamheten, för riket är den drygt %, i den enskilda verksamheten är motsvarande siffror 33 % respektive 37 %. När det gäller antal inskrivna barn per årsarbetare i de enskilda fritidshemmen kan den höga siffran förklaras av en annorlunda organisation där siffrorna kan bli missvisande. Analys Fritidshemsverksamheten har utvecklats utifrån ett tydligare fokus på uppdraget. I detta arbete är personal med högskoleutbildning central. Den stora skillnaden i andel högskoleutbildade mellan de kommunala fritidshemmen på jämfört med riket är påfallande. Det finns ett koncernövergripande nätverk för fritidshemmen, vilket är positivt för utvecklingsarbetet. Samarbetet med skolan är av varierande kvalitet, det är svårt att organisera gemensamma planeringstider. Förbättringsområden Öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Fokusera på det pedagogiska uppdraget. En röd tråd i arbetet, sätta mål och följa upp verksamheten. Skriva egen kvalitetsredovisning. Framåtblick Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att det finns flera områden som bör prioriteras nästa läsår inom grundskolan. Det är arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, minska stressen hos eleverna och öka likvärdigheten mellan skolorna på. Vidare är det viktigt att uppmärksamma förhållningssättet till barn i behov av särskilt stöd och att fokusera på implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11. Dessutom är det extra viktigt att uppmärksamma och följa upp resultaten i svenska med tanke på läsårets resultat på nationella prov i årskurs 3, 5 och 9. 51

54 Gymnasiet De två gymnasierna på, Hersby och Gångsätra, har båda hög måluppfyllelse när det gäller kunskap och lärande. Andelen elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola är 98 procent. Gymnasieskolorna arbetar med webverktyget It s learning och eleverna utvärderar kurserna. Skolorna arbetar med internationalisering och genomför resor bland annat till Kina. Det finns också ett nära samarbete med det lokala näringslivet genom Ung företagsamhet och den arbetsförlagda utbildningen. Stress är ett kvarstående problem på gymnasieskolorna. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Enligt tidigare kvalitetsredovisning ska en utredning av olikheterna i elevers och lärares uppfattning om elevinflytande och delaktighet genomföras. Planeringen av prov, inlämningsuppgifter, redovisningar och skriftliga läxförhör är fortfarande ett förbättringsområde. Tabell 28. Basfakta gymnasieelevers skolgång Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Antal elever folkbokförda i kommunen Andel i % i egna skolor 66,5 66,4 57,1 59,1 Andel i % i annan kommuns skolor,2 11,4,3,3 Andel i % i landstingskommunala skolor,,1 1, 1, Andel i % i fristående skolor 23,2 22,1 21,7 19,5 Andel elever i % med utländsk bakgrund Andel elever i % från annan kommun Andelen folkbokförda elever i kommunen har minskat något det senaste året. Andelen elever som går på gymnasiet på är densamma som förra året. 23 % av ungdomarna på väljer ett fristående gymnasium. Tabell 29. Gymnasieelever uppdelande på program Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Andel elever i % på NV, SP, och TE-program samt IB 91,3 89,1 33,6 33,5 Andel elever i % på övr nationella program 3,5 4,9 42,2 43,1 Andel elever i % på specialutformade program 1,6 2,4 13,9 13,3 Andel elever i % på individuella program 3,6 3,6,4, 52

55 Över % av ungdomarna väljer att gå på något av de teoretiska programmen. Andelen elever på individuella program är densamma som tidigare år. Tabell. Gymnasieskolan: betygsresultat, fullföljt utbildningen, grundläggande behörighet Riket 9/ 8/9 9/ 8/9 Genomsnittligt betygspoäng 15,6 15,6 14, 14, Andel elever i % med minst G i En, Ma och SV på NV, SP och TE- program Andel elever i % med minst G i En, Ma och SV på övriga program Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år (samtliga program) Andel elever (%) med grundläggande behörighet till univ. och högskola Den genomsnittliga betygspoängen på gymnasieskolorna på är 15,6, för riket är motsvarande siffra 14. På samtliga program har alla elever godkänt i engelska, matematik och svenska. Andelen elever som fullföljt utbildningen inom fyra år har minskat jämfört med föregående läsår, till % medan andelen elever med grundläggande behörighet till universitet/högskola ökat något till 98 %. Från brukarundersökningen presenteras resultatet från ett urval av frågorna som gymnasieeleverna i årskurs 2 besvarat, uppdelade på kön. Dessa frågor är hämtade från Synovates undersökning, som endast genomfördes i stad. Diagram 31. Gymnasieelever Mina lärare har talat om vilka mål och betygskriterier som finns uppsatta för de kurser jag läser "Många lärare" / 8/9 Flickor Pojkar 53

56 Diagram 32. Gymnasieelever Mina lärare är bra på att undervisa och handleda mig och andra elever "Många lärare" / 8/9 Flickor Pojkar Diagram 33. Gymnasieelever Sammanfattningsvis hur nöjd eller missnöjd är du med trivseln och arbetsmiljön i skolan? Andel som instämmer 73 9/ 8/9 Flickor Pojkar Diagram 34. Gymnasieelever Som elev på den här skolan har jag möjlighet att kunna påverka hur jag skall arbeta i olika kurser/projekt Andel som instämmer Flickor Pojkar 9/ 8/9 54

57 Diagram 35. Gymnasieelever Jag känner mig ofta stressad av arbetet i skolan Andel som instämmer Flickor Pojkar 9/ 8/9 Diagram 36. Gymnasieelever Har du själv blivit mobbad under det senaste året? Andel som svarat ja Flickor Pojkar 9/ 8/9 Svaren från eleverna visar på en viss förbättring av resultaten jämfört med föregående år utom när det gäller frågan om mobbning och andel flickor som är stressade. 55

58 Analys har ett bra betygsresultat i jämförelse med riket och måluppfyllelsen är procent i kärnämnena. Det framkommer vid kvalitetsuppföljningsbesöken att eleverna trivs på gymnasieskolorna på. De trivs med kamraterna, med sina lärare och de lyfter framförallt fram den goda relationen med skolledningen. De uttrycker att skolledningen alltid tar sig tid att lyssna. Elevråden på skolorna har också börjat samarbeta och där fyller Facebook en viktig funktion. Eleverna anser att enkäter och utvärderingar är ett seriöst sätt att kunna påverka men samtidigt problematisera de ingående nyttan av dessa och uppriktigheten i svaren. Eleverna uttrycker att de känner sig lojala mot sina lärare och istället för att svara kritiskt så blir svaren för snälla. Någon menar att man svarar på utvärderingarna för mesigt för att man är rädd om betygen. Det som också kan påverka svaren är om lärarna hanterar resultaten seriöst eller inte. Flera av eleverna beskriver utvecklingssamtalen som meningslösa. De menar att de redan vet hur de ligger till i de olika ämnena, de efterlyser mer av reflekterande samtal kring hur de ska förbättra sig. Eleverna berättar att det är stor skillnad mellan lärare. En bra lärare är duktig i sitt ämne, engagerad, fångar elevernas intresse och varierar sig. Dessa lärare lyssnar på eleverna och för en diskussion om undervisningen. Motsatsen är de lärare som inte lyckas fånga elevernas intresse och istället har katederundervisning, de kör sitt eget race utan kontakt med eleverna. Eleverna berättar också att de anpassar sig till lärares olika sätt att undervisa. De anser vidare att det fortfarande finns brister i hur prov och läxförhör samordnas. Avslutningsvis anser eleverna att det finns stora skillnader mellan lärare när det gäller respekten för elever. Brukarundersökningen visar att eleverna inte i tillräcklig grad får information om betygskriterier och kunskapsmål, de tycker att de inte kan vara med att påverka i tillräcklig utsträckning och cirka hälften av eleverna tycker att lärarna är bra på undervisning och handledning. Förbättringsområden Syftet med och användandet av kursutvärderingar och enkäter. Inriktningen på utvecklingssamtalen. Utveckla skolans förhållningssätt och lärarnas bemötande av elever i undervisningssituationen. Ett varierat arbetssätt och ett ökat elevinflytande. 56

59 Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen på är en egen rektorsenhet. vuxenutbildning anordnar kurser på gymnasial- och grundläggande nivå samt svenska för invandrare. Vuxenutbildningen anordnar också uppdragsutbildningar. Inom vuxenutbildningen utgår verksamheten från kalenderår till skillnad från övriga skolverksamheter. Tabell 31. Antal elever och resultat i vuxenutbildningen Riket Ämne 9 9 Antal kursdeltagare i grundläggande vuxenutb under året *Se not Antal kursdeltagare i gymn vuxenutb el påbyggn utb under året Svenska A Antal elever Svenska A Andel i % betyg IG Svenska A Andel i % betyg G Svenska A Andel i % betyg VG Svenska A Andel i % betyg MVG Engelska A Antal elever Engelska A Andel i % betyg IG Engelska A Andel i % betyg G Engelska A Andel i % betyg VG, Engelska A Andel i % betyg MVG, Matematik A Antal elever Matematik A Andel i % betyg IG Matematik A Andel i % betyg G Matematik A Andel i % betyg VG Andel i % betyg Matematik A MVG *Statistik blir tillgänglig först i augusti En stor minskning av antal elever har skett i jämförelse med tidigare läsår, framför allt när det gäller gymnasial vuxenutbildning. Det totala resultatet i svenska är i princip oförändrat medan resultatet i engelska och matematik är sämre i jämförelse med tidigare läsår. 57

60 Måluppfyllelse och pedagogisk verksamhet Vuxenutbildningen har haft betydligt färre elever läsåret 9- jämfört med året innan. Vid kvalitetsuppföljningen berättar elever om en välfungerande utbildning där de har stort inflytande. De uppfattar att undervisningen är individualiserad och de beskriver att relationen till lärarna präglas av en ömsesidig respekt. Lärarna beskriver att vuxenutbildningen just nu genomgår stora förändringar när det gäller organisation och arbetsvillkor. Det handlar till exempel om att införa gemensamma tider för planering och pedagogiska samtal. Analys Vuxenutbildningen på är välfungerande verksamhet med nöjda elever. Resultaten på gymnasial nivå är oförändrat i svenska det senaste året medan resultaten försämrats i engelska och matematik Skolan utför stora organisationsförändringar som ännu inte är helt genomförda. Det handlar bland om gemensam planeringstid för lärarna. Personal och elever är inte delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Vuxenutbildningen har ett problem med avhopp, eleverna slutför inte kurserna i tillräcklig utsträckning. Förbättringsområden Gemensam planeringstid för personalen. Personal och elever ska vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Framåtblick Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att det finns flera områden som bör prioriteras nästa läsår inom gymnasieskolan. Gymnasieskolan står inför ett intensivt förändringsarbete med den nya gymnasieskolan, Gy 11. Det finns även andra områden som bör prioriteras. Ett nytänkande behövs kring vad skolan kan göra för att förebygga elevers stress. Det är också viktigt att fundera över om nya arbetssätt och metoder behövs för att bättre möta dagens elevers behov och förutsättning. 58

61 Granskningsområden 11 Föräldrasamverkan - Hur skolor och förskolor utvecklar samarbetet med föräldrar/vårdnadshavare Skolans och förskolans värdegrund - Hur skolor och förskolor arbetar främjande, förebyggande, åtgärdande och uppföljande med diskriminering och kränkande behandling - Hur skolor och förskolor arbetar med att skapa respekt för vår gemensamma miljö 59